Klor

Ångtryck
	Klor
F; ↑; Cl; ↓; Br	Svavel ← Klor → Argon
Generella egenskaper
Relativ atommassa	35,45 (35,446–35,457) u
Utseende	Blekt gulgrön
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid 0 °C och 101,325 kPa	3,2 g/L
– flytande, vid kokpunkten	1,5625 g/cm3
Aggregationstillstånd	Gas
Smältpunkt	171,6 K (−101,5 °C)
Kokpunkt	239,11 K (−34,04 °C)
Kritisk punkt	416,9 K (143,75 °C); 7,991 MPa
Molvolym	17,39 × 10−6 m³/mol
Smältvärme	(Cl2) 6,406 kJ/mol
Ångbildningsvärme	(Cl2) 20,41 kJ/mol
Specifik värmekapacitet	480 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	(Cl2) 33,949 J/(mol × K)
Atomära egenskaper
Atomradie	100 pm
Kovalent radie	102 ± 4 pm
van der Waalsradie	175 pm
Elektronaffinitet	349 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 1 251,2 kJ/mol; Andra: 2 298 kJ/mol; Tredje: 3 822 kJ/mol; Fjärde: 5 158,6 kJ/mol; (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ne] 3s2 3p5
e− per skal	2, 8, 7
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, −1
Oxider (basicitet)	(starkt sur)
Elektronegativitet	3,16 (Paulingskalan); 2,869 (Allenskalan)
Normalpotential	1,36 V (Cl + e− → Cl−)
Diverse
Kristallstruktur	Ortorombisk ;
Ljudhastighet	206 m/s
Värmeledningsförmåga	0,0089 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	0,01 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet	> 109 nΩ × m (20 °C)
Magnetism	Diamagnetisk
Magnetisk susceptibilitet	−2,3 × 10−8
Brytningsindex	1,000773
Kompressionsmodul	1,1 GPa
Identifikation
CAS-nummer	7782-50-5
Pubchem	24526
RTECS-nummer	FO2100000
Historia
Namnursprung	Från grekiska chloros, ”gröngul”.
Upptäckt och första isolation	Carl Wilhelm Scheele (1774)
Fastställt som ett; grundämne av	Humphry Davy (1808)
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
	Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
	GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
H-fraser	H270, H280, H330, H319, H315, H335, H400
EUH-fraser	EUH071
P-fraser	P260, P220, P280, P244, P273, P304+340, P305+351+338, P332+313, P370+376, P302+352, P315, P405, P403
EU-märkning av farliga ämnen
	EU-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
R-fraser	R23, R36/37/38, R50
S-fraser	S(1/2), S9, S45, S61
MAK	1,5 mg/m3
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

För djurkroppsdelen, se Klo.

Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön'^[9]) är ett icke-metalliskt grundämne. Det tillhör gruppen halogener och används bland annat som desinfektionsmedel. Det ingår som beståndsdel i olika salter, inklusive natriumklorid – koksalt.

Egenskaper

Rent klor förekommer som klorgas med formeln Cl₂. Klorgas är en gulgrön gas med en mycket stark lukt och reagerar direkt med de flesta ämnen. Gasen är giftig och skapar stor irritation i andningsorganen vid inandning, vid högre koncentrationer är den dödlig, dock krävs det en koncentration på 1 000 ppm, jämfört med de 3,5 ppm som krävs för att man överhuvudtaget skall känna lukten av ämnet. Rent klor är väldigt sällsynt i naturen, men det är relativt lätt att framställa. Det finns reaktioner med t.ex. klor och väte som tillsammans reagerar explosivt.

Förekomst

Klorföreningar är vanliga i naturen och livsviktiga för nästan alla livsformer, däribland människan. Eftersom klor är ganska elektronegativt förekommer klor främst som en jon, kloridjon, i föreningar med malmer och mineraler. Kloridjonen är en del i många salter (klorider) och finns därför i stor mängd i saltvatten. Klor är en kemisk del av vanligt salt (natriumklorid).

Många organiska klorföreningar har framställts syntetiskt. I dessa föreningar är kloratomer vanligtvis kovalent bundna till kolatomer. Bland organiska klorföreningar återfinns plaster som PVC, många läkemedel och sötningsmedlet sukralos, men också miljöfarliga ämnen som CFC och PCB.

Användning

Klor används vid tillverkning av kalciumhypoklorit (Ca(ClO)₂) som används till klorering av simbassänger. I såväl simbassänger som kommunalt dricksvatten används även natriumhypoklorit (NaClO) som bakteriedödande medel. Natriumklorid (NaCl) används för halkbekämpning på vägar. Vägsaltet sänker vattnets fryspunkt från 0 ned till ca 8–13 minusgrader, beroende på lösningens slutliga koncentration. Ishalka vid måttlig kyla kan förebyggas genom att utifrån bra väderprognoser salta strax innan vattnet fryser. Natriumklorid används även inom matlagning och kallas då för koksalt.

Klorgas har också använts som kemiskt vapen med första tillfället vid Andra slaget om Ypern den 22 april 1915 då Tyskland använde gasen mot fransk-algeriska soldater^[10].

Historia

Gasen upptäcktes först av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele 1774 vid hans studier av brunsten, men fick sitt namn av Humphry Davy som hävdade att det var ett grundämne.

Scheele publicerade resultaten i första delen av sin artikel Om brunsten eller magnesia och dess egenskaper i Kongl. Vetenskapsakademins Handlingar. Han trodde att gasen innehöll syre, och det var först 1810 som Humphry Davy föreslog att klor var ett grundämne. Det tog dock många år innan detta var allmänt accepterat bland kemisterna.^[11]

Källor

^ Här anges det av IUPAC rekommenderade standardvärdet. Se: Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report). I: Pure and Applied Chemistry 2010, s. 1, doi:10.1351/PAC-REP-10-09-14.
^ IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.
^ Chlorine Arkiverad 9 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., Gas Encyclopaedia, Air Liquide
^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
^ Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., in Lide, David R., red (2005). CRC Handbook of Chemistry and Physics (86th ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5
^ Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Seiten E-129 bis E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI. Anmärkningen liquid kan vara ett tryckfel.
^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
^ – Online Etymological Dictionary
^ "klor". NE.se. Läst 12 oktober 2013.
^ Wennergren, Göran (2019). Milerad, Josef. red. ”Minnena från Flanderns fält har inte bleknat”. Seniora läkare (Seniora läkare - Sveriges läkarförbund) (1): sid. 18.
^ Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Klor.
Bilder & media
Studera.com: Klor

[1] Här anges det av IUPAC rekommenderade standardvärdet. Se: Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report). I: Pure and Applied Chemistry 2010, s. 1, doi:10.1351/PAC-REP-10-09-14.

[IUPAC-2] IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.

[3] Chlorine Arkiverad 9 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., Gas Encyclopaedia, Air Liquide

[Zhang-4] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.

[5] Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., in Lide, David R., red (2005). CRC Handbook of Chemistry and Physics (86th ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5

[6] Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Seiten E-129 bis E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI. Anmärkningen liquid kan vara ett tryckfel.

[7] Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table

[8] – Online Etymological Dictionary

[9] "klor". NE.se. Läst 12 oktober 2013.

[10] Wennergren, Göran (2019). Milerad, Josef. red. ”Minnena från Flanderns fält har inte bleknat”. Seniora läkare (Seniora läkare - Sveriges läkarförbund) (1): sid. 18.

[A-11] Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011

[9]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[10]

[11]