Digraf

Inom grafteori används ibland termen digraf för att beteckna en riktad graf.

En digraf är två eller fler bokstäver (grafem) som tillsammans betecknar ett språkljud (fonem),^[1] till exempel hj i Hjalmar och lj i ljus.

Digraf

ll i katalanska (uttal: /lj/) är en digraf.

Betydelse – två bokstäver som uttalas som ett ljud
Exempel – lj i ljung, sj i själ
Relaterat begrepp – ligatur (sammanskrivning av bokstäver), trigraf (tre bokstäver som motsvarar ett ljud)

Digraf ska skiljas från den snarlika termen ligatur. Detta senare är en sammanskrivning av två (oftast två) tecken till ett nytt tecken (bokstav). Exempel är æ (från a och e) och œ (från o och e)^[1] samt typografiska sammanskrivningar med bland annat f (exempel: ﬁ och ﬂ). Även en del vanliga svenska bokstäver har ursprung som ligaturer (w ur v och v; även å ur a och o)

Digrafer (i standardsvenska)

Ett antal ljud (fonem) skrivs i standardsvenska språket i form av digrafer. Nedan listas några av dessa:

j-ljud: hj, lj, dj
sje-ljud: ch, sh, si, sj
tje-ljud: kj, tj
ä-ljud: ae (ofta i namn)
ö-ljud: oe (ofta i namn)
/u/: ou (lånord från franska), oo (lånord från engelska)

En variant av digraf är dubbelskrivna konsonanter, som i standardsvenskan inte betecknar ett annat och längre konsonantfonem^[a] och ofta syns efter kort vokal.

Trigraf

Fördjupning: Trigraf

Ett relaterat begrepp är trigraf, som är tre bokstäver som bildar ett ljud.^[2] Här är några exempel ur standardsvenska:

sje-ljud: sch, skj, ssi, stj

Betecknen trigraf finns i svensk skrift sedan 1867,^[3] medan digraf först användes i svensk skrift 1828.^[4]

Se även

ligatur

Kommentarer

^ Dubbelskrivna konsonanter i standardsvenska kan vara längre fonetiskt sett, men det finns ingen fonematisk skillnad mellan långa och korta konsonanter. I exempelvis finska motsvaras dubbelskriven konsonant dock av en förlängning även av konsonantljudet, som kan kontrastera med kort konsonant i minimala par.

Referenser

^ [a b] digraf i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 maj 2017.
^ ”trigraph” (på engelska). merriam-webster.com. https://www.merriam-webster.com/dictionary/trigraph. Läst 29 maj 2017.
^ ”tri-”. SAOB. http://www.saob.se/artikel/?seek=tri-graf&pz=6#U_T2391_87706. Läst 29 maj 2017.
^ ”digraf”. SAOB. http://www.saob.se/artikel/?seek=digraf&pz=1. Läst 29 maj 2017.

Digraf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)

[2] Dubbelskrivna konsonanter i standardsvenska kan vara längre fonetiskt sett, men det finns ingen fonematisk skillnad mellan långa och korta konsonanter. I exempelvis finska motsvaras dubbelskriven konsonant dock av en förlängning även av konsonantljudet, som kan kontrastera med kort konsonant i minimala par.

[ne-1] [a b] digraf i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 maj 2017.

[mw-tri-3] ”trigraph” (på engelska). merriam-webster.com. https://www.merriam-webster.com/dictionary/trigraph. Läst 29 maj 2017.

[saob-4] ”tri-”. SAOB. http://www.saob.se/artikel/?seek=tri-graf&pz=6#U_T2391_87706. Läst 29 maj 2017.

[digraf-5] ”digraf”. SAOB. http://www.saob.se/artikel/?seek=digraf&pz=1. Läst 29 maj 2017.

[1]

[a]

[2]

[3]

[4]