Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

About: Leleges

An Entity of Type: ethnic group, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Leleges (/ˈlɛlɪdʒiːz/; Greek: Λέλεγες) were an aboriginal people of the Aegean region, before the Greeks arrived. They were distinct from another pre-Hellenic people of the region, the Pelasgians. The exact areas to which they were native are uncertain, since they were apparently pre-literate and the only references to them are in ancient Greek sources. These references are casual and (it is alleged) sometimes fictitious. Likewise, little is known about the language of the Leleges.

Property Value
dbo:abstract
  • Leleges (en grec antic Λέλεγες) era un antic poble estès per tota Grècia i per les illes adjacents, i fins a la costa asiàtica. Es van estendre molt, i es pensa que el nom leleges s'aplicava a tribus diferents. Van viure-hi abans que arribessin els hel·lens (aqueus), i es van anar integrant dins d'aquest poble. Estrabó els considerava una ètnia mixta. Els habitants de Cària, segons Heròdot, es deien abans leleges i eren probablement membres d'aquest poble. Homer fa aparèixer els leleges i els caris, per separat, com a ajudants dels troians. El seu rei era Altes, sogre de Príam, i la seva ciutat principal era Pedasos, al peu del mont Ida, segons diu la Ilíada. Segons Estrabó, havien ocupat tota la Jònia i es podien veure tombes dels leleges a Jònia i a Cària. Leleges i caris es van barrejar fins al punt que van ser considerats un sol poble, però això era més aviat una opinió dels grecs. Van ocupar una part considerable de la costa d'Àsia menor, i segons Ateneu de Nàucratis van ser els primer pobladors de Samos. S'atribueix als leleges la fundació de Pilos a Messènia, d'on van ser expulsats pel cap pelàsgic Neleu de Iolcos. Llavors van fundar un altre Pilos a Èlide. Les tradicions lacedemònies els feien pobladors oriünds del Peloponès i en feien de Lèlex l'ancestre epònim, i deien que el fill de Lèlex va ser el primer rei de Messènia. També els antics habitants de Lòcrida, Fòcida, Beòcia i altres regions eren suposadament leleges. Hesíode diu que els locris eren descendents dels leleges, a partir de Locros, que va emigrar cap a la Lòcrida i allà va fundar ciutats. (ca)
  • Οι Λέλεγες είναι εθνωνύμιο για ένα προελληνικό φύλο το οποίο αναφέρεται ότι ζούσε στην περιοχή του Αιγαίου (ηπειρωτική Ελλάδα, τις Κυκλάδες και τη Μικρά Ασία), πριν τον ερχομό των Ελλήνων, Στις αρχαίες πηγές είναι, μαζί με τους Πελασγούς, το συχνότερα αναφερόμενο προελληνικό φύλο. Η ύπαρξή τους αμφισβητείται από τους σύγχρονους ιστορικούς, σύμφωνα με τους οποίους το εθνωνύμιο «Λέλεγες» χρησιμοποιήθηκε γενικά και αδιάκριτα ως χαρακτηριστική ονομασία ορισμένων κατοίκων του χώρου του Αιγαίου και της Ελλάδας της προελληνικής εποχής, με τρόπο αντίστοιχο της χρήσης του ονόματος «Πελασγοί». (el)
  • La lelegoj (greke Λέλεγες, léleges) estis indiĝena popolo de la regiono Egea Maro, antaŭ ol alvenis la greka popolo. Ili estis apartaj de alia antaŭ-helena popolo de la regiono, la pelasgoj. La precizaj areoj al kiuj ili estis indiĝenaj estas necertaj, ĉar ili estis ŝajne antaŭalfabetaj kaj la nuraj referencoj al ili estas en malnovgrekaj fontoj. Ĉi tiuj referencoj estas neformalaj kaj (laŭdire) foje fikciaj. Same oni malmulte scias pri la lingvo de la "lelegoj". Multaj grekaj aŭtoroj ligas la lelegojn al la karianoj de sudokcidenta Anatolio.Homero nomas la lelegojn inter la Trojaj aliancanoj kune kun la karianoj, pelasgoj, peonianoj kaj paflagionanoj. (eo)
  • Als Leleger (altgriechisch Λέλεγες, lateinisch Leleges) wurde in der Antike eine Bevölkerung Griechenlands und Kleinasiens bezeichnet, die wie die Pelasger nicht griechisch sprach und vermutlich zu den vorindogermanischen Bewohnern zählte. Zum Teil verstand man im alten Griechenland unter Lelegern auch achäische Griechen aus Kleinasien. (de)
  • The Leleges (/ˈlɛlɪdʒiːz/; Greek: Λέλεγες) were an aboriginal people of the Aegean region, before the Greeks arrived. They were distinct from another pre-Hellenic people of the region, the Pelasgians. The exact areas to which they were native are uncertain, since they were apparently pre-literate and the only references to them are in ancient Greek sources. These references are casual and (it is alleged) sometimes fictitious. Likewise, little is known about the language of the Leleges. Many Greek authors link the Leleges to the Carians of south-west Anatolia. Homer names the Leleges among the Trojan allies alongside the Carians, Pelasgians, Paeonians and Gaucones. (en)
  • Los léleges fueron uno de los primeros pueblos originarios de Grecia, el mar Egeo y el sudoeste de Anatolia, que ya debían encontrarse en esas regiones cuando llegaron las primeras tribus indoeuropeas de los helenos. Se piensa que el nombre «lélege» no es un apelativo que esta gente se haya asignado a sí misma. Durante la Edad del Bronce, el término lulahi estaba en uso en el idioma luvita para referirse a los pueblos bárbaros. «Léleges» vendría a ser, entonces, una tentativa de transcribir lulahi en griego. Según Apolodoro, había un rey autóctono llamado Lélege,​ del que podría derivar el nombre. Una etimología similar es la que proporcionan los mitógrafos griegos para dar nombres a otras tribus que se asentaron en el área. Se pensaba que antes de la guerra de Troya, los léleges, al igual que los pelasgos y los caucones, habían estado errando por Europa y que luego los léleges y los carios se habían hecho continentales con ayuda de los cretenses.​ Pese a que Estrabón distingue los léleges de los carios, Heródoto dice que los carios se llamaban léleges cuando eran dueños de las islas y eran súbditos de Minos de Creta.​ Según afirma Homero en la Ilíada, los léleges lucharon en el bando troyano en la guerra de Troya.​ Según Aristóteles, habían llegado a ocupar la parte occidental de Acarnania en una época indeterminada, así como Beocia, e incluso había autores que los relacionaban con los locrios.​ Estrabón relata que en esa época vivían en la zona comprendida entre los cilicios (que vivían en la Tróade, en un territorio por tanto distinto de la posterior Cilicia) y los territorios gobernados por Eneas pero cuando Aquiles saqueó sus ciudades se trasladaron a otro territorio en torno a la zona donde posteriormente se ubicaría Halicarnaso y fundaron ocho ciudades.​ Durante la migración jonia, los léleges ocupaban uno de los tramos costeros que iba desde Éfeso hasta Focea y que incluía las islas de Samos y Quíos antes de ser expulsados por los jonios, tras lo cual se retiraron hacia el sur.​ Posteriormente la tribu se distribuyó por Grecia cuando se dedicó a hacer expediciones militares junto con los carios, y luego desapareció.​ No obstante, en la Antigüedad persistían en Caria restos arqueológicos tales como tumbas, fortificaciones y asentamientos que se suponía que les pertenecían.​ (es)
  • Dans les textes antiques, le nom Lélèges (en grec ancien Λέλεγες / Léleges) désigne des populations autochtones ayant vécu en Anatolie avant l'arrivée des Ioniens. (fr)
  • Secondo gli antichi scrittori greci i Lèlegi (in greco antico: Λέλεγες, Léleghes) erano una popolazione pelasgica che viveva nella parte sud-occidentale dell'Asia Minore prima dell'arrivo degli Ioni. (it)
  • De Leleges (Oudgrieks: Λέλεγες / Léleges) waren een wijd verspreide, pre-Helleense volksstam in Griekenland. Ze worden vaak in een adem met de Pelasgen genoemd. Hun afkomst is niet nauwkeurig aan te wijzen, mogelijk kwamen ze uit Klein-Azië. Pausanias meende te weten dat ze met de Cariërs verwant waren. meende dat de Leleges slaven zouden zijn geweest van de Cariërs. Ook Homerus maakte reeds een onderscheid tussen beide volken. Strabo voegt bij zijn verhaal over de afstamming van de oude koning Lelex (uit Leucadië of Megara, of Lacedaemon) nog de etymologie van Leleges die hij terugvoert tot λέγειν, zodat Leleges zoveel als συλλεγέντες, "samengebrachten", "bijeengebrachten" ofwel een gemengd volk zou betekenen. Zij waren waarschijnlijk van oorsprong een rondzwervend volk van vooral zeevaarders en zeerovers. De en waren hun stamverwanten. Men vindt de Lelegers voornamelijk in Akarnania en Lefkada, Aetolië, Lokris, Fokida, Noord-Boeotië, Euboea, Laconië, Elis, Messenië, verder op verscheidene eilanden in de Egeïsche Zee, op Kreta en de kusten van Klein-Azië. In de historische tijd vindt men ze nog in Troas, namelijk in Antandrus, Gargara en Pedasus (aan de Satnioïs gelegen). Bij de grotere verspreiding van de Helleense stammen (zie: Dorische invallen) vermengden zij zich met deze en hielden op een zelfstandige stam uit te maken. (nl)
  • Lelegowie – pierwotny lud przedgrecki zamieszkujący najprawdopodobniej zachodnie wybrzeże Azji Mniejszej. Uważany za lud spokrewniony z . Pauzaniasz pisał w swych dziełach o królu Lakonii, który pochodził z ludu Lelegów. Z kolei Hezjod wymienia Lokrosa jako przywódcę Lelegów a Alkajos uznawał Antandros za miasto Lelegów. (pl)
  • Leleger (grekiska Λέλεγες) var ett förhistoriskt folk som hos antikens författare omtalas vid sidan av pelasger och karier som invånare i en stor del av de länder såväl i Europa som i Mindre Asien som sedermera beboddes av grekerna. Lelegisk befolkning omnämns företrädesvis i de forngrekiska landskapen Akarnanien, Aitolien, Lokris, Fokis, Boiotien, Lakonien, Elis, Messenien, på Mindre Asiens kuster samt även på Kreta, Euboia och arkipelagens öar. Om detta gåtfulla folks härkomst rådde ovisshet redan under den klassiska forntiden. Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Leleger, 18 december 1912. (sv)
  • Os léleges (em grego: Λέλεγες) eram um dos povos aborígenes do sudoeste da Anatólia (comparar aos "pelasgos"), que já viveriam na região quando os helenos indo-europeus chegaram à região. A distinção entre os léleges e os cários (outro povo que vivia no sudoeste da Anatólia ocidental) é incerta. De acordo com Homero, os léleges seriam uma tribo anatólica distinta; Para Heródoto 'léleges' eram uma denominação arcaica dos cários. e, para o historiador Filipe de Teângela, eles foram dominados pelos cários. O mesmo sugeriu que os léleges estariam associados à Messênia, na Grécia continental. (pt)
  • Лелеги (греч. Λέλεγες, лат. Leleges) — одна из древних народностей, по греческим преданиям, обитавшая наряду с пеласгами и карийцами на юге Балканского полуострова, островах Эгейского моря и в Малой Азии. Согласно античным авторам, Лелеги жили в Беотии, Мегаре, Лаконике, Мессении, Локриде, Этолии, Акарнании, на островах Самос и Хиос, а также в Троаде и Ионии. Особого внимания заслуживает мнение лингвиста В. Шеворошкина о связи названия «лелеги» с термином Lulahhi, которым хетты-лувийцы обозначали варваров (против идентификации с лелегами говорит то, что «лулаххи» в хеттскую эпоху обитали на юго-востоке, а не на западе Хеттского царства). Столицей лелегов был город Андания в Мессении, заброшенный в раннеантичную эпоху и с тех времён до настоящего времени бывший небольшой деревней. В «Илиаде» (10.429) упоминаются (в качестве союзников троянцев) малоазийские лелеги. Согласно Афинею (6.271) лелеги использовались карийцами как рабы. Геродот склонен считать лелегов выходцами с Кикладских островов и отождествлять их с карийцами; согласно Страбону и Павсанию лелеги селились в различных районах Центральной Греции и Пелопоннеса; по другим источникам — также во Фракии, Македонии, Иллирии. В Милетской области называются поселениями лелегов, а во многих местностях Карии встречаются могильные курганы лелегов и заброшенные укрепления, так называемые «укрепления лелегов». В «Политии акарнанцев» Аристотель сообщает, что часть страны занимают куреты, а лелеги и телебои владели западной частью; в «Политии этолийцев» Аристотель называет современных локров лелегами, указывая, что они владели также и Беотией (то же самое он говорит и в «Политиях опунтцев и мегарцев»). В «Политии левкадийцев» он называет также какого-то местного жителя лелега, его внука по дочери Телебоя и 22 сына Телебоя, причём некоторые из них, по его словам, обосновались в Левкаде. В древнегреческой мифологии эпонимом этого народа был Лелег. Российский исследователь крито-микенской цивилизации А. А. Молчанов отождествлял лелегов с минойцами. Кикладская культура, существовавшая до середины 2-го тысячелетия до н. э., в последние столетия своего существования была практически ассимилирована минойской. (ru)
  • Леле́ги (грец. Λέλεγες) — одна із стародавніх народностей, яка, за грецькими переказами, мешкала поряд з пеласгами і карійцями на півдні Балканського півострова, островах Егейського моря та в Малій Азії. В «Іліаді» (10.429) згадуються (як союзники троянців) лише малоазійські лелеги. Згідно з Афінеєм (6.271), лелеги використовувалися карійцями як раби. Геродот схильний вважати лелегів вихідцями з Кікладських островів і ототожнювати їх з карійцями. Згідно зі Страбоном і Павсанієм, лелеги селилися в різних районах Центральної Греції і Пелопоннеса; за іншими джерелами — також у Фракії, Македонії, Іллірії. Вірогідно, назва походить від лувійських «lulahi» — так хети називали «західних варварів» — пращурів карійців. Російський дослідник крито-мікенської цивілізації ототожнював лелегів з мінойцями. Кікладська культура, що існувала до середини 2 тисячоліття до н. е., в останні століття свого існування була практично асимільована мінойською. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 549465 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 11939 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1120966142 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Οι Λέλεγες είναι εθνωνύμιο για ένα προελληνικό φύλο το οποίο αναφέρεται ότι ζούσε στην περιοχή του Αιγαίου (ηπειρωτική Ελλάδα, τις Κυκλάδες και τη Μικρά Ασία), πριν τον ερχομό των Ελλήνων, Στις αρχαίες πηγές είναι, μαζί με τους Πελασγούς, το συχνότερα αναφερόμενο προελληνικό φύλο. Η ύπαρξή τους αμφισβητείται από τους σύγχρονους ιστορικούς, σύμφωνα με τους οποίους το εθνωνύμιο «Λέλεγες» χρησιμοποιήθηκε γενικά και αδιάκριτα ως χαρακτηριστική ονομασία ορισμένων κατοίκων του χώρου του Αιγαίου και της Ελλάδας της προελληνικής εποχής, με τρόπο αντίστοιχο της χρήσης του ονόματος «Πελασγοί». (el)
  • Als Leleger (altgriechisch Λέλεγες, lateinisch Leleges) wurde in der Antike eine Bevölkerung Griechenlands und Kleinasiens bezeichnet, die wie die Pelasger nicht griechisch sprach und vermutlich zu den vorindogermanischen Bewohnern zählte. Zum Teil verstand man im alten Griechenland unter Lelegern auch achäische Griechen aus Kleinasien. (de)
  • Dans les textes antiques, le nom Lélèges (en grec ancien Λέλεγες / Léleges) désigne des populations autochtones ayant vécu en Anatolie avant l'arrivée des Ioniens. (fr)
  • Secondo gli antichi scrittori greci i Lèlegi (in greco antico: Λέλεγες, Léleghes) erano una popolazione pelasgica che viveva nella parte sud-occidentale dell'Asia Minore prima dell'arrivo degli Ioni. (it)
  • Lelegowie – pierwotny lud przedgrecki zamieszkujący najprawdopodobniej zachodnie wybrzeże Azji Mniejszej. Uważany za lud spokrewniony z . Pauzaniasz pisał w swych dziełach o królu Lakonii, który pochodził z ludu Lelegów. Z kolei Hezjod wymienia Lokrosa jako przywódcę Lelegów a Alkajos uznawał Antandros za miasto Lelegów. (pl)
  • Os léleges (em grego: Λέλεγες) eram um dos povos aborígenes do sudoeste da Anatólia (comparar aos "pelasgos"), que já viveriam na região quando os helenos indo-europeus chegaram à região. A distinção entre os léleges e os cários (outro povo que vivia no sudoeste da Anatólia ocidental) é incerta. De acordo com Homero, os léleges seriam uma tribo anatólica distinta; Para Heródoto 'léleges' eram uma denominação arcaica dos cários. e, para o historiador Filipe de Teângela, eles foram dominados pelos cários. O mesmo sugeriu que os léleges estariam associados à Messênia, na Grécia continental. (pt)
  • Leleges (en grec antic Λέλεγες) era un antic poble estès per tota Grècia i per les illes adjacents, i fins a la costa asiàtica. Es van estendre molt, i es pensa que el nom leleges s'aplicava a tribus diferents. Van viure-hi abans que arribessin els hel·lens (aqueus), i es van anar integrant dins d'aquest poble. Estrabó els considerava una ètnia mixta. (ca)
  • La lelegoj (greke Λέλεγες, léleges) estis indiĝena popolo de la regiono Egea Maro, antaŭ ol alvenis la greka popolo. Ili estis apartaj de alia antaŭ-helena popolo de la regiono, la pelasgoj. La precizaj areoj al kiuj ili estis indiĝenaj estas necertaj, ĉar ili estis ŝajne antaŭalfabetaj kaj la nuraj referencoj al ili estas en malnovgrekaj fontoj. Ĉi tiuj referencoj estas neformalaj kaj (laŭdire) foje fikciaj. Same oni malmulte scias pri la lingvo de la "lelegoj". (eo)
  • Los léleges fueron uno de los primeros pueblos originarios de Grecia, el mar Egeo y el sudoeste de Anatolia, que ya debían encontrarse en esas regiones cuando llegaron las primeras tribus indoeuropeas de los helenos. Se piensa que el nombre «lélege» no es un apelativo que esta gente se haya asignado a sí misma. Durante la Edad del Bronce, el término lulahi estaba en uso en el idioma luvita para referirse a los pueblos bárbaros. «Léleges» vendría a ser, entonces, una tentativa de transcribir lulahi en griego. (es)
  • The Leleges (/ˈlɛlɪdʒiːz/; Greek: Λέλεγες) were an aboriginal people of the Aegean region, before the Greeks arrived. They were distinct from another pre-Hellenic people of the region, the Pelasgians. The exact areas to which they were native are uncertain, since they were apparently pre-literate and the only references to them are in ancient Greek sources. These references are casual and (it is alleged) sometimes fictitious. Likewise, little is known about the language of the Leleges. (en)
  • De Leleges (Oudgrieks: Λέλεγες / Léleges) waren een wijd verspreide, pre-Helleense volksstam in Griekenland. Ze worden vaak in een adem met de Pelasgen genoemd. Hun afkomst is niet nauwkeurig aan te wijzen, mogelijk kwamen ze uit Klein-Azië. Zij waren waarschijnlijk van oorsprong een rondzwervend volk van vooral zeevaarders en zeerovers. De en waren hun stamverwanten. Bij de grotere verspreiding van de Helleense stammen (zie: Dorische invallen) vermengden zij zich met deze en hielden op een zelfstandige stam uit te maken. (nl)
  • Лелеги (греч. Λέλεγες, лат. Leleges) — одна из древних народностей, по греческим преданиям, обитавшая наряду с пеласгами и карийцами на юге Балканского полуострова, островах Эгейского моря и в Малой Азии. Согласно античным авторам, Лелеги жили в Беотии, Мегаре, Лаконике, Мессении, Локриде, Этолии, Акарнании, на островах Самос и Хиос, а также в Троаде и Ионии. В Милетской области называются поселениями лелегов, а во многих местностях Карии встречаются могильные курганы лелегов и заброшенные укрепления, так называемые «укрепления лелегов». (ru)
  • Leleger (grekiska Λέλεγες) var ett förhistoriskt folk som hos antikens författare omtalas vid sidan av pelasger och karier som invånare i en stor del av de länder såväl i Europa som i Mindre Asien som sedermera beboddes av grekerna. Lelegisk befolkning omnämns företrädesvis i de forngrekiska landskapen Akarnanien, Aitolien, Lokris, Fokis, Boiotien, Lakonien, Elis, Messenien, på Mindre Asiens kuster samt även på Kreta, Euboia och arkipelagens öar. Om detta gåtfulla folks härkomst rådde ovisshet redan under den klassiska forntiden. (sv)
  • Леле́ги (грец. Λέλεγες) — одна із стародавніх народностей, яка, за грецькими переказами, мешкала поряд з пеласгами і карійцями на півдні Балканського півострова, островах Егейського моря та в Малій Азії. Російський дослідник крито-мікенської цивілізації ототожнював лелегів з мінойцями. Кікладська культура, що існувала до середини 2 тисячоліття до н. е., в останні століття свого існування була практично асимільована мінойською. (uk)
rdfs:label
  • Leleges (ca)
  • Leleger (de)
  • Λέλεγες (el)
  • Lelegoj (eo)
  • Léleges (es)
  • Lelegi (it)
  • Lélèges (fr)
  • Leleges (en)
  • Lelegowie (pl)
  • Leleges (nl)
  • Léleges (pt)
  • Лелеги (ru)
  • Leleger (sv)
  • Лелеги (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License