HMX-1

Marine Helicopter Squadron One (HMX-1) är en skvadron i USA:s marinkår baserad vid Marine Corps Base Quantico och med detachement vid Joint Base Anacostia-Bolling och Joint Base Andrews som har till uppdrag att bistå med helikoptertransport för USA:s president, vicepresident och försvarsminister samt andra VIP:s i enlighet med försvars- och marindepartementens regelverk.


Heraldiskt vapen för HMX-1 samt de två helikoptertyper som skvadronen flyger USA:s president med: överst VH-3D (en variant av "Sea King") och nederst VH-60N (en variant av "Black Hawk").

När presidenten stiger ombord på någon av skvadronens helikoptrar, eller någon annan av marinkårens helikoptrar, så ändras anropssignalen till Marine One.^[1]

Bakgrund

Förbandet bildades 1947 för utprovning av helikoptrar och taktik för användning inom marinkåren. 1957 under Dwight Eisenhowers tid som president fick HMX-1 i uppdrag att transportera USA:s president med helikopter.^[2] Fram till 1976 delades uppdraget med ett förband inom USA:s armé.

Verksamhet

Tiltrotorflygplan av typ MV-22B Osprey vid hangar i Quantico, 4 maj 2013.

Skvadronen är i praktiken uppdelad i två avdelningar: Executive Flight Detachment ("Whiteside") som genomför VIP-transporter samt "Greenside".^[1]

"Whiteside" förfogar över ett tiotal VH-3D (en variant av "Sea King") och VH-60N (en variant av "Black Hawk"). Helikoptertypen VH-3D har rum för 14 passagerare och VH-60N har plats för 10 passagerare.^[1]

"Greenside", eller "Green Top", förfogar över flera tiltrotorflygplan av typ MV-22B Osprey som utför helikopteruppdrag åt Marine Corps Combat Development Command (MCCDC) som är marinkårens doktrin och materielkommando.

VH-60N används i synnerhet vid presidentens utlandsresor då helikopterns topprotor kan med enkelhet fällas ned, jämfört med VH-3D, och därför transporteras ombord på Air Mobility Commands C-5 Galaxy och C-17 Globemaster III.^[1]

Se även

Nästa generations presidenthelikopter, en prov- och utvärderingsversion av VH-92A, på Vita husets södra gräsmatta 22 september 2018.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HMX-1, tidigare version.

Noter

^ [a b c d] Patterson, Bradley H. (2000). The White House Staff: Inside the West Wing and Beyond. Washington, D.C.: Brookings Institution. sid. 372. ISBN 0-8157-6950-4
^ ”History of HMX-1” (på engelska). marines.mil. United States Marine Corps. https://www.hqmc.marines.mil/hmx-1/About/. Läst 10 juni 2021.

Externa länkar

www.hqmc.marines.mil/hmx-1
Wikimedia Commons har media som rör HMX-1.

[Patterson-1] [a b c d] Patterson, Bradley H. (2000). The White House Staff: Inside the West Wing and Beyond. Washington, D.C.: Brookings Institution. sid. 372. ISBN 0-8157-6950-4

[2] ”History of HMX-1” (på engelska). marines.mil. United States Marine Corps. https://www.hqmc.marines.mil/hmx-1/About/. Läst 10 juni 2021.

[1]

[2]