SE469867B - Personsökningsförfarande - Google Patents

Description

lO 469 867 2 är enbart exemplifierande och avser inte att begränsa upp- finningen .

Med funktionalitet avses förmågan att kunna utföra något i ett telekommunikationsnät. Exempel på funktionalitet är aktiviteter och tjänster som kan utföras i telekommunikationsnät. Exempel på funktionaliteter är förfrågan att uppställa förbindelseväg mellan två parter, sifferanalys, taxering. Funktionaliteten kan, men behöver ej , innebära att dedicerad utrustning måste finnas tillgänglig för funktionalitetens utförande. Är funktionaliteten t.ex. mottagning av toner och analysering av toner måste en tonmottagare finnas tillgänglig. Andra exempel på funktionalite- ter är talbesked, konferenssamtal. Ännu andra exempel på funktionalitet är de funktionaliteter som beskrivs i nämnda fem svenska patentansök- röststyrda nummeröversättningst j änsten, ningar, nämligen kommunikation i form av ett möte, personsökning, sätt att etablera samarbete med en funktionalitet, mötande förbindelseetablering samt kommunikation via mellanhand. Ännu ett exempel på funktionalitet är förmågan att kunna välja bland flera alternativ .

Med förbindelse avses kretskopplad förbindelse eller paketkopplad förbindelse. Att etablera en förbindelse avser i det kretskoppla- de fallet att en kretskopplad förbindelse uppställs mellan två hårdvaru-ändutrustningar och i det paketkopplade fallet att en paketkopplad förbindelse skapar relationer mellan logiska kanaler på fysiska länkar som förbinder noder med varandra. Med uttrycket oriqinera resp. terminera en förbindelse avses i det kretskoppla- de fallet att ansluta originerande resp. terminerande utrustning till en kretskopplad förbindelse och i det paketkopplade fallet att skapa en session mellan applikationer i originerande resp. terminerande nod .

Med användare avses i det följ ande en mänsklig användare eller en datorbaserad applikation, som utnyttjar kommunikationstjänster.

Applikationen kan vara Jealiserad i form av hårdvara, mjukvara och kombinationer därav. synonym till användare är ordet part. 3 469 867 Med terminal avses utrustning som är ansluten till ett tele- kommunikationsnät och som gör nätets telekommunikationstjänster tillgängliga för en användare.

Med pggt avses antingen en accessport eller en transitport. En accessport är en plats där en dedicerad terminal är ansluten till ett telekommunikationsnät. En accessport är förknippad med en destinationsadress, som går till en slutanvändare. I det vanliga telefonnätet finns accessporten i en telefonstation. I ISDN-nätet och i mobiltelefonnätet finns accessporten i en terminal. En transitport är en port i en förbindelse mellan noder. En transitport är inte förknippad med någon enskild destinationsad- ress utan utnyttjas för etablering av valfri förbindelse mot en slutdestination. Slutdestinationen anges av destinationsadressen.

En transitport kan vidarebefordra anrop mot en annan nod eller kan mottaga anrop från en annan nod.

Ett ggggp har som slutdestination en terminal vilken identi- fieras av en destinationsidentitet. Terminalen kan finnas i samma nod som en transitport eller i någon annan nod dit anropet skall vidarekopplas.

Ett grundläggande särdrag med dagens kommunikationstjänster är att när en part, nedan kallad A, önskar kommunicera med en annan part, nedan kallad B, då sänder A ett anrop till B, varvid en förbindelse etableras mellan A och B. Anropet och uppställning av förbindelseväg är ett kopplat förlopp. Med detta menas att den information som A använder vid anropet, vanligen en identifika- tion för Bzs accesspunkt i telekommunikationsnätet, utlöser upp- ställning av förbindelseväg mellan parterna. Förbindelsen kan vara kretskopplad eller, vid icke kontinuerligt transmiss- ionssätt, en s.k. virtuell förbindelse, t.ex. paketkopplade nät, ATM-nät (gsynkron transfer mode) etc. Traditionellt etableras en förbindelse genom uppställning av väg från ett ursprung till en destination.Förbindelsevägengenomtelekommunikationsnätetstyrs av fasta s.k. routingtabeller som görs upp när nätet konfigureras eller Ibland kan routingtabellerna medge alternativval baserade på lokal framkomlighetsinformation. omkonfigureras. 469 867 4 Nackdelarna med detta traditionella kommunikationssätt är många.

Ett första problem gäller hantering av kommunikationsnätets resurser. För det första är kommunikationsnätet i sig en resurs som med det traditionella sättet att utforma kommunikationstjän- ster utnyttjas oekonomiskt. Om t.ex. part A anropar part B, varvid en förbindelse uppställs genom nätet från A till B, och part B inte accepterar anropet, då har nätresurser tagits i anspråk i onödan. Samma sak gäller om part B är upptagen. Fallet är så beroende på att dagens nät till övervägande del utnyttjar kanalassocierad signalering. Detta innebär att en förbindelse uppkopplas för signalering. Samma förbindelse används sedan för tal. Med gemensam kanal-signalering, som används främst i långdistansnätet, sker signalförbindelsen med hjälp av datapaket medan talförbindelsen, den dyra delen av kommunikationen, uppkopplas först vid B-svar. I lokala nät används knappast gemensam kanal-signalering. För det andra kräver en majoritet av alla etablerade förbindelser inte att part B omedelbart tar hand om den information som A vill överföra.

I de uppräknade fallen utnyttjas nätresurserna antingen i onödan eller utnyttjas de i realtid fastän ett senarelagt utnyttjande skulle vara möjligt.

Dagens telekommunikationstjänster medger inte heller att part A gör ett anrop till part B på ett telekommunikationsnät och etablerar kommunikation med part B på ett annat, från det första skilt, telekommunikationsnät. mn B har accesspunkter i flera telekommunikationsnät måste A känna till samtliga dessa för att kunna utnyttja alternativa sätt att kommunicera med B. Svarar part B inte i. det ena telekommunikationsnätet måste part A försöka att nå part B i ett annat kommunikationsnät. På detta sätt måste part A pröva telekommunikationsnät efter telekommuni- kationsnät innan han slutligen når part B. Vidare måste part A givetvis ha en förteckning över B:s accessportar i de olika näten över vilka B förfogar.

TEKNIKENS STÅNDPUNKT I dag förekommer flera.olika personsökningsförfaranden. Gemensamt för dessa är att varje personsökningsförfarande har sitt eget 469 867 söknät och sin egna sökcentral. Söknätet är vanligen ett radionät. Ett stort hotell och även ett stort företag kan som söknät utnyttja telefonnätet. De kunder som abonnerar på eller är utsatta för personsökningstjänsten har en elektronikenhet, som mottar sökcentralens rundsända söksignal. Beroende på personsök- ningsförfarandets utformning avger~elektronikenheten, som.svaI~på söksignalen, antingen endast en alerteringssignal, eller en alerteringssignal plus ett meddelande. Alerteringssignalen kan vara en audiosignal ("beep") , en optisk signal eller en kombination av båda. Meddelandet kan vara t.ex. indikering av ett telefonnummer som den sökte bör ringa, eller en visuell indikering av ett kort textmeddelande riktat till den en. visuell sökte. Den visuella indikeringen anger vad den sökte bör företa sig, vanligen ringa ett indikerat telefonnummer. Om endast en alerteringssignal avges som svar på söksignalen har sökcentralen och den sökte på förhand kommit överens om vad den sökte bör företa för åtgärd, vanligen att ringa ett förutbestämt telefon- nummer .

Nackdelen med de kända personsökningsförfarandena är att söktjänsten är aktiv endast i det söknät sökcentralen förfogar över. Fallet är så eftersom abonnenternas elektroniska enheter i princip består av två enheter, en mottagardel för mottagning av söksignalen och en meddelandepresentationsdel för mottagning och presentation av det meddelande som skall indikeras visuellt, vilka är hopbyggda med varandra och vilka är integrerade med det nämnda söknätet över vilket sökcentralen disponerar. En kund, kallad B, som samtidigt abonnerar på en söktjänst i ett första söknät och på en söktjänst i ett andra söknät, skilt från det första, kan därför inte samtidigt sökas i de första och andra söknäten eftersom sökcentralerna i de två näten inte samarbetar med varandra. Den som beställer söktjänsten, kallad A, måste först söka lämna sin sökbeställning till nätoperatören av det första söknätet och därvid uppge B:s accesspunkt i det första nätet. Erhålls inget svar från B näste A göra en ny sökbe- ställning hos nätoperatören av det andra söknätet och därvid uppge B:s accesspunkt i det andra söknätet, vilken sistnämnda accesspunkt är skild från den i det första söknätet. 469 867 6 En annan.olägenhet med kända personsökningsförfaranden är att den referens som sänds med sökmeddelandet refererar till en person eller en meddelandelagringsanordning som lämnar ett meddelande.

Sett ur denna persons eller meddelandelagringsanordningens perspektiv är dessa kända förfaranden olämpliga att använda i det fall att många meddelanden riktade till många olika adressater finns lagrade på samma lagringsplats. När en av personsöknings- nätet alerterad adressat kontaktar lagringsplatsen för' med- delandet måste adressaten.identifiera sig och därefter måste alla lagrade meddelanden genomsökas tills det rätta meddelandet, dvs. det som är riktat till adressaten hittas.

Den europeiska patentskriften 140 351 beskriver ett system för att öka räckvidden av trådlösa telefoner. En trådlös telefon samverkar via en radioförbindelse med en fast telefon, som har access till telefonnätet. Den trådlösa telefonen har en räckvidd som är begränsad till närområdet runt den fasta telefonen. För att öka räckvidden så att en mobil trådlös telefon A-MOBIL som befinner sig inom räckvidden för sin fasta telefon A-FIA skall kunna etablera förbindelse med en annan mobil trådlös telefon B- MOBIL, som har en egen fast telefon B-FIA med en räckvidd som inte övertäcker räckvidden för- A-FIA föreslås att de fasta telefonerna A-FIA och B-FIA båda förses med en tillsatsenhet som via en växel i telefonnätet samverkar med ett personsöknings- system med en räckvidd som når både A-TEL och B-TEL. Förbindelsen från A-MOBIL till B-MOBIL etableras genom att A-MOBIL gör ett anrop och anger B-MOBIL:s telefonnummer. A-MOBIL:s fasta telefon A-FIA adderar till B-telefonumret en A-FIA-ID som går till växeln och FIA sin förbindelse mot växeln. Den pagingsignal som B-MOBIL mottar innehåller A-FIA-ID. Den person som betjänas av B-MOBIL kan därefter göra ett anrop, via en FIA-terminal, här kallad B- FIA, och därvid ange A-FIA-ID som destination. Anropet går från B-MOBIL, via B-FIA, via växeln till den ledigställda A-FIA och kontakten mellan parterna är etablerad. Det i patentet beskrivna kommunikationsförfarandet kan grovt sett beskrivas som kon- ventionell A-nummeröverföring där'A-numret överförs via.pagingnä- tet. En nackdel med detta kända system är att A-FIA måste ledigställa sin förbindelse med växeln för att kunna motta signal 7 469867 från B-MOBIL. Detta innebär den ytterligare nackdelen att vem som helst kan ringa in mot A-FIA sedan A-FIA ledigställt sin förbindelse mot växeln. Fastän A-MOBIL beställt samtal med B- MOBIL kan en tredje part alltså ringa A-MOBIL. Växeln kan inte avgöra vilka inkommande samtal till A-FIA som skall släppas igenom. Växeln vet över huvud taget inte om det råder en relation mellan A-FIA och B-FIA, än mindre kan växeln hantera en sådan relation. Ännu en nackdel med detta system är att alla fasta telefoner och alla mobiltelefoner samt pagingsystemet måste vara specialkonstruerade för att fungera tillsammans. Detta innebär stora investeringskostnader för att få systemet att fungera.

I Taiwan används ett kommunikationsförfarande som innebär, att när en abonnent A önskar samtala med en person B, som har en mobiltelefon, beställer A personsökning av B och uppger sitt A- nummer. Därefter ledigställer sig A. Vid.personsökningen överförs A-numret till B:s personsökningsapparat. Abonnent B ringer nu A- numret på sin mobiltelefon. En förbindelse uppställs således från B till A. En nackdel med detta förfarande är att den till B överförda referensen, dvs. A-numret, pekar på hårdvara, dvs. Azs telefonapparat och att A måste ledigställa sig för att en förbindelse från B skall kunna kopplas upp mot A. En annan nackdel är också, att A inte med säkerhet vet, att det är B som ringer när det ringer i Azs telefon. Någon annan abonnent kan nämligen hinna ringa A innan B ringer.

Den europeiska patentansökan EP 92 850086-7 med titeln "A Communication System for Integrating a Paging System with Cellular Radio Telephones" (Ericsson docket LM 5456) av samma sökande som föreliggande uppfinning beskriver ett cellulärt mobiltelefonisystem med mobiltelefoner som har inbyggd sökare. Om mobiltelefonen är frånkopplad men sökaren är aktiv inträffar, när ett inkommande anrop görs mot mobiltelefonen, att ett bredtäckan- de pagingnät sänder ut en söksignal som mottas av mobiltelefonens sökare, vilken som gensvar härpå "väcker" mobiltelefonen och bringar denna att registrera sig. Därefter styr nätet om samtalet till mobiltelefonen genom att upprepa sökningen, men nu via det cellulära mobiltelefonnätet. 469 867 8 I det beskrivna systemet finns en samverkan mellan det fasta telefonnätet, pagingnätet och mobiltelefonnätet.

REnocöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Uppfinnaren har funnit att många av de ovanstående olägenheterna kan undanröjas genom en ny typ av kommunikation som innebär att A kommunicerar med B indirekt via en mellanhand M. Den önskade kommunikationen mellan A och B kan av nätet då hanteras som två separata processer, nämligen en.kommunikationsprocess från A till mellanhanden och från mellanhanden till B. För både A och B gäller i detta fall att resp. part kommunicerar med mellanhanden som A till M resp. B till M varför mellanhanden M inte behöver känna till hur A och B kan nås. Mellanhanden kan i sin tur bestå av en kedja av sinsemellan samarbetande mellanhänder. I sin grundform kan denna princip utnyttjas för indirekt kommunikation varvid dock möjligheten till direkt interaktiv kommunikation mellan A och B går förlorad. Mellanhanden kan kommunicera med B utan att A behöver känna till Bzs accessport. Om part B inte kontaktar mellanhanden kvarstår emellertid Azs kommunikationsbe- hov och A måste göra ett förnyat anrop. Indirekt kommunikation mellan parterna innebär att part B kan anropa mellanhanden för att kontrollera om något meddelande riktat till B finns att hämta. Part A vet att meddelandet skall sändas till mellanhanden men behöver inte känna till varifrån part B anropar mellanhanden.

Mellanhanden är i detta fall passiv och har rollen av anropad både från A och från B. Om principen med kommunikation via en mellanhand tillämpas vid personsökning är det sökcentralen som tjänar som mellanhand.

Ett första karaktäristiskt drag för det uppfinningskoncept som ligger till grund för samtliga sex patentansökningar är att kommunikationstjänsten.splittras i en separat förhandlingsfas och enseparatförbindelseetableringsfas.Förbindelseetableringsfasen initieras först när båda parterna accepterat att kommunikation skall ske och när parternas resp. accesspunkter blivit till- kännagivna för parterna. Medflseparat avses här att det nämnda kopplade förloppet mellan anrop och uppställning av förbindelse- väg bryts både i tid och i rum. Att det kopplade förloppet bryts 9 469 867 i tiden innebär att förhandlingsfasen av en kommunikationstjänst skiljs från upprättandet av förbindelseväg. Upprättandet av förbindelseväg sker först vid en tidpunkt när båda parterna är överens om att förbindelsens kommunikationsfas skall äga rum. På detta sätt kommer tidpunkten för upprättande av förbindelseväg att fördröjas i förhållande till tidpunkten för anropet men upp- finningen utesluter inte att tidpunkten för uppställandet av förbindelseväg sker i direkt anslutning till tidpunkten för anropet förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

Att det kopplade förloppet bryts i rummet innebär att för- bindelsevägen mellan parterna inte nödvändigtvis behöver ske över samma.telekommunikationsnät över vilket eller vilka förhandlings- fasen sker. Uppfinningen utesluter emellertid inte att den rumsliga.kopplingen.bibehålls, dvs. att samma telekommunikations- nät över vilket eller vilka anropet skedde även används vid kommunikationen mellan parterna.

Ett andra karaktäristiskt drag för det uppfinningskoncept som ligger bakom samtliga sex patentansökningar är att en första part manifesterar sin önskan att etablera kommunikation med en andra part genom att göra ett anrop till en tredje part som, beroende på vilken kommunikationstjänst som efterfrågas, kallas antingen mötesmäklare, mötesarrangör, tjänstebeställningscentral, sökcentral eller elektronisk sekreterare, registrerar anropet, tilldelar anropet en identifikation samt förhandlar med, eller har redan förhandlat med, den första och andra parterna om de villkor på vilka en förbindelse skall uppställas dem emellan.

Bl.a. förhandlas cmn en för båda parter lämplig tidpunkt när förbindelsevägen mellan parterna skall etableras för att på så sätt inleda förbindelsens kommunikationsfas. Eventuellt överför även den tredje parten identifikationen till endera parten för att denna vid ett senare tillfälle skall kunna etablera kontakt med den andra parten.

Genom att den tredje parten besitter kunskap om att de första och andra parterna är beredda att inleda kommunikationsfasen kan den tredje parten medverka till val av den plats där de första och andra parterna skall träffas. Denna plats kan vara förlagd i 469 867 10 accesspunkten för den första parten i ett kommunikationsnät, en accesspunkt för den andra parten i ett annat kommunikationsnät eller i accesspunkter i ett telekommunikationsnät till vilket de första och andra parterna har access. I detta gemensamma tele- kommunikationsnät förbinds de första och andra parternas access- punkter med varandra. På så sätt finns stor frihet att välja mötesplats. Uppställningen av väg mellan de första och andra parterna behöver inte följa fasta routingtabeller utan kan väljas med hänsyn till exempelvis rådande trafikbetingelser i de gemensamma telekommunikationsnät över vilka båda parter förfogar.

Tillämpas uppfinningen i samband med personsökning, varvid en första part, part A, önskar söka en andra part, part B, och överföra ett meddelande till den senare genom att utnyttja en personsökningstjänst är det möjligt att göra personsöknings- tjänstens meddelandetjänst oberoende av dess alerteringstjänst genom att meddelandetjänsten aktiveras först på begäran från den andra parten B. Fördelen med detta är att personsökningstjänsten kan ske i flera sök-telekommunikationsnät över vilka den anropade parten, part B, disponerar utan att den anropande parten, part A, behöver känna till den anropade partens, part Bzs identifikation eller accessidentitet i de olika söknäten.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att utnyttja ex- isterande nät och existerande näts resurser effektivare än hitintills.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett personsökningsförfarande som medger samtidig alertering av den sökte över godtyckliga telekommunikationsnät över vilka den sökte disponerar. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett person- sökningsförfarande där ett anrop innebär en beställning av en alerteringstjänst. Beställningen görs hos en sökcentral som verkställer alerteringstj änsten genom sändning av en alerterings- signal över de nämnda godtyckliga telekommunikationsnäten.

Beställningen görs av antingen den anropade eller av en agent till denne. 11 469 867 Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett personsökningsförfarande som innebär att ett anrop inte ovillkor- ligt utlöser aktivering av ett nät i syfte att överföra ett meddelande till den anropade.

Personsökningsförfarandet enligt uppfinningen skall vidare medge att det nät i vilket meddelandet utväxlas mellan parterna inte behöver lagra och aktualisera användarnas accesspunkter i detta nät. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett person- sökningsförfarande vid vilket den anropande parten ej behöver ha kunskap om den anropade partens accesspunkter i alla de tele- kommunikationsnät över vilken den anropade parten förfogar. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett person- sökningsförfarande där sökmeddelandet dels har en referens dels till ett enskilt meddelande och dels till platsen för lagringsa- nordningen. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett person- sökningsförfarande enligt vilket information om den som söker lagras tillsammans med meddelandet, så att den sökte kan använda nämnda information i det fall den sökte önskar lämna ett svarsmeddelande.

Det utmärkande för uppfinningen är att meddelandetjânsten görs oberoende av alerteringstjänsten genom att meddelandetjänsten aktiveras först på begäran från den sökte parten. Ännu ett särdrag med uppfinningen består i att det meddelande som den första parten, d.v.s. beställaren av söktjänsten, önskar överföra till den sökte (a) överförs till sökcentralen, (b) lagras på en första lagringsplats samt (c) förses med den nämnda referensen, kallad aviseringsidentitet, som relaterar den första partens meddelande till den sökte parten. Ännu ett särdrag med uppfinningen består i att aviseringsidenti- teten sänds tillsammans med alerteringen från sökcentralen. 469 867 12 Olika utföringsformer av uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka FIGURBESKRIVNING Olika utföringsformer av uppfinning kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till bifogade ritningar, i vilka FIGUR 1 schematiskt visar en första miljö i vilken person- sökningsförfarandet enligt uppfinningen används, FIGUR 2 visar schematiskt en andra miljö i vilken person- sökningsförfarandet enligt uppfinningen utnyttjas, är ett blockschema som schematiskt visar de termi- naler, vilka ingår i ett kommunikationssystem som FIGUR 3 utnyttjar personsökningsförfarandet enligt före- liggande uppfinning i den miljö som visas i fig. 1, FIGUR 4 är ett med fig. 3 likartat blockschema, vilket visar att personsökningsförfarandet enligt upp- finningen kan användas av en part som saknar terminalenhet men som har tillgång till en sådan, varvid den miljö i vilken personsökningsförfarandet används är den som visas i fig. 1, FIGUR 5 är ett blockschema som schematiskt visar de termi- naler som ingår i ett telekommunikationssystem som utnyttjar' personsökningsförfarandet enligt före- liggande uppfinning, när detta används i den miljö som visas i fig. 2, och är olika tillstàndsdiagram för asynkrona, kopplade förlopp, vilka diagram beskriver de processer som FIGUR 6-12 utnyttjas i personsökningsförfarandet enligt före- liggande uppfinning, och f) 13 469 867 FIGUR 13 visar ett exempel på uppfinningen när denna till- lämpas i multinätmiljö tillsammans med telefoni, personsökning och mobiltelefoni.

Fig. 1 och 2 visar schematiskt i blockschemaform två olika miljöer, i vilka kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen tillämpas. I båda miljöerna förekommer en sökcentral 1, visad till höger om den streckade linjen i fig. 1, och en klient till sökcentralen, visad till vänster om den streckade linjen i fig. l. I fig. 1 kan klienten antingen vara en användare A eller B, eller en agent AG till denne, som via ett telekommunikationsnät N står i förbindelse med sökcentralen. I fig. 2 består klienten av en användare A eller B som via ett nät n står i förbindelse med sin agent AG(A) eller AG(B). Agenten AG(A) eller AG(B) står i sin tur i förbindelse med sökcentralen l via ett telekommunika- tionsnät N, vilket kan vara skilt från nätet n eller vara samma nät som nätet n.

När en part, nedan kallad A, önskar etablera kommunikation med en annan part, kallad B, gör parten A, beställaren, en beställning av personsökning av parten B samt lämnar det meddelande han önskar överföra till B. Beställningen görs hos en mellanhand, sökcentralen 1. Det är sedan sökcentralens uppgift att söka B och initiera överföring av meddelandet samt av ett eventuellt svarsmeddelande från B till A.

Fig. 3 visar ett blockschema över en miljö enligt fig. l, där två användare A och B abonnerar på tjänster i olika telekommunika- tionsnät Nl - N5. Nätet Nl är det vanliga telefonnätet, nätet N2 är telexnätet, nätet N3 är ett paketförmedlande datanät, nätet N4 är biltelefonnätet och nätet N5 är ett personsökningsnät, t.ex. ett radionät. Användaren A abonnerar på tjänster i näten Nl och N3 medan användaren B abonnerar på tjänster i samtliga nät N1 - N5. Användaren A har således en konventionell telefon och en terminalenhet som ger A access till det paketförmedlande data- nätet. Denna terminalenhet visas av en symbol som består av en centralenhet 3, ett tangentbord 4 och en bildskärm 5. Användaren B har också en telefon, en telexapparat 6, en terminalenhet till det paketförmedlande datanätet, vilken terminalenhet också visas 469 867 14 i form av en symbol bestående av en centralenhet 3, ett tangent- bord 4 och en bildskärm 5. Användaren B har en mobiltelefon 7 som står i förbindelse med mobiltelefonnätet N4. Slutligen har användaren B en personsökningsmottagare 8, som står i förbindelse med personsökningsnätet N5. I det visade exemplet är personsök- ningsmottagaren av det slag som när B söks avger en ton samt i ett presentationsfönster visar en destinationsadress plus en referens till ett meddelande. När tonen ljuder och destination- sadressen visas vet användaren B att ett meddelande med den angivna referensen finns att hämta på den angivna destinationsad- IeSSen.

Sökcentralen 1 innefattar ett antal terminalenheter Tl, T2 ...

T5, en central processor 9 som styrs av ett antal programmoduler, vilka schematiskt visas vid 10. Terminalenheten Tl är ansluten till nätet Nl, T2 till nätet N2 etc. Eftersom varje terminalenhet Tl - T5 skall originera, och i förekommande fall terminera, tusentals förbindelser samtidigt skiljer sig dessa terminal- enheter Tl - T5 från de terminalenheter användarna A och B använder i resp. nät. Således är terminalenheten Tl en telefon- växel medan användarnas terminalenheter utgörs av konventionella telefoner. Likaså är terminalenheten T2 en väljare medan mot- svarande terminalenheter hos användarna är konventionella telexapparater. Det inses att terminalenheterna Tl - T5 i sin tur kan innefatta programvarustyrda processorer. Den centrala processorn 9 har programvara för utförande av personsöknings- förfarandet enligt uppfinningen och samverkar därvid med en av terminalenheterna Tl - T5.

Varje användare A, B har varsin accesspunkt till resp. nät. Dessa accesspunkter visas med en rund ring i fig. 3. Accesspunkten är vanligen ett gränssnitt till terminalenheten och är förknippad såsom t.ex. telefonnummer, med en användaridentifikation, roamingnummer till en mobiltelefon etc.

Alla användare som abonnerar på söktjänsten finns registrerade hos sökcentralen 1. Sökcentralen har vidare uppgift om alla telekommunikationsnät N över vilka resp. användare disponerar.

Dessa uppgifter erhålls när resp. användare tecknar abonnemang 469 867 till söktjänsten. Vidare har sökcentralen l uppgifter om varje användares accesspunkter* i resp. telekommunikationsnät. Alla dessa uppgifter finns lagrade i en ej visad databas, till vilken den centrala processorn 9 har access. För att få kunskap om roamingnumret till en enskild mobiltelefon vänder sig den centrala processorn 9 till mobiltelefonnätets ej visade hemma- lokationsregister HLR, vilket har uppgifter om den basstation inom vars täckningsområde mobiltelefonen f.n. befinner sig och om det roamingnummer mobiltelefonen har tilldelats av denna.

När användaren A önskar etablera kommunikation med användaren B genom att utnyttja personsökningsförfarandet enligt föreliggande uppfinning beställer användaren A sökning av B vid sökcentralen l genom att utnyttja något av de nät över vilka användaren A förfogar, i det visade exemplet telenätet eller det paketför- medlande datanätet. Sökcentralen 1 erbjuder dels en alerterings- tjänst och dels en meddelandetjänst. Alerteringstjänsten innebär att den sökta användaren B uppmärksammas på att han är efter- fràgad genom en alerteringssignal. I den föredragna utförings- formen av uppfinningen kompletteras alerteringssignalen med en referens till lagringsplatsen för ett meddelande och en annan referens till själva meddelandet. Meddelandetjänsten innebär att alerteringen kompletteras med det meddelande användaren A önskar överföra till användaren B. Meddelandet kan t.ex. vara ett telefonnummer som visas i teckenfönstret i personsökningsmot- 'tagaren 8, ett röststyrt meddelande som B mottar på mobiltele- fonen, ett alfanumeriskt meddelande som B mottar på det paket- förmedlande nätet, ett alfanumeriskt meddelande som B mottar på telexapparaten eller ett röststyrd meddelande som B mottager på sin telefon.

En alerteringssignal som sänds över telefonnätet kan exempelvis vara en mycket kortvarig rington som sänds med jämna mellanrum, t.ex. var femte sekund. Alerteringssignalen i telexnätet kan t.ex. vara en kortvarig ringsignal på telexapparatens ringklocka och/eller en blinkande optisk signal. I det paketförmedlande datanätet kan alerteringssignalen bestå av en blinkande optisk signal från en lysdiod som sitter på centralenhetens 3 utsida. I mobiltelefonnätet kan alerteringssignalen bestå av ett kortvarigt 469 867 16 "beep" som sänds med jämna mellanrum, t.ex. var femte sekund på en basstations anropskanal. Kombinationer av optiska och akustiska signaler kan också användas.

När sökcentralen mottar sökbeställningen sker en rad nedan närmare beskrivna aktiviteter, varefter sökcentralen sänder ut alerteringssignal till den sökte användaren A. Alerteringssigna- len kan sändas antingen samtidigt i alla nät Nl - N5 eller så sänds alerteringssignalen i tur och ordning från nät till nät bland de nät över vilka B disponerar. Sökningen kan även ske i viss prioritetsordning' så att den t.ex. alltid startar med personsökningsnätet, därefter telefonnätet, därefter mobiltele- fonnätet, sedan det paketförmedlande datanätet och till sist telexnätet. Alerteringssignalen kan sändas en eller flera gånger i varje nät. Därefter händer i princip ingenting. Antingen har B uppmärksammat alerteringssignalen men vill inte svara direkt eller så har B inte observerat alerteringssignalen. Det förut- sätts emellertid att B så småningom även tagit del av alerte- ringssignalen och att B nu således vet att han är eftersökt.

Vid ett tillfälle som är lägligt för den sökta användaren B tar B, som gensvar på alerteringssignalen, kontakt med sökcentralen l via något av de telekommunikationsnät över vilka B disponerar för att beställa hämtning av det meddelande som A önskade framföra. Såsom en alternativ utföringsform får B inte tillgång till hela meddelandet utan endast en korttitel under vilken meddelandet finns lagrat. Användaren B meddelar sökcentralen över vilket nät han vill att meddelandet kan överföras. Finns meddelandet lagrat i sökcentralen överför sökcentralen då meddelandet på det begärda nätet. Var alerteringssignalen kompletterad med en referens till meddelandet anger B också meddelandereferensen vid sin kontakt med sökcentralen.

Såsom kommer att förklaras närmare nedan kan meddelandet finnas lagrat på annat plats och sökcentralen ger då den sökta an- vändaren B direktiv var, dvs. i vilket nät och på vilken accesspunkt i detta nät meddelandet finns att avhämta. I förekommande fall anger sökcentralen också meddelandereferens. 17 469 867 Sedan den sökta användaren B tagit del av meddelandet sänder den sökta användaren B en kvittens till sökcentralen l. Denna kvittens verifierar att B mottagit sitt meddelande. Den sökande användaren A kan kontrollera med sökcentralen om kvittensen mottagits alternativt kan den sökanden användaren A avtala med sökcentralen att sökcentralen skall skicka kvittensen vidare till A.

Tillsammans med kvittensen kan den sökta användaren B cækså skicka ett svarsmeddelande till A.

När den sökande användaren A så småningom erhållit kvittensen på att hans meddelande mottagits av B är kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen avslutat. Erhåller A inte någon kvittens kan han upprepa sin beställning av sökning av B.

I samband med att den sökande användaren A gör sin beställning av sökning av användaren B vid sökcentralen förses sökbeställningen med en aviseringsidentitet AI samt förhandlar sökcentralen och användaren A om den plats där det meddelande användaren A önskar överföra till B skall lagras. Denna plats kan. vara belägen antingen i sökcentralen, hos användaren A eller på någon annan plats i ett specificerat telekommunikationsnät. Meddelandet kan förses med. en. korttitel som överförs till användaren. B när användaren B beställer meddelandeöverföring. Användaren B kan ha fått flera meddelanden och kan med ledning av korttitlarna välja ut de meddelanden vilka han önskar hämta från lagringsplatsen.

Det är möjligt att lagra korttiteln på meddelandet vid en plats som är skild från den plats där själva meddelandet lagras. Ett lämpligt utförande är att korttiteln lagras i sökcentralen medan meddelandesektionen lagras hos den sökande användaren A. När den sökta användaren B beställer överföring av meddelandet sänder sökcentralen endast korttiteln till B tillsammans med uppgift om att resten av meddelandet finns att hämta hos A. Alternativt kan sökcentralen och användaren A överenskomma så att sökcentralen överför det vid A lagrade meddelandet till den sökta B först när B beställer överföring av meddelandets meddelandesektion. lO 469 867 18 Såsom aviseringsinformation kan en för alla sökbeställningar generell destinationsadress användas, vilken leder till sök- centralen. Ett alternativ till detta är att såsom aviseringsin- formation använda en geografiskt differentierad destinationsad- ress som leder till en sökcentral inom resp. geografiska område.

På så sätt kan den sökte, vilken använder aviseringsinformationen såsom destinationsadress, vid anrop mot sökcentralen kopplas till den sökcentral som finns i det geografiska område varifrån sökbeställningen inkom. Såsom ännu ett alternativ till ovan- stående kan aviseringsinformationen vara individuell för varje inkommande sökbeställning. Den individuella destinationsadressen, som leder till sökcentralen och som den sökte använder vid kommunikation mot sökcentralen, är i detta fall vald bland de individuella destinationsadresser som ingår i nummerserien till den nod i vilken sökcentralen finns i det telekommunikationsnät i vilket man valt att kommunicera.

Kvittensen på mottaget meddelande sänds, tillsammans med ett eventuellt svarsmeddelande, till sökcentralen. Kvittensen kan enligt ett alternativt utförande även sändas till lagringsplatsen för meddelandet .

Den sökta användarens B kvittens jämte eventuellt svarsmeddelande kan enligt en utföringsform av uppfinningen presenteras för beställaren A tillsammans med den nämnda aviseringsidentitet AI när beställaren A nästa gång, dvs. gången efter sökbeställningen, kontaktar sökcentralen. Därigenom får den sökande användaren A besked om att meddelandet mottagits av B.

Fig. 4 visar ett blockschema liknande det i fig. 3 med undantag för att den sökta användaren B saknar terminalutrustning men trots detta ändå abonnerat på söktjänsten. I detta fall räcker det med att användaren B vid något tillfälle kan få tillgång till något av näten Nl - N5. T.ex. kan användaren B låna eller hyra en annan användares terminalutrustning och via denna sätta sig i förbindelse med sökcentralen 1 för att efterhöra om några meddelanden finns till sig. Användaren B begagnar sig då av något som kan sägas likna postväsendets poste restante. Finns ett 19 469 867 meddelande avsett för B förser sökcentralen användaren B med detta och B kvitterar mottagandet i vanlig ordning.

Som framgår av det ovanstående behöver således beställaren A inte ha kunskap om den sökta användarens accessportar i något av näten. Allt detta finns lagrat hos sökcentralen l. Inte heller sökcentralen behöver ha kunskap om den söktes accessportar om den sökte begagnar sig av meddelandehämtning enligt fig. 4. I det fall den sökta användaren B begagnar sig av meddelandeöverföring enligt fig. 4 behöver sökcentralen inte heller sända någon alerteringssignal till B, eftersom B saknar terminalutrustning.

Fig. 5 visar ett blockschema på hur personsökningsförfarandet enligt uppfinningen tillämpas vid en miljö av det slag som anges i fig. 2. Kl betecknar konverteringsutrustning som medger konvertering av signaler i nätet Nl till signalen som förstås av nätet N2 och vice versa. K2 betecknar konverteringsutrustning som medger konvertering av signaler från nätet N2 till N3 och vice versa. K3 betecknar motsvarande utrustning för konvertering av signaler från nätet N3 till N4 och vice versa, dvs. från N4 till N4. Den sökande användaren A beställer inte sj älv sökning vid sökcentralen utan överlåter detta till sin agent ll. På motsva- rande sätt representeras den sökta användaren B av en agent 12.

Respektive agent sköter all kommunikation gentemot sökcentralen l. Användaren A kontaktar sin agent ll när han vill göra en sökbeställning. Denna kontakt sker över något av de nät som finns mellan A och hans agent ll. Agenten ll kontaktar i sin tur sin uppdragsgivare A endast när han fått kvittens på att den sökta användaren B kvitterat sökmeddelandet. Finns ett svarsmeddelande överför agenten ll detta samtidigt med kvittensen. Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen gör den sökta använ- darens B agent 12 en beställning av meddelandeöverföring så fort den sökta användaren B alerteras. Agenten 12 lagrar därefter meddelandet. På detta sätt kan flera meddelanden finnas lagrade hos agent 12. När den sökta användaren B önskar kontrollera om det finns några meddelanden till honom kontaktar B sin agent 12, varvid agent 12 anger vilka meddelanden som finns och den sökta användaren B beställer då hos agent 12 överföring av de med- delanden han önskar ta del av. Kvittens av mottaget meddelande 469 867 20 skickas från agent 12, jämte eventuellt svarsmeddelanden från användaren B, först när användaren B mottagit meddelandet. I likhet med vad som omnämnts ovan kan kvittensen sändas till sökcentralen eller till lagringsplatsen för meddelandet.

Möjligheten att lagra meddelandet hos avsändaren och korttiteln hos sökcentralen är fördelaktig i följande situation: Två användare befinner sig till en början i samma land och har en gemensam sökcentral. Den ena användaren flyttar temporärt till ett annat land eller en annan kontinent där han fortfarande nås av den gemensamma sökcentralen. Om en ny användare på den nya kontinenten eller i det nya landet nu vill sända ett meddelande till den temporärt ditflyttade användaren är det lämpligt att lagra. korttiteln. i den gemensamma sökcentraleu1 medan själva meddelandet lagras hos avsändaren i det nya landet resp. på den nya kontinenten. Därigenom behöver meddelandet inte, onödigtvis, överföras långa sträckor.

Förhållandet är likartat om t.ex. tvâ långtradare, vilka har en gemensam sökcentral i ett land, befinner sig på färd i ett annat land, kanske t.o.m. på samma väg endast 20 m från varandra, och den ena lângtradaren önskar överföra ett meddelande till den andra. Under sådana omständigheter är det lämpligare att den sökande lagrar meddelandet hos sig medan korttiteln lagras hos sökcentralen i hemlandet.

Fig. 6 visar ett diagram för de asynkrona, kopplade förlopp, vilka förekommer vid sökcentralen resp. en användare. Förloppet vid sökcentralen visas upptill i fig. 6 och de vid användaren nedtill i fig. 6. representerar ett grundtillstånd vid sökcentralen resp. an- De dubbla horisontella linjerna 13, 14 vändaren. I personsökningsförfarandet grundtillstàndet är aktiverat men ingen aktivitet förekommer vare sig vid sök- centralen eller användaren. Till sökcentralen kan inkomma en beställning om alertering, dvs. sökning, av en användare. Detta visas vid ruta 15 i .fig. 6. Sökcentralen har därefter att förmedla alerteringen, ruta 16, och hur detta går till beskrivs i fig. 10. Till sökcentralen kan även inkomma en förfrågan från en alerterad användare, ruta 17. Sökcentralen uppger härvid en 21 469 867 aviseringsidentitet AI som relaterar det lagrade meddelandet till den alerterade användaren. Därefter bevakar sökcentralen om den alerterade användaren gör en meddelandebeställning, ruta 18. Hur detta går till visas i fig. 11. Sökcentralen kan slutligen erhålla en förfrågan om ett meddelande finns, vilken förfrågan kommer från en ej alerterad användare, dvs. en användare som önskar begagna personsökningsförfarandet på ett sätt som liknar poste restante. Detta förfarande skulle kunnas betecknas tele restante. Denna förfrågan visas i ruta 19 och innebär i likhet med ruta 17 att aviseringsinformation överförs till användaren.

Sökcentralen skall därefter bevaka huruvida användaren gör en beställning om att meddelandet skall överföras, ruta 20. Hur detta går till i detalj visas i fig. 12.

Hos en användare kan tre olika typer av aktiviteter förekomma, såsom visas nedtill i fig. 6. En aktivitet är att användaren önskar göra en beställning av en sökning, ruta 21. Detta resulterar i att användaren gör en utgående beställning, ruta 22, och hur denna går till visas i fig. 7. En annan aktivitet vid användaren är att användaren alerteras på sätt som beskrivits ovan. Alerteringen kommer utifrån och visas vid ruta 23. Den inkommande alerteringen från sökcentralen, ruta 24, behandlas på det sätt som framgår ur fig. 8. Ytterligare en aktivitet kan förekomma hos användaren, nämligen den att användaren önskar kontrollera om ett meddelande, som är riktat till användaren, finns lagrat någonstans, dvs. aktiviteten tele restante. Denna aktivitet visas vid ruta 25 och hur kontrollen går till visas i fig. 9.

Fig. 7 visar förloppet vid användarens utgående beställning.

Användaren beställer alertering hos sökcentralen, ruta 26 och uppger därvid sin egen identitet samt den sökta personen, t.ex. genom att ange dennes accesspunkt i något av de nät över vilka den sökta personen förfogar. Här kan även beställaren ange i vilka söknät sökning skall ske. Därefter inväntar beställaren direktiv för aktuell sökbeställning, ruta 27. Han får dessa direktiv från sökcentralen, vilken upplyser om var meddelandet skall lagras i det fall den sökta användaren och sökcentralen på förhand överenskommit om bestämd lagringsplats. Direktiv för 469 867 22 detta erhålls i ruta 28. Därefter lagrar beställaren meddelandet på den av sökcentralen angivna platsen, ruta 29. Beställaren har därefter enbart att avvakta resultatet av beställningen, ruta 30, vilket innebär att beställaren väntar på en kvittens att med- delandet mottagits. Eventuellt kommer tillsammans med kvittensen ett svarsmeddelande från den sökte. Därefter sker återgång till grundtillståndet 14.

Fig. 8 visar det förlopp som utspelar sig när en användare alerteras från sökcentralen. Alerteringen lagras, ruta 31, antingen i ett minne förknippat med användarens terminal eller i användarens huvud. Flera alerteringar* kan inkomma från sök- centralen. De kan alla komma från olika ursprung eller kan vissa av alerteringarna komma från samma ursprung. Den anropade behöver i detta läge inte vidtaga några särskilda åtgärder utan kan vid lämpligt tillfälle, ta kontakt med sökcentralen och begära att få ta del av de meddelanden som alerterats. Ruta 32 markerar att användaren skall avvakta sina som passar användaren, egna åtgärder och ruta 33 markerar den händelse som innebär att användaren tar kontakt nmed sökcentralen och beställer att meddelandeöverföring skall ske. Sökcentralens åtgärder vid mottagande av sådana meddelandebeställning visas i fig. ll. Bland annat erhåller den sökta användaren direktiv för meddelande- hämtning, ruta 34, vilka direktiv bl.a. innefattar att den nämnda aviseringsidentiteten överförs tillsammans med en korttitel på meddelandet. Finns meddelandet på annan plats får användaren även uppgift om var meddelandet finns att hämta. Har användaren erhållit flera alerteringar så finns flera aviseringsidentiteter och dessa kan då överföras till den sökta användaren tillsammans med motsvarande korttitlar. med ledning av korttitlarna kan den sökta användaren sedan ange för sökcentralen vilka meddelanden den sökta användaren önskar få överförda till sig. Om meddelan- dena saknar korttitlar' kan aviseringsinformationen innehålla uppgift om avsändaren och med ledning av aviseringsinformationen kan den sökta användaren bestämma vilka meddelanden han önskar få överförda till sig. Eventuellt kan aviseringsinformationen också innehålla en tidsstämpel. När användaren läst det överförda meddelandet sänder han en kvittens härom plus ett eventuellt svarsmeddelande till sökcentralen eller till lagringsplatsen för 23 469 867 meddelandet eller till bådadera beroende på hur systemet är utformat. Detta framgår ur ruta 36. Därefter är aktiviteterna avslutade och den sökta personen intar grundtillstàndet 14.

Fig. 9 visar den sista av de aktiviteter som kan förekomma vid användaren, nämligen den som innebär att användaren vill kontrollera om något meddelande, avsett för användaren, finns att hämta. Det kan här vara fråga om en användare som på förhand vet att ett viktigt meddelande skall komma. Det kan också vara frågan om en användare som saknar egen terminalutrustning och som begagnar eller hyr någon annans terminalutrustning med vars hjälp användaren sätter sig i förbindelse med sökcentralen och sänder en förfrågan, till sökcentralen, om något meddelande avsett för användaren finns att hämta, ruta 37. På liknande sätt som beskrivits i samband med ruta 34 i fig. 8 erhåller användaren direktiv för meddelandehämtning, ruta 38. Sedan användaren läst meddelandet, ruta 39, sänder han kvittens plus eventuellt svarsmeddelande till sökcentralen, till lagringsplatsen eller till bådadera beroende på systemets utformning. Därefter är kontrollförloppet avslutat:och.användaren.återgår till grundtill- ståndet 14.

Fig. 10 visar aktiviteterna vid sökcentralen i samband med att en alertering skall förmedlas. Sökcentralen har då först att skapa en "mötesindivid" och lagra beställarens önskemål, ruta 41. Med mötesindivid avses en datastruktur. Mötesindividen är unik för just den enskilda alerteringen och innehåller uppgifter om beställaren, aviserings-ID, mottagaren, beställarens önskemål, uppgifter om kvittens på att meddelandet erhållits, eventuella tidsstämplar för alertering och.kvittens samt i förekommande fall även beställarens meddelande. Med uttrycket "möte" avses att båda parterna möts i en. mellanhand, nämligen sökcentralen. Sedan mötesindividen skapats frågar sökcentralen beställaren om önskad lagringsplats för meddelandet, ruta 42. Har den sökta användaren på förhand informerat sökcentralen om önskad lagringsplats för eventuella meddelanden meddelas denna lagringsplats till beställaren. Har beställaren önskemål om särskild lagringsplats för meddelanden registreras denna, ruta 43. Finns inga särskilda önskemål beträffande lagringsplatsen kan meddelanden lagras i 469 867 24 sökcentralen. Eventuellt lagras endast en korttitel i sök- centralen medan meddelandet lagras hos beställaren. När mötesin- dividen är färdigställd och lagringsplatsen bestämts sänder sökcentralen, i rundsändning, en alerteringssignal i det eller~de nät över vilka den sökta användaren förfogar. Såsom beskrivits inledningsvis kan alerteringssignalen sändas samtidigt i samtliga nät, i tur och ordning från nät till nät, eller i endast vissa prioriterade nät först och därefter i andra nät med lägre prioritet. Sedan alerteringssignalen sänts återgår sökcentralen till grundtillståndet 13.

Fig. ll visar hur bevakning av en meddelandebeställning genomförs i sökcentralen. När destinationsanvändaren B sänder en förfrågan mn ett meddelande finns att hämta, ruta 37 eller sänder en meddelandebeställning enligt ruta 33, erhåller sökcentralen svar från destinationsanvändaren. Detta representeras av ruta 45.

Beroende på de uppgifter som finns lagrade i den eller de mötesindivider som avser destinationsanvändaren lämnar sök- centralen nu direktiv till destinationsanvändaren. Bl.a. anger sökcentralen aviseringsidentiteten AI, vilken i en föredragen utföringsform av uppfinningen, är alfanumeriska tecken som anger beställarens namn. Vidare översänder sökcentralen korttiteln på det meddelande som hör ihop med aviseringsidentiteten om meddelandet lagrats med en sådan korttitel. Vidare upplyser sökcentralen destinationsanvändaren om var meddelandet finns att hämta. Alla dessa direktiv för meddelandeavhämtning visas i rutan 46. Såsom resultat av meddelandehämtningen sänder destinations- användaren en kvittens på att meddelandet mottagits, ruta 47.

Kvittensen kan eventuellt kompletteras med ett svarsmeddelande.

Kvittensen lagras i mötesindividen tillsammans med det eventuella svarsmeddelandet. Beroende på hur systemet är utformat kan kvittensen sändas till beställaren, ruta 48, antingen i samband med att sökcentralen. mottar kvittensen från destinationsan- vändaren eller först nästa gång beställaren anropar sökcentralen.

Därefter återgår sökcentralen till grundtillståndet 13.

Fig. 12 visar till sist förloppet i samband med bevakning av en meddelandebeställning vid sökcentralen. Från en användare kommer en förfrågan om något meddelande, riktat till denna användare, 469 867 finns att avhämta. Detta representeras av ruta 49. Sökcentralen avsöker nu samtliga mötesindivider för att ta reda på vilka aviseringsidentiteter som har den frågande användaren såsom destination. Sökcentralen översänder alla aviseringsidentiteter och. eventuella kortmeddelanden samt eventuella uppgifter om lagringsplatser för meddelanden. Detta representeras av ruta 50.

Ruta 51 representerar de förlopp som inträffar efter det att den frågande abonnenten avhämtat ett meddelande. Bl.a. mottar sök- centralen en kvittens och eventuellt också ett svarsmeddelande.

Kvittens och svarsmeddelande lagras i mötesindividen för det avhämtade meddelandet. Därefter, i ruta 52, sänder sökcentralen denna kvittens och det eventuella svaret till beställaren. På samma sätt som tidigare kan denna kvittens sändas nästa gång beställaren anropar sökcentralen eller kan kvittensen sändas till beställaren utan att beställaren behöver företa någon aktivitet.

Därefter återgår sökcentralen till grundtillståndet 13.

Fig. 13 visar uppfinningen tillämpad i samband med det vanliga telefonnätet, betecknat 53, mobiltelefonnätet, betecknat 54 och personsökningsnätet betecknat 55. En. mobiltelefon 56 med. en inbyggd personsökare 57 är av det slag som liknar den vilken beskrivs i vår ovan nämnda amerikanska patentansökning 686 600.

En användare A i telefonnätet 53 gör ett anrop, symboliserat av pilen 1, mot användare B, som är utrustad med den kombinerade biltelefonen och personsökaren 56/57, nedan kallad sökmobil. Vid anropet anger A nmbiltelefonnumret till B. Efter routning i telefonnätet 53 kommer anropet till en mobiltelefonstation MSCA betecknad 58. Mobiltelefonstationen tjänstgör som sökcentral och har uppgifter om1nobiltelefonabonnenterna.bl.a. dessas personsök- ningsnummer. Mobiltelefonstationen 58 tilldelar det inkommande anropet en aviseringsidentitet AI som är ett interaktionsnummer av det slag som beskrivs i vår samtidigt härmed inlämnade patentansökning 9200467-O med titeln "Sätt att etablera samarbete med en funktionalitet". Detta innebär bl.a. att aviseringsidenti- teten är vald ur nummerserien till mobiltelefonstationen 58, närmare bestämt sådana nummer till vilka ingen utrustning finns ansluten. I samband med att anropet från A inkommer startas en uppdragsprocess i mobiltelefonstationen som skapar en mötesiden- titet i form av en, datapost som innehåller flera datafält, lO 469 867 26 däribland ett datafält som refererar till mötesindividen, ett annat i vilket aviseringsidentiteten finns och ett tredje i vilket den port noteras på vilken anropet från A inkommer.

Uppdragsprocessen parkerar samtalet från A och genomsöker därefter det register i vilket B förekommer och i vilket personsökningsnumret till B anges. Nästa steg i processen, symboliserad med den streckade pilen 59 innebär att mobiltelefon- stationen sänder en begäran om sökning av B via personsöknings- nätet. Tillsammans med denna sökningsbegäran av B överförs aviseringsidentiteten. Sökbeställningen går till en personsök- ningscentral 60 som sänder ut ett sökmeddelande tillsammans med aviseringsidentiteten. Detta sökmeddelande visas symboliskt med den streckade pilen 61. Personsökningsapparaten 57 i B:s sökmobil mottar sökmeddelandet och väcker mobiltelefonen 56. Mobiltelefo- nen 56 gör nu ett utgående anrop, symboliserat med den heldragna pilen 62 och anger som destinationsadress den nämnda aviseringsi- dentiteten AI. Detta utgående anrop uppfångas av en ej visad basstation som skickar anropet vidare till en mobiltelefonstation 63 som betjänar den basstation i vilken anropet uppfångades.

Mobiltelefonstationen 63 behandlar anropet som ett konventionellt utgående anrop och skickar anropet vidare till telefonnätet 53 där anropet routas genom olika kopplingsstationer ända till dess en överordnad kopplingsstation genom nummeranalys finner att samtalet gällde ett mobiltelfonsamtal och att det närmare bestämt skall dirigeras till mobiltelefonstationen 58 eftersom av- iseringsinformationen anger denna nod som destinationsadress.

Denna routing av samtalet i telefonnätet visas med heldragna pilarna 64. När detta utgående samtal inkommer till mobiltelefon- stationen 58 upptäcker mobiltelefonstationen att det finns ett inkommande samtal som refererar till aviseringsidentiteten AI.

Mobiltelefonstationen 58 ser nu efter för vilket ändamål den utdelat denna aviseringsinformation och finner att den hör samman med den mötesidentifikation som skapades av Azs inkommande anrop.

Mobiltelefonstationen 58 kopplar nu samman Azs parkerade samtal med det utgående anropet 64 från B och A och B kan nu samtala.

När endera parten lägger på luren nerkopplas förbindelsen, annulleras mötesindividen samt friställs aviseringsidentiteten AI. Den friställda aviseringsidentiteten AI kan därefter användas för nya personsökningsbeställningar. 27 469 867 Observera att sökmobilen 56/57 skiljer sig från den som be- skrivits i vår nämnda amerikanska. patentansökning genom att mobiltelefonen 56, sedan den väckts av personsökningsapparaten 57, själv ringer ut i stället för att bli uppringd.

Det är således tydligt att personsökningsförfarandet enligt upp- finningen splittrar upp meddelandetjänsten och alerterings- tjänsten genom att meddelandetjänsten aktiveras först på begäran från den sökta användaren. Personsökningsförfarandet ger också möjlighet till att sända alertering över flera nät. Det är även möjligt för den sökta användaren att få access till aviseringarna över flera nät. Det är således den sökta användaren som bestämmer när han vill få sina meddelanden överförda. Vidare finns möjlighet att kvittera inte bara meddelandemottagningen utan även alerteringen och att lämna ett meddelande till den som beställer personsökningstjänsten. Personsökningstjänsten kommer därvid att uppvisa hög klass.

Personsökningsförfarandet enligt uppfinningen går att kombinera med den mötesaviseringstjänst som beskrivs i den ovan nämnda patentansökningen 9200468-8 med titeln "Sätt att ordna.kommunika- tion". I det fall att ett interaktivt möte skall ordnas mellan två parter kan mötesmäklaren utnyttja personsökningsförfarandet enligt föreliggande uppfinning.

Claims (18)

1. 0 15 20 25 30 35 1. 469 867 28 PATENTKRAV Personsökningsförfarande vid vilket en första användare (A) önskar söka och överföra ett meddelande till en andra användare (B) genom att utnyttja en personsökningstjänst, innefattande: att den första användaren (A) beställer sökning av den andra användaren (B) vid en sökcentral (1) som erbjuder en alerte- ringstjänst och en meddelandetjänst, vilken kompletterar alerteringen med ett meddelande, att sökcentralen (l) med utnyttjande av alerteringstjänsten alerterar den andra användaren (B) via ett tele- kommunikationsnät (Nl-N5), kännetecknat av 2. att sökoentralen (1) väljer att utföra personsökningstjänsten i åtminstonde ett telekommunikationsnät (t.ex.i Nl och N5), som är valt bland åtminstonde två möjliga telekommunikations- nät (Nl-N5) och som nedan kallas nämnda första telekommunika- tionsnät (Nl och N5), att meddelandetjänsten görs oberoende av alerteringstjänsten genom att meddelandetjänsten aktiveras först på begäran från den andra användaren, att alerteringstjänsten utnyttjar nämnda första telekommunika- tionsnät (Nl och N5), att meddelandetjänsten kommunikationsnät, som nedan kallas nämnda andra nät (Nl-N5) utnyttjar åtminstone ett tele- och som är skilt från nämnda första nät (Nl och N5), att meddelandet överförs som gensvar på nämnda begäran.

2. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat av 3. kännetecknat av att den första användaren (A) är vald ur den grupp, som består av en första part (A) och av en agent (ll) till denne, och att den andra (B) användaren är vald ur den grupp, som består av en andra part (B) och av en agent (12) till denne.

3. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 2, 10 15 20 25 30 35 4. 29 469 867 att nämnda andra telekommunikationsnät är valt/valda bland de telekommunikationsnät (Nl-N5) med vilka sökcentralen och den andra användaren (B) kan etablera kommunikation.

4. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 3, kännetecknat av 5. att nämnda första nät (Nl och N5) i vilka alerteringstjänsten aktiveras är valt/valda bland de nät (Nl-N5) över vilka den andra användaren (B) förfogar, och att alerteringstjänsten aktiveras ända tills nämnda begäran mottas.

5. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 4, kännetecknat av att nämnda begäran om meddelandeöverföring kompletteras med uppgift om önskat telekommunikationsnät via.vilket:meddelandet skall överföras samt med uppgift om accesspunkt till den andra användaren (B) i det önskade telekommunikationsnätet.

6. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 5, innebärande att den första användaren (A) över ett för den första an- vändaren (A) tillgängligt telekommunikationsnät vid sök- centralen (1) beställer en förbindelse till den andra an- vändaren (B) att sökcentralen (1) som gensvar på denna begäran om för- bindelse sänder alerteringssignalen via alerteringstjänsten kännetecknat av att den första användarens (A) meddelande: - överförs till sökcentralen, - lagras pà en första lagringsplats och - förses med en aviseringsidentitet (AI) som relaterar den andra användaren (B) till meddelandet, att den andra användaren (B) efter mottagning av alerterings- signalen och vid en tidpunkt som passar den andra användaren (B) vid sökcentralen beställer avisering av meddelandet och att sökcentralen vid mottagning av nämnda beställning av avisering initierar presentation av det lagrade meddelandet för den andra användaren (B). 10 15 20 25 30 469 867 30

7. Sätt enligt krav 6, kännetecknat av att alerteringstjänsten vid alertering översänder dels en destina- tionsadress som leder till lagringsplatsen för meddelandet, dels den nämnda aviseringsidentiteten.

8. Sätt enligt krav 6, kännetecknat av att destinationsadressen är en geografiskt differentierad destina- sökcentral inom respektive tionsadress som leder till en geografiska område.

9. Sätt enligt krav 6, kännetecknat av att alerteringstjänsten vid alertering översänder en för varje sökbeställning individuell destinationsadress, som leder till sökcentralen och att individuella destinationsadresser är valda ur nummerserien till den nod i vilken sökcentralen finns i det valda telekommunikationsnätet.

10. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 6, kännetecknat av - att meddelandet lagras i sökcentralen.

11. ll. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 6, kännetecknat av - att meddelandet lagras hos den första användaren (A).

12. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 6, kännetecknat av - att meddelandet lagras i en valfri nod i ett valfritt telekommunikationsnät (Nl-N4) med vilket den andra användaren kan etablera kommunikation.

13. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 6, varvid meddelandet innefattar en korttitel och en meddelandesektion kännetecknat av - att endast korttiteln sänds som gensvar på nämnda beställning om avisering och 10 15 20 25 30 31 469 867 - att meddelandesektionen sänds först efter tillkommande beställning, nedan kallad meddelandesektionsbeställning, från den andra användaren.

14. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 13, kännetecknat av - att korttiteln lagras pà en första lagringsplats hos sök- centralen (1) och - att meddelandesektionsdelen lagras på en andra lagringsplats hos den första användaren (A), och - att meddelandesektionsdelen presenteras för den andra an- vändaren (B) först efter meddelandesektionsbeställningen.

15. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 6, kännetecknat av - att efter presentation av det lagrade meddelandet den andra användaren (B) sänder en till det presenterade meddelandet relaterad kvittens (K) till lagringsplatsen, och - att kvittensen lagras tillsammans med aviseringsidentifikatio- nen (AI).

16. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 15, kännetecknat av - att den andra användaren (B) jämte kvittensen till lagrings- platsen sänder ett svarsmeddelande avsett för den första användaren (A), och - att svarsmeddelandet lagras på lagringsplatsen.

17. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 16, kännetecknat av - att presenteras för den första användaren (A) när denne gör ett aviseringsidentifikationen (AI) och kvittensen (K) förnyat anrop till sökcentralen, varigenom den första an- vändaren erhåller besked om att meddelandet mottagits av den andra användaren (B).

18. Personsökningsförfarande enligt patentkrav 16, kännetecknat av 469 867 32 - att vid nämnda förnyade anrop jämte kvittensen också det för den första användaren (A) avsedda svarsmeddelandet:presenteras för den första användaren (A).