Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Västarmeniska (klassisk stavning: արեւմտահայերէն, arevmdahayerēn) är en av de två standardvarianterna av armeniska; den andra är östarmeniska.[2] Västarmeniskan är i första hand baserad på den Istanbul-armeniska dialekten, medan östarmeniska ligger närmast den Jerevan-armeniska dialekten.

Västarmeniska
արեւմտահայերէն
(arevmdahayerēn)
Karta över armeniska dialekter år 1909; västarmeniska dialekter markeras i gul-bruna toner.
Karta över armeniska dialekter år 1909; västarmeniska dialekter markeras i gul-bruna toner.
Talas iTurkiet Turkiet
Syrien Syrien
Libanon Libanon
RegionArmeniska höglandet
Antal talare1,4 miljoner (2001–2016[1])
Statusminskande
Språkfamiljindoeuropeiska språk
Språkkoder
ISO 639‐3hyw

Fram till början av 1900-talet talades ett antal besläktade armeniska dialekter i olika delar av det Osmanska riket. Nuförtiden återstår endast ett mindre antal av dem, inklusive i delar av Syrien, Libanon, Turkiet och Georgien.

Västarmeniskan är inte officiellt språk i något land och talas på 2000-talet av mindre än 1 miljoner människor. Detta kan jämföras med östarmeniskan, som i praktiken är officiellt språk i Armenien och på senare år blivit vanligare även i den armeniska diasporan.

Skillnaderna mellan väst- och östarmeniska är bland annat fonetiska. Ljuden 'b', 'd', 'dj' och 'g' i östarmeniska motsvaras av respektive 'p', 't', 'tj' och 'k' i västarmeniska.[3]

De språkliga skillnaderna mellan västarmeniska dialekter och östarmeniska av Jerevan-snitt motsvaras enligt vissa av en liknande genetisk uppdelning mellan armenier från det västliga området och armenier från det östliga (det vill säga Kaukasien).[4]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 3 januari 2021.
  1. ^ "Armenian". ethnologue.com. Läst 25 januari 2021. (engelska)
  2. ^ ”armeniska - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/armeniska. Läst 25 januari 2021. 
  3. ^ ”Armenian alphabet, language and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/armenian.htm. Läst 25 januari 2021. 
  4. ^ Haber, Marc; Mezzavilla, Massimo; Xue, Yali; Comas, David; Gasparini, Paolo; Zalloua, Pierre (2016-06). ”Genetic evidence for an origin of the Armenians from Bronze Age mixing of multiple populations”. European Journal of Human Genetics 24 (6): sid. 931–936. doi:10.1038/ejhg.2015.206. ISSN 1018-4813. PMID 26486470. PMC: 4820045. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4820045/. Läst 25 januari 2021.