SE509140C2

SE509140C2 - Antennenhet för att sända och ta emot signaler från/till en bärbar radioterminalenhet samt en bärvar radioenhet innefattande en terminalenhet

Info

Publication number: SE509140C2
Application number: SE9701322A
Authority: SE
Inventors: Sven Anders Goesta Derneryd; Henry Schefte; Staffan Reinefjord
Original assignee: Ericsson Telefon Ab L M
Priority date: 1997-04-10
Filing date: 1997-04-10
Publication date: 1998-12-07
Also published as: AU739471B2; KR20010006237A; SE9701322D0; US5990839A; WO1998045893A1; SE9701322L; BR9807954A; AU7089398A; EP1010211A1; CN1259233A

Description

15 20 25 30 509 140 2 Det inses att separata antenner erfordras för cellulär- och satellitmodkommunikation,_eftersom cellulära antenner vanligtvis är linjärpolariserade och satellitantenner van- ligtvis är cirkulärpolariserade. En ytterligare skillnad är att satellitkommunikationsmod innefattar en riktkomponent, där länkmarginalen ökar när satellitantennen på den bärbara radioenheten är riktad mot satelliten, vilket inte är fal- let för det cellulära kommunikationsmodet. Följaktligen är lokaliseringen av satellitantennen. i den mobila enheten mycket viktig, vilket också satellitantennens konstruktion är.

Ett exempel på en bärbar radioenhet är en bärbar tele- fon. Vikbara lock för bärbara telefoner har i allmänhet an- vänts för att skydda knappsatsen eller skärmen och har en- dast täckt en del av telefonen. Hos vissa tillämpningar har ett viklock emellertid använts för att rymma en antenn (ex- empelvis U.S. patent 5,337,06l, U.S. patent 5,542,lO6, U.S. patent 5,45l,965).

U.S. patent 5,337,06l beskriver en antennenhet i ett viklock innefattande ett jordplan och en aktiv monopol.

Viklocket är vridbart förbundet till höljets huvuddel i en när te- bärbar telefon. Viklocket viks ned mot huvuddelen, lefonen inte används.

U.S. patent 5,542,106 beskriver en antenn i en radiote- där antennen är integrerad i ett rörligt hölje- (ett viklock). lertid kan andra antenner användas, lefon, element Antennen är en halvvágdipol, emel- såsom en ramantenn, en patchantenn eller en unipolantenn.

U.S. multiriktade antenner. patent 5,451,96S beskriver en konfiguration med Antennen innefattar tvà eller flera plan med antenner riktade i olika riktningar, för att ta emot elektromagnetiska vågor i olika vinklar eller rikt- ningar. Antennen är en ramantenn. lO 15 20 25 30 509 140 3 Såsom visas här har var och en av de antenner som be- skrivs i dessa patent en annan konstruktion än satellitan- tennen i enlighet med uppfinningen.

Redogörelse för uppfinningen Uppfinningen åtgärdar ett antal problem som är relatera- de till antenner på bärbara radioenheter i satellitkommuni- kationssystem.

Ett problenl inträffar' när satellitkommunikationssystem baseras på lågt flygande satelliter, dvs. LEO (ﬁjbow Earth Orbitsﬁ vid höjder om 700-1500 km) med en omloppsperiod om (och anten- ungefär 100 minuter. I allmänhet kan användaren nen) nås av en eller flera satelliter under 2-10 minuter av denna period. Detta kräver att antennen kan spåra och växla mellan olika satelliter under drift.

Ett annat problem inträffar när radiovàgor mellan satel- liten och den bärbara radioenheten är svaga pá grund av låg uteffekt från satelliten eller den bärbara radioenheten, eller dämpning hos radiovågpridningsvägen mellan satelli- terna och radioenhetens antenn. Detta kräver en högre ra- dioenhetsantennförstärkning med extra marginal.

Ett ytterligare problem inträffar om antenngruppen flyt- tas eller vrids på ett sådant sätt att sökvinkeln mellan stràlriktningen riktad mot satelliten och en normal vektor till antenngruppöppningen blir stor. Detta kräver att an- tennen måste vara konstruerad till att upprätthålla en lämplig mottagar- och sändarkvalitet vid dessa stora vink- lar.

Ett annat problem inträffar om marginalen hos länkbudge- ten måste ökas för att åstadkomma en tillräcklig kvalitet Där hos den mottagna signalen eller systemeffektivitet. finns endast ett fåtal variabler' i länkbudgeten som kan 10 15 20 25 509 140 4 ändras utan att orsaka negativa konsekvenser i andra områ- den.

Ett måste vara större än den bärbara radioenhetens geometriska annat problem inträffar om antennöppningsområdet màtt tillåter.

Ytterligare ett annat problem är att undvika att stràlen från antennenheten sprids av den bärbara radioenhetens an- vändare.

I betraktande av ovanstående är ett huvudsyfte med upp- finningen att åstadkomma en antenn för en bärbar radioenhet som kan drivas i ett satellitkommunikationsmod.

Ytterligare ett syfte hos uppfinningen är att åstadkomma en antenn med styrbara antennstràlar.

Ett ytterligare syfte hos uppfinningen är att öka anten- nöppningsomràdet för att bibehålla en tillräcklig mottagar- och sändarkvalitet vid stora sökvinklar. Ännu ett syfte hos uppfinningen är att åstadkomma en ut- präglad riktantenn.

Ett ytterligare syfte hos uppfinningen är att använda den höga riktbarheten för att omdirigera stràlen från an- tenngruppen från den bärbara radioenhetens användare för att reducera effektförluster och undvika spridning.

Ytterligare ett syfte hos uppfinningen är att åstadkomma största möjliga antennförstärkning (antennriktbarhet) inom ramen för den bärbara radioenhetens geometriska mått för att öka marginalen hos länkbudgeten.

Ytterligare ett syfte hos uppfinningen är att åstadkomma stärkt antennförstärkning även i de fall när normalvektorn 10 15 20 25 30 509 140 5 till antennöppning är riktad i en annan riktning än satel- litläget.

Ett annat syfte hos uppfinningen är att åstadkomma en stràle som är tillräckligt skarp för att välja en av flera satelliter som kan ses frán den plats där den bärbara ra- dioenheten befinner sig.

Dessa syften och andra egenskaper hos uppfinningen fram- går tydligare med hänvisning till följande beskrivning tillsammans med de bifogade ritningarna.

I enlighet med uppfinningen beskrivs en antennenhet som innefattar tvà antennstommar med mottagar- och sändarmedel.

Antennstommarna är rörligt arrangerade i förhållande till varandra och till den bärbara radioenheten.

Uppfinningen innefattar en första och en andra antenn- stomme med en första och andra änddel. Den första antenn- stommen är försedd med en grupp antennelement, exempelvis patchar, pà ovansidan för att ta emot radiosignaler. Den andra antennstommen är försedd med en grupp antennelement, exempelvis patchar, på ovansidan för att sända radiosigna- ler. Antennstommarna kan förlängas med utbyggnader innefat- tande grupper med. patchar. Strâlarna från grupperna kan styras elektriskt. Den andra antennstommen kan antingen fö- ras in i eller vikas emot den första antennstommen. Anten- nenheten kan vikas emot den bärbara terminalen pà ett så- dant sätt att de första och andra antennstommarna blir pa- rallella med den bärbara terminalen och varandra.

Uppfinningens fördelar är att strålarna från antennenhe- ten kan styras, är starkt riktbara och kan öka terminalan- tennens sändnings- och mottagarförstärkning.

Andra fördelar är att antennenheten avleder stràleffek- ten från användaren och att den kan göras vikbar eller hop- skjutbar. lO 15 20 25 509 140 6 Andra fördelar är att nämnda mottagar- och sándarmedel hos antennenheten (antennens öppningsomráde) kan förlängas i mer än en riktning.

Ytterligare en fördel är att antennenheten kan åstadkom- ma en stràle som är tillräckligt skarp för att välja en av flera satelliter som kan ses från det omrâde där den bärba- ra radioenheten befinner sig.

Kortfattad figurbeskrivning Uppfinningen beskrivs nu tillsammans med de bifogade ritningarna, där: Fig. 1 visar en översiktsvy av en bärbar radioenhet.

Fig. 2a visar en perspektivvy av en första antennstomme i enlighet med uppfinningen.

Pig. 2b visar en perspektivvy av en andra antennstomme i enlighet med uppfinningen. 2c visar en vy underifrån av den första antennstom- 2a.

Fig. men i fig.

Fig. 2d visar en vy underifrån av den andra antennstom- men i fig. 2b.

Fig. 3 visar en vy ovanifrán av en första utföringsform av en antennenhet i enlighet med uppfinningen som är fästad till en terminalenhet.

Fig. 4 visar en schematisk sidovy av antennenheten och terminalen som visas i fig. 3.

Fig. 5 visar ett tvärsnitt av antennenheten enligt fig. 10 15 20 25 509 140 7 Fig. 6a visar en schematisk sidovy av den antennenhet, som visas i fig. 4, i ett vikt läge och fästad till termi- nalenheten.

Fig. 6b visar en schematisk sidovy av den antennenhet, som visas i fig. 4, i ett vikt läge och vikt pà terminalen- heten.

Fig. 7 visar en vy ovanifrån av en andra utföringsform av en antennenhet i enlighet med uppfinningen.

Fig. 8 visar ett exempel på ett tvärsnitt av antennenhe- ten i enlighet med fig. 7.

Fig. 9 visar en sidovy av den antennenhet som visas i fig. 7.

Fig. 10 visar en schematisk ändvy av den antennenhet som visas i fig. 7.

Fig. lla är ett annat exempel på ett tvärsnitt av anten- nenheten i fig. 7.

Fig. llb visar ett ytterligare exempel pä ett tvärsnitt av antennenheten i fig. 7.

Fig. 12 visar ett tvärsnitt av antennenheten i fig. 7, terminalenheten och en batterienhet.

Fig. l3a visar ett tvärsnitt av ett annat exempel på en första antennstomme i den andra utföringsformen av anten- nenheten i enlighet med uppfinningen.

Fig. l3b visar ett tvärsnitt av ett annat exempel pà den andra utföringsformen av antennenheten i enlighet med upp- finningen. 509 140 8 Fig. 14 visar en vy ovanifrán av en tredje utföringsform av en antennenhet i enlighet med uppfinningen.

Fig. 15 visar en schematisk sidovy av antennenheten och terminalenheten i fig. 14. 5 Fig. l6a visar en schematisk sidovy av den antennenhet, som visas i fig. 14, i ett vikt läge och fästad till termi- nalenheten.

Fig. l6b visar en schematisk sidovy av den antennenhet som visas i fig. 14, i ett vikt läge och vikt pà termina- 10 lenheten.

Fig. 17 visar en schematisk sidovy av en fjärde utfö- ringsform av en antennenhet i enlighet med uppfinningen och fästad till terminalenheten.

Fig. 18a visar en vy bakifrån av antenn- och terminalen- l5 heten i fig. 17.

Fig. 18b visar en vy bakifrån av antenn- och terminalen- heten i fig. 17, med vikta utbyggnader.

Fig. 19 visar en sidovy av antennenheten i fig. 17.

Fig. 20 visar en schematisk sidovy av den antenn- och 20 terminalenhet, som visas i fig. 17, med vikta utbyggnader.

Fig. 21a visar en schematisk sidovy av den antennenhet, som visas i fig. 20, i ett vikt läge och fästad till ter- minalenheten.

Fig. 21b visar en schematisk sidovy av den antennenhet, 25 som visas i fig. 20, i ett vikt läge och vikt pá termina- lenheten. 10 15 20 25 509 140 9 Fig. 22 visar ett tvärsnitt av antennenheten i fig. 17, terminalenheten och en batterienhet.

Fig. 23 visar en schematisk sidovy av en femte utfö- ringsforn1 av en antennenhet i enlighet med uppfinningen fästad till terminalenheten.

Fig. 24a visar en vy bakifrån av antenn- och terminalen- heten i fig. 23. 24b visar en vy bakifrån av den antenn- och termi- 23, Fig. nalenhet som visas i fig. med antennenheten vriden l80°. 25 visar en vy bakifrån av antenn- och terminalen- 23, Fig. heten i fig. med vikta utbyggnader. 26 visar en schematisk sidovy av den antenn- och 23, Fig. terminalenhet, som visas i fig. med vikta utbyggnader. 27a visar en schematisk sidovy av antennenheten, 26, Fig. som visas i fig. i ett vikt läge och fästad till termi- nalenheten. 27b visar en schematisk sidovy av antennenheten, 26, Fig. som visas i fig. i ett vikt läge och vikt på termina- lenheten. 17, Fig. 28 visar ett tvärsnitt av antennenheten i fig. terminalenheten och två batterienheter.

Fig. 29 visar en schematisk sidovy av en sjätte utfö- ringsform av antennenheten i enlighet med uppfinningen fäs- tad till terminalenheten. 30 visar en vy bakifrån av antenn- och terminalen- 29.

Fig. heten i fig. 5 l0 15 20 25 509 140 10 Pig. 31 visar en schematisk vy ovanifràn av antennenhe- ten i fig. 29.

Pig. 32 visar en schematisk sidovy av antenn- och termi- nalenheten i fig. 29, med antennenheten i ett vikt läge.

Pig. 33a visar en schematisk sidovy av antenn- och ter- minalenheten i fig. 29, med antennenheten som är på väg att dras ut.

Pig. 33b visar en schematisk sidovy av antenn- och ter- minalenheten i fig. 29, där antennenheten håller pá att vi- kas ut.

Pig. 34 visar en schematisk sidovy av en sjunde utfö- ringsfornx av en antennenhet i enlighet med. uppfinningen fästad till terminalenheten.

Pig. 35 visar en vy framifrån av antenn- och terminalen- heten i fig. 34.

Pig. 36 visar en schematisk sidovy av antenn- och termi- nalenheten i fig. 34.

Pig. 37 visar ett tvärsnitt av antenn- och terminalenhe- ten i fig. 36.

Pöredragna utföringsformer Uppfinningen avser en antennenhet för en bärbar radioen- elek- SOU! het, exempelvis mobiltelefoner, personsökare, telex, troniska anteckningsböcker och kommunikationsenheter, kan användas i ett satellitkommunikationsmod.

Pig. 1 visar en översiktsvy av en bärbar radioenhet 100 innefattande en terminalenhet 102 och en utföringsform av en antennenhet 101 i enlighet med uppfinningen. Antennenhe- ten 101 innefattar en första och en andra antennstomme 103 10 15 20 25 30 509 140 ll respektive 104 som är arrangerade så att de är rörliga i förhållande till varandra.

Fig. 2a och 2b visar perspektivvyer av de första och andra antennstommarna 103 respektive 104. Antennstommarna 103 och 104 är rektangulära. I enlighet med fig. 2a har den första antennstommen 103 en första och en andra änddel 201 respektive 202, en första och en andra sidodel 203 och 204, en topp och en bottenyta 205 respektive 206. I enlighet med fig. 2b har den andra antennstommen 104 en första och en andra änddel 207 respektive 208, en första och en andra si- dodel 209 och 210, och en övre och en undre yta 211 respek- tive 212.

Den andra änddelen 202, den andra sidodelen 204 och bot- tenytan 206 syns inte i fig. 2a. Den andra änddelen 208, den andra sidodelen 210 och bottenytan 212 visas inte i fig. 2b.

Den första antennstommen 103 har en grupp antennelement 213, radiosignaler. Den andra antennstommen 104 har en grupp an- exempelvis patchar, på ovansidan 205 för att ta emot tennelement 214, exempelvis patchar, på ovansidan 211 för att sända radiosignaler. Patcharna kan exempelvis vara rek- tangulära eller cirkulära och de kan exempelvis vara anord- nade i. ett rektangulärt eller triangulärt nät. Storleken och antalet patchar pà var och en av de två antennstommarna 103 och 104 skiljer sig åt pà grund av olika frekvenser i de mottagna och sända radiosignalerna. Små patchar för höga frekvenser och stora patchar för låga frekvenser. Grupperna med patchar 213 och 214 kan elektriskt styra sina radio- strälar med känd teknik.

Varje antennstomme 103 och 104 kan tillslutas med ett lock 215 och 216. av nämnda lock 215 och 216 i det högra hörnet av respektive Fig. 2a och 2b visar en del av var och en antennstomme 103 och 104, vart och ett döljande ett antal patchar. 10 15 20 25 30 509 140 12 I enlighet med fig. 2c, som visar en bottenvy av den 2a, har bottenytan 206 en 217 218 sträcker sig i en längdriktning närmast de första och andra första antennstommen 103 i fig. första och en andra antenndel respektive som antenndelarna 203 respektive 204. 2d, andra antennstommen 104 i fig. som visar en bottenvy av den 2b, har bottenytan 212 en I enlighet med fig. första och en andra del 219 respektive 220, som sträcker i en längdriktning närmast de första och andra sidodelarna 209 respektive 210.

Fig. 3 visar en vy ovanifràn av en första utföringsform av en antennenhet 301 i enlighet med uppfinningen fästad till terminalenheten 202 innefattande de första och andra Antennenheten 301. är förbunden till terminalenheten 102 med ett första fästele- antennstommarna 103 respektive 104. ment, exempelvis ett gångjärn 302, fästat mellan den första antennstommen 103 och terminalenheten 102. Gàngjärnet 302 är fästat till den första änddelen 201 hos den första an- tennstommen 103 och terminalenheten 102. Antenngrupperna 213 och 214 är förbundna till kretsar hos terminalen 102 via gángjärnet 302. Bredden hos den andra antennstommen 104 är något mindre än bredden hos den första antennstommen 103. andra antennstommen 104 är glidbar i förhållande till den Antennstommarna 103 och 104 är utformade sà att den första antennstommen 103.

Pig. 3 visar en del av vart och ett av locken 215 och 216, vilka var och en gömmer ett antal patchar.

Pig. 4 visar schematiskt att den andra antennstommen 104 kan tryckas in i och under den första antennstommen 103, se pil 401. men 104 glids därefter från den andra änddelen 202 till den Den första änddelen 207 hos den andra antennstom- första änddelen 201 hos den första antennstommen 103. Den andra antennstommen 104 kan till fullo glidas in under den Antennenheten 301 kan första antennstommen 103, se fig. 6a. 10 15 20 25 30 509 140 13 ta emot radiosignaler med den första antennstommen 103 obe- roende av om den andra antennstommen 104 är till fullo, delvis eller inte alls, gliden in i och under den första antennstommen 203.

I enlighet med fig. 4 är den andra antennstommen 104 även arrangerad till att glidbart tryckas ut, se pil 402, under den första antennstommen 103. Den andra antennstommen 104 glids ut fràn den andra änddelen 202 hos den första an- tennstommen 103.

I enlighet med fig. 5 visas ett tvärsnitt utmed linjen A-A, ra antennstommen 104 har en styrbana 501 och 502 utmed var- som visas i fig. 4, av antennenheten 301, där den and- je siddel 209 och 210. Styrbanorna 501 och 502 förs in i en räl 503 och 504 fästad till var och en av de två sidodelar- na 203 och 204 hos den första antennstommen 103.

Fig. 6a visar schematiskt att gàngjärnet 302 gör att an- tennenheten 301 kan vikas emot terminalenheten 102, se pil 601, och på detta sätt blir antennenheten 301 parallell med terminalenheten 102, se fig. 6b. Gàngjärnet 302 möjliggör också att antennenheten 301 kan vikas ut från terminalenhe- ten 102, se pil 602 i fig. 6a, pà ett sådant sätt att an- tennenheten 301 kan anordnas vid vinkel 603, antennenheten 301. en specificerad första exempelvis 90°, mellan terminalenheten 102 och Gàngjärnet 303 är arrangerat för att möjliggöra att antennenheten 301 bibehåller sitt läge vid den specificerade vinkeln 603, när den viks ut från termi- nalenheten 102.

Den andra antennstommen 104 med gruppen med patchar 214, se fig. 3, för att sända radiosignaler är anordnad i den delen av antennenheten 301 som ligger längst bort från ter- minalenheten 102 när antennenheten 301 är utvikt. Lokalise- ringen av den andra antennstommen 104 i kombination med det faktum att stràlen från gruppen 214 är elektriskt styrbar 10 15 20 25 30 509 140 14 förhindrar att den sända strälen sprids av terminalenhetens 102 användare.

Var och en av antennstommarna 103 och 104 kan förlängas med åtminstone två utbyggnader' med en extra uppsättning patch-grupper.

Fig. 7 visar en vy ovanifrån av en andra utföringsform av en antennenhet 701 av uppfinningen innefattande de förs- ta och andra antennstommarna 103 respektive 104. Den andra utföringsformen visar en vidareutveckling av den första ut- föringsformen i enlighet med fig. 3-6b. Den andra antenn- stommen 104 visas delvis införd in i och under den första antennstommen 103. Fig. 7 visar en del av vart och ett av locken 215 och 216, char. vart och ett döljande ett antal pat- Pig. 8 visar ett tvärsnitt utmed linjen B-B hos anten- nenheten 701 i fig. 7. En första och en andra utbyggnad 801 respektive 802 är integrerade med sidodelarna 203 och 204 hos den första antennstommen 103 àstadkommande en anpassad U-formad antennstomme 103. Var och en av utbyggnaderna 801 och 802 har en utsida 803 och 804, 901 och 902, som är motriktade, med en grupp patchar som inte visas här, men i fig. 9 visas 901.

Den andra antennstommen 104 av' antennenheten 701 har också en första och en andra utbyggnad 805 respektive 806.

Dessa utbyggnader 805 och 806 är integrerade med sidodelar- na 209 och 210 hos den andra antennstommen 104 ástadkomman- de en anpassad U-formad antennstomme 104. Var och en av ut- byggnaderna 805 och 806 har en utsida 807 och 808 i motsat- som inte ta riktningar, med en grupp patchar 903 och 904, visas här, men 903 visas i fig. 9.

Fig. 9 visar en sidovy av antennenheten 701 med utsidan 803 av den första antennstommen 103 och utsidan 807 av den andra antennstommen 104. 9 visar grupperna med patchar Fig. 10 15 20 25 30 509 140 15 901 och 903 pá utsidorna 803 och 807. Grupperna med patchar 902 och 904, utsidorna 804 och 808, gömda i fig. och 806. en 215 och 216, vart och ett döljande ett antal patchar. gömda i fig. 9, är anordnade på de motsatta 9, på utbyggnaderna 802 Fig. 9 visar också en del av vart och ett av lock- Utbyggnaderna 801 och 802 hos den första antennstommen 103 är arrangerade i en specificerad andra vinkel 1001, se 10, tennstommen 103. fig. relaterade till ovansidan 205 av den första an- Utbyggnaderna 805 och 806 till den andra antennstommen 104 är arrangerade i en specificerad tredje vinkel 1002, som inte visas i någon av figurerna, relaterade till fram- sidan 211 av den andra antennstommen 104.

Den andra vinkeln 1001 och den tredje vinkeln 1002 har företrädesvis samma värde, exempelvis 90, 120 eller 180¶ men en liten skillnad mellan dessa är också möjlig. Utbygg- naderna 805 och 806 till den andra antennstommen 104 mäste kunna föras in mellan utbyggnaderna 801 och 802 hos den första antennstommen 103.

Fig. 11a och llb visar tvärsnitt av två olika konstruk- tioner av antennenheten 701 med olika första och andra vinklar.

Fig. 12 visar ett tvärsnitt av antennenheten 701, termi- nalenheten 102 och batterienheten 1201, när antennenheten 701 är vikt mot terminalenheten 102, pà samma sätt som i fig. 6b. Batterienheten 1201 är fästad till bottenytan 212 och mellan utbyggnaderna 805 och 806 hos den andra antenn- stommen 104. Batterienheten 1201 är omgiven av antennenhe- ten 701 och terminalenheten 102, när antennenheten 701 är vikt mot terminalenheten 102.

I enlighet med fig. 13a, som visar ett tvärsnitt av den första antennstommen 103 hos antennenheten 701, kan den 10 15 20 25 30 509 140 16 första antennstommen 103 också arrangeras för att bilda en kavitet 1301, där den andra antennstommen 104 kan föras in i och dras ut ur (hopskjutbar). Den första änddelen 207 hos den andra antennstommen 104 är införd i kaviteten 1301 hos den första antennstommen 103 genom den andra änddelen 202 av den första antennstommen 103. Den andra antennstommen 104 är helt täckt av den första antennstommen 103, när den är till fullo införd i kaviteten 1301 hos den första an- tennstommen 103.

Fig. 13b visar ett tvärsnitt av de första och andra an- tennstommarna 103, respektive 104, när den andra antenn- stommen 104 är införd i den första antennstommen 103.

Antennenheten 701 kan ta emot radiosignaler med den första antennstommen 103 oberoende av om den andra antenn- stommen 104 är till fullo, delvis eller inte alls införd i den första antennstommen 103.

Fig. 14 visar en vy ovanifràn av en tredje utföringsform av en antennenhet 1401 av uppfinningen fästad till termina- lenheten 102 103 respektive 104. terminalenheten 102 genonl gángjärnet 302 kallas nu det första gángjärnet). är fästat till den första änddelen 201 av den första an- Ett andra innefattande första och andra antennstommar Antennenheten 1401 är förbunden till (gángjärnet 302 Det första gángjärnet 302 tennstommen 103 och till terminalenheten 102. fästelement, exempelvis ett andra gångjärn 1402, är fästat till den andra änddelen 202 av den första antennstommen 103 och till den första änddelen 207 av den andra antennstommen 104. Fig. 14 visar en del av vart och ett av locken 215 och 216, som vart och ett döljer ett antal patchar.

Fig. 15 visar schematiskt att det andra gángjärnet 1402 gör att den andra antennstommen 104 kan Avikas emot den se pil 1501, 2b, 104 är vänd mot ovansidan 205 av den första antennstommen första antennstommen 103, på ett sådant sätt att ovansidan 211, se fig. av den andra antennstommen 10 15 20 25 30 509 140 17 103 i det stängda läget, se fig. l6a. Det andra gångjärnet 1402 gör att den andra antennstommen 104 kan vikas ut från 15, bibehålla sitt läge på ett sådant sätt att en normalvektor den första antennstommen 103, se pil 1502 i fig. och till den andra antennstommen 104 är vänd åt samma håll som en normalvektor till den andra antennstommen 103.

I enlighet med fig. 16a gör det första gångjärnet 302 att antennenheten 1401 kan vikas emot terminalenheten 102, se pil 1601, på ett sådant sätt att antennenheten 1401 blir parallell med terminalenheten 102, se fig. 16b. Det första gångjärnet 302 gör också att antennenheten 1401 kan vikas se pil 1602, sätt att antennenheten 1401 kan placeras vid den specifice- ut från terminalenheten 102, på ett sådant rade första vinkeln 603 mellan terminalenheten 302 och an- tennenheten 1401. så att antennenheten 1401. kan. bibehålla sitt läge i. den Det första gångjärnet 302 är arrangerat specificerade första vinkeln 603 när den viks ut från ter- minalenheten 302.

Gruppen med patchar 213 på den första antennstommen 103 är förbunden till kretsar hos terminalenheten 102 via det första gångjärnet 302 och gruppen med patchar 214 på den andra antennstommen 104 är förbunden till kretsar hos ter- minalenheten 102 via både det första och det andra gångjär- net 1402 respektive 302.

Gruppen med patchar 214 för sändning är anordnad i den andra antennstommen 104, som ligger längst bort från termi- nalenheten 102, när antennenheten är utvikt.

Var och en av antennstommarna 103 och 104 kan förlängas med åtminstone två utbyggnader med en extra uppsättning med patchgrupper.

Pig. 17 visar schematiskt en sidovy av en fjärde utfö- ringsfonn av en antennenhet 1701 av uppfinningen fästade till terminalenheten 102, innefattande första och andra an- 10 15 20 25 30 35 509 140 18 tennstommar 103 respektive 104. Den fjärde utföringsformen visar en vidareutveckling av en tredje utföringsform i en- lighet med fig. 14-16b.

En första och en tredje utbyggnad 1702 och 1704 är ar- rangerade pá och utmed den första delen 217 och 219, se fig. 2a-d, hos bottenytorna 206 och 212 på antennstommarna 103 respektive 104, andra och en fjärde utbyggnad 1703 och 1705, 17, och 220 hos bottenytorna 206 och 212 på antennstommarna 103 närmast sidodelarna 203 och 209. En som döljs i fig. är arrangerade pà och utmed den andra delen 218 närmast sidodelarna 204 och 210. Utbyggna- 103 respektive 104, derna 1702 och 1703 är fästade till den första stommen med två fästelement, exempelvis gångjärn 1706 och 1707, 22. Utbyggnaderna 1704 SOTTI döljs i fig. 17 men visas i fig. och två 18a 1705 är fästade till den andra antennstommen 104 via fästelement, exempelvis gångjärn 1708 och 1709, se fig. och 22.

Fig. 18a-b visar baksidan av terminalenheten 102 inne- i det utvikta läget. Figurerna fattande antennenheten 1701, visar de tredje och fjärde 'utbyggnaderna 1704 och 1705, fästade till den andra antennstommen 104 med gångjärn 1708 och 1709. 1709 att utbyggnaderna 1704 och 1705 kan vikas ut, I enlighet med fig. 18a gör gàngjärnen 1708 och se fig. 1801a-b, pà ett sådant sätt att de kan placeras vid en spe- cificerad fjärde vinkel 1803, exempelvis 90°, mellan den andra antennstommen 104 och var och en av utbyggnaderna 1704 OCh 1705, stomme 104. I enlighet med fig. àstadkommande en anpassad U-formad antenn- l8b gör gängjärnen 1708 och 1709 att utbyggnaderna 1704 och 1705 kan vikas mot botten- ytan 212 av den andra antennstommen 104, se pilar 1802a-b.

De första och andra utbyggnaderna 1702 och 1703, fästade till den första antennstommen 103 med gångjärn 1706 och 1707, den första antennstommen 103 och för att vikas ut på samma är arrangerade för att vikas mot bottenytan 206 av sätt som de tredje och fjärde utbyggnaderna 1704 och 1705 10 15 20 25 30 509 140 19 hos den andra antennstommen 104. Detta visas inte med en figur. som visar en sidovy av antennen- och 1704 utsidor 1901 I enlighet med fig. 19, heten 1701, och 1903 med patchgrupper 1905 och 1907. Utbyggnaden 1703, som är gömd i fig. 19, pà den motsatta sidan av antennenhe- har utbyggnaderna 1702 ten 1701 har en utsida 1902 vänd bort från utsidan 1901 med en patchgrupp 1906. Utbyggnaden 1705, gömd i fig. 19, pà den motsatta sidan av antennenheten 1701 har även en utsida 1904 vänd bort från utsidan 1903 med en patchgrupp 1908.

Fig. 19 visar en del av vart och ett av locken 215 och 216, som vart och ett döljer ett antal patchar.

I enlighet med fig. 20 kan den andra antennstommen 104 vikas emot den första antennstommen 103, se pil 2001, pá samma sätt som den tredje utföringsformen av antennenheten, se fig. 15, till ett stängt läge, se fig. 21a.

Den andra antennstommen 104 kan vikas ut fràn den första pil 2002 i fig. 20, och bibehålla sitt läge på samma sätt som den tredje utföringsformen av antennstommen 103, se antennenheten, se fig. 15.

I enlighet med fig. 21a-b gör det första gángjärnet 302 att antennenheten 1701 kan vikas emot terminalenheten 102, se pil 2101, pá ett sådant sätt att antennenheten 1701 blir parallell med terminalenheten 102, se fig. 21b. Det första gàngjärnet 302 gör också att antennenheten 1701 kan vikas ut från terminalenheten 102, se pil 2102 i fig. 21a, pà ett sådant sätt att antennenheten 701 kan lokaliseras vid den specificerade första vinkeln 603 mellan terminalenheten 102 och antennenheten 1701. Det första gángjärnet 302 är arran- gerat så att antennenheten 1701 kan bibehålla sitt läge vid den specificerade första vinkeln 603 när den är utvikt från terminalenheten 102. 10 15 20 25 30 509 140 20 22 visar ett tvärsnitt genom linjen C-C, såsom vi- sas i fig. 2lb, och batterienheten 1201, Batterienheten 1201 Fig. av antennenheten 1701, terminalenheten 102 när antennenheten 1701 är vikt mot terminalenheten 102. är fästad till bottenytan 206 och mellan de vikta utbyggnaderna 1702 och 1703 hos den första antennstommen 103. Batterienheten 1201 är omgiven av antennenheten 1701 och terminalenheten 102, när antennenheten 1701 är vikt mot terminalenheten 102.

Fig. 23 visar schematiskt en sidovy av en femte utfö- ringsfornl av en antennenhet 2301 av “uppfinningen fästad till terminalenheten 102, innefattande första och andra an- tennstommar 103 respektive 104. En femte utföringsform är en vidareutveckling av den fjärde utföringsformen i enlig- 17-22 . andra änddelen 202 av den första antennstommen 103 och till het med fig. Ett gångjärn 2302 är fästat till den den första änddelen 207 av den andra antennstommen 104. Den första antennstommen 103 är förbunden till terminalenheten 102 med ett annat fästelement 2303 jämfört med den tidigare utföringsformen av antennenheten 1701. Det första fästele- mentet 2303 är en kultappslagring 2303 eller en liknande konstruktion som möjliggör rörelse i alla riktningar. Lag- ringen 2303 är fästad till den första änddelen 201 av den första antennstommen 103 och terminalenheten 102. Den förs- ta änddelen 201 visas inte i fig. 23. 24a-b, som visar baksidorna av ter- innefattande I enlighet med fig. 102 2301, gör lagringen 2303 att antennenheten 2301 kan vridas 180° utmed sin längdaxel 2401, se pilar 2402 och 2403. minalenheten den utvikta antennenheten 25, som visar baksidan av terminalenheten 102 inne- fattande den utvikta antennenheten 2301, na 1702, 1703, 1704 respektive 1705, bottenytorna 206 respektive 212.

Fig. visar utbyggnader- i ett vikt läge mot Utbyggnaderna 1702 och 1703 göms bakom utbyggnaderna 1704 och 1705 i fig. 25. 10 15 20 25 30 35 509 140 21 Fig. 26 visar schematiskt att gångjärnet 2302 gör att den andra antennstommen 104 kan vikas emot den första an- se pil 2601, på ett sådant sätt att bot- tenytan 212 av den andra antennstommen 104 är vänd mot bot- tennstommen 103, tenytan 206 av den första antennstommen 103 i ett stängt läge, se fig. 27a. 27a gör gångjärnet 2302 att de ut- 1703, 1704 respektive 1705, I enlighet med fig. vikta utbyggnaderna 1702, fäs- tade till de första och andra antennstommarna 103 respekti- ve 104, kan anordnas mellan bottenytorna 206 och 212 i det stängda läget. Utbyggnaderna 1702 och 1704 visas inte i 27a. stommen 104 kan vikas ut från den första antennstommen 103, 26, dant sätt att normalvektorn till den andra antennstommen fig. Gàngjärnet 2302 gör också att den andra antenn- se pil 2602 i fig. och bibehålla sitt läge på ett så- 104 blir parallell med normalvektorn till den första an- tennstommen 103.

I enlighet med fig. 27a-b gör lagringen 2303 också att antennenheten 2301 kan vikas emot terminalenheten 102, se pil 2701, parallell med terminalenheten 102, på ett sådant sätt att antennenheten 2301 blir 27b. 2303 gör också att antennenheten 2301 kan vikas ut från 2702, antennenheten 2301 kan placeras vid den specificerade förs- ta vinkeln 603, 26, 102 och antennenheten 2301. Lagringen 2303 är arrangerad så att an- se fig. Lagringen terminalenheten 102, se fig. på ett sådant sätt att se fig. mellan terminalenheten tennenheten 2301 kan bibehålla sitt läge vid den specifice- rade första vinkeln 603 när den viks ut från terminalenhe- ten 102. 28 visar ett tvärsnitt genom linjen D-D, som visas 27b, två batterienheter 2801 respektive 2802, Fig. i fig. av antennenheten 2301, terminalenheten 102 och när antennenheten 2301 viks mot terminalenheten 102. Batterienheten 2801 är fästad till bottenytan 206 mellan de vikta utbyggnaderna 1702 och 1703 av den första antennstommen 103. Batterienhe- 10 15 20 25 30 509 140 22 ten 2802 är fästad till bottenytan 212 och mellan de vikta utbyggnaderna 1704 och 1705 av den andra antennstommen 104.

Batterienheterna 2801 och 2802 är omgivna av antennstommar- na 103 respektive 104 och de vikta utbyggnaderna 1702, 1703, vikt. 1704 respektive 1705 när antennenheten 2301 är hop- Fig. 29 visar schematiskt en sidovy av en sjätte utfö- ringsform. av en antennenhet 2901 av uppfinningen fästad till terminalenheten 102, innefattande de första och andra antennstommarna 103 respektive 104.

Antennstommarna 103, 104 är förbundna till terminalenhe- ten 102 medelst en första och andra styrbana 2902 respekti- ve 2903. Den första antennstommen 103 uppbärs av ett första par antennstöd 2904a-b. Antennstödet 2904a är arrangerat mellan den första antennstommen 103 och den första styrba- nan 2902. Antennstödet 2904b är arrangerat mellan den förs- ta antennstommen 103 och den andra styrbanan 2903. Den and- ra antennstommen 104 uppbärs av ett andra par antennstöd 2905a-b. Antennstödet 2905a är arrangerat mellan den andra antennstommen 104 och den första styrbanan 2902. Antennstö- det 2905b är arrangerat mellan den andra antennstommen 104 och den andra styrbanan 2903.

Styrbanorna 2902, 2903 är rörligt fästade till en första och andra räl 2906 respektive 2907. Den första och andra rälen 2906 respektive 2907 är fästade till och utmed termi- nalenhetens 102 baksida. Den andra styrbanan 2903, den and- ra rälen 2907 och antennstöden 2904b och 2905b visas inte i fig. 29, men däremot i fig. 30.

Den första och andra antennstommen 103 respektive 104 innefattar första och andra antenngrupper 213 och 214, sà- som i de tidigare utföringsformerna av uppfinningen.

Fig. 30 visar schematiskt baksidan av terminalenheten 102 och antennenheten 2901 med den första och andra styrba- l0 15 20 25 30 509 140 23 nan 2902 respektive 2903 och den första och andra rälen 2906 respektive 2907. och utmed en första sida 3001 pà terminalenhetens 102 bak- Den första rälen 2906 är fästad till sida. Den andra rälen 2907 är fästad till och utmed en and- ra sida 3002 av terminalenhetens 102 baksida.

Bredden hos de första och andra antennstommarna 103 re- spektive 104 är något mindre än hos tidigare utföringsfor- mer. 31, I enlighet med fig. som visar en schematisk vy ovan- ifrån av antennenheten 2901, är ett gångjärn 3102 fästat till den andra änddelen 202 av den första antennstommen 103 och den första änddelen 207 av den andra antennstommen 104.

Gàngjàrnet 3102 innefattar en första och en andra änddel 3103 respektive 3104.

Gàngjärnet 3102 gör att antennstommarna 103 och 104 kan vikas ihop med sina bottensidor 206 och 212 vända mot var- 2a-d. andra, se fig.

Den första änddelen 3103 av gångjärnet 3102 är fästad till den första styrbanan 2902 och den andra änddelen 3104 av gàngjärnet 3102 är fästad till den andra styrbanan 2903.

I enlighet med fig. 32 är antennenheten 2901 och styrba- norna 2902 respektive 2903 arrangerade i en ficka 3201 vid terminalenhetens 102 baksida, när antennenheten 2901 är hopvikt.

Vart och ett av antennstöden 2904a-d respektive 2905a-b innefattar en första och en andra änddel, som inte visas i figurerna.

De första änddelarna av antennstöden 2904a-d är fästade till den första antennstommen 103 och de första antennde- larna av antennstöden 2905a-b är fästade till den andra an- tennstommen 104. 10 15 20 25 30 509 140 24 33b är den andra änddelen av antenn- och den andra änddelen av antennstödet 2905a I enlighet med fig. stödet 2904a fästade till en första knapp 3304. Den andra änddelen av antennstödet 2904b och den andra änddelen av antennstödet 2905b är fästade till en andra knapp 3305, 33b. som inte visas i fig.

Den första styrbanan 2902 innefattar en springa 3301a, där den första knappen 3304 förs in och den andra styrbanan 3902 innefattar en springa 3301b, där den andra knappen 3305 förs in. Springan 3301b visas inte i fig. 33b.

Antennstöden 2904a-b och 2905a-b med sina knappar 3304 och 3305 är fästade till att flyttas upp och ned utmed styrbanorna 2902 och 2903 för att vika ut och in antenn- stommarna 103 och 104.

Antennenheten 2901 är arrangerad till att dras ut fràn fickan 3201 genom att förflytta styrbanorna 2902 och 2903 upp utmed respektive räl 2906, 2907, se pil 3302 i fig. 33a. Styrbanorna är arrangerade till att låsas i ett speci- ficerat läge som gör att de respektive antennstommarna 103, 104 kan vikas ut och spridas, se fig. 33b. Knapparna 3304 och 3305 är arrangerade för att förflyttas utmed springorna 330la-b tills de snappas in i en spärrfördjupning 3303a-b i var och en av styrbanorna 2902 respektive 2903 för att hàl- la antennenheten 2901 i ett driftläge (ovikt och utveck- lad).

Antennenheten 2901 är också arrangerad för att vikas och sedan flyttas med i fördjupningen 3201 vid terminalenhetens 102 baksida, se pil 2305 i fig. 33a.

I fig. 34 visas schematiskt en sidovy av en sjunde utfö- ringsform av en antennenhet 3401 i enlighet med uppfinning- fästad. till terminalenheten 102, innefattande första 104. en, respektive andra antennstommar 103, Den sjunde utfö- lO 15 20 25 30 509 140 25 ringsformen är en vidareutveckling av den sjätte utförings- formen i enlighet med fig. 29-33b.

På samma sätt som i de fjärde och femte utföringsformer- na är de första och tredje utbyggnaderna 1702 och 1704 ar- rangerade pà de första delarna 217 respektive 219 pà bot- tenytorna 206 respektive 212 pä den första respektive andra 104, antennstommen 103, närmast sidodelarna 203 och 209, se fig. 2a-d. in- 218 den De andra och fjärde utbyggnaderna 1703 och 1705, som te visas i fig. 34, och 220 av bottenytorna 206 och 212, är arrangerade på de andra delarna se fig. 2a-d, på första respektive andra antennstommen 103, 104, närmast si- dodelarna 204 och 210 pà den motsatta sidan av antennenhe- ten 3401. första antennstommen 103 via gångjärn 1706 och 1707 pà sam- Utbyggnaderna 1702 och 1703 är fästade till den ma sätt som de fjärde och femte utföringsformerna av upp- Gängjärnen 1706 och 1707 visas inte i fig. 34, 35. finningen. men däremot i fig.

Utbyggnaderna 1704 och 1705 är fästade till den andra antennstommen 104 medelst gångjärn 1708 och 1709 på samma sätt som i de fjärde och femte utföringsformerna av uppfin- ningen. Gángjärnen 1708 och 1709 visas inte i fig. 34.

Utbyggnaderna 1702-1705 kan vikas och vikas ut på samma sätt som i de fjärde och femte utföringsformerna av uppfin- ningen. 1702-1705 innefattar 1905-1908 pà samma sätt som i de fjärde och femte utfö- Utbyggnaderna antenngrupper ringsformerna av uppfinningen.

Det första paret med antennstöd 2904a-b och det andra paret antennstöd 2905a-b är företrädesvis av ett material med en låg dielektrisk konstant. 5 10 15 20 509 140 26 Fig. 36 visar schematiskt en sidovy av terminalenheten 102 med antennenheten 3401 i ett hopvikt läge inuti för- djupningen 3201. 37 visar ett tvärsnitt genom linjen E-E, som visas 36, tvâ batterienheter Fig. av antennenheten 3401, terminalenheten 102 och 2801 2801 är fästad till bottenytan 206 och mellan de vikta ut- i fig. respektive 2802. Batterienheten byggnaderna 1702 och 1703 av den första antennstommen 103.

Batterienheten 2802 är fästad till bottenytan 212 och mel- lan de vikta utbyggnaderna 1704 och 1705 av den andra an- tennstommen 104.

Antennenheterna 2901 och 3401 kan också vikas med sina ovansidor 205 och 211 vända mot varandra, se fig. 2a-b.

De utvikta antennenheterna 2901 och 3401 i fig. 29 och 34 är arrangerade i ett horisontellt läge. De utvikta an- tennenheterna 2901 och 3401 kan också arrangeras i ett läge mellan det horisontella läget och ett vertikalt läge. 301, 701, 1401, 1701, 2301, 2901 och 3401 i många av figurerna är exempelvis fästade vid en Antennenheterna 101, Antennenheterna kan också fästas till elek- SOTD terminalenhet 102. andra bärbara radioenheter såsom personsökare, telex, troniska anteckningsböcker och kommunikationsenheter, kan användas i ett satellitkommunikationssystem_

Claims

10 15 20 25 509 140 27 Patentkrav

1. Antennenhet (101, 301, 701, 1401, 1701, 2301, 2901, 3401) för att sända och ta emot signaler från/till en bär- bar radioterminalenhet (102), där antennenheten (101, 301, 701, 1401, 1701, 2301, 2901, 3401) är rörligt fästad till radioterminalen, kännetecknad av att antennenheten (101, 301, 701, 1401, 1701, 2301, 2901, 3401) innefattar: en första antennstomme (103) med mottagarmedel (213) för att ta emot radiosignaler; en andra antennstomme (104) med sändarmedel (214) för att sända radiosignaler; och där den första antennstommen (103) och den andra antennstommen (104) kan flyttas i förhållande till varand- ra.

2. Antennenhet enligt krav 1, kânnetecknad av att nämnda mottagarmedel (213) på den första antennstommen (103) inne- fattar en första grupp med. patchar (213) med elektriskt styrbara strålar.

3. Antennenhet enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att nämnda sändarmedel (214) på den andra antennstommen (104) innefattar en andra grupp med patchar (214) med elektriskt styrbara strålar.

4. Antennenhet enligt något av kraven 1-3, kännetecknad av att antennenheten (101, 301, 701, 1401, 1701, 2301, 2901, 3401) innefattar åtminstone en batterienhet (1201, 2801, 2802) för att mata energi till nämnda sändar- och mottagarmedel.

5. Antennenhet enligt något av kraven 1-4, kännetecknad av att den första antennstommen (103) innefattar: 10 15 20 25 509 140 28 en första och en andra sidodel (203, 204); en första och en andra änddel (201, 202); en ovan- och en bottenyta (205, 206), där bottenytan (206) har en första del (217) som sträcker sig i en läng- driktning närmast den första sidodelen (203) och en andra del (218) som sträcker sig i en längdriktning närmast den andra sidodelen (204): och att den andra antennstommen (104) innefattar: en första och en andra sidodel (209, 210); en första och en andra änddel (207, 208); och en bottenyta (211, 212), (212) (219) som sträcker sig i en läng- driktning närmast den första sidodelen (209) (220) i en längdriktning närmast den andra sidodelen (210) av den en ovan- där bottenytan har en första del av den andra som sträcker sig antennstommen (104) och en andra del andra antennstommen (104).

6. Antennenhet enligt krav 5, kännetecknad av att den (213) av den första antennstommen är arrangerad pá ovanytan (103) första gruppen med patchar (205) och att den andra gruppen med patchar (214) är arrangerad pà ovanytan (211) av den andra antennstommen (104).

7. Antennenhet enligt krav 5 eller 6, kännetecknad av att antennenheten (101, 301, 701, 1401, 1701, 2301) innefattar ett första fästelement (302, 2303) förbundet till den förs- ta änddelen (201) av den första antennstommen (103), där det första fästelementet (302, 2303) är arrangerat för att fästas till terminalenheten (102).

8. Antennenhet enligt krav 7, kännetecknad av att det första fästelementet (302, 2303) är fästad för att möjlig- l0 15 20 25 30 509 140 29 göra att antennenheten (101, 301, 701, 1401, 1701, 2301) kan: vikas emot terminalenheten (102); vikas ut frán terminalenheten (102); och placeras vid en specificerad första vinkel (603) i förhållande till terminalenheten (102).

9. Antennenhet enligt något av kraven 1-8, kännetecknad av att den andra antennstommen (104) är arrangerad för att glidbart föras in i (401) och glidbart dras ut ur (402) den första antennstommen (103).

10. kännetecknad av att den första antennstommen byggnader (801, 802) (203, 204), där varje utbyggnad Antennenhet enligt något av kraven 5-9, (103) arrangerade utmed dess första och and- innefattar två ut- respektive i en anpassad konfigura- (801, 802) (803, 804) vända från varandra i väsentligen motsatta riktningar. ra sidodel tion, har en utsida kännetecknad av att nämnda innefattar en grupp med patchar (901, (803, 804) pà 802) av den första antennstommen (103).

11. Antennenhet enligt krav 10, (213) arrangerad på var och en av utsidorna mottagarmedel 902) utbyggnaderna (801,

12. kännetecknad av att den andra antennstommen (104) (805, eos) sidodel (209, 210), och en av utbyggnaderna Antennenhet enligt något av kraven 5-11, innefattar tvá utbygg- nader arrangerade utmed dess första och andra där var 808) i en anpassad konfiguration, (805, 806) (807, vänd fràn den andra i väsentligen motsatta riktningar. har en utsida

13. Antennenhet enligt krav 12, kännetecknad av att nämnda sändarmedel (214) innefattar en grupp :ned patchar (903, 904) arrangerade på var och en av utsidorna (807, 808) på utbyggnaderna (805, 806) pà den andra antennstommen (104). 10 15 20 25 30 509 140 30

14. Antennenhet enligt krav 13, kännetecknad av att ut- 802) på den första antennstommen (103) är (1001) i byggnaderna (801, arrangerade för att anordnas vid en andra vinkel förhållande (205) till ovansidan av den första antennstom- men (103), och att utbyggnaderna (805, 806) på den andra antennstommen (104) är arrangerade för att anordnas vid en tredje vinkel (202) i förhållande till ovansidan (211) av den andra antennstommen (104).

15. Antennenhet enligt krav' 14, kännetecknad. av' att var och en av de andra och tredje vinklarna (1001, 1002) är 90 grader.

16. Antennenhet enligt något av kraven 5-9, kännetecknad av att den andra antennstommen (104) innefattar en styrbana (501, 502) utmed den första och andra sidodelen (209, 210) hos den andra antennstommen (104) och att den första an- tennstommen (103) innefattar en räl (503, 504) fästad till den första och andra sidodelen (203, 204) av den första an- tennstommen (103), där styrbanorna (501, 502) är arrangera- de för att föras in i nämnda räl (503, 504).

17. Antennenhet enligt något av kraven 5-16, kännetecknad av att batterienheten (1201) är fästad till bottenytan (212) av den andra antennstommen (104) för att mata energi till nämnda sändar- och mottagarmedel.

18. Antennenhet enligt något av kraven 5-8, kânnetecknad av att ett andra fästelement (1402) är förbundet till en andra änddel (202) av den första antennstommen (103) och till den första änddelen (207) hos den andra antennstommen (104).

19. Antennenhet enligt krav 18, kännetecknad av att den första antennstommen (103) innefattar två utbyggnader (1702, 1703) arrangerade på och utmed de respektive första och andra delarna (217, 218) av bottenytan (206) hos den första antennstommen (103), där var och en av utbyggnaderna 10 15 20 25 30 509 140 31 (1702, 1703) har en utsida (1901, 1902) vänd från den andra i väsentligen motsatta riktningar. kännetecknad. av att ut- (103) Antennenhet enligt krav 19, (1702, 1703) är vikbart arrangerade pá den första antennstommen (103).

20. byggnaderna på den första antennstommen

21. kännetecknad au' att var och en av utbyggnaderna (103) (206) av den första antennstommen Antennenhet enligt krav 20, (1702, 1703) är arrangerade för att vikas mot bottenytan (103). på den första antenn- S tOmmên Antennenhet enligt något av kraven 19-21, kânnetecknad (213) arrangerade pà var och en av utsidorna

22. av att nämnda mottagarmedel (1905, 1906) 1902) pá utbyggnaderna av den första antennstommen innefattar en grupp med patchar (1901, (103).

23. kännetecknad av att den andra antennstommen (104) (1704, 1705) första och andra delarna Antennenhet enligt något av kraven 18-22, innefattar tvâ utbygg- arrangerade pà och utmed de respektive (219, 220) (212) av (104), där var och en av utbyggna- 1705) har en utsida (1903, 1904) nader av bottenytan den andra antennstommen (1704, andra i väsentligen motsatta riktningar. derna vänd fràn den kännetecknad av att ut- (104)

24. Antennenhet enligt krav 23, (1704, 1705) är vikbart arrangerade pà den andra antennstommen (104). byggnaderna på den andra antennstommen

25. Antennenhet enligt krav 24, kännetecknad. av att var och en av utbyggnaderna (1704, 1705) på den andra antenn- stommen (104) är arrangerade för att vikas mot bottenytan (212) av den andra antennstommen (104).

26. Antennenhet enligt något av kraven 23-25, kännetecknad av att nämnda sändarmedel (214) innefattar en grupp med patchar (1907, 1908) arrangerade pà var och en av utsidorna 10 15 20 25 30 509 140 32 (1903, 1904) på utbyggnaderna av den andra antennstommen (104).

27. Antennenhet enligt något av kraven 23-26, kännetecknad av att utbyggnaderna (1702, 1703) hos den första antenn- stommen (103) är arrangerade för att anordnas i en andra vinkel (1001) i förhållande till ovansidan (205) av den första antennstommen (103), och att utbyggnaderna (1704, 1705) hos den andra antennstommen (104) är arrangerade för att anordnas i en tredje vinkel (102) i förhållande till ovansidan (211) av den andra antennstommen (104). Antennenhet enligt något av kraven 18-27, kânnetecknad (1402)

28. av att det andra fästelementet år arrangerat för att möjliggöra för den andra antennstommen (104) att vikas emot den första antennstommen (103) på ett sådant sätt att ovan- (2ll) (104) (205) (103). sidan av den andra antennstommen är vänd mot ovansidan av den första antennstommen

29. kännetecknad av att det andra fästelementet Antennenhet enligt krav 28, (1402) är arrangerat för att möjliggöra för den andra antennstommen (104) (103) och förbli i sitt läge på ett sådant sätt att en normalvektor till ovansidan (215) av den (104) att vikas ut från den första antennstommen andra antennstommen är vänd i samma riktning som en normalvektor till ovansidan (205) av den första antennstom- men (103).

30. Antennenhet enligt något av kraven 18-27, kännetecknad (1402) möjliggöra för den andra antennstommen (104) att vikas emot (103) på ett sådant sätt att bot- (104) till den första antennstommen (103). av att det andra fästelementet är arrangerat för att den första antennstommen (212) mot bottenytan till den andra antennstommen är vänd (206) tenytan Antennenhet enligt krav 30, kännetecknad. av' att det (1402) är arrangerat för att möjliggöra (104)

31. andra fästelementet för den andra antennstommen att vikas ut från den lO 15 20 25 30 509 140 33 (103) sádant sätt att en normalvektor till ovansidan (104) normalvektor till ovansidan (205) men (103). och bibehålla sitt läge på ett (211) är vänd i samma riktning som en första antennstommen av den andra antennstommen av den första antennstom-

32. av att batterienheten (212) till nämnda sändar- och mottagarmedel. Antennenhet enligt nágot av kraven 18-31, kännetecknad (2802) är fästad till bottenytan av den andra antennstommen (104) för att mata energi

33. Antennenhet enligt något av kraven 18-31, kännetecknad av att batterienheten (1201, 2801) är fästad till botten- ytan (206) av den första antennstommen (103) för att mata energi till nämnda sändar- och mottagarmedel.

34. av att batterienheterna (206) (212) energi till nämnda sändar- och mottagarmedel. Antennenhet enligt något av kraven 18-31, kännetecknad (1201, 2801, 2802) är fästade på av den första antennstommen (103) och på (104) bottenytan bottenytan av den andra antennstommen matar

35. Antennenhet enligt krav 5 eller 6, kännetecknad av att ett andra fästelement (3102) är förbundet till den andra änddelen (202) av den första antennstommen (103) och den första änddelen (207) av den andra antennstommen (104), där nämnda fästelement (3102) innefattar en första (3103) och en andra (3104) änddel.

36. kännetecknad av att nämnda fästelement Antennenhet enligt krav 35, (3102) är arrangerat för att möjliggöra för den (104) att vikas mot varandra på ett sådant sätt att botten- ytan (212) (104) bottenytan (206) till den första antennstommen andra antennstommen och den första antennstommen (103) är vänd mot (1o3). till den andra antennstommen

37. Antennenhet enligt krav 35 eller 36, kännetecknad av att nämnda första änddel (3103) hos nämnda fästelement 10 15 20 25 30 509 140 34 (3202) är förbundet till en första styrbana (2902), och nämnda andra änddel (3204) hos nämnda fästelement (3202) är förbunden till en andra styrbana (2903), där styrbanorna (2902, 2903) är rörligt fästade till terminalenheten (102).

38. Antennenhet enligt något av kraven 35-37, kännetecknad av att den första styrbanan (2902) är fästad till en första räl (2906) och att den andra styrbanan (2903) är fästad till en andra räl (2907) pá baksidan av terminalenheten (102), så att antennenheten (102) kan flyttas upp och ned utmed terminalenheten (102). Antennenhet enligt något av kraven 35-38, kännetecknad (103) arrangerade pá och utmed den respek- (2l7, 218) (206) av den första antennstommen (103), där var och en av ut- byggnaderna (1702, 1703) har en utsida (1901, 1902) från den andra i väsentligen motsatta riktningar, där nämn- (213)

39. av att den första antennstommen (1702, 1703) tive första och andra delen innefattar tvâ ut- byggnader hos bottenytan vänd da mottagarmedel innefattar en grupp med patchar (1905, 1906) arrangerade på var och en av utsidorna (1901, 1902).

40. Antennenhet enligt krav 39, kännetecknad av att ut- byggnaderna (1702, 1703) pà den första antennstommen (103) är vikbart arrangerade på den första antennstommen (103). kännetecknad av

41. Antennenhet enligt krav 39 eller 40, att den andra antennstommen (103) innefattar två utbyggna- der (1704, 1705) arrangerade pà och utmed den respektive första och andra delen (219, 220) av bottenytan (212) på den andra antennstommen (104), där var och en av nämnda ut- byggnader (1704, 1705) har en utsida (1903, 1904) vänd frán den andra i väsentligen motsatta riktningar, där nämnda mottagarmedel (214) innefattar en grupp med patchar (1907, 1908) arrangerade pà var och en av utsidorna (1903, 1904). 10 15 20 25 30 509 140 35 kännetecknad av att ut- (104)

42. Antennenhet enligt krav 41, (1704, 1705) är vikbart arrangerade pà den andra antennstommen (104). byggnaderna på den andra antennstommen kännetecknad (212) för att mata energi till

43. Antennenhet enligt något av kraven 35-42, av att batterienheten (2802) är fåstad på bottenytan (104) nämnda sändar- och mottagarmedel. av den andra aflteflnStOmmen kännetecknad (206) för att mata energi till

44. Antennenhet enligt något av kraven 35-42, av att batterienheten (2801) är fästad på bottenytan (103) nämnda sändar- och mottagarmedel. av den första antennstommen

45. kännetecknad av att batterienheterna (206) av den första antennstommen (103) (212) (104) energi till nämnda sändar- och mottagarmedel. Antennenhet enligt något av kraven 35-42, (2801, 2802) är fästade på botten- ytan och pà botten- ytan av den andra antennstommen för att mata

46. (100) innefattande en terminalenhet (102) med radiosändar- och mottagarkretselement och en rör- (101, 301, 701, 1401, 1701, 2301, (101, 301, Bärbar radioenhet ligt fästad antennenhet 2901, 3401), 701, 1401, 1701, kännetecknad av att antennenheten 2301, 2901, 3401) innefattar: (103) med elektriskt styrbara strålar för att ta emot en första antennstomme med en första grupp pat- char (213) radiosignaler; (104) patchar (214) med elektriskt styrbara strålar för att sända en andra antennstomme med en andra grupp med radiosignaler; och den andra förhållande (103) är rörligt arrangerade i och där den första antennstommen antennstommen (104) till varandra. 10 15 20 25 30 509 140 36

47. Bärbar radioenhet (100) enligt krav 46, kännetecknad av att den andra antennstommen (104) glidbart föras in i (101) och glidbart dras ut ur (402) den (103). är arrangerad för att första antennstommen

48. (100) kånnetecknad av att ett andra fästelement (202) till en första änddel (104), att möjliggöra för den andra antennstommen (103) av den andra antennstommen enligt krav 46, (1402) hos den första antennstommen (207) där det andra fästelementet Bärbar radioenhet är förbundet till en (103) av den andra antennstommen (1402) andra änddel och är arrangerat för (104) pà ett sådant sätt att (104) av den första antennstommen att vikas emot den första antennstommen (211) (205) är vänd (103). en ovansida mot en ovansida

49. (100) kännetecknad av att ett andra fästelement (202) till en första änddel (104). att möjliggöra för den andra antennstommen (103, 1501) av den andra antennstommen (206) enligt krav 46, (1402) av den första antennstommen (207) där det andra fästelementet Bärbar radioenhet är förbundet till en (103) av dên ändra antennStOmmen (1402) andra änddel och är arrangerat för (104) pà ett sådant att vikas emot den första antennstommen (212) är vänd mot en bottenyta (103). sätt att en bottenyta (104) S tOmme fl av den första antenn-

50. (100) kânnetecknad av att den första antennstommen (103) tar två utbyggnader (801, 802, 1702, 1703), där var och en (801, 802, 1702, 1703) har en utsida (803, 804, 1901, 1902) vänd bort frán den andra 1. väsentligen motsatta riktningar, och där nämnda mottagarmedel (213) (901, 902, 1905, 1906) Bärbar radioenhet enligt något av kraven 46-49, innefat- av utbyggnaderna in- nefattar en grupp med patchar arran- gerade pà var och en av utsidorna (803, 804, 1901, 1902) på 802, 1702, 1703) pà den första an- nämnda utbyggnader (801, tennstommen (103). 10 509 '(40 37 enligt något av kraven 46-50, (104)

51. (100) kânnetecknad av att den andra antennstommen tar två utbyggnader (805, 806, 1704, 1705), där var och en (805, 806, 1704, 1705) (807, vänd bort från den andra j. väsentligen och där nämnda sändarmedel (214) (903, 904, 1907, 1908) arrange- rade pà var och en av utsidorna (807, 808, 1903, 1904) pà (805, 806, 1704, 1705) hos den andra antenn- Bärbar radioenhet innefat- av utbyggnaderna har en utsida 808, 1903, 1904) motsatta riktningar, inne- fattar en grupp med patchar utbyggnaderna stommen (104).