Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Ej att förväxla med biokemisten Tomas Lindahl (född 1954), respektive kompositören Thomas Lindahl.

Tomas Robert Lindahl, född 28 januari 1938 i Stockholm[1], är en svensk-brittisk biokemist, som fick Nobelpriset i kemi 2015.

Tomas Lindahl Nobelpristagare
Tomas Lindahl i Stockholm i december 2015.
Född28 januari 1938 (86 år)
Kungsholms församling, Stockholm
NationalitetSvensk/Brittisk
Yrke/uppdragProfessor
MakaAlice Adams
(g. 1967–1980; skilda)
SläktingarErik Lindahl (farbror)
Helge Lindahl (farbror)
Gunnar Lindahl (farbror)
Lars Lindahl (kusin)
UtmärkelserCopleymedaljen 2010
Nobelpriset i kemi 2015

Tomas Lindahl är son till kamrer Robert Lindahl och Ethel Hultberg samt brorson till nationalekonomen Erik Lindahl, advokaten Helge Lindahl och läkaren Gunnar Lindahl. Hans farfar Carl Johannes Lindahl var fängelsedirektör i Jönköping och hans farmor Carolina (Calina) Lindahl, född Arfwedson, var sondotter till kemisten Johan August Arfwedson som upptäckte grundämnet litium.

Han disputerade 1967 vid Karolinska Institutet[2] och är chef för Imperial Cancer Research Fund i England. Han var 1978–1982 professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Göteborgs universitet.

Tomas Lindahl är sedan 1989 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och utnämndes 1991 till hedersdoktor vid Göteborgs universitet.[3]

År 2015 tilldelades han Nobelpriset i kemi tillsammans med Paul Modrich och Aziz Sancar för "mekanistiska studier av DNA-reparation".[4]

Tomas Lindahl var 1967–1980 gift med Alice Adams (född 1939),[1] med vilken han fick en dotter och en son (födda 1974 respektive 1977).[5]

Utmärkelser

redigera

Källor

redigera
  • Kungl. vetenskapsakademien, Matrikel 1991, ISSN 0302-6558, sid. 66.
  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  2. ^ Lindahl, Tomas (1967) (på engelska). On the structure and stability of nucleic acids in solution. Stockholm. Libris 1308970 
  3. ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 136. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 
  4. ^ Nobelförsamlingen. ”Nobelpriset i kemi 2015”. Pressmeddelande. Läst 7 oktober 2015.
  5. ^ Sveriges befolkning 1980. Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2004. Libris 9632925. ISBN 91-87676-37-0 

Externa länkar

redigera