Smeknamn
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Smeknamn är en form av binamn; ett positivt laddat ersättningsnamn för en person, ort, förening eller ett föremål, men kan även vara ett binamn/tillnamn (till exempel Leif "Honken" Holmqvist). Motsatsen till smeknamn är det negativt laddade öknamnet. Det språkvetenskapliga begreppet är hypokorism. Är ett smeknamn bildat av tilltalsnamnet, kallas det smekform.
Smeknamn är populära inom den svenska idrottsvärlden, där massmedia ofta ger idrottsprofilerna egenartade smeknamn, ofta som binamn/tillnamn – till skillnad från artistnamnen är de alltså inte tagna. I svensk idrott är det också vanligt att kända idrottare lyder under smeknamn som de bar som barn.
Smeknamn på personer
redigeraDet finns ett antal vanliga sätt att bilda smeknamn till personer:
Smekformer av tilltalsnamn
redigeraSmeknamn som är bildade av personens tilltalsnamn, direkt eller indirekt. Många av dessa namn har med tiden även blivit formella tilltalsnamn. I svenskan finns en tydlig preferens för tvåstaviga former, vanligen med grav betoning, vilket innebär att produkterna i vissa fall blir längre än ursprungsnamnet (Bo→Bosse).
Till de vanligaste metoderna för att skapa ett smeknamn med utgångspunkt i ett förnamn är att ta den första stavelsen, förlänga ett konsonantljud och hänga på ett -e. Till denna grupp hör Affe (för Alf/Alfred/Alfhild), Roffe (för Rolf), Uffe (för Ulf), Fredde (för Fredrik), Danne (för Dan/Daniel), Jocke (för Joakim), Micke (för Mikael), Lasse (för Lars), Vigge (för Viggo), Nisse (för Nils), Hasse (för Hans), Kalle (för Karl), eller Ville (för Vilhelm), Tjalle (för Charles), Ragge (för Ragnar) etc. Mindre vanligt men regelbundet förekommande är även att mitten eller slutet av namnet används – exempelvis Lisa (för Elisabet), Sanna (för Susanna), Stina (för Kristina) eller Lotta (för (Anne-)Charlotte (-a)). För flickor är det också vanligt med smeknamn som slutar på -i (Sussi för Susanne, Cissi för Cecilia, Kicki för Kristina) eller -an (Tessan för Therese, Nettan för Annette eller Jeanette, Maggan för Margareta).
I länder med engelska som huvudspråk är det mycket vanligt att namnen kortas eller att smeknamnen används. Dick = Richard, Bill= William, Bob(by) = Robert etc. Det är också vanligt att man kallar personer vid deras namns första stavelse (Peter→Pete),(Walt-Walter) "short for". Det speglar väl de fonologiska preferensmönster som också syns i språkens ordbildning i övrigt. I spanskan använder man regelbundet diminutivsuffix för smekformer, -ita för kvinnor och -ito för män. Detta ger smeknamn som är upp till två stavelser längre än det formella namnet, t.ex. Carmencita (lilla Carmen), Anita (lilla Anna), Juanito (lille Juan). Dolores kan få smeknamnet Lola, som i sin tur förlängs till Lolita (lilla Lola).
Ovanliga smeknamn på kända personer
redigera- "Knugen"[1] för Sveriges kung Carl XVI Gustaf med anspelningen på hans dyslexi.
Några smeknamn på orter
redigera- Glada Hudik – Hudiksvall [2], från början en turistslogan
- Gurkstaden – Västerås, baserat på gurkindustrin där
- Kvastastan – Kalmar [3]
- Lilla London – Göteborg, för att staden är engelskt inspirerad genom sjöfarten
- Lilla Paris – Vänersborg
- Lusasken – Kristinehamn[4]
- Mainhattan – Frankfurt am Main, då stadens skyskrapor ger staden ett amerikanskt utseende
- Nordens Venedig – Stockholm, för vattnet som staden är byggt kring
- Norrlands Riviera – Piteå[5], då det finns sandstrand och ofta soligt väder på sommaren
- Peking – Norrköping[6], eftersom namnet på Kinas huvudstad Peking kan tolkas som att betyda "norra huvudstaden" eller "norra staden".
- Pinan – Karlskrona [7]
- Polkagrisstaden – Gränna, som är hemort för mycket polkagristillverkning
- Potatisstaden – Alingsås
- Sméstan – Eskilstuna, som har en smed i sitt stadsvapen
- Sveriges Chicago – Gävle[8]
- Tjockhult – Stockholm[9]
- Vinterstaden – Östersund[10]
- Kexstaden och Skostaden - Örebro
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ ”Två timmar med kungen : Olof Brundin möter Kung Carl XVI Gustaf”. Aftonbladet: s. 14. 21 april 1996. ”"Knugen", brukar folket säga och därmed också skoja om kungens påstådda läs- och skrivsvårigheter. Nu undrar jag om kungen verkligen har sådana? - Jovisst har jag en form av dyslexiproblem. Det är helt klart. Men det var något man inte talade om för 20 år sedan.”
- ^ ”Välkommen till Hudiksvall | Hälsingland”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141001083342/http://www.halsingland.se/hudiksvall. Läst 18 augusti 2014.
- ^ ”Kalmarlexikon.se”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307045918/http://kalmarlexikon.se/k/980-kvastastan. Läst 5 mars 2017.
- ^ Warmland, Knut (1997). Värmländsk ordbok. Wahlström & Widstrand och Värmlands Museum. sid. 351. ISBN 91-46-17207-6
- ^ ”Norrlands Riviera”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140517163605/http://nordensriviera.se/. Läst 18 augusti 2014.
- ^ ”Peking = Norrköping - Upplev Norrköping”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819082101/http://www.upplev.norrkoping.se/peking-norrkoping__1053. Läst 18 augusti 2014.
- ^ Harry R:son Svensson. ”Därför kallas Karlskrona frön Pinan”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307051001/http://24blekinge.se/2016/02/15/darfor-kallas-karlskrona-for-pinan-2/. Läst 23 februari 2017.
- ^ ”Lilla Chicago, Gävle 1967” (på amerikansk engelska). Gävledraget. 1 januari 2012. https://www.gavledraget.com/20000-kultur/lilla-chicago-gavle-1967/. Läst 2 november 2019.
- ^ ”Folkmun.se”. https://www.folkmun.se/definition/Tjockhult. Läst 26 augusti 2017.
- ^ ”Östersund är Vinterstaden - ostersund.se”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819082517/http://www.ostersund.se/nyheterprojektstartsida/kampanj/kampanj/kampanj/ostersundarvinterstaden.5.10edd39913560e2d8b580001748.html. Läst 18 augusti 2014.