Västra Orminge

Området har en tidstypisk zonindelning med en uppdelning i tre zoner; en inre grönzon, en mellanzon med bostadsbebyggelse och en yttre trafikzon med bilvägar, parkeringsplatser och ett centrum i utkanten. Området utmärker sig genom en terränganpassad bebyggelse, präglat av låga hus. Kommunens målsättning var att bibehålla landskapets ursprungliga karaktär, och skapa en låghusbebyggelse som kunde anpassa sig till de befintliga villaområdena omkring.^[1]

För att uppfylla kommunens krav, och hålla nere exploateringskostnaderna valde man att använda enkla huskuber uppbyggda av prefabricerade element. De flesta husen är antingen två våningar höga lamellhus eller tre våningar höga punkthus. Husgrupper grupperades på ett varierande sätt i landskapet och de värden som fanns i landskapet användes medvetet. Till en följd av ökande kostnader valda man i den norra delen av området att öka på höjden på punkthusen med en eller två våningar. De enskilda lägenheterna utformades som betonghallar med flyttbara inre väggar för att skapa ett flexibelt rumssystem som kunde ändras efter behov.^[1]

Området rymmer totalt cirka 2600 lägenheter, efter många kontroversiella utförsäljningar nästan uteslutande bostadsrätter.

•  
  Vy från den inre gröna zonen mot bostadszonen.
•  
  Västra Orminge, flerbostadshus.
•  
  Den konsekventa arkitekturen går igen även i detaljerna.
•  
  Skivhuset som skiljer bostäderna från Orminge centrum.

• SCAFT

•   Wikimedia Commons har media som rör Västra Orminge.
  Bilder & media