Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]


Visar inlägg med etikett Bibliotek. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bibliotek. Visa alla inlägg

torsdag 20 januari 2022

Vad vore ett hem utan böcker?

Min alldeles bestämda åsikt är att platsbyggda bokhyllor är något av det snyggaste man kan ha i inredningsväg. Allra snyggast är det när man bygger hyllorna hela vägen runt ett fönster, men på Solhäll har vi på tok för lågt i tak för att kunna göra det. Drömmen om en platsbyggd bokhylla slog ändå in för oss för en sisådär 5-6 år sedan, när vi gav vår duktiga och ständigt anlitade snickare mer eller mindre fria händer att bygga en i det ena hörnet i röda rummet. Vi blev så himla nöjda med resultatet, och nu är vi ju smått sugna på att fixa så att vi får ytterligare en hylla på den andra sidan av soffan. Tänk, så mysigt att kunna sitta där helt omgiven av litteratur! Som att bo i ett bibliotek. 


För mig är böckerna i sig också en viktig del av inredningen, framförallt känslomässigt. För vad vore ett hem utan böcker? Alldeles trist och tråkigt, och inte det minsta underbart. En del färgsorterar sina böcker, och en del vänder till och med ryggarna inåt för att skapa ett enhetligt intryck. Hos oss står böckerna huller om buller, som färgglada karameller i en godisbutik. Jag skulle på sin höjd kunna tänka mig att sortera dem i bokstavsordning efter författare. Hur gör ni med era böcker?

fredag 19 april 2019

Antikmarknad och kalasförberedelser

Oj, vilken härlig försommardag vi har haft i "Glesbygd" idag! Hos oss började dagen med antikmarknad i grannbyn och ytterligare två antikloppisbesök på vägen hem. Jag kom hem med flera fina saker till trädgården, som jag får visa vid ett senare tillfälle. 


Efter två timmar med lite trädgårdsplock och en liten tupplur på det, så har maken och jag ägnat resten av dagen åt festförberedelser i en hyrd lokal nere på byn. Så himla smidigt att inte behöva tänka på om bord, stolar, porslin och glas ska räcka till alla. Imorgon blir det 50-årsbaluns, vill jag lova!

torsdag 6 december 2018

Nyårslöfte för 2019

Jag har alltid sett mig själv som en läsande människa. Därför blir jag smått chockerad, när jag inser att jag faktiskt inte är det längre. Det fanns en tid då jag ständigt hade en bra bok på gång, och ibland till och med två samtidigt, men nuförtiden orkar jag på sin höjd bläddra igenom en tidning eller scrolla igenom bloggflödet på mobilen. Så himla trist att det har blivit så...


Jag saknar den där känslan som uppstår när man blir totalt uppslukad av en bra berättelse. Det ska baske mig bli mitt nyårslöfte för 2019; att jag ska börja läsa romaner igen. Bokhyllorna här hemma är ju fulla av olästa upplevelser, som bara ligger på hög och väntar! En bok i månaden ska väl inte vara så svårt att klara av? Minst TOLV böcker nästa år, alltså. Jag lovar att rapportera hur det går.

lördag 15 april 2017

Påskris och öknamn

Påsken är en skön högtid här hemma, eftersom det inte finns några måsten. Vi gör på olika sätt varje år, och ibland gör vi inte alls. I år blir påsken mest en tid för lite trädgårdsarbete, vila och återhämtning, påskgodis och kanske en påsk-krimi (deckare) eller två. Inomhus har jag inte pyntat speciellt mycket, men jag hittade ett gammalt påskris med fjädrar och allt ute i ladan. Nog är det himla bra när man kan återanvända saker, hihi!


Fjädrarna är fluffigt vaniljgula och de grönrandiga äggen handlade jag på Fröjd tidigare i vår. Det blev lagom påskigt. Verandadörren stod härligt på glänt häromdagen när bilderna togs, men inte idag, för nu är det kallare temperaturer som gäller igen. 


Den lilla gjutjärnsharen fick komma in från utebordet. Nog ser det ut som en riktig chokladkanin? Ljusäggen i äggkopparna tänder vi idag. När "skalet" smälter ner kommer äggulan fram!


Den enda påsktraditionen vi kör med varje år är att den som är sist ur sängen på morgonen får ett fult öknamn resten av dagen. Från söndag innan påsk och hela vägen fram till annandag påsk är det följande namn som gäller: Palmoxen, Svulten, Feten, Askfisen, Skärkusen, Långlaten, Stäckukötten, Påskloska, Annandagtåska, Tredaskettfjärding och Fjärdaknös. Det gick bra de dagar i början av veckan när jag jobbade och var uppe tidigt, men i övrigt kan ni ju gissa vem som blir dem allihop... Glad påsk önskar Stäckukötten, hihi!

onsdag 1 mars 2017

Jag skulle bara slinka inom...

I samband med storhandling i närmsta stad idag, så passade jag på att slinka inom en av de stora blomsterkedjorna. Tanken var att köpa lite vårlökar i kruka att sätta på utebordet och kanske ett par nya krukväxter. Golvstora plantor ingick inte i planen, men jag kunde inte motstå att köpa en stor guldpalm till extremt förmånligt pris. Den hamnade i röda rummet när jag kom hem, där jag låtsas att det är en sådan där gammeldags förmakspalm, hihi!


Jag var sugen på att få in lite färg i hallen innanför glasverandan (som fortfarande går under namnet "biblioteket" här hemma, trots att vi numera har mycket bättre bokförvaring i röda rummet) och hittade en rosenkalla i läcker knallrosa färg. Var inte det en härlig stilbrytare, så säg? 


På uteavdelningen fanns det en hörna med "begagnade" krukor, alltså sådana som de säkert har använt till skyltning. Där stod två rostiga plåtkrukor, som nästan ser ut som gjutjärnsurnor. Den ursprungliga priset hade visst varit 399 kronor styck, men jag fick båda för 99 kronor. Det kan man väl kalla ett kap! Jag fick visst lite fågelbajs på köpet, men det kan man ju stå ut med, hihi!


Som ni ser på bilden behöver utebordet verkligen städas; jag har fortfarande både höst- och julsaker kvar där. Eftersom det regnade när jag kom hem får vårlökarna får stå på glasverandan och vänta så länge. Det får bli ett projekt för en annan dag, helt enkelt.

onsdag 12 oktober 2016

Just i de där stunderna

Oj, vad mörkt det är nu. Mörkt när man vaknar på morgonen, mörkt när man går till jobbet, mörkt nästan direkt när man kommer hem. Och dagar som idag, när gråtunga skyar täcker hela himlen, känns det som om "lampan" inte har tänts överhuvudtaget. Dagar som idag blir jag så himla kvällstrött och sitter vindögd i soffan redan vid 19-snåret och väntar på att jag ska få gå och lägga mig.


Överlag blir jag alltid sömnigare så här års; vill mest krypa ner under mitt täcke och stanna där, som vore jag en hibernerande björn. "Väck mig i mars-april när våren är här igen!" Mysigt och skönt på ett sätt, dystert och lite vemodigt på ett annat sätt.


Mysigt ändå när jag får dra på mig stickade koftor och fårskinnstofflor. Skönt ändå att kunna sänka tempot lite grann och lägga alla "måsten" på hyllan ett par månader. Men dystert att frysa om tårna redan nu och veta att vi går mot ännu kallare tider. Vemodigt att se löven fladdra runt i köksträdgården, som nyss prunkade av grönska och liv.


Men nog blir tillvaron lite ljuvare när man får fiska fram sina ljusslingor ur sommarförvaringen, tända alla sina värmeljuslyktor och fjutta eld i öppna spisen. Just i de där stunderna är hösten ganska oslagbar, faktiskt!

söndag 21 februari 2016

När solen silar in

Idag har vi sol i "Glesbygd". Jag står i köket och lurpassar och försöker fånga strålarna som silar in med min kamera. "Kan man fånga en solkatt i en bur?" Nja, lätt är det inte iallafall.


Jag gläntar på verandadörren en stund, så att ljuset kommer in även i hallen på framsidan. Det är fortfarande kallt där ute, men för ett ögonblick kikar jag genom kameralinsen och låtsas att det är maj. Våren (statyn på golvet) är iallafall på väg fram från sin vintervrå. Golvtiljorna gungar när vi går förbi, så hon vandrar helt på egen hand. Hoppingivande!


På bänken i köket är det fortfarande rörigt efter förmiddagens brunch, precis som det ska vara när det är söndag i stugan. Tulpanerna i kannan är som karamelliga utropstecken mot allt det gröna. De börjar spreta ganska rejält, men klarar nog att stå ett par dagar till.


Nu drar vi på oss kläderna och tar en liten promenix. Kanske tar jag också en sväng runt trädgården och letar vårtecken. Oj, vad dagsljuset gör gott just nu, för både kropp och knopp! Man får passa på att tanka när man kan, för imorgon kan det vara vanligt februariväder igen...

måndag 7 september 2015

Om man bara vill

Septembersolen silar in i stugan när jag kommer hem vid 17-tiden. Strålarna är rejält obarmhärtiga och avslöjar lortiga fönsterrutor och dammkorn som yr runt i luften. Fast kameran är min kompis. Den filtrerar bort det mesta som är icke önskvärt, i synnerhet alla pågående-projekt-högar som ockuperar rejält med golv- och bordsyta strax utanför bild. 


Vi är experter på att "höga" oss, maken och jag. Fast det är onekligen ganska enkelt att stöka ner 76 kvadrat. Å andra sidan går det också ganska snabbt att städa 76 kvadrat, om man bara vill. Ikväll vill man inte...

söndag 25 januari 2015

Nytt hallbord

Eftersom min Malmö-väninna redan i höstas insåg vilken guldgruva "Glesbygds" loppisar utgör, så tog vi oss en liten sväng efter frukostföreläsningen igår. Bara här i byn finns det ju tre ställen inom gångavstånd från Solhäll som håller öppet om lördagarna, så det blev en liten lagom runda. Bästa fyndet gjorde jag själv faktiskt. På Erikshjälpen stod nämligen ett litet grått bord med svängda ben och "fotklackar" och fullkomligt ropade mitt namn. Ännu ett sånt där fynd som jag släpar hem utan att ha den minsta plan för vart det ska ta vägen, men för 70 (ja, SJUTTIO!!!) kronor vore det ju nästan kriminellt att inte slå till. 

Väl hemma med mitt fynd konstaterade maken ganska snart att det där lilla bordet nog minsann skulle passa bra i hallen innanför glasverandan (som vi lite halvt på skoj kallar biblioteket, eftersom den fram till nu har inrymt husets enda bokhyllor). Och tänk, det gjorde det ju också! Alldeles helt perfekt!


Lådan har fantastiskt fina snickrade fack och rymmer redan mitt måttband och lite annat sånt där som man vill ha nära till hands, och färgen är ju redan som klippt och skuren. Hur i allsindar kan man sälja ett sånt gediget hantverk, som faktiskt känns antikt på riktigt, så billigt?? Och vem skänker bort sådana här grejer överhuvudtaget??? Det övergår mitt förstånd. Fast glad för det är ju jag, som nu har ett helt perfekt nytt gammalt bord i hallen!

tisdag 18 november 2014

Andra konsoler

Konsolerna vi satte upp förra hösten till hyllplanen i hallen på framsidan har inte pallat trycket så bra. De var för små redan från början, och alldeles för mjuka för att orka hålla upp den tunga lasten. Hyllorna började slutta framåt mer och mer för varje dag, och plötsligt släppte en av dem nästan helt. Härom helgen bytte vi konsoler helt och hållet, till samma variant i svart smide som vi har både i köket och i smatten. 


De gamla konsolerna var förvisso lite mer diskreta, men de nya sitter stadigt som berget och vi behöver inte längre oroa oss för att böckerna ska braka i golvet. Det där med att räkna är vi dock ganska dåliga på, för när vi kom till hyllväggen snett mittemot så insåg vi plötsligt att vi hade köpt fyra konsoler för lite, haha! Är inte det typiskt, så säg?

söndag 10 augusti 2014

Storstädning

Vilodagen beslutade jag att helga med en rejäl storstädning. För visst är det väl absolut så att det inte finns något mer vilsamt än att luta sig tillbaka i soffan när hela huset luktar rent? Och att kunna påbörja en ny arbetsvecka imorgon utan att behöva ägna en tanke åt att man ska komma hem till grusiga golv och dammiga fönsterbrädor känns ljuvligt.


Min grönglaserade loppiskruka med hortensian har hamnat på bordet i hallen innanför glasverandan. (Ni vet, den delen av huset vi helt förmätet kallar för biblioteketet, haha!) Jag tycker fortfarande att den är ett riktigt höjdarfynd för 10 kronor! Det lilla bordet kommer från min farmor och farfars hus och ändrade färg till grönt när jag flyttade till min första egna lägenhet i Malmö i början på 90-talet. Tänk, jag var faktiskt fröken Grön redan på den tiden! Ja, tidigare än så faktiskt.

söndag 16 februari 2014

Yin och yang

Tänk så rätt de gamla kineserna hade i sin lära om yin och yang. Det manliga varma och det kvinnliga kalla. För precis så är det här hemma på Solhäll. Min man är alltid varm och jag är alltid kall. Han skruvar ner temperaturen och jag skruvar upp den. Jag eldar i spisen och han stönar över värmeslag efter två vedträn. Han går alltid barfota och jag går i fårskinnstofflor. Jag sover i flanellpyamas 12 månader om året och han sover i... Ja, ni förstår. 


Maken när en romantisk dröm om en kall stuga i skogen, där det blåser rakt igenom timmerväggarna och man får gå i raggsockar och ligga och ruva under varma filtar. För mig är den drömmen ofta redan verklighet. (Ja, utom det där med skogen då.) 

"Tänk vad mysigt att sätta upp en stång ovanför elementet, där man kan värma sina sockar," säger maken, helt inne i sin dröm, och vips så sitter det en liten stång i hallen på framsidan. Vi hänger upp våra sockar, fast mina blir inte hängandes så länge. Hans sockar däremot blir hängandes kvar, som vore de en inredningsdetalj. Det där med yin och yang, som sagt...

måndag 2 december 2013

Snurrigare än vanligt

Ibland undrar jag om jag blir mossig i skallen av att inte jobba heltid. Jag menar, nu har jag ju en hel dag extra i veckan när jag fullständigt kan stänga av hjärnan och bara "flyta runt". På måndagar i synnerhet är jag snurrigare än vanligt, när jag ska koppla på hjärnan igen. Som idag till exempel, när jag för andra måndagen i rad körde hemifrån utan att ta husnyckeln med mig. Tur att vi lever i mobiltelefonernas era, så att man kan ringa till makens arbetsplats och be att få komma och hämta hans nyckel!


Nu är dörren iallafall upplåst och jag är inne i stugvärmen. Går min lilla runda och tänder stakarna i fönstren, klappar den lilla granen i hallen och ser fram emot en stor portion av gårdagens lasagne. Sen ska jag till kyrkan och öva med min kör inför den årliga Lucia-konserten. När jag ändå är där kanske jag får passa på att be en bön till högre makt om hjälp med måndagsminnet...

söndag 24 november 2013

När solen silar in

Vi går fortfarande och hummar förnöjsamt över hur bra det blev ute i hallen. Gör oss små ärenden ut dit bara för att... På något märkligt sätt känns det som om ytan blev större här ute; nästan om om vi har fått ett extra rum. Och dagar som idag, när solen silar in och vi kan öppna dörren ut till glasverandan, blir rummet extra trivsamt.


Vi har haft en extremt slapp och slö helg. Märkligt hur trött man kan bli av att göra ingenting, men man får väl skylla på årstiden och mörkret. Fast idag skiner ju solen, och nästa helg får vi äntligen fylla stugan med ljus. Hurra, vad bra!

tisdag 19 november 2013

Kopparfärgat

Koppar verkar vara en av höstens stora trendfärger. Jag rotade fram den här gamla roliga väckarklockan ur mina gömmor på vinden häromdagen, och nu pryder den sin plats på en av hyllorna i vårt lilla bibliotek. Här på Solhäll är vi nämligen ytterst trendsäkra, hehe!


Sedan en stund tillbaka är vi minsann ännu mer trendsäkra ute i ladan. När vinterdäcken skulle tas fram här i eftermiddagsmörkret bar det sig inte bättre än att en hink med Falu rödfärg (vars pigment kommer från koppargruvan) välte omkull och spred sitt klarlysande innehåll lite varstans där inne. Kopparfärgat is da shit, som sagt...