Regeringen Palme I
Regeringen Palme I var en svensk regering som tillträdde den 14 oktober 1969 och avgick den 8 oktober 1976. Statsminister Olof Palmes ministär (enpartiregering) tillträdde 1969 under 1809 års regeringsform och avgick 1976 under 1974 års regeringsform.
| Regeringen Palme I Sveriges regering  | |
 | |
| Statschef | |
| Statschef | Gustaf VI Adolf Carl XVI Gustaf |
| Tidsperiod | |
| Tillträde | 14 oktober 1969 |
| Frånträde | 8 oktober 1976 |
| Ministrar och partier | |
| Statsminister | Olof Palme |
| Regeringsparti(er) | Socialdemokraterna |
| Status i parlamentet | majoritetsregering (1969-1970) minoritetsregering (1970-1976) |
| Oppositionsparti(er) | Centerpartiet Folkpartiet Moderata samlingspartiet |
| Oppositionsledare | Gunnar Hedlund (C) (1969-1971) Thorbjörn Fälldin (C) (1971-1976) |
| Historik | |
| Val | 1970 1973 1976 |
| Senaste valet | 156 / 350
|
| Mandatperiod(er) | 1969–1970 1971–1973 1974–1976 |
| Företrädare | Erlander III |
| Efterträdare | Fälldin I |
Den svenska politiken under denna period var händelserik: flygkapningen på Bulltofta (1972), Olof Palmes kritik i jultalet 1972 av av USA:s bombningar i Vietnam ledde till frysta diplomatiska relationer till USA i över ett år, IB-affären (1973), Norrmalmstorgsdramat (1973), sprängningen av västtyska ambassaden (1975). Under 1977, efter regeringens avgång, uppdagades den så kallade bordellhärvan.
Från valet 1973 fram till valet 1976 rådde den så kallande lotteririksdagen, med jämvikt mellan Socialdemokraterna (inklusive dess passiva stödparti Vänsterpartiet Kommunisterna) och de tre borgerliga partierna. Medbestämmandelagen (MBL) hör till de av regeringen Palme I:s propositioner som antogs av Sveriges riksdag.
Tronskiftet från Gustaf VI Adolf till Carl XVI Gustaf ägde även rum under dess tid på regeringstaburetten och statsråden deltog i den konselj som hölls 19 september 1973 i Konseljsalen på Stockholms slott där konungaförsäkran förestavades.
Statsråd
redigeraReferenser
redigera- ^ Inrikesdepartementet bytte namn till arbetsmarknadsdepartementet vid årsskiftet 1973/1974, samtidigt som bostadsdepartementet blev ett eget departement. Departementschefen bytte följaktligen titel från inrikesminister till arbetsmarknadsminister.
- ^ Bostadsepartementet bildades 1 januari 1974. Innan dess tjänstgjorde bostadsministern vid inrikesdepartementet.
- ^ Civildepartementet ersattes av kommundepartementet vid årsskiftet 1973/1974, och dess chef bytte därmed titel, från civilminister till kommunminister.
- ^ I och med 1974 års regeringsform försvann begreppet "konsultativa statsråd" vid årsskiftet 1974/1975. Carl Lidbom placerades i statsrådsberedningen, i rollen som samordningsminister.