Lärarförbundet
Lärarförbundet var ett svenskt fackförbund, där lärare i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, särskola, specialskola, sameskola och vuxenutbildning - med lärarexamen - kunde bli medlemmar. För övriga kategorier av lärare, däribland skolledare, krävdes relevant utbildning eller anställning för ett medlemskap. Även den som studerar för att bli lärare kunde bli medlem. Kyrkomusiker kunde också bli medlemmar genom ett samarbetsavtal med Kyrkomusikernas riksförbund.[1] 2020 hade Lärarförbundet 232 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgjordes av lärare i grund- och gymnasieskolan, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare, och lärare på högskolan.[2]
| Lärarförbundet | |
 | |
| Historia | |
|---|---|
| Grundat | 1 januari 1991 |
| Upplöst | 31 december 2022 |
| Land |  Sverige |
| Huvudkontor | Lärarnas Hus, Stora Essingen, Stockholm |
| Antal medlemmar | 232 000(2020) |
| Huvudorganisation | TCO (1991–2021) Saco (2022) |
| Övrigt | |
| Webbplats | lararforbundet.se |
Den 1 januari 2023 uppgick förbundet, tillsammans med Lärarnas Riksförbund, i det nya fackförbundet Sveriges Lärare.
Historia
redigeraLärarfacklig verksamhet började med att fem unga skollärare i Blekinge gick samman i augusti 1838 för att bilda Sveriges första lärarorganisation. År 1880 var landets folkskollärare samlade i Sveriges allmänna folkskollärareförening.[3] och 1884 bildades Svenska lärarsällskapet som samlade landets läroverkslärare. Ordföranden i Sveriges allmänna folkskollärareförening och senare utbildningsministern Fridtjuv Berg lanserade 1883 tanken på en gemensam ”bottenskola” för alla barn, en tanke som förverkligades först med grundskolan infördes 1962. Redan från början arbetade de fackligt aktiva med att utveckla pedagogiken parallellt med att förbättra lärarnas villkor. De arbetade för en pedagogisk förnyelse och gav ut de läseböcker och planscher av kända författare och konstnärer som Selma Lagerlöf, Anna Maria Roos, Bruno Liljefors med flera, som idag är en del av Sveriges kulturarv.
I början av 1900-talet bildades en rad nya lärarorganisationer. Manliga och kvinnliga folkskollärare splittrades i två olika organisationer till följd av strider i lönefrågan. Småskollärarinnorna bildade ett eget förbund. Andra exempel är Svenska musiklärarsällskapet 1903, Slöjdlärarnas riksförbund 1916 och Svenska fröbelförbundet, som organiserade förskollärare. Under åren 1948–1949 gick femton facklärarförbund samman och bildade Svenska Facklärarförbundet. Facklärare var benämningen för lärare i till exempel gymnastik, musik och slöjd. Snart följde fler facklärare deras exempel. Folkskolans lärare enades åter i Sveriges Lärarförbund 1963, dit också småskolans lärare anslöt sig 1966.
Lärarförbundet bildades 1991 genom sammanslagning av Sveriges lärarförbund och Svenska facklärarförbundet.[4] Lärarförbundet och dess föregångare har genom åren varit en deltagare i debatten inför de flesta stora reformerna i skolan, bland andra folkskolestadgan (1842), grundskolereformen (1962), införandet av en enhetlig grundskollärarutbildning (1988), kommunaliseringen av skolan (1989) och läroplanen för förskolan (1998).[3] År 2010 ingick Lärarförbundet ett nära organisatoriskt samarbete med Svenska folkhögskolans lärarförbund. Samtliga medlemmar i Svenska folkhögskolans lärarförbund är sedan dess även medlemmar i Lärarförbundet, och Lärarförbundets medlemmar som arbetar på folkhögskola är även medlemmar i Svenska folkhögskolans lärarförbund. 2020 upplöstes förbundet Folkhögskollärarna och uppgick istället som en nationell samrådsavdelning inom Lärarförbundet.
Lärarförbundet blev den 1 januari 2022 medlem i Sveriges akademikers centralorganisation (Saco). Tidigare var Lärarförbundet medlem i TCO. [5]
Den 1 januari 2023 gick Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund samman och bildade det nya fackförbundet Sveriges Lärare.
Förbundets tidningar
redigeraLärarförbundet gav ut tidningen Läraren, samt nio olika ämnesmagasin. Ämnesmagasinen hette Förskolan, Specialpedagogik, Chef och ledarskap, Fritidspedagogik, Yrkesläraren, och Ämnesläraren (som i sin tur var uppdelad i tre titlar som riktade sig till olika sorters ämneslärare).[6]
Medlemmarna i Lärarförbundet som var kyrkomusiker hade en egen tidning som gavs ut av Kyrkomusikernas Riksförbund.
Ordförande
redigera- 1991–2001: Christer Romilson
- 2001–2014: Eva-Lis Sirén
- 2014–2022: Johanna Jaara Åstrand
Referenser
redigera- Lärarförbundets webbplats
- Lärarnas historia – en webbplats ursprungligen lanserad 2010 av Stiftelsen SAF, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och SFHL i samarbete med TAM-Arkiv
Noter
redigera- ^ ”Vem kan bli medlem i Lärarförbundet?”. Lärarförbundet. Arkiverad från originalet den 15 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210115195305/https://www.lararforbundet.se/artiklar/vem-kan-bli-medlem-i-lararforbundet. Läst 19 januari 2021.
- ^ ”Lärarförbundet”. www.lararforbundet.se. https://www.lararforbundet.se/press. Läst 18 januari 2021.
- ^ [a b] ”Vår stolta historia”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029193141/http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/00718216?OpenDocument. Läst 26 oktober 2013.
- ^ ”Lärarförbundet”. Fackförbunden.se. http://fackforbunden.se/297/fackorganistation/lararforbundet. Läst 26 oktober 2013.
- ^ ”Lärarförbundet blir en del av Saco”. Lärarförbundet. 11 november 2021. Arkiverad från originalet den 4 november 2022. https://web.archive.org/web/20221104084126/https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/lararforbundet-blir-en-del-av-saco. Läst 4 november 2022.
- ^ ”Lärarförbundets tidningar”. Lärarförbundet. Arkiverad från originalet den 20 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210120072437/https://www.lararforbundet.se/artiklar/lararforbundets-tidningar. Läst 18 januari 2021.
Vidare läsning
redigera- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Lärarförbundet och dess föregångare)
- Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (medlemsutvecklingen i bland annat Lärarförbundet)
- Kjellberg, Anders (2021)"Lärarnas successiva samgående", Nio - Fem. Tidskrift för arbete & profession, nr 1 2021, sid. 12-17 (om processen att slå samman Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund)