Svampdjur
| Svampdjur | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Underrike | Parazoa |
| Stam | Svampdjur Porifera |
| Vetenskapligt namn | |
| § Porifera | |
| Auktor | Grant i Todd, 1836 |
| Klasser | |
| |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Svampdjur eller spongier (Porifera) är en stam som innehåller cirka 10 000 arter med vattenlevande, fastsittande djur som kan bli allt från 3 mm till 2 meter. De allra flesta lever i saltvatten medan bara cirka 0,5 procent lever i sötvatten. I Sverige lever drygt 150 arter varav två sötvattensarter.[1]
Svampdjuren är den mest primitiva typen av flercelliga djur där cellerna endast är delvis organiserade i vävnader.[2] Det finns olika typer av celler, exempelvis celler som bildar skelett, medan både muskel- och nervceller saknas. Svampdjuren, som oftast är hermafroditer, fortplantar sig både könligt och könlöst. Trots att svampdjuren är så primitiva så delar de 70 % av sina gener med människan.[3]
Svampdjuren började utvecklas för 560–650 miljoner år sedan,[4] och flera fossila, numera utdöda former är kända.[1]
Carl von Linné och hans samtida på 1700-talet misstog svampdjuren för växter och klassificerade dem därefter.[5] Först på 1800-talet insåg man att svampdjuren tillhörde djurriket.[3]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Svampdjuren delas in i de fyra klasserna kalksvampar (Calcarea), Homoscleromorpha, horn- och kiselsvampar (Demospongiae) samt glassvampar (Hexactinellida), utifrån uppbyggnad och material i spiklerna (skelettet). Kalksvamparna och korallsvamparna har spikler av kalcit, medan kisel- och hornsvamparna och glassvamparna har kisel som byggnadsmaterial.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Svampdjur har inte ett cirkulationssystem, andningsorgan, matsmältningsorgan eller exkretion. Istället förser vattendraget svampdjuret med de funktionerna. Svampdjur får sin näring genom vatten som strömmar genom små porer i kroppsväggen och ut genom en större utströmningsöppning.[1] Inuti svampdjuret sitter kraggisselcellerna som med hjälp av sina flageller piskar vatten genom svampdjurets hålor ut genom utströmningsöppningen och bildar således en artificiell ström. Upp till 80 procent av svampdjurets föda fångas av kraggisselcellerna.[6] Vattnet bär inte bara med sig näring utan för också bort restprodukter från cellandningen.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]"Svamp" betyder etymologiskt något poröst och fuktigt (jfr. engelska swamp, "träsk", och det besläktade ordet "sump") och svampdjuren har fått sitt trivialnamn av tvättsvampen, som är en produkt som framställs av vissa svampdjursarter (det finns också många syntetiska och vegetabiliska tvättsvampar).[7]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Åke Franzén. ”Svampdjur”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svampdjur. Läst 9 juni 2015.
- ^ ”Sponges - Queensland Museum”. www.qm.qld.gov.au. http://www.qm.qld.gov.au/Find+out+about/Animals+of+Queensland/Sea+Life/Sponges#.VXdK-6g99-A. Läst 9 juni 2015.
- ^ [a b] ”Svampdjur avslöjar våra rötter”. Svt. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/svampdjur-avslojar-vara-rotter. Läst 9 juni 2015.
- ^ Oldest Animal Life on Earth Found?
- ^ Jämför Linnés Species plantarum och t.ex. Florae Leydensis Prodromus av Adriaan van Royen.
- ^ ”Sponge”. Wikipedia. 15 november 2021. https://en.wikipedia.org/wiki/Sponge#Respiration,_feeding_and_excretion. Läst 2 december 2021.
- ^ Svamp i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
|