Kasein
Kasein (från latinets caseus, ost), ostämne, är fosforhaltiga proteiner som är huvudbeståndsdel i mjölkprotein och som har förmåga att binda kalcium.[1]
Dessa står för ca 80% av proteinerna i komjölk och för mellan 20% och 45% av proteinerna i människomjölk.[2] Fårmjölk och buffelmjölk har ett högre kaseininnehåll än andra sorters mjölk, medan människomjölk är ovanligt kaseinfattig.[3]
Om man tillsätter enzymet kymosin, som finns i löpe, får man kaseinet att koagulera och fällas ut som parakasein (egentligen kalciumparakaseinat) och bilda ost.
Kasein, framställt av surgjord skummjölk, används som livsmedelsprotein i bland annat charkuterier[1] och som kosttillskott.[4] Det förekommer att människor är allergiska mot mjölkprotein, och de måste undvika alla livsmedel som innehåller mjölk eller kaseinprodukter. Detta är inte detsamma som laktosintolerans.[5]
Byggnader
redigeraKasein används också i lim och som bindemedel eller emulgator i tempera- och kalkfärger.[6] Under 1980-talet blev många hus "sjuka" på grund av kaseinhaltigt flytspackel som avgav giftiga gaser efter att kaseinet hade reagerat med fukten i otillräckligt torkade betonggolv.[7]
Ett område som råkade ut för detta är bostadsområdet Dalen utanför Stockholm där kaseinhaltiga flytspackel användes vid uppförandet av husen. Man mätte upp höga halter av ammoniak, men även 2-etylhexanol fanns i inomhusluften. Samtliga 1 500 lägenheter i området har blivit sanerade.[8]
Referenser
redigera- ^ [a b] ”NE:Kasein”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kasein. Läst 31 augusti 2016.
- ^ Kunz, C; Lönnerdal, B (1990). ”Human-milk proteins: analysis of casein and casein subunits by anion-exchange chromatography, gel electrophoresis, and specific staining methods”. Am. J. Clin. Nutr. 51 (1): sid. 37–46. doi:. PMID 1688683.
- ^ Robinson, Richard K., red (2002). Dairy Microbiology Handbook: The Microbiology of Milk and Milk Products (3rd). Wiley-Interscience. Sid. 3. ISBN 9780471385967.
- ^ ”Vassle och kasein”. http://proteinpulver.se/vassle-eller-kasein/. Läst 31 augusti 2016.
- ^ ”Mjölk och laktos”. www.livsmedelsverket.se. http://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/allergener/mjolk-och-laktos/. Läst 31 augusti 2016.
- ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 274
- ^ ”Ekobyggportalen » Byggkemikalier”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160827222012/http://www.ekobyggportalen.se/sjuka-hus-byggifter/byggkemikalier/. Läst 31 augusti 2016.
- ^ ”Sjuka Hus - En handbok”. Leif Kåvestad. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818013223/http://www.sjukahus.se/handbook.asp?c=6. Läst 26 december 2016.