SE447718B - Rotationstryckare for exempelvis elektrisk urladdningstryckning - Google Patents

Description

447 718 avsikten att framställa en tryckare som är liten, enkel och pålitlig.

Dessutom är syftet att åstadkomma en anordning som är relativt jämn och tyst i drift så att den inte stör människor då den trycker.

I enlighet med ifrågavarande uppfinning tillmötesgås föregående intentioner genom åstadkommande av en roterande elektriskt arbetande tryckare vilken har en rotor och ett flertal elektriskt tillslagbara tryckdelar fästade vid rotorn. En drivanordning finns för att vrida rotorn för att föra tryckdelarna över en registreringsyta.

En anordning finns för att ge elektriska Jägessignaler för att indikera läget hos rotorn och aktivera en anordning, vilken svarar på lägessignalerna för att selektivt elektriskt aktivera varje tryckdel när rotorn är i en förutbestämd position.

I enlighet med en karakteristisk del hos uppfinningen är den försedd med en anordning för att ändra läget hos det på registrerings- ytan av minst en av tryckdelarna tryckta, varvid ändringsanordningen omfattar en anordning för att.ändra tidsmellanrummet mellan på varandra följande aktiveringar av tryckdelarna. Med denna anordning kan de re- lativa lägena hos de tryckta tecknen justeras på registreringsdelen utan rörelse av tryckdelarna på rotorn. Pâ detta sätt undviker man nödvändigheten av att återbalansera rotorn och andra ogynnsamma effekter vilka kan förorsakas av mekanisk justering av tryckdelarna.

Företrädesvis har registreringsytan formen av en remsa av papper känsligt för elektriska urladdningar och vilket är delvis lindat runt rotorn då det gör kontakt med tryckdelarna. Det är också att föredraga att pappersremsan föres transversellt över rotorn i en riktning vinkelrätt mot rotorns rotationsplan.

I enlighet med en annan egenskap hos uppfinningen tryckes tecken genom att bilda dem av punkter producerade av en mängd nålar arrangera- de i axiellt utsträckta grupper. Varje tryckdel eller huvud inkluderar en sådan grupp av nålar. Företrädesvis finns det tillräckligt i var och en av grupperna för att bilda ett komplett tecken med en passage över uppteckningsytan. Sålunda kommer en passage av rotorn över upp- teckningsytan att trycka åtminstone så många tecken som det finns tryckhuvuden.

Företrädesvis skall tecknen forma sig till ord vilka utsträcker sig longitudinellt över uppteckningsremsan, varvid remsan är till- räckligt bred för att uppta det antal rader textmaterial som skall tryckas. Kodad information motsvarande tecknen lagras i ett elektriskt minne och läses sedan ut i en sekvens sådan att varje tryckhuvud trycker tecken i vertikala kolumner, varvid tecknen i varje kolumn 447 718 är placerade i olika rader av textmaterial. Sålunda kommer under varje passage över uppteckningsremsan varje huvud att trycka inte bara ett tecken utan så många tecken som det finns rader av tecken att trycka.

I den föredragna anordningen finns det tre sådana huvuden så att för varje varv hos rotorn kommer det antal tecken som tryckes att vara lika med tre gånger antalet rader text. Som resultat härav kan ganska höga tryckhastigheter uppnås med moderata rotorhastigheter.

Det ligger alltså inom ramen för uppfinningen att orden tryckes tvärs över remsan hellre än longitudinellt. I detta fall kan tryck- hastigheten också bli relativt hög.

I enlighet med en ytterligare egenskap hos uppfinningen pro- duceras elektriska positioneringssignaler för att markera läget hos rotorn av märken vilka roterar med rotorn och vilka är åtskilda med det önskade avståndet mellan punkterna i de tryckta bilderna. Före- trädesvis är markeringarna ogenomskinliga linjer på en transparent trumma monterad på samma axel som rotorn.

Ett flertal detektorer finns för att detektera märkena. Det är önskvärt att antalet detektorer är lika med antalet uppteckningshuvu- den. En av detektorerna förblir stationär och de andra kan justeras i vinkel runt skivan för att säkert ändra tillslaget och frånslaget av vardera av de tre nålhuvudena utan att i själva verket röra något av huvudena. Detta tillåter justering av teckenjämnheten för att kompen- sera för ojämnt nålslitage och liknande problem utan någon mekanisk justering av huvudena på rotorn.

Minnet som används för att lagra teckenkoderna är lämpligen ett sådant i vilket data kan återcirkuleras så att man kan upprepa den tryckta texten för att göra kopior.

Pappersremsan matas företrädesvis kontinuerligt förbi rotorn med en hastighet som är direkt proportionell mot rotorhastigheten.

Detta säkerställer samma avstånd mellan tecknen eller raderna (beroen- de på i vilken riktning orden tryckas) oavsett rotorhastighet. Detta har uppnåtts i kompakt utförande genom att koppla in en pappersmat- ningsrulle på samma axel som den vilken driver rotorn.

Axeln drives av-en likströmsmotor, vilken har relativt högt moment vid låga varvtal, är relativt billig och kan drivas av batte- rier för att göra tryckaren bärbar.

Pappersframmatningsrullen sträcker sig utåt från en kåpa. En böjd styrning passerar över kåpan för att styra pappret in till en cylindrisk hylsa vilken används som ett bord vilket bär upp registre- 447 718 ringspappret och på vilken nålen vilar när den inte är i kontakt med papperet. Pappersframmatningsrullen löper mot en odriven rulle monterad i styrningen och drar papper från en rulle.

Papperet från rullen passerar över en styrstång vilken är placerad ungefär i löpplanet på den högsta delen av det böjda papperet genom tryckaren. Styrstången är placerad så att den tvingar papperet att böja sig genom en kraftig vinkel så att matningspunkten för papper till skrivaren kommer att förbli ungefär densamma oavsett variationer i diameter hos pappersrullen. Detta förhindrar att papperet fastnar och vecklar ihop sig.

Speciellt enkla medel finns för att elektriskt ansluta den ledande delen av papper till returanslutningen på spänningskällan, dvs. en elektrisk jordningsanordning. Denna skall finnas för att säker- ställa elektriska urladdningar mellan stiftet och papperet. Ett ut- förande består av en spiralfjäder på en böjd stång. Den föredragna ut- formningen är sådan, att pappersdrivhjulet är tillverkat av metall och används för att jorda papperet, sålunda tjänande två ändamål samtidigt.

Eftersom hastigheten hos pappersframmatningen, tidsskivan och rotorn alla är lika eller direkt proportionella mot varandra vid alla tidpunkter, kommer tryckaren att arbeta noggrant i ett mycket stort hastighetsområde. För att säkerställa att svärtningen och läsbarheten hos trycket är relativt jämn trots sådana hastighetsvariationer finns en automatisk svärtningsstyrkrets. Hastigheten hos rotorn känns av och spänningen pålagd på stiftet varierar direkt med hastigheten, så att högre spänningar appliceras vid högre hastigheter och tvärtom.

Detta främjar en relativt enhetlig svärtning hos de tryckta tecknen.

Det finns en mekanism vilken automatiskt drar bort nålarna från registreringspapperet när rotorhastigheten faller under ett förut- bestämt minimum. Företrädesvis drages nâlarna tillbaka med hjälp av fjädrar. Nålarna bringas att automatiskt greppa registreringspapperet när rotorn uppnår den önskade minimihastigheten med hjälp av Centri- fugalkrafter vilka verkar mot fjädrarna och håller nålarna i kontakt med papperet. Detta hindrar nålarna från att rispa eller riva sönder registreringspapperet när nytt papper matas genom tryckaren och det gör det lätt att ta bort rotorn innehållande nålarna från tryckaren.

I uppfinningen finns också en enkel och billig justeringsmeka- nism för att justera de axiella lägena hos nålarna. Dessutom finns en annan enkel mekanisk anordning för att justera den radiella ut- sträckningen hos nålarna för att kompensera mot slitage och för justeringsändamål. 447 718 I uppfinningen finns också en anordning för enkel montering och demontering av rotorn från tryckaren med hjälp av ett enkelt glidlås.

En fjäder finns för att skjuta av rotorn från drivaxeln när låset lossas.

Resultatet av föregående beskrivna detaljer är en tryckare vil- ken möter de krav som ställs ovan. Det är en tryckare som har märkbart små dimensioner, är enkel i konstruktionen och är lätt.

Icke desto mindre är den snabb, relativt billig och lätt att underhålla och tyst i funktion.

Föregående och andra detaljer och fördelar hos uppfinningen kommer att framställas och framgå av följande beskrivning och de bifogade ritningarna.

I ritningarna visar fig. l en perspektivskiss framifrån av tryckaren konstruerad i enlighet med ifrågavarande uppfinning, fig. 2 en perspektivskiss bakifrån av tryckaren i fig. l med pappersstyraren borttagen och med en del av papperet borttaget, fig. 3 en del av registreringsremsan av papper använd i tryckaren i fig. l innehållande en reproduktion av en tryckning som framställts av tryckaren, fig. 4 en sprängskiss framifrån av tryckaren i fig. l, fig. 5 en tvärsnittsvy tagen längs linjen 5-5 i fig. l, fig. 6 en vy från ovan av rotorn i anordningen i fig. l tagen i riktning längs linjen 6-6 i fig. 5, fig. 7 en delvis schematisk vy från ovan av tidgenererings- skivan i anordningen i fig. l - 5, fig. 8 en uppsättning kurvformer visande funktionen hos tid- genereringsskivan och tillhörande elektronisk krets, fig. 9 och 10 den elektriska styrkretsen hos tryckaren i fig. l - 5, fig. ll och 12 delvis schematiska vyer från ovan av en del i tryckaren med delen visad i två olika funktionslägen i de två figurerna, fig. 13 en planvy, delvis schematisk, visande ett annat utförande av uppfinningen, fig. 14 en sidovy delvis i tvärsnitt av en annan utformning av tryckaren i ifrågavarande uppfinning, fig. 15 en vy från ovan delvis i tvärsnitt tagen längs linjen 15-15 i fig. 14, _ ,_._...._._...._w- -_.._...____...* , _ _... ..._....._ 447 718 fig. 16 en annan vy från ovan av rotorn i fig. 14 och l5, fig. 17 en sidovy av ett av tryckhuvudena i tryckaren i fig. 14, 15 och 16, fig. 18 en vy från ovan av tryckhuvudet i fig. 17, och fig. 19 en snittad utbruten vy av en del i strukturen i fig. 14 tagen längs linjen 19-19 i fig. 14.

Allmän beskrivning Figurerna 1 och 2 visar ett utförande 20 av tryckaren kon- struerad i enlighet med ifrågavarande uppfinning. Tryckaren 20 inne- håller en basplatta 22, ett cylindriskt hölje 24, en cylindrisk hylsa 26, vilken används som underplatta, en rotor 28 fäst på en axel 48 så att den kan rotera i hylsan 26 och en drivmotor 30 för att vrida runt rotorn 28. En tidgenereringsskiva 54 (fig. 2) för tidsstyrning av tryckningen är också monterad på axeln 48.

Det elektriskt urladdningskänsliga papperet 36 lagras på en rulle 34 innehållen i magasinet 32. Papperet 36 passerar uppåt från rullen 34 över en rak styrstång 35 mot den böjda pappersstyrningen 38.

Styrningen 38 är ledad till den yttre ytan av höljet 24 vid 40 så att den enkelt kan lyftas på det sätt som visas i fig. 2. Som visas i fig. 1 håller ett lås 42 styrningen 38 nere när tryckaren är i funk- tion. Refererande till fig. 2 finns en drivrulle 56 vilken drar papperet från rullen 34 och drar det genom den böjda styrningen 38 så att papperet formar en båge och matar papperet genom hylsan 26 nära dess övre inre yta. Efter det att tryckningen utförts på den undre ytan av papperet 36, kommer papperet ut från den vänstra kanten av hylsan 26 som visas i fig. 1. En pappersavrivningsring 46 finns på den vänstra kanten av hylsan 26. Ringen 46 har en tandad övre kant 47, för att en längd av pappersremsan lätt skall kunna rivas av.

Den andra ytan (d.v.s. den konkava ytan) av pappersremsan 36 är först täckt med ett mörkt material och sedan med ett ljust färgat material-exempelvis,aluminium eller zinkoxid vilket kan eroderas bort eller förângas av en elektrisk urladdning eller gnista. Rotorn 28 har tre nålhuvuden 62, 64 och 66 var och en med fem parallella nålar se belägna på lika axlellt avstånd (se fig. s och e).

Som kommer att förklaras mera i detalj nedan, drivs pappers- frammatningsrullen 56 och rotorn 28 kontinuerligt av drlvmotorn 30.

Nålarna matas selektivt för att forma bilder på undersidan av papperet av formationen av punkter i en 5 x 7 punktmatris. ,.» 447 718 Ett exempel på tryck genererat av tryckaren 20 visas i fig. 3.

Varje nålhuvud har fem ledningar vilket är tillräckligt för att pro- ducera alla punkter för de horisontella delarna i tecken som skall tryckas. Sålunda kommer varje gång ett av tryckhuvudena passerar över registreringspapperet minst ett trycktecken att framkallas.

Det är att föredraga att orden trycks på remsan såsom visas i fig. 3, d.v.s. i längsled indikerat av pilen 31. När dessutom flera rader text skall tryckas, läses data som är lagrat i minnet i anord- ningen ut, så att varje nålhuvud kommer att trycka en hel vertikal kolumn av tecken, ett tecken för varje rad. T.ex. den första kolumnen A av tecken i fig. 3 trycktes av en passage av ett nålhuvud, kolumnen B trycktes av en passage av ett andra nålhuvud och kolumnen C tryck- tes av en passage av ett tredje nålhuvnd. Eftersom det finns tre nålhuvuden, tryckes tre kolumner tecken per rotorvarv. Sålunda kommer det antal tecken per varv som anordningen trycker att vara lika med tre gånger antalet rader som trycks. Naturligtvis är det också möjligt att forma ord i en vertikal riktning i stället för i den horisontella riktningen visad i fig. 3. Snabbheten då tryckaren arbetar på ett sådant sätt är jämförbar med den på det andra sättet.

Tryckaren 20 skall nu beskrivas i detalj.

Drivsystem Med hänvisning till fig. 4 och 5 omfattar tryckaren 20 axeln 48 och drivmotorn 30 vilka båda redan beskrivits. Motorn 30 är monterad på en ändplatta 70 för kåpan 24 med hjälp av skruvarna 80.

Pâ utgângsaxeln 76 på motorn 30 är fastsatt ett tandat drivhjul 70 vilket driver transmissionsremmen 50 (se fig. 2 och 4) för att driva det stora tandade hjulet 52 vilket är monterat på axeln 48. Stor- lekarna på hjulen 78 och 52 är sådana att de ger en utväxling på fyra till ett. Tidgeneratorskivan 54 är monterad på hjulen 52 och sålunda monterad på axeln 48.

Axeln 48 är lagrad i kullagren 72 i ändplattan 70, och en hålla- re 74 är monterad på den högra änden av axeln (se fig. 5). En annan ändplatta 88 finns på den motsatta sidan av höljet 24. Axeln roterar i kullager 92 i ändplattan 88 och hålles av en stoppring 108 vilken är fästad på axeln. Rotorn 28 är monterad på en distanshållare 110 (se fig. 4 såväl som fig. 5) med hjälp av skruvar och distanshållaren är på samma sätt vid sin andra ände fästad vid en släpringsskiva 104 vilken gränsar mot stoppringen 108. Distanshållaren, släpringen och rotorn 28 hålles mot stoppringen 108 med hjälp av en gängad mutter 114 447 718 vilken skruvar sig mot gängorna 49 (fig. 4) på den vänstra änden av axeln 48. Sålunda roterar rotorn 28 distanshållaren ll0, släprings- skivan l04, växelhjulet 52 och tidgeneratorskivan 54 alla med samma hastighet.

Gummirullen för pappersframmatning 56 drivs genom att den växel- kopplas till axeln 48. Som visas i fig. 4 och 5 är rullen 56 roterbart monterad på en axel 96, vilken är fästad i en övre utbyggnad 89 (se fig. 4) på ena sidan av plattan 88. En öppning 91 finns genom vilken den övre ytan av rullen 56 träder ut.

Ett nedre utskott 90 på ändplattan 88 formar lagerupphängningen för en axel 84 på vilken är fästad en skruvväxel 86, vilken gör ingrepp i en skruv 82 fästad på axeln 48. Denna kombination driver en vinkel- växel 92, vilken gör ingrepp i en annan vinkelväxel 94 på axeln 96, vilken driver pappersframmatningsrullen 56 med en hastighet avsevärt långsammare än den hos rotorn 28.

Frammatningsrullen 56 griper in mot en löprulle 98 vilken är monterad på en axel 100 i den böjda pappersstyrningen 38. Ett lock 102 sitter över löprullen l00 för att skydda denna.

Som framgår av fig. 5 kläms registreringspapperet 36 fast mellan de två gummirullarna 56 och 98 så att rotationen hos rullen 56 kommer att dra papperet genom tryckaren med mycket liten glidning.

Pappersjordningsanordning Fig. 10 visar schematiskt den elektriska krets som bildas när en gnista uppstår mellan en nål 68 och papperet 36. Den ledande undre ytan 39 hos det föredragna registreringspapperet måste vara ansluten till återledningsanslutningen på spänningskällan 69 vilken är ansluten till nålen 68 för att ge elektriska urladdningar. Eftersom denna åter- ledningsanslutning är jordad, måste den undre ytan av papperet vara jordad.

Detta åstadkommes med hjälp av en unik jordningsanordning vilka visas i fig. 2, 4 och 5. Jordningsanordningen består av en spiral- formad ledande fjäder 58, vilken är lindad omkring en böjd metall- stav 60, vilken är fastsatt på ändplattan 70 på det sätt som visas i fig. 4 och vilken är ansluten till jord. Ändarna på fjädern 58 hâlles på plats med hjälp av stoppringarna 61.

Som det visas i fig. 5 böjer sig stången 60 framåt så väl som í en båge så att den passar under den högra kanten av locket 38. Den övr: delen av spiralerna på fjädern trycker återgâende mot undersidan av papperet 36 och tvingar det uppåt mot ledaren 38. De många spiralerna 447 718 i fjädern ger ett flertal relativt närliggande kontakter vilka ger god jordningskontakt med den undre ytan av papperet.

Denna kombination av jordförbindning och papperssträcknings- anordning fyller också en tredje funktion, nämligen att underlätta formningen av papperet i en båge så att det lätt kan passera genom styrningen 38.

Pappersmagasinering Som visas i fig. l, 2, 4 och 5 lagras pappersrullen 34 på en spindel 120 vars ändar passar i slitsar ll8 i ett par ändplattor 122 hos magasinet 32. Plattorna 122 är fästade mot basplattan 22 hos tryckaren. Friktionen som uppstår av de olika delarna i magasinet tenderar att förhindra överrullning av pappersframmatningsrullen efter det att pappersmatningen stannats. som klart framgår av fig. 5 förorsakar stången eller rullen 35 papperet som kommer från rullen 34 att böja sig genom en kraftig vinkel innan det går vidare mot tryckaren. Dock matas papperet från stången på omkring samma höjd till tryckaren, vilket inte kan vara fallet om papperet skulle dras direkt från rullen 34. En kraftig rörelse i maga- sineringspunkten är oönskad genom att den tenderar att förorsaka stockning eller hopskrynkling av papperet och sålunda hindrar jämn matning av papperet. Därför matar magasinet 32 pappersremsan till tryckaren likformigt och jämnt.

Rotorkonstruktion Fig. 6 visar konstruktionen hos rotorn 28 och lägena hos dess tre nålhuvuden 62, 64 och 66. Fig. 6 är en delvis schematisk vy av rotorn 28 tagen i riktning längs Linjen 6-6 i fig. 5 med distans- hållaren 110 och andra element utelämnade.

Som framgår av fig. 6 indikeras kontaktpunkterna mellan nålarna 68 och cirkeln 125 vilka representerar den inre ytan hos hylsplanet 26 av reforcnsnumren ll9, l2l och 123. Nålarna 68 är monterade i en fast epoxihartsbas, vilken är fastsatt i en hållare 128, vilken är monterad på rotorn 28. Hällaren 128 har ett böjt spår l30 med en skruv 132 för att tillåta nålhuvudet att kunna röra sig utåt eller inåt för att öka eller minska trycket hos nâlarna på plattan eller papperet på plattan.

Som framgår av fig. 6 är vinkeln mellan nålarna och radie- linjerna vilka sträcker sig genom punkterna ll9, l2l och 123 omkring 700. Vinkeln som bildas mellan nâlarna 68 och tangeringslinjen 127 i punkten ll9 är därför 200. Sålunda sker nålrörelsen över planet och papperet vid en vinkel betydligt mindre än en rät. Detta bidrar till 447 718 10 en jämnare funktion hos mekanismen och minskar sannolikheten för att nålarna rispar papperet när nålarna passerar över från plattan mot kanten av papperet.

Med återhänvisning till fig. 5 fraxngår det att hylsplattan 26 har en diameter avsevärt mycket större än kåpan 24. Detta är nödvän- digt eftersom papperet 36 kommer in på undersidan av hylsplattan. De lägre två tredjedelarna av delen ll6 hos bakkanten på hylsan 26 är av en mindre diameter så att den passar mot flänsen 93 på ändplattan 88 där den är monterad med hjälp av tre skruvar (ej utritade).

Pappersavrivningsringen 46 är monterad i en fördjupning 95 på innerytan av den främre kanten på hylsan 26.

Det framgår även ur fig. S att vardera nålhuvudena 62, 65 och G6 är anslutna till uttag på bakre delen av släpringsplattan 104 medelst ledningarna 112 (se även fig. 9). Uttagen ansluter sig genom plattan 104 till släpringarna på andra sidan av plattan 104. Märk, att nålhuvudena 62 och 64 visas i fig. 5 vridna från sina verkliga lägen så att de framgår tydligare.

Uppbyggnad av urladdningsstyrning Styrningen av bildandet av punkter av nålarna är viktig för noggrann tryckning av tecken och andra bilder.

Refererande till fig. 2, 4, 5 och 7 åstadkommes denna tids- styrningsfunktion med hjälp av den genomskinliga skivan 54 vilken har en rad tunna ogenomskinliga svarta linjer LG6 (fig. 7) och en enda bred svart linje 168 anbringad på skivan. ideellt skulle de tre sen- sorerna A, B och C ligga 1200 åtskilda som de tre nålhuvudena 62, 64 och 66 är. Dock tillåter inte konstruktionen av kåpan 24 och pappers- styrningen 38 detta. På grund av sådana konstruktionstekniska begräns- ningar är sensorerna A och C placerade 1800 skilda från varandra och sensorerna A och B är placerade på 600 avstånd. Sensorn B är fast i läge. Dock är sensorerna A och C rörliga i cirkulär led med hänsyn till skivan 54, för att man skall kunna justera tidsinställningen av tryckning av nålhuvudena relativt varandra. Detta gör det relativt lätt att göra den första huvudjusteringen och gör det också möjligt att lätt justera för ojämn förslitning av nålarna och andra orsaker till ojämn tryckning utan att röra tryckhuvudena. En obalans hos rotorn undvikes och justeringsproceduren blir ganska enkel.

Justering av tidsinställning Refererande till fig. 4, ll och 12 såväl som fig. 7 inne- håller den fasta sensorn B en detektoranordning 146 fastsatt på en 447 718 ll monteringsplatta 148. I detektoranordningen 146 ingår en U-formad hållare på vars ena arm finns en liten ljusemitterande diod (LED) 153, vars ljus riktas mot den andra armen vilken innehåller en liten foto- transistor 155 för att detektera ljuset. En mask (ej visad) bestående av en liten bit film vilken är ogenomskinlig utom för ett litet tunt spår täcker fototransistorn för att släppa fram bara det ljus som faller på det tunna spåret.

Detektorn 146 i sensorn B är insatt genom ett hål 138 i kåpan 24 och är monterad på plats efter det att skivan 54 har monterats in i kåpan. De två skänklarna på detektorn 146 passar runt kanten på skivan så att ljuset från LED:en lyser genom skivan inom det område där märkena 166 och 168 befinner sig och detekteras av fototransistorn.

Vardera av de övriga sensorerna A och C innehåller också en identisk detektor 146. Detektorn 146 i vardera sensorn A och C är monterade på en L-formad hållare 154 vilken är svängbart ansluten vid 152 till en hållare 150. Hållaren 154 har en lång skänkel med ett longitudinellt spår 156. i Med ytterligare referens till fig. 4, ll och 12 finns två kamanordningar för justering 158 och 160. vardera har en kropp vilken kan vridas i ett hål i gaveln 70 på kåpan 24 och har ett huvud med spår vilket medger att anordningen kan vridas med skruvmejsel. vardera anordningen 158 och 160 har också en excentriskt anbringad pinne 162 eller 164. Som visas i fig. 11 och 12 passar pinnen 162 eller 164 i spåret 156. När huvudet på kamanordningen 158 eller 160 vrides, kom- mer skänkeln på hâllaren 154 att höjas uppåt eller sänkas runt vrid- ningspunkten 152 för att ändra läget vid vilket detektorn känner linjerna 166 och 168. Upphängningspunkterna 152 visas schematiskt i fig. 7.

Verkningssättet i detalj för skivan 54 och sensorerna A, B och C vid styrning av tryckningsförloppet hos tryckaren kommer att för- klaras i detalj i anslutning till fig. 8 till 10. Generellt sett styr dock varje tunn tätt placerad linje 166 placeringen av en punkt (eller en rad av upp till fem punkter) och det breda pulsmärket 168 tjänar som ett referensmärke. Mycket noggranna justeringar av tryck- placeringen kan göras med användning av kammarna 158 och 160 för att obetydligt ändra placeringen av antingen någon eller båda scnnorerna A och C relativt sensorn B för att ändra de relativa start- och stopptiderna för tryckning framkallad av nålhuvudena. 447 718 l2 Elektriska styrkretsar Fig. 9 visar den elektriska styrkretsen för tryckaren 20. Driv~ motorn 30 visas i det nedre vänstra hörnet av fig. 9 och nålarna 68 Visas i det högra övre hörnet av ritningen. Släpringsskivan l04 och borstarna 106 vilka står i kontakt med släpringarna och ledningarna ll2 vilka går från släpringarna till nålarna visas också i det övre högra hörnet. Av fig. 9 framgår att vardera släpringen är kontinuerlig så att vardera av borstarna 106 är i kontinuerlig kontakt med de tre nålarna, en från vardera av de tre nâlhuvudena.

Läget hos varje sådan nål är detsamma i varje huvud. Det vill säga, den yttersta borsten är ansluten till den första nålen i varje huvud, nästa borste till den andra nålen och så vidare. Detta betyder att nålarna i alla tre huvudena (benämnda grupperna A, B och C i fig. 9) matas samtidigt. Därför bör inte pappersremsan 36 utsträcka sig mer än en tredjedel av omkretsen hos plattan 26. Annars kommer ovidkommande tryckning att inträffa på remsan. Naturligtvis kan om en bredare remsa önskas nålarna matas selektivt med hjälp av segmen- terade släpringar.

Likspänning till styrkretsen erhålles via ett likspännings- aggregat om ll7 volt 60 Hz eller från ett batteri.

I den centrala övre delen av fig. 9 visas ett minne 200 be- stående av sex 480 bitars skiftregister. Anslutet till utgången på minnet 200 finns en ROM~kodomvandlare 202 allmänt benämnd en "teckengenerator" vilken omvandlar teckenidentifieringssignaler från minnet 200 till motsvarande punktmatrissignaler vilka uppträder på de fem utgångslinjerna 203. Punktmatrissignalerna är anpassade att aktivera utvalda nålar av fem, vilka är i kontakt med pappers- “remsan för att matas med ström för att forma en rad med punkter i ett speciellt tecken som skall tryckas.

Kodomvandlaren 202 adresseras med hjälp av tre ingânqsled- ningar 264, 266 och 268 för att på utgångslinjerna 203 successivt ge information för att bilda sju på varandra följande rader av punkter för ett givet tecken, sålunda möjliggörande tryckning av tecknet i en 5 x 7 matrisform. Denna procedur skall beskrivas mera detaljerat nedan.

Datainmatning Minnet 200 har en kapacitet tillräcklig för att lagra tecken för tolv rader text, varvid varje rad är fyrtio tecken lång. Genom att lägga till flera skiftregister kan minneskapaciteten hos minnet ,ø~ 447 718 l3 200 öka. Med en bredd hos pappersremsan på 102 mm och en teckenlängd på 4,8 mm och med minimiavstånd mellan raderna kan upp till tjugofyra rader tryckas tvärsöver pappersremsan. Raderna kan göras så långa man önskar, om man är villig att lägga till den nödvändiga minneskapaci- teten till minnet. Om nämligen alla tecken tryckes på en enda rad och om ett "FIFO"-minne används i stället för minnet 200 kan raden ha en skenbart obegränsad längd.

Data matas in på de sex ingångsledningarna 204 till minnet 200.

En minnesstyrkrets 206 finns för att läsa och skriva in och ut från minnet 200. En högfrekvent klocksignal t.ex. l MHz är anbringad på ingångsledningen 226 till en ingång på en NAND-grind 228. Strobpulser vid en något lägre frekvens är anbringade på en annan ingångsledning 216. Strobpulserna matas till en ingång av grinden 218. Då data matas in är en D-vippa 236 (nedre vänstra hörnet i fig. 9) i återställt till- stånd, i vilket en signal uppträder på utgången Ö och ingen på utgång Q. Den "låga" signalen på Q aktiverar grinden 218 vilken lämnar strob~ pulser genom en annan grind 220 och en AND-grind 222 över en läs/skriv- ledning 224 till minnet 200. Strobpulserna medför att data matas in på den gemensamma dataingângsledningen 225 till skiftregistren i minnet.

När vippan 236 är återställd anbringas Ö~signalen från vippan 236 över en ledning 244 för att inhibera en grind 219 för att för- hindra läsning av data genom den grinden.

Samtidigt med inläsningen av data till minnet 200 sänds utsig- nalen från grinden 222över ledningen 230 till kloekingången på ett annat skiftregister 232 vilket också har en minneskapacitet på 480 bitar och är identiskt med skiftregistren i minnet 200. Skiftregist- ret 232 används som en detekteringsanordning för att detektera när minnet 200 är fullt och att ge signal för start av tryckfunktionen.

Motorstart När skiftregistret 232 är fullt, sänder det ut en signal över ledningen 234 till klockingången på vippan 236. Denna "sätter" vippan och ger en signal på Q-utgångsledningen vilken sänds över en ledning 238 till en motordrivkrets 208, vilken är ett halvledarrelä som sluter kretsen till drivmotorn 30 och startar den. Ändringen hos vippan 236 till "satta" läget aktiverar grinden 2l9 och gör det sålunda möjligt att läsa data ut ur minnet under tryckning, vilket kommer att beskrivas nedan. Dessutom är grinden 218 inaktiverad av signalen på Q, så att data inte längre kan skrivas in i minnet från ingångsledningarna 204. ,» 447 718 ' 14 Inställning av ändmarginal på registreringsremsan Funktionen hos vippan 236 ger även en ändring av tillståndet på dess Ö-utgång och detta aktiverar en marginalräkningskrets; En räknare räknar upp två "kolumnsynksignaler" motsvarande två varv hos tidgene- reringsskivan 54 (ej visad i fig. 9) innan den tillåter tryckaren att starta tryckningen för att ge en bestämd otryckt marginal på papperet mellan materialet som skall tryckas och den avskurna änden hos pappers~ remsan.

Generering av kolumnsynksignaler Vid den nedre högra kanten av fig. 9 visas de tre sensorerna A, B och C visad i figurerna 4 och 7 vilka detekterar de smala tids- styrningsmärkena 166 och det breda tidsstyrningsmärket 168 och den roterande skivan 54. I detektorerna A, B och C visad i fig. 9 kan ingå förstärkare och Schmitt-triggerkretsar för förstärkningen och formningen av pulserna från detektorerna.

Kolumnsynksignalerna som visas i pulsdiagrammen i fig. 8 är de som räknas av marginalräknaren. Dessa signaler framkallas på följande sätt. För detta finns en kolumnsynkräknare 212. Den inne- håller tvâ J-K~vippor 300 och 302. Vippan 302 mottar signalen från C-sensorn på dess klockingâng och båda vipporna 300 och 302 mottar sensorsignalen från B på sina återställningsingångar.

Refererande till fig. 7 i ritningarna roteras skivan 54 moturs.

Sensorerna A, B och C ger signaler när en genomskinlig del av skivan 5¿ befinner sig mellan LED:en och fototransistorn, tillåtande ljus att nå den senare. Närhelst en genomskinlig yta av skivan 54 därför ligger mot B-sensorn, drivs återställningsingångarna på vipporna 302 och 300 låga för att återställa kolumnsynkräknaren 212. När det breda märket l68 (2,5 gånger så brett som något av märkena 166) passerar genom sensorn B upphäver detta återställningssignalen från vipporna 300 och 302 och gör det möjligt för dem att räkna pulserna mottagna från sensorn C vilken nu känner de smala märkena l66. Trots att det verkar som om att de tunna märkena l66 slutar vid den tidpunkt som det breda märket först detekteras av sensorn B, är detta icke fallet eftersom det breda märket är 64,10 från den främre änden av tåget av märken varvid sensorn B nominellt är bara 600 från sensorn A. Därför ligger då sensorn C 2200 medurs från sensorn B och slutet av de tunna märkena l66 är på 224,10 avstånd och det finns ytterligare flera märken l66 kr i att passera genom sensorn C. Sålunda räknar räknaren upp till två inna: den breda pulsen 168 slutar och räknaren åter återställs. Detta ger en utpuls på Ö-utgången på vippan 300. Denna puls är kolumnsynksignalen 447 718 15 visad i fig. 8 och uppträder på ledningen 248 i fig. 9.

Efter det att den breda pulsen passerar sensorn B men innan de tunna linjerna når sensorn B, förblir räknaren återställd och ingen kolumnsynksignal framställs. Efter det att de tunna linjerna 166 når sensorn B och även senare när båda sensorerna B och C känner av de tunna linjerna återställs räknaren 212 en gång för varje genomskinligt mellanrum mellan de tunna linjerna och kan därför inte räkna till två och kan inte ge en kolumnsynksignal. Följaktligen produceras kolumn~ synksignalen endast en gång per varv hos skivan 54 vid tidpunkten då det breda märket l68 passerar genom sensorn B.

Som noterats ovan levereras kolumnsynksignalen över ledningen 248 till marginalräknaren 246 vilken räknar tvâ av signalerna. Räknaren 246 levererar sedan en utgångssignal över ledningen 250 för att starta tryckfunktionen.

Start av tryckning Refererande till den lägre centrala delen av fig. 9 levereras signalen på ledningen 250 från marginalräknaren 246 till klockingången på en annan D-vippa 251, vilken ändrar tillstånd och framkallar en signal på dess Q-utgång. Denna signal tillförs på ledningen 254 till marginalräknaren för att inhibera denna och lägges även på ledningen 252 som en startsignal till en tryckaktiverande vippa 254. Vippan 254 är en D~vippa vilken klockas av signaler som lägges på dess klockled- ning 253 från en AND-grind 290 vilken finns i den högra mellersta delen av fig. 9. AND-grinden 290 mottar en aktiveringssignal på dess nedre tilledning och aktiveras av pulser från A~sensorn mottagna över ledningen 298. Denna sänder i själva verket pulserna från A~sensorn fram till klockingången på vippan 254. Sålunda förorsakar den första pulsen som genereras av de tunna linjerna 166 på kodskivan hos A-sen~ sorn tillsammans med startsignalen på ledningen 252 en ändring av tillståndet hos vippan 254. De följande klockpulserna från A-sensorn styr också den senare funktionen hos vippan 254. Detta arbetsmoment hos vippan 254 ändrar tillståndet hos Q-utgångsledningen 256 och Ö-utgångsledningen 274. Samtidigt lägges den "höga" signalen på led- ningen 256 till en ingång på en annan NAND-grind 260, vars andra in- gång också är hög på grund av att den är ansluten till Ö-utgången på en annan D-vippa 258, vilken återställs vid denna tidpunkt. l:a radräknare Utsignalen från grinden 260 aktiverar l:a radräknaren 262 vars funktion är att räkna raderna av punkter som trycks, såväl som mellan- 447 718 l6 rummen mellan raderna av tecken, för att adressera ROM-kodomvandlaren 202 över adressledningarna 264, 266 och 268 och orsaka den att lämna sin information genom AND-grinden 272 och förstärkarna 314 till borstarna 106 och sedan till nålarna 68. Självfallet kommer ingen av AND-grindarna 272 att ge en riktig utsignal såvida inte båda dess ingångar befinner sig i samma tillstånd. En av ingångarna av vardera grindarna 272 är ansluten till utgången på en positiv NAND-grind 270 med tre ingångar. Utsignalen från grinden 270 aktiverar vardera AND- grindarna 272 när signalen på vardera ingângsledningarna (274 och 276; befinner sig i rätt tillstånd. Signalen på ledningen 274 är i rätt tillstånd närhelst vippan 254 är "satt" för att möjliggöra tryckning.

Ledningen 276 är ansluten till en utgång 284 på en multiplexerkrets 282 (i den nedre högra delen av fig. 9) vilken, som det kommer att förklaras längre ner, alltid mottar pulserna som genereras av de tunna linjerna 166 i sensorerna A, B och C. Sålunda aktiveras grinden 270 upprepningsvis av styrpulserna framställda av de tunna linjerna 166 med vara under den korta varaktigheten hos dessa pulser.

Styrpulserna levereras också från ledningen 284 till rad- räknaren 262 över en ledning 263. Radräknaren räknar styrpulser och stegar således genom sin adresseringsrutin och räknar antalet rader 'som trycks. Eftersom det finns sju punkter i vertikal led i varje _ tecken, stegar radräknaren genom sju pulser varvid den upprepnings- vis ändrar kombinationen av utsignaler på ledningarna 264, 266 och Zšè för att sekventiellt adressera ROM-kodomvandlaren 202.

På det åttonde räknesteget går ledningen 271 till hög nivå.

Detta inhiberar grinden 270 och sänder en aktiveringssignal över återställningsledningen 277 för att aktivera víppan 258. Vippan 258 ändrar i själva verket ej sitt tillstånd vid denna tidpunkt eftersom vippan är av D-typ vilken fordrar en klockpuls på klockingången för at: den skall ändra níq. Signalen på ledningen 271 sänds även till rad- räknaren för att öka denna ett steg. 1 yal av radavstånd Klockutgångsledningen 257 på vippan 258 kan anslutas antingen till ledningen 264 eller 268 för att man skall kunna ändra avståndet mellan raderna av tecken. Ledningen 264 är urkopplad när räknaren 262 räknar upp till tvâ och ledningen 268 är inkopplad när räknaren 262 »räknar till fem.- Om vi antar att radavståndot två har valts genom att ansluta ledningen 257 till ledningen 264 på det nionde räknesteget av rad- 447 718 17 räknaren 262 går ledningen 264 till hög nivå och detta sätter vippan 258. Om ett radavstånd på fem valts, kommer samma sak att äga rum vid räknetalet tolv i stället för nio.

Läsning av nästa tecken När vippan 258 är satt, går dess Q-utgång hög och levererar en signal för att aktivera en monostabil multivibrator 261 i minnesstyr- kretsen 206 i den övre vänstra delen av fig. 9. Den monostabila multi- vibratorn producerar en puls vilken levereras genom grindarna 2l9, 220 och 222 till en läs/skriv-ledning 224 för utläsning från minnet 200 av informationen för nästa tecken. Det bör noteras, att informationen för nästa tecken redan uppenbarade sig på utgångarna hos minnet 200 därför att det var den första information som lagrades i minnet 200.

Sättningen av vippan 258 orsakar dess Ö-utgång att gå låg, vil- ket förorsakar utgången på grinden 260 att gå hög och återställa alla utgångarna på radräknaren 262 till noll. Den resulterande låga signa- len på ledningarna 27l och 277 återställer vippan 258 och istånd- sätter grinden 270 för att tillåta nästa tecken att tryckas.

Radräknaren 262 startar nu ånyo för att räkna styrpulser vilka mottas över ledningen 263 och tryckningen av nästa tecken i kolumnen startas. Nästa tecken trycks på samma sätt som det första tecknet, och proceduren upprepas tills ett tecken har tryckts i vardera av de tolv eller tjugofyra rader i vilka tecken skall tryckas. Sålunda har en kolumn av tecken blivit fullständig. 2:a radräknare Signalen på utgångsledningen 271 från radräknaren 262 lännas också till en 2:a radräknare 278 vilken räknar rader som tryckts vid någon passage av tryckhuvudet över registreringsremsan. Två olika anslutningar finns på radräknaren 278, en som möjliggör för de interna kretsarna att räkna upp till tolv rader, en annan för att göra det möjligt att räkna upp till 24 rader, valfritt för användaren.

Antag att tolv rader skal] tryckas eíter det att det tolfte tecknet har tryckts av ett visst tryckhuvud. Då levererar den 2:a radräknaren 278 en utsignal över ledningen 280 till en AND-grind 282, vilken också mottar en insignal från vippan 236 över ledningen 240, så att vippan 254 nu återställs. Detta urståndsätter tryckaren tills tidpunkten inträffar för att starta nästa vertikala kolumn av tecken när nästa tryckhuvud är i läge för att starta tryckning.

Punktstyrning Punktstyrningskretsen 2l0 innehåller förutom multiplexern 282 447 718 ' is och kolumnsynkräknaren 212 en datavalsräknare 214 och dividera-med- ll7-räknare 288.

Multiplexern 282 ansluter olika insignaler till utgångsled- ningarna 284 och 286 beroende på tillståndet hos ingângsledningarna 291 och 292. Följande tabell beskriver arbetssättet hos multiplexern.

Sanningstabell för multiplexern 282 2_l 222 284_ 288 Éillåten funktion (1) 0 0 A B Tryckkolumn A (2) L 0 _ H C Tryckkolumn B (3) O l C - Tryckkolumn C Kolumnsynksignalen åter- ställer till villkor (l).

Datavalsräknaren 2l4 innehåller ett par J-K-vippor 304 och 306.

När den första pulsen från dividera-med-ll7-räknaren 288 ändrar vill- koret hos vippan 304 ändrar detta data hos utgångsledningarna 284 och 286 i enlighet med ovanstående tabell. När nästa puls mottas från kretsen 288 ändras tillståndet hos den andra vippan 306 och data på ledningarna 284 och 286 ändrar sig igen i enlighet med tabellen. På detta sätt levereras först A-signalerna och sedan B~signalerna och sedan C-signalerna till kretsen för att styra tryckningen.

Referorande till fig. ft och styrsignalerna från sensorn startar kort därefter vid tiden ti.

O Refercrande speciellt till kurvformen hos "B"-sensorn i fig. 8 framgår dul. att B-scnsrxrn börjar ge zstyrpulsol; vid Liden t2. Äter relelïuvfan-.hr- till fig. på multiplexern till dividera-med-ll7-kretsen 288. Tryckning med nål- 9 levereras pulser från sensorn B över utgångsledningen 2Sš huvudet "A" slutar vid t3 (fig. 8) när 2:a radräknaren återställer tryckaktiveringsvippan 254. När räknaren 288 har räknat ll7 pulser (en tredjedel av de 351 pulser som genereras av de tunna märkena 166 på skivan) ges en utsignal från räknaren 288 vilken lämnas till en ingång på en AND-grind 294 vars andra ingång är ansluten till Öeï ledningen på vippan 300. Sålunda är AND-grinden 294 aktiverad och sän~ der en signal över ledningen 296 för att återställa den 2:a radräkna- ren 278. Detta upphäver utsignalen från 2:a radräknaren på ledningen 280 och urståndsätter därvid AND~grinden 282 och förorsakar tryck- aktiveringsvippan 254 at!- ämlrex Lillstiinzl nrrh starta U-l ryckhuvufln! att trycka ytterligare en kolumn av tecken. Detta inträffar vid tiden t4 en kort tid efter t3.

Från tiden t4 till t6 trycker "B“~nålhuvudet tecken. Vid t6 8 inträffar "kolumnsynksignalen" vid tidc: 447 718 19 fungerar åter 2:a radräknaren på så sätt att den stannar tryckningen.

Under tiden har styrpulsen från "C"-sensorn levererats till räknaren 288 sedan t5. När räknaren 288 åter ger en utsignal efter att ha räknat ll7 pulser från sensorn C är det tredje nålhuvudet aktiverat för att starta tryckning vid tiden t7, tills den 2:a radräknaren slu- tar tryckningen vid t8. Sedan inträffar åter kolumnsynkpulser vid to och tryckningsprocessen upprepas åter för ytterligare ett varv hos rotorn 28. Detta upprepas åter och åter tills all information hos minnet 200 har lästs ut och tryckts.

Under utläsning av information från minnet 200 skiftar skift- registret 232 samma antal gånger som vardera skiftregistret i minnet.

När registret 232 är fullt, finns det en krets (ej visad) vilken lämnar en puls över linjen 234 för att återföra vippan 236 till dess begynnelseläge, bryta motordrivkretsen 208 och stanna motorn. Denna krets återställer vilket som helst av skiftregistren eller vipporna som ännu icke återställts för att förbereda kretsen för nästa tryck" ningsuppdrag.

Upprepad tryckning Om man önskar upprepa samma tryckning för att göra flera kopior av samma text kan detta åstadkommas enkelt som följer: Innan man laddar minnet anslutes "R"~strob~ingånqen till skiftregistret 232 och R-ingången till skiftregistren i minnet 200 med varandra och till en låg signalkälla. Skiftregistren är av en typ i vilken denna låga signal förorsakar data att bli återcirkulerade och âterlagrade i skiftregistren hos minnet 200 i stället för att förstöras vid utläs- ningen. Samma gäller för skiftregistret 232. Sålunda kommer i detta arbetssätt tryckaren automatiskt att trycka samma textmaterial åter och äter så många gånger som önskas.

Automatisk svärtningsstyrkrets I enlighet med en annan egenskap hos uppfinningen finns en automatisk svärtningsstyrkrets. Denna krets omfattar en monostabil multivibratortakometer 308 vars utsignal levereras till en integra- torkrets 310 vars utsignal förstärks av en linjär förstärkare 312.

Utsignalen från förstärkaren 312 levereras till ingångarna på för- stärkarna 314 för att öka eller minska spänningen som lägges på nålarna i överensstämmelse med rotorhastigheten.

Pulscrna som sänds över ledningen 284 har en frekvens vilken är direkt proportionell mot rotorhastigheten, eftersom dessa är de smala pulserna som successivt framställs av linjerna 166 i sensorerna A, B --_--_.-_-__...._....._._.__..._... _ ...s _... .v_ ._ .W __. . 447 718 20 och C. Pulserna på utgången av takometern 308 har konstanta bredder eftersom deras bredder bestäms av enbart karakteristiken hos multi- vibratorn. Dock kommer, eftersom tidsavstånden mellan pulserna ändrar sig med hastigheten hos rotorn, utsignalen från integratorn 310 at variera i direkt proportion mot rotorhastigheten. Detta ökar eller minskar utsignalen från förstärkaren 312 och förstärkarna 314. Som exempel var i ett föredraget utförande av uppfinningen, vilket har byggts och provats framgångsrikt, spänningen som applicerats på nålar» na 50 volt vid en tryckhastighet av (frän) 500 tecken per sekund. Vid 3000 tecken per sekund och samma antal rader och.radavstånd-var nål- spänningen 70 volt. ' I M Med hjälp av den automatiska svärtningsstyrkretsen kan svärt- ningen och läsligheten hos de tryckta tecknen hållas vid en relativt konstant nivå trots sådana stora ändringar i rotorhastigheten. Som ett demonstrationsexempel har högst tillfredsställande tryck fram- ställts när rotorn enbart vrides för hand vid mycket låg hastighet såväl som hastigheter upp till 3000 tecken per sekund.

Underförstâtt är, att hastigheten 3000 tecken inte är tänkt sit en övre gräns för denna anordning. Denna hastighet kommer att variera med antalet rader av tecken som trycks m.m. Dock är det en betydande fördel hos uppfinningen att en hastighet på upp till 3000 tecken per sekund har uppnåtts i en relativt billig, enkel och kompakt maskin.

Användningsområden och varianter Å Man har förespâtt att ifrågavarande uppfinning kommer att ha ett stort användningsområde vid tryckning av alfanumeriska tecken.

T.ex. kan man tänka sig att denna uppfinning kommer att vara speciell: användbar vid framställning av en "hårdkopia“ från ett katodstrålerör eller bildskärm vid en dataterminal eller någon annanstans. "Data- sidan" som framträder vid någon tidpunkt på katodstrålerörets skärm kan tryckas ut som enhet ganska lätt. Tryckaren i ifrågavarande upp- finning är så liten (t.ex. 100 x 100 x 200 mm eller mindre) att den kan anpassas i samma modul som många katodstrålerörsskärmar.

Tryckaren kan med fördel användas i många tillämpningar där liten storlek är viktig. T.ex. är tryckaren användbar i flygplan, rymdfarkoster, polis-, brand- och andra utryckningsfordon.

Man har tänkt sig att tryckaren i ifrågavarande uppfinning kommer till sin rätt som en utmärkt, billig, pålitlig lagernoterings~ tryckare, speciellt då den arbetar på det sätt vilket ger ett tryck sammanställt på en enda linje. Som ett alternativt utförande av 447 718 Zl ifrågavarande uppfinning kan de logiska kretsarna i en dataterminal användas för att ersätta en del av styrkretsarna visade i fig. 9.

Alternativt kan tryckarens styrsignaler erhållas genom att särskilt programmera en datamaskin för allmänt bruk.

Fastän man föredragit att använda den elektriska urladdnings- processen i ifrågavarande uppfinning kan de tre tryckhuvudena på ro- torn också vara konstruerade på andra sätt. Ett är användningen av en grupp stötstänger i stället för nålar för vardera huvudet. I en sådan ulFu1mninq aktiveras vardera stötstängerna av en elektromaqnet för att träffa ett band med bläck eller liknande för att forma tecken i punktmatrisform på vanligt papper. Anordningen som bildar bläckpunkter kan på samma sätt användas för att bilda tecken på vanligt papper.

Antalet tryckhuvuden på rotorn kan varieras såväl som nålar i vardera huvudet. Dock har man funnit att användningen av tre tryck- huvuden där vart och ett trycker en kolumn tecken per passage har bestämda fördelar. Det framgår i fig. 3 att det finns en aning ändring från vänster till höger av startpunkten hos de övre och nedre raderna i trycket. Detta beror på att när rotorn vrider sig, rör sig registre- ringspapperet kontinuerligt, vilket betyder att läget vid vilket den sista raden startar kommer att vara förskjutet longitudinellt med etz litet avstånd från den punkt där den första raden startar.

Man har företrädesvis funnit att denna lilla skevhet vanligen inte är betänklig i datatryckare och att man inte behöver kompensera för denna. Om den dock blir betänklig i en speciell användning av tryckaren, kan snedheten kompenseras för på det sätt som beskrives i fig. 13.

Fig. 13 är en schematisk planvy av en tryckare liknande den som visas i de tidigare teckningarna och figurerna, utom att riktningen hos pappersmatningen ligger på en vinkel 9 på 2 grader och 4 minuter från den längsgående axeln hos tryckaren, en vinkel som är tillräcklig för att kompensera för snedheten framkallad i tryckaren. Självfallet kan, om variationer i antalet huvuden och/eller nålar göres, kompen- sationsvinkeln 9 ändras efter behov.

Fastän ett mekaniskt system har beskrivits för justering av trycket av de tre huvudena, i vilket justeringen göres genom att vrida kamhjulen l58 och l60, kan samma justering göras med enbart elektriska anordningar. I denna modifiering kan samma funktion uttöras av in- ställningen hos räknarna hos vilka styrsstarten hos tryckningen av varje huvud på ett sådant sätt att det huvudet ligger före eller 447 718 22 eíter de andra vn viss del. Med nuvarande teknik Lror man dock att den mekaniska justeringen ovan ger god precision vid lägre kostnad än vad som skulle erfordras för att erhålla samma precision med elektroniska medel.

Konstruktion med demonteringsbar rotor Fig. 14 visar en roterande tryckare 20 vilken är väsentligen densamma som tryckaren visad i de tidigare figurerna i ritningarna utom för rotoruppbyggnaden vid den vänstra delen av tryckaren och pappersjordningsuppbyggnaden.

Refererande till fig. l4 och 15 är de tre nålhuvudena 420 led- bart monterade på inre ytan av rotorn 28. Bara två huvuden 420 visas i fig. l5 och bara ett av dessa huvuden visas i fig. 14 för att bi- behålla tydligheten hos figurerna. Med referens till figurerna 17 och 18 såväl som till figurerna 14 och 15 innehåller varje nålhuvud fem tätt-liggande parallella nåltrådar 68 vilka är ingjutna i en nål- hållare 424. Elektrisk energi matas till nâlarna med hjälp av en tryckt kretskortspanel 46 vilken är fastsatt på hållaren 424. Detta montage är fastsatt på en L-formad löpdel 428. Delen 428 glider i ett spår i ett monteringsblock 422. En justerskruv 432 är gängledes i kontakt med den beroende lägre delen 420 av sliden 428 och är vrid- bart sammankopplad med kroppen 422. När man sålunda vrider skruven 432, rör sig sliden 428 och läget på nålen 68 på kroppen kanjusteras.

Varje nâlhuvud är vridbart monterat på rotorn 28 med hjälp av en hållaranordning som visas i fig. 14 och l9 och kommer att beskrivas mera i detalj nedan.

Varje nâlhuvud 420 har en arm 434 fastsatt på kroppen 422 utsträckande sig i en vinkelrät riktning mot utsträckningen av nålen ~ 68. Vid änden på armen 434 finns en förstorad urholkad del 436 vilker är fylld med bly eller innehåller en insats av tyngre metall 438.

Insatsen 438 ger en relativt stor massa för användning i den centri- fugala utsträckningen av nålarna i kontakt med registreringspapperetši Med referens till fig. 15 finns på varje arm 434 fäst en drag- fjäder 454 vars andra ände är fäst på en pinne 456 vilken utsträcker sig parallellt med drivaxeln 48. Anslutningspunkten mellan fjädern 45? och armen 435 ligger mellan blocket 422 och änden 436 på armen 434.

Föregående anordning fungerar så att den automatiskt drar till~ baka nålarna 68 från registreringspapperet 36 när rotationshastigheter hos rotorn 28 sjunker under ett förutbestämt minimivarv t.ex. 500 var? per minut. Dragfjädrarna vrider tryckhuvudena 420 runt sina vridnings* 447 718 23 axlar indikerat av 452 i medurs riktning. Detta rör nâlarna bort från papperet 36.

När rotorn 28 börjar rotera, verkar centrifugalkraften på de tunga insatserna 438 på ändarna av armarna 434 och lägger en spänning på fjädrarna och vrider armen 434 moturs. När den önskade hastigheten har nåtts, kommer nâlarna 68 i kontakt med ytan hos registrerings- papperet 36.

En stoppanordning finns så att en ökning i rotationshastighet inte förorsakar nålarna 68 att trycka för hårt mot papperet 36. Denna stoppanordning består av en kam 458 (fig. 2) och en skruv 460. Den bakre kanten av kroppen 422 av vardera tryckhuvudena kommer i kontakt med kammen för att hindra vridningen moturs av tryckhuvudet orsakad av centrifugalkraft och stabilisera läget hos nålarna 68 vid den önskade positionen. Denna position kan ändras genom att man vrider skruven 460. åu§t§ring_ay nålarna Den radiella utsträckningen hos nllarna JS kan enkelt justeras som nämnts ovan genom att man vrider skruven 432 för att utsträcka nålarna radiellt utåt eller föra dem inåt för att justera dem eller för att kompensera för slitage och felplacering av begynnelsepositionen hos nålarna.

Varje nâlhuvud 420 kan också justeras i axiell led (en rikt- ning parallell med drivaxeln 48) med hjälp av anordningen visad i detalj i fig. 19 och även i fig. l4. En justerskruv 412 finns med sitt huvud på den yttre ytan av rotorskivan 28. Skruven har ett jämnt skaft 446 vilket passar i och glider in i en hylsa 448 vilken fugerar som en lagring både för skaftet 446 och även för den inre ytan av blocket 422. Som visas i fig. 17 är blocket 422 försett med ett stort hål 442 i vilket hylsan 448 passar och ett litet gängat hål 444 i en platta 440 (se fig. l8) fastsatt på en sida av nålhuvudet. Åter refererande till fig. l9 hålles skruven på plats av låsringen 450 vilken passar i ett spår i änden på skaftet 496. Skaftet 446 har en gängad ände 452 vilken passar i det gängade hålet 444.

Justeringen av huvudet göres enkelt genom att man sätter in en skruvmejsel i spåret på huvudet på justerskruven 412 och vrider den.

Detta förorsakar avståndet mellan blocket 422 och skivan 28 att ändra sig och man erhåller sålunda axivll injufitvring av varje tryckhuvud, Detta bidrar till att säkra att varje tecken i trycket som fram~ ställs av tryckaren kommer att ligga på rätt avstånd från de tecken 447 718 ' 24 vilka tryckes av vardera av de övriga nålhuvudena.

Rotorfastsättning och demontering Rotorn 28 är monterad på axeln 48 med hjälp av anordningen i fig. 14. Ett nav 400 ingår. Rotorn 28 är fästad på navet med hjälp av fyra skruvar 402 (se fig. l6). Vid andra änden av navet 400 är släpringsskivan 104 fastsatt, vilken gör elektrisk kontakt med de elektriska kretsarna hos tryckaren på det sätt som beskrivits i detalj ovan. En stoppdel 108 finns på axeln.

Navet 400 har en central fördjupning i vilken pinnarna 456 är placerade. Detta är pinnarna till vilka fjädrarna 454 är fästa. Åter refererande till fig. 14 så har navet 400 en fördjupning 457 i dess bakre del i vilken är insatt en kompressionsfjäder 459.

Kompressionsfjädern vilar mot stoppdelen 108 och navet 400 för att trycka rotorn utåt och av axeln 48 och sålunda samverka vid demonte- ring.

Refererande till fig. 16 är rotorn 28 fastsatt vid änden av drivaxeln 48 med hjälp av en låsmekanism. Låsmekanismen innehåller en låsde] cJler platta 404 med två mot varandra vinkelräta ändtungor 406 mot vilka man kan trycka för att få delen 404 att glida. Delen 404 är fästad på den yttre ytan av rotorn 28 med hjälp av ett par nitar 410 vilka vilar mot sliden 404 i ett par förlängda slitsar. Böjda brickor (ej visade) är placerade mellan nithuvudena och sliden för att säker- ställa en konstant friktionskontakt mellan sliden och ytan på rotorn, sålunda fixerande sliden till det läge den föres.

Sliden 404 har en slits med en förstorad öppning 408 vars dia- meter är nâgot större än änden på drivaxeln 48. Drivaxeln 48 har ett spår 418 runt omkretsen (se fig. 14) i vilket kanterna på sliden 406 passar för att hålla änden av axeln 48.

Sålunda kommer, då man låter sliden 406 glida neråt,som visas i fig. 16, sliden att avbryta sin kontakt med änden på axeln så att skivan kan lossas. Därefter trycker fjädern 459 utåt på rotorn och mea- verkar vid demonteringen av densamma.

Då rotorn monteras, insättes änden av axeln genom hålet 408 och sliden 404 tryckes uppåt för att denna åter skall få kontakt med axeländen och säkra rotorn på plats.

Den ovan beskrivna rotormonteringen och nåljusteringen är mycke fördelaktig. Närhelst man önskar att ta bort rotorn från tryckaren eïl närhelst man önskar starta en ny remsa med registroringspapper genom tryckaren kommer nålarna 68 inte att störa eftersom de är tillbaka- dragna och utom kontakt med registreringspapperet. Dessutom når tryck: 447 718 25 ren rätt tryckhastighet snabbare på grund av friktionen av nålarna mot papperet än frånvarande tills den önskade minimala arbetshastigheten har uppnåtts.

Uppfinningen innehåller anordning för axiell justering av nålar- na utan att demontera rotorn från tryckaren. Denna justering kan göras enkelt genom att vrida skruvarna 4l2 vilka är åtkomliga i den öppna vänstra änden av tryckaren. En enkel mekanisk anordning finns även för att enkelt justera den effektiva längden hos nålarna genom att vrida skruvarna 432. Detta gör det lätt att från början justera nålarna för att ge ett tryck, som ligger jämnt och är lätt att läsa. Två av de tre fotocellerna och de relaterade elektroniska kretsarna vilka används i utformningen beskriven ovan i fig. 1 - 13 för inställning runt om och styrning av funktionen hos nålarna kan elimineras på grund av att det finns mekanisk justering genom att man använder skruvarna 432.

Man har gjort rotorn mycket enkel att demontera genom att förse den med det enkla glidlåset visat i fig. 16. Enkelheten i demonterin- gen är förhöjd genom användningen av fjädern 459.

Rörelsen hos nålarna mot och från registreringspapperet kan åstadkommas med andra medel än centrifugalkraften om det är önskvärt.

Nålarna kan t.ex. utsträckas med solenoider vilka aktiveras en bestämd tidsperiod efter det att rotationen hos nålarna har startat. Samma solenoider kan användas för att dra tillbaka och hålla nâlarna utom kontakt med papperet efter det att motorn börjat retardera eller efter det att den stannat. Solcnoiderna kan aktiveras manuellt om så önskas.

Alternativ pappersjordningsstruktur Fig. 14 visar också en alternativ uppbyggnad för jordning av registreringspapperet 36. I stället för den böjda fjäderstrukturen 58 beskriven ovan är pappersmatningshjulet 56 tillverkat av metall (t.ex. stål) och är jordat med hjälp av en borste 461. Borsten 461 gör kontakt med änden av axeln 96 på vilken hjulet 56 är monterat. Denna uppbygg- nad ger en fördelaktíg rullande jordkontakt för att jorda registre- ringspapperet; Detta eliminerar slitaget och friktionen förorsakad av en glidande kontakt och minimerar repningen av papperet. Om man dessutom gör hjulet 56 av metall i stället för gummi förhindrar man hjulet 56 från att bli märkt på grund av dess tryck mot hjulet 98 i vila under lång tid.

Material och_§pecifikationer Nedan följer specifikationer för en del av materialet och kom- ponenterna hos tryckaren, vilken har konstruerats i enlighet med ifrågavarande uppfinning och framgångsrikt testats. ... ..__._......_>.. ..-“_ -,....__........_..._. .--.--_~_.__.,...__.-.--~ 447 718 26 Passande registreringspapper är lätt tillgängligt.

Passande papper vilket är täckt med ett svart ogenomskinligt material och sedan överdraget med antingen aluminium eller zinkoxid har erhållits från Fitchberg C.P.I. Scranton, Pennsylvania, och från Atlantol Industries. Det föredragna papperet har en total tjocklek av 0,05 mm. Det aluminiumöverdragna papperet är önskvärt eftersom det ofta behöver lägre nålspänningar för att förånga aluminiumöverdraget för att det svarta materialet under skall Visa sig.

Nålarna som framgångsrikt används har en diameter på 0,18 um och ligger på ett avstånd på ungefär 0,40 mm från varandra från centrumlinje till centrumlinje. Det önskade avståndet mellan punkterna på papperet är omkring 0,40 mm både i horisontell och vertikal led.

Det bör dock märkas att det ibland blir en liten vertikal utsträck- ning av punkterna beroende på rotationen hos rotorn. När tecken trycks förbättrar detta trycket på så sätt att det tenderar att samman- smälta punkterna till heldragna vertikala linjer.

Materialet i nålarna är toriumlegerat volfram. Den lämpligaste vinkeln mellan nfilarna och plattan är hfi till 700 (se lig. 6).

Det är önskvärt att så stor del som möjligt av stommen till tryckaren formas av plast för att uppnå låg kostnad och låg vikt.

Sålunda kan, trots att huvuddrivaxeln 45 är gjord av metall, kåpan 24 och många andra delar formas av förstärkt plast,t.ex. glasfiberfylld polystyren, vilket har god styrka och slitageegenskaper.

Plattan 26 formas fördelaktigast i glasfiberfylld "SAN" lstyrcïw akrylonitrilpolymer) eller av glasfiberfylld "Lexan" polykarbonat, plastmaterial eller nylon. En platta som är gjord av SAN och 30% korta (t.ex. mindre än 0,8 mm långa) glasfibrer har visat sig na utmärkta egenskaper på det sättet att det är icke ledande och ändå inte slits- märkbart under nålarnas nötning, trots det faktum att dessa är till- verkade av ett mycket hårt material.

En likströmsmotor som befunnits vara lämplig för att driva tryckaren tillverkas av Barber-Coleman Co., Art. nr. FYOM~63200-51.

Den har en diameter av 32 mm och en längd av 49,5 mm. Arbetsspän- ningen är 12 volt likspänning och ett vridmoment ut på 91 pcm vid 4400 RPM och 1,3 ampere.

De optiska sensorerna l46 som används för att känna märken på tidgenereringsskivan 54 är tillverkade av Optron Corporation. Sensorn benämnes "optisk brytare" artikel nr OBP800. En liknande anordning sot även passar tillverkas av Spectronic, artikel nr. PNSPX 1872-s. 447 718 27 sensorn har enkelt modifierats genom att lägga till en mask som beskrivits ovan.

Koden .ff-nun zmvëinds: Hår att koda tw-rrknen iir den välkända koden b<_:n{_i1n1'1d "ASCII .L.[.". Donna lir fördczllziktif; efturzaoln kodomvaxicilalfe för användning med en sådan kod är lätt tillgängliga.

I den elektriska styrkretsen i fig. 9 skall vissa av komponen~ terna identifieras' specifikt nedan.

Komponenterna är lätt tillgängliga från ett flertal källor såvida inte annat indikeras.

Korngonent ROM-kodonïvandlare 202 Skiftregister i minnet 200 Vignrna 236, 251, 254, 258 Vipporna 300, 302, 304 och 306 Miltiplexer 282 Radräknare 262 Marginalutrylnnesräknare 246 Radräknare 278 Grind 270 Integrator 310 En-skotts takometer 308 AND-grindar 272 Grindarna 222, 282, 294, 290 Räknare 288 OR-grinclar 218, 219 och 220 Identifikation 2512 “Teckengenerator" tillverkas av Signetics Corp., arbetar på ASCII II kod Integrerad ski ftregisterkrets 2529 med data- återcirkuleríng 74LS integrerad krets D-typ (vippor) bi-sta~ bila multivibratorer 74LS73 J~K-typ integrerad krets (vippor) bi- stabila nnltivibratorer Integrerad multiplexerkrets typ 74153 Integrerad 4-bitars räknekrets ansluten som en dividera med 16 krets 741.890 integrerad :fälknekrets ansluten som en dividera med 2 krets 74LS190 integrerad räknekrets med en 74LS74 vippa ansluten på ingången som en dividera med 2 krets ' 7427 integrerad positiv NOR-grind A741 operationsförstärkare med kapacitiv återkoppling Monostabil multivibrator typ 7415121 Integrerad krets 7403 NAND-grind Integrerad krets 7411508 AND-grind Två 7415193 integrerade räknekretsar anslutna som en dividera med 117 krets 74LS02 integrerad NOR-grind Ovanstående beskrivning av uppfinningen är tänkt sein beskrivan- de och icke begränsande. 01 ika ändringar eller modifieringar i utform- ningarna som beskrivits är uppenbara för faekmannen och dessa kan göras utan avsteg från grundtankarna i uppfinningen.

Claims (15)

447 718 28 PATENTKRAV

1. Rotationstryckare för exempelvis elektrisk urladdnings- tryckning, innefattande åtminstone en nål (68), hållarorgan (24) för att hålla ett uppteckningsark (35), organ (30) för alstrande av roterande rörelse hos nämnda nål och nämnda hållarorgan relativt varandra, k ä n n e t e c k n a d av ett lägesinställningsorgan för lägesinställning av nämnda nål nära nämnda hållarorgan för att komma i kontakt med nämnda ark under nämnda roterande rörelse, och för att inställa nämnda nål i ett läge bort från nämnda hållarorgan när hastigheten hos nämnda roterande rörelse är under en förutbestämd nivå, varvid nämnda nållägesinställande organ innefattar fjädrande förspänningsorgan för att tvinga nämnda nål bort från nämnda hållarorgan och centrifugalorgan för att tvinga nämnda nål mot nämnda hållarorgan.

2. Rotationstryckare enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att ett flertal av nålar är anordnade i grupper runt en rotor (28), och av organ för inställning av de axiella avstån- den för nämnda grupper från varandra.

3. Rotationstryckare enligt krav l eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av en nålupphängning, organ för att rörligt låsa nämnda nål mot nämnda upphängning, och av organ För in- justering av utsträckningen utåt hos nämnda nål på nämnda upp- hängning för att kompensera förändringar i längd och/eller läge hos nämnda nål.

4. Rotationstryckare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda nålar är långsträckta, elektriskt ledande, fjädrande delar för elektrisk urladdningstryckning, och ut- sträcker sig med en spetsig vinkel med avseende på nämnda upp- teckningsark, och stopporgan för att justerbart begränsa ut- sträckningen utåt av nämnda nålar under påverkan av centrifu- galkraften. 447 718 29

5. Rotationstryckare enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda stopporgan innefattar en kam (458) och organ (460) för att rotera nämnda kam för att ge en stonpyta av variabel utsträckning.

6. Rotationstryckare enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av nålhuvuden (62, 64, 66) omfattande ett flertal axiellt åtskilda nålar, och organ för att axiellt justera läget hos nämnda nålar relativt en rotor (28) för att inrikta tecknen som alstras genom näraliggande nålhuvuden.

7. Rotationstryckare enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av elektriska styrorgan för selektiv aktivering av nålarna, så att varje nål bildar en punkt på arket på ett valt ställe, i och för bildande av symboler medelst tvärqående rader och periferiella kolumner av sådana punkter, varvid nålarna i varje huvud är placerade tätt intill varandra för bildande av en grupp av sammanhängande kolumner under en enda passage av nålarna över uppteckningsarket.

8. Rotationstryckare enligt något av kraven 6 och 7, k ä n - n e t e c k n a d av att alfabetiska tecken trycks för att bilda ord, nämnda papper har formen av en långsträckt remsa, nämnda matningsorgan är avpassat att förflytta nämnda remsa longitudinellt förbi nämnda rotor, nålarna i varje huvud är inbördes åtskilda genom det önskade avståndet mellan punkterna i de tryckta tecknen, och av elektriskt styrorgan för att orsaka nämnda ord att bildas longitudinellt på nämnda remsa, varvid antalet tecken som bildas i nämnda ord under varje rotationsvarv hos nämnda rotor är lika med antalet nålhuvuden på nämnda rotor.

9. Rotationstryckare enligt kraven 6 - 8, k ä n n e t e c k~ n a d av att nämnda rotor är en skiva, och nämnda juste- ringsorgan innefattar gängade delar, vilka sträcker sig genom nämnda skiva, vilken uppbär organ för att uppbära vardera gän- gade del i nämnda skiva, för att medge denna att rotera med hänsyn till nämnda skiva, varvid gängorna hos vardera qängade 447-718 30 del gör ingrepp_i ett gängat hål i ett av nämnda huvuden.

10. lO. Rotationstryckare enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att vart och ett av nämnrialhuvucïerl omfattar ett fäst block vilket är fästat på en axel vilken utgår från nämnda rotor, en nålupphängningsdel glidbart monterad på nämnda block, och ett qängyat justeringsorgan 'För att förskjuta nämnda nålupphängningsdel radiellt i förhållande till nämnda rotor för att justera ändringar i längd och/eller läge hos nämnda nålar.

11. ll. Rotationstryckare enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda rotationsorgan omfattar en drivaxel med ett perifert spår nära ena änden, en låsdel vilken har en longitu- dinell slits vilken är förstorad vid ena änden för att bilda ett hål av en diameter större än ytterdiametern hos nämnda axel, varvid nämnda skiva har ett centralt hål och organ för att glidbart fästa nämnda låsdel på ena sidan av nämnda skiva med nämnda slitsförstoring rörlig mot eller bort från nämnda hål i nämnda skiva för att göra ingrepp med kanterna 'nos nämnda låsdel och nämnda slits i nämnda spår hos nämnda axel, varvid nämnda rotor lätt borttas ur och bytes i nämnda tryckare .

12. Rotationstryckare enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a d av ett nav på sidan av nämnda skiva motsatt nämnda ena sida, organ för att drivbart göra ingrepp med nämnda axel med nämnda nav, ett stopporgan på nämnda axel i närheten av ena änden av nämnda nav, ett urtag i nämnda ena ände av nämnda nav, och en tryckfjäder i nämnda urtag för att tvinga nämnda rotor bort från nämnda drivaxel för att ytterligare underlätta borttagandet av nämnda rotor från nämnda drivaxel.

13. Rotationstryckare enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av matningsorgan för att förflytta elektriskt urladdnings- känsligt ark av uppteckníngsmaterial över en styryta förbi nämnda rotor i en riktning transversellt mot rotationsrikt- ningen hos nämnda rotor med nämnda nålar i kontakt med nämnda 447 718 31 ark, och styrorgan för att selektivt mata nämnda nål för att bilda tecken på nämnda ark, varvid nämnda nål innefattar en långsträckt ledare vilken bildar en vinkel som är väsentligt mindre än 900 med nämnda styrning vid kontaktpunkten mellan nämnda nål och nämnda ark.

14. Rotationstryckare enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av ett flertal nålhuvuden vilka vardera bär ett flertal axiellt åtskilda nålar vilka vardera bildar nämnda vinkel med nämnda styryta, varvid nämnda nålar är lutade i en riktning motsatt rotationsriktningen för nämnda rotor.

15. Rotationstryckare enligt något av kraven 13 och 14, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda vinkel är ungefär ao°.