Jan-Ove Waldner
Jan-Ove ”J-O” Waldner (egentligen Valdner[2]), född 3 oktober 1965 i Hägersten,[3] är en svensk bordtennisspelare och flerfaldig världsmästare i både singel och lag. Han kallas ofta J-O och är i Kina känd under namnet 老瓦 Lǎo Wǎ – ”Gamle Wa(ldner)” – eller 常青树 Cháng Qīng Shù – ”Det evigt gröna trädet”.[4] Waldner fick sitt genombrott som 16-åring 1982, när han nådde final i EM, och hans karriär sträckte sig sedan drygt 20 år. Hans sista internationella tävling var OS 2004.
| Jan-Ove Waldner | |
 Jan-Ove Waldner, 14 november 2012. | |
| Född | 3 oktober 1965[1] (59 år) Stockholm |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Bordtennisspelare |
| Utmärkelser | |
| ITTF Hall of Fame (2003) ETTU Hall of Fame (2015) Årets svensk i världen | |
| Redigera Wikidata | |
Waldner betraktas av vissa som världens genom tiderna bästa bordtennisspelare,[5] och när den bäste svenske idrottsmannen genom tiderna skulle utses 2014 fick Waldner tredje plats.[6] Framgångarna inkluderar OS-guld samt dubbla VM-guld i singel, fyra VM-guld i lag och sju Europa Top-12-segrar. Två gånger belönades han med Svenska Dagbladets guldmedalj (”Bragdguldet”) – 1989 som del av VM-guldlaget och 1992 ensam (efter OS-guldet).[5] Waldner är den första personen, och hittills den enda, från ett icke-asiatiskt land som har vunnit ett OS-guld i bordtennis.
Biografi
redigeraJan-Ove Waldner är son till Åke och Marianne Waldner. Han har en bror, Kjell-Åke.[7] Hans talang för bordtennis upptäcktes när han var fem år av föräldrarna, och vid sex års ålder började han spela i en klubb. Som ungdom åkte han på träningsläger till Kina, och ska ha blivit mycket inspirerad av kinesernas engagemang för sporten.
Tidiga framgångar
redigeraI början av 1980-talet utvecklades Jan-Ove Waldner snabbt till en av de ledande i den nya unga bordtennisgenerationen efter de tidigare svenska dominanterna Hans Alsér, Kjell Johansson och Stellan Bengtsson. Den första internationella seniortiteln i singel erövrade han (som 16-åring) i Israel Open 1981. Året därpå nådde han sin första stora mästerskapsmedalj, då han spelade singelfinal i EM och där förlorade mot lagkamraten Mikael Appelgren. År 1983 vann han den första stora internationella seniortiteln i SOC, och 1984 erövrade han Europa Top 12-guld (första gången av sju).
Under resten av 1980-talet etablerade Waldner sig som en av ledarna i ett mycket framgångsrikt svenskt herrlandslag, i konkurrens med främst Mikael Appelgren, Erik Lindh och Jörgen Persson. Sverige erövrade ett antal EM- och VM-guld i lag och framträdde med en bred topp med få motsvarigheter i europeisk bordtennishistoria vid sidan av Ungern.
År 1989 vann Jan-Ove Waldner för första gången VM i singel, samtidigt som också herrlandslaget erövrade VM-guld i lag. De samtidiga framgångarna under året belönades med Victoriastipendiet till Waldner och Svenska Dagbladets guldmedalj till landslaget. Året därpå vann Waldner World Cup i singel.
1990- och 2000-talen
redigeraVid sommar-OS i Barcelona 1992 erövrade Waldner Sveriges enda OS-guld under tävlingarna, genom sin finalvinst i singel över Jean-Philippe Gatien. Genom segern hade Waldner som förste bordtennisspelare erövrat alla stora internationella mästerskapstitlar i singel, en så kallad Grand Slam.[a] Senare under året tilldelades han också "Bragdguldet" för andra gången (denna gång individuellt).
Under 1990-talet utmanades Jan-Ove Waldner som Sverige-etta av en ny generation av spelare, däribland Peter Karlsson (EM-guld i singel 2000). Waldner fortsatte dock – i likhet med generationskollegan Jörgen Persson – sin internationella karriär med stor framgång ända in i 40-årsåldern. År 1996 vann Waldner för första gången EM i singel, och samma år vann han sin sjunde titel i Europa Top 12.
Året därefter vann han för andra gången VM i singel. Detta skedde vid världsmästerskapen i Manchester, där Waldner gick igenom turneringen med de sammanlagda setsiffrorna 21–0 – något ingen lyckats med vare sig förr eller senare (noterat 2016).[8]
Den sista EM-medaljen vann Waldner i Zagreb 2002, guld med herrlaget, och den sista i VM-sammanhang i Osaka 2001, brons med herrlaget. År 2002 var det sista året som Waldner (då 37 år) rankades bland världens tio bästa singelspelare. 2004 skapade han pingisfeber i Sverige när han avancerade långt i herrarnas singelturnering vid Olympiska Spelen i Aten.[9] I semifinalen förlorade han mot koreanen Ryu Seung-min, som sedan vann turneringen. I matchen om bronsplatsen mot Liqin Wang förlorade han också med 1–4 och slutade på fjärde plats.
Waldner behandlades för ett svårt spelberoende i början av 2000-talet och förlorade en stor del av sin förmögenhet på grund av det missbruket.[10][11]
Fortsättning i Sverige och som veteran
redigeraPå nationell nivå var Jan-Ove Waldner framgångsrik ytterligare ett antal år, med spel i både Pingisligan och i SM-sammanhang. År 2010 vann han sitt nionde och sista SM-guld i singel.
Den 11 februari 2016 spelade Waldner sin sista match i Pingisligan, och han avslutade därmed en lång och mycket framgångsrik karriär.[12]
Även efter de internationella framgångarna i stora mästerskap har Waldner utmärkt sig i olika sammanhang. Han har bland annat nått goda resultat på veterannivå och vann 2014 den första upplagan av ITTF Legends Tour i singel mot Jean-Michel Saive.
Klubbar
redigera- 1971–1984 – Stockholms Spårvägars GoIF (Sverige)
- 1984–1987 – ATSV Saarbrucken (Tyskland)
- 1987–1991 – Stockholms Spårvägars GoIF (Sverige)
- 1991–1995 – Ängby SK (Sverige)
- 1995–2003 – Kalmar BTK (Sverige)
- 2003–2005 – SV Weru Pluderhausen (Tyskland)
- 2005–2012 – TTC Röhn-Sprudel Fulda-Maberxell (Tyskland)
- 2012–2016 – Spårvägens BTK (Sverige)
- Källor:[13]
Meriter
redigera- OS[14]
- 1988 - Kvartsfinal individuellt (5-8:e plats), Kvartsfinal i dubbel (5-8:e plats)
- 1992 - Guld individuellt,[15] Utslagen i gruppspelet i dubbel (9-16:e plats)
- 1996 - 1/8-delsfinal individuellt (9-16:e plats), Kvartsfinal i dubbel (5-8:e plats)
- 2000 - Silver individuellt,[15] 1/8-delsfinal i dubbel (9-16:e plats)
- 2004 - 4:e plats individuellt,[15] Kvartsfinal i dubbel (5-8:e plats)
- VM
- 1983 - Silver i Lag[15]
- 1985 - Silver i Lag[15]
- 1987 - Silver individuellt, Silver i Lag[15]
- 1989 - Guld individuellt, Guld i Lag[15]
- 1991 - Silver individuellt, Guld i Lag[15]
- 1993 - Brons individuellt, Guld i Lag[15]
- 1995 - Silver i Lag[15]
- 1997 - Guld individuellt[15] (21-0 i setskillnad!), Silver i Dubbel
- 1999 - Brons individuellt[15]
- 2000 - Guld i Lag[15]
- 2001 - Brons i Lag
- 2004 - Brons i Lag
- ITTF
- s World clubs championships (VM för klubblag)
- 1999 - Brons i Lag (Kalmar BTK)
- WORLD CUP
- 1983 - Silver individuellt
- 1990 - Guld individuellt, Guld i Lag
- 1991 - Brons individuellt, Silver i Lag
- 1994 - Silver i Lag
- 1996 - Silver individuellt
- PRO TOUR Grand finals
- 1998 - Brons individuellt
- EM
- 1982 - Silver individuellt[15]
- 1984 - Silver i Dubbel
- 1986 - Guld i Dubbel, Guld i Lag[15]
- 1988 - Brons individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag[15]
- 1990 - Guld i Lag[15]
- 1992 - Silver i Dubbel, Guld[15] i Lag
- 1994 - Silver individuellt, Silver i Lag[15]
- 1996 - Guld individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag[15]
- 1998 - Brons i Dubbel
- 2000 - Brons individuellt, Guld i Lag[15]
- 2002 - Guld i Lag[15]
- ETTU
- s European Club Cup of Champions (EM för klubblag)
- 1986 - Guld i Lag (ATSV Saarbrücken)
- 1987 - Silver i Lag (ATSV Saarbrücken)
- JEM
- 1979 - Silver individuellt (Cadet)
- 1980 - Silver individuellt (Cadet), Guld i HJ17-dubbel, Guld i Lag
- 1981 - Guld individuellt, Guld i HJ-dubbel, Guld i Lag
- 1982 - Guld individuellt, Guld i HJ-dubbel, Silver i Mixjunior-dubbel, Guld i Lag
- 1983 - Guld individuellt, Silver i Mixjunior-dubbel
- EUROPA TOP-12
- 1983 - 9:e plats
- 1984 - Guld
- 1985 - 5:e plats
- 1986 - Guld
- 1987 - Silver
- 1988 - Guld
- 1989 - Guld
- 1990 - Silver
- 1991 - Silver
- 1992 - 4:e plats
- 1993 - Guld
- 1994 - Silver
- 1995 - Guld
- 1996 - Guld
- 1997 - Brons
- 1998 - Brons
- 1999 - 5:e plats
- 2004 - 9:e plats
- EUROPEAN MASTERS CUP
- 1992 - Guld
- 1993 - Guld
- 1995 - Brons
- 1996 - Silver
- 1998 - Brons
- SOC[16]
- 1981 - Brons i Dubbel
- 1983 - Guld individuellt
- 1985 - Brons individuellt, Brons i Dubbel
- 1989 - Silver i Dubbel
- 1991 - Brons individuellt, Brons i Dubbel
- 1995 - Silver individuellt
- 1996 - Brons individuellt
- 1998 - Brons individuellt, Silver i Dubbel
- NM
- 1981 - Silver individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag
- 1983 - Silver individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag
- 1988 - Guld individuellt, Silver i Dubbel, Guld i Mixdubbel, Guld i Lag
- SM
- 1981 - Brons individuellt, Guld i Dubbel
- 1982 - Guld i Dubbel, Guld i Mixdubbel
- 1983 - Guld individuellt, Brons i Dubbel, Guld i Mixdubbel, Guld i Lag (Stockholms Spårvägars GoIF)
- 1984 - Guld individuellt, Brons i Dubbel, Silver i Mixdubbel, Guld i Lag (Stockholms Spårvägars GoIF)
- 1985 - Brons individuellt, Brons i Dubbel, Guld i Mixdubbel
- 1986 - Guld individuellt, Guld i Dubbel
- 1988 - Brons individuellt, Silver i Dubbel
- 1989 - Guld individuellt, Silver i Dubbel
- 1990 - Brons i Dubbel
- 1991 - Guld individuellt, Guld i Dubbel
- 1992 - Brons individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag (Ängby SK)
- 1993 - Silver i Dubbel
- 1994 - Silver individuellt, Guld i Dubbel
- 1995 - Guld i Lag (Ängby SK)
- 1996 - Guld individuellt, Brons i Dubbel, Guld i Lag (Kalmar BTK)
- 1997 - Guld individuellt, Silver i Dubbel
- 1999 - Brons individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag (Kalmar BTK)
- 2000 - Guld i Lag (Kalmar BTK)
- 2001 - Brons i Dubbel
- 2002 - Guld i Lag (Kalmar BTK)
- 2006 - Guld individuellt
- 2007 - Brons individuellt, Brons i Dubbel
- 2010 - Guld individuellt
- USM
- 1976 - Guld individuellt (P11),
- 1977 - Guld individuellt (P11),
- 1979 - Silver individuellt (P13),
- 1980 - Brons individuellt (P15),
- 1981 - Guld individuellt (P15), Guld individuellt (HJ17), Brons i HJ17-Dubbel
- 1982 - Guld individuellt (HJ17),
- 1983 - Silver individuellt (HJ17), Silver i HJ17-Dubbel
- TYSKA BUNDESLIGA
- 1986 - Guld i Lag (ATSV Saarbrücken)
- TYSKA CUPEN
- 1985 - Guld i Lag (ATSV Saarbrücken)
- 1986 - Guld i Lag (ATSV Saarbrücken)
- VÄRLDSRANKING
- 1982 - 22:a (juli) (Top-30 för första gången, 16 år gammal)
- 1983 - 8:a (30 juni) (Top-10 för första gången, 17 år gammal)
- 1984 - 4:a (juli)
- 1985 - 6:a (10 februari)
- 1986 - 6:a (juli)
- 1987 - 2:a (april)
- 1988 - 2:a (februari)
- 1989 - 1:a (april) (Världsetta för första gången, 23 år gammal)
- 1990 - 1:a (februari)
- 1991 - 1:a (februari)
- 1992 - 1:a (september)
- 1993 - 1:a (februari)
- 1994 - 2:a (augusti)
- 1995 - 4:a (april)
- 1996 - 4:a (juli)
- 1997 - 1:a (april)
- 1998 - 1:a (januari) (Världsetta för sista säsongen, 33 år gammal)
- 1999 - 5:a (juli)
- 2000 - 4:a (oktober)
- 2001 - 9:a (november)
- 2002 - 5:a (januari) (Top-10 för sista säsongen, 37 år gammal)
- 2003 - 13:e (januari)
- 2004 - 14:e (oktober)
- 2005 - 16:e (januari)
- 2006 - 27:a (februari)
- 2007 - 32:a (maj)
- 2008 - 40:e (mars) (Världsrankad för sista säsongen, 43 år gammal)
- 55 individuella titlar i internationella mästerskap, öppna internationella mästerskap samt inbjudningsturneringar.
Här ingår:
- 1981 - Israel Open
- 1982 - Seoul Open, Vienna Gala
- 1983 - Swedish Open Championships (SOC)
- 1984 - Europa Top-12, Deutschland Cup
- 1985 - Polish Open
- 1986 - Europa Top-12, German Open, French Open
- 1988 - Europa Top-12, Nordiska Mästerskapen, French Open, Euro-Asia Tournament, Pondus Cup
- 1989 - VM, Europa Top-12, Stiga Grand Prix Masters, IOC President's Cup
- 1990 - World Cup, US Open, Japan Open, World All Stars Circuit (x2)
- 1991 - Japan Open, World All Stars Circuit (x2), Pondus Cup
- 1992 - OS, French Open, World All Stars Circuit (x2), European Masters Cup, Grand Prix de Paris
- 1993 - Europa Top-12, World All Stars Circuit (x2), European Masters Cup, Danske Bank Cup, Deutschland Cup
- 1995 - Europa Top-12, Finlandia Open
- 1996 - EM, Europa Top-12, Yugoslav Open, French Open, Deutschland Grand Prix, Estonia Memorial Tournament
- 1997 - VM, Qatar Open, Japan Open, Deutschland Cup
- 1998 - Pondus Cup
- 2000 - Pondus Cup
- 2003 - Super Circuit
Kommentarer
redigera- ^ Bordtennis uppträdde dock för första gången i olympiska sammanhang 1988.
Referenser
redigera- ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: waldnerj.[källa från Wikidata]
- ^ ”J-O:s hemlighet - heter inte Waldner”. Expressen TV. 20 januari 2017. https://www.expressen.se/tv/sport/j-os-hemlighet---heter-inte-waldner/. Läst 9 juni 2019.
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
- ^ Andersson, Kristofer (20 december 2019). ”Liksom J-O Waldner är han det evigt gröna trädet”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/dO04Qq. Läst 30 oktober 2023.
- ^ [a b] Jan-Ove Waldner i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 mars 2017.
- ^ ”150 främsta svenska idrottarna genom tiderna”. Dagens Nyheter. 2 december 2014. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171027231708/https://www.dn.se/sport/150-framsta-svenska-idrottarna-genom-tiderna/. Läst 11 februari 2016.
- ^ Lühr, Mathias (30 december 2012). ””J-O: "Den enda som är förbannad är morsan"””. Expressen. http://www.expressen.se/sport/j-o-den-enda-som-ar-forbannad-ar-morsan/. Läst 31 januari 2013.
- ^ Lindblad, Anders (11 februari 2016). ”Fem höjdare i bolltrollaren Waldners långa karriär”. SvD.se. https://www.svd.se/fem-hojdare-i-bolltrollaren-waldners-langa-karriar#sida-5. Läst 31 juli 2018.
- ^ https://sok.se/arkiv-for-artiklar/2015-01-01-j-o-gav-svenskarna-pingisfeber.html
- ^ Svenskar i världen
- ^ Expressen 14 mars 2003
- ^ Palmgren, Nils (11 februari 2016). ”Waldner bjöd på en sista show”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/waldner-bjod-pa-en-sista-show/. Läst 11 februari 2016.
- ^ TT (2012-09-10): "Waldner tillbaka – till motståndarnas förtret". Svd.se. Läst 31 januari 2013.
- ^ ”Jan-Ove Waldner” (på engelska). sports-reference.com. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080826041554/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/wa/jan-ove-waldner-1.html. Läst 21 februari 2016.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Härd, Mats (2005-04-28/2009-09-19): "I centrum för sista gången". gp.se. Läst 15 oktober 2015.
- ^ "1. Spelarprofil / 2. Jan-Ove Waldner / 3. Översikt". ttstat.se. Läst 15 oktober 2015.