Prins Gustaf av Sverige och Norge

Prins Gustaf fick liksom sina bröder, en vårdad uppfostran på Stockholms slott, ledd av olika informatorer, utsedda av deras mor kronprinsessan Josefina. Han blev liksom sina syskon uppfostrad under överinseende av grevinnan Christina Ulrika Taube. Därefter studerade prinsen tillsammans med sina bröder Carl och Oscar vid Uppsala universitet, och man hade då sin bostad i det så kallade Prinshuset. Han gjorde också kariär inom det militära. Han började som volontär i Livregementets dragoner och bleb utnämnd underlöjtnant 1845 och blev till sist överstelöjtnant 1850. Han komponerade en marsch "Dragonmarschen" när han var 16 år gammal.^[1] 1850 tilldelades prins Gustaf Stjernsunds slott utanför Askersund som sommarresidens, men hann knappt inreda det färdigt innan han avled.

Prins Gustaf fick hedersnamnet Sångarprinsen, och är den hittills största musikbegåvningen inom ätten Bernadotte. Han studerade musik för kompositören Adolf Fredrik Lindblad och blev en utmärkt pianist och sångare. Gustaf och hans bror Oscar(II) studerade också under operasångaren Isak Albert Berg.^[1] Han gjorde sig också känd som kompositör (under pseudonymen "G*****"), och mer än 50 av hans kompositioner finns bevarade: marscher, romanser och visor. Två av hans tonsättningar för manskör sjungs ofta än idag, Studentsången ("Sjungom studentens lyckliga dag") och Vårsång ("Glad såsom fågeln i morgonstunden"), båda till text av Herman Sätherberg. En tredje, Kälkbackssång, framförs av tradition en gång per år på Ultuna. Han sjöng själv ofta romanser och manskvartett med sina bröder och inbjudna studenter under prinsarnas studenttid vid Uppsala universitet, och enligt samtida vittnen hade han en mycket vacker och lyrisk tenor. En inte lika uppmärksammad sida av prinsen liv är hans djupa religiösa intresse, som ökade alltmer under åren. Som 23-åring skrev han en andlig komposition som sedan användes som koral för psalm 451, ”Mina levnadstimmar stupa” i den Wallinska psalmboken. Tonsättaren Karl-Erik Svedlund har i sin bok De sågo himlen öppen gett ett porträtt av prins Gustaf, hans utveckling, kristna tro och musikskapande, liksom den påverkan som friherrinnan Josephine Hamilton (av släkten Hamilton) hade för prinsen och hans utveckling.^[2]

Den 11 februari 1846, samma dag som sin äldre bror Karl, invaldes han som förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Prins Gustaf avled av tyfoidfeber på Kungliga slottet i Kristiania och jordfästes där i slottskapellet. Norska ångkorvetten Nidaros förde därefter kistan till Stockholm för gravsättning i Riddarholmskyrkan.^[3]

 

Zacharias Topelius skrev om Gustaf efter hans död:

^[4] Kungliga Musikaliska akademien lät år 1854 uppföra Prins Gustafs monument i Hagaparken, nära Haga slott. En porträttlik staty av Carl Eldh, invigd 1927, finns vid universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala.

• Till Andra livgardet, 1843
• Marsch till Livregementets dragoner, 1843
• Dragonmarschen, tillägnad Upplands dragoner, 1843
• Eugeniavals, 1844
• Polka spelad på en bal i rikssalen vid Oscar I:s kröning, 1844
• Tullgarnsgalopp, 1844
• Sorgmarsch, vid begravningen av farfadern, Karl XIV Johan, den 26 april 1844
• Till Andra livgrenadjärregementet, 1846
• Debardeurmarsch, 1847. Minne av en kostymbal.
• Militärrast, 1848. Till Andra livgardet.
• Stridssignaler, 1848. Till Skånska husarregementet vid Herrevads kloster.
• Polka melancolique
• Sorgmarsch, komponerad vid en minnesfest i Frimurarelogen 1849
• Paradmarsch, utförd den 19 juni 1850 vid Kungliga Svea livgardes musikkår vid kronprins Carls förmälning med prinsessan Louise av Nederländerna.
• Sorgmarsch mig sjelf tillegnad, 1850. Spelades av Stockholms garnisons musikkårer, då hans stoft den 14 oktober 1852 fördes från korvetten Nidaros till Riddarholmskyrkan.

15 manskvartetter, däribland:

• Sorg (Johan Gabriel Carlén), 1846. Utförd vid sorgefesten över Korvetten Carlskronas förolyckande i Mexikanska golfen.
• Till aftonstjärnan (Johan Ludvig Runeberg), 1846
• Snödroppen (Herman Sätherberg), 1846
• Hälsning hem till Sverige (Herman Sätherberg), 1846
• Vårsång ("Glad såsom fågeln") (Herman Sätherberg), 1846
• Den 14 mars, 1848
• Studentsång (eller Marsch) ("Sjungom studentens lyckliga dag"), 1852. (Herman Sätherberg)
  • Musiken förekom även som Marsch till chefen för Jönköpings regemente
• Kälkbackssång, "de kälkåkande på Ultuna vänskapsfullt tillegnad", 1852
• Du undersköna dal för kvartett och solosång skriven på Stjärnsund, 1851 (Herman Sätherberg)
• En månskensstund (Herman Sätherberg)

6 flerstämmiga sångstycken

• Jägarsång, 1845 (Herman Sätherberg)
• Serenad, 1845 (Herman Sätherberg)
• Morgonhymn, 1845 (Herman Sätherberg)
• En kvartett i anledning av nöden i Uppsala län, 1845
• Vilan, 1848

• Frisk luft, 1844
• Nyårsnatten, 1847
• Sångarens längtan, 1850

13 solosånger, däribland:

• Romans ("I rosens doft"), 1846 (Herman Sätherberg)
• Julvisa, 1846 (text: Prins Gustaf), tillägnad prins Oscar
• Våren ("Allt i naturen"), 1846
• För evigt (Otto Lindblad), 1848
• Hemlängtan (Herman Sätherberg), 1848
• Julklockorna (text: Prins Gustaf), 1848
• Han vill det så (Arvid August Afzelius), 1849
• Psalmen 451 ("Mina lefnadstimmar stupa"), 1850
• Romans ("O säg mig strålar") (text: Prins Gustaf), 1851
• Svanens sång (Johan Ludvig Runeberg), 1849

• Hvita frun på Drottningholm, tillsammans med Ivar Hallström, 1846. Orkestrerad av Jacob Niclas Ahlström. Text av Herman Sätherberg. Uppförd på Kungliga Teatern den 9 april 1847.

• Dragonvisa, 1843
• Vänskap, 1847
• Låt alla sorger fara, 1848
• Tidens flykt (text: Prins Gustaf), 1848. Tillägnad Oscar I på hans födelsedag.
• Vigselkransen, 1851 (text: Prins Gustaf)
• Saknaden, 1851 (Johan Ludvig Runeberg)
• Tiden ilar, postumt verk, textförfattare okänd
• Andens nedstigande, postumt verk, textförfattare okänd
• Låt segerfacklan tändas, postumt verk, textförfattare okänd

• Prins Gustaf (film) (1944)
• D/S Prinds Gustav

• Prins Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
• Martin Tegen: Prins Gustaf av Sverige och Norge i Svenskt biografiskt lexikon (1969)
• Sohlmans musiklexikon, Band 3 (1976)
• The New Grove Dictionary of Music and Musicians, Band 7 (1980) (engelska)

• Militärmusiksamfundet

• Efvergren, Carl (1925). Svenska tondiktare : kortfattade levnadsteckningar. Läsebok för fortsättningsskolor ; 2. Stockholm: Folkskolans barntidning. sid. 65-80. Libris 1972326. https://runeberg.org/ecsveton/0065.htm 
• Geijer, Gösta (1912). Prins Gustaf: hans lefnad och tondiktning. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. Libris 1633796 
• Horn, Vivi (1946). Prins Gustaf. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1401054 

•   Wikimedia Commons har media som rör Prins Gustaf av Sverige och Norge.
  Bilder & media