Härmtrastar
Härmtrastar[1] (Mimidae) är en amerikansk familj med tättingar. Som deras vetenskapliga namn antyder är dessa fåglar mycket vokala och speciellt vissa arter är mycket skickliga härmare. Familjen omfattar fler än 30 arter som placeras i två större och ett tiotal mindre, eller monotypiska, släkten. Tidigare placerades arten donakobius (Donacobius atricapilla) inom familjen men den placeras numera i den egna familjen Donacobiidae inom överfamiljen Sylvioidea. Härmtrastarna spelade minst en lika stor roll som darwinfinkarna som inspiration för Darwins arbete med teorin kring evolutionen.[2]
| Härmtrastar | |
 Nordhärmtrast (Mimus polyglottus) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Underordning | Eupasseres |
| Infraordning | Osciner Muscicapoidea |
| Familj | Härmtrastar Mimidae Bonaparte, 1853 |
| Släkten | |
| se text | |
 Grå kattfågel (Dumetella carolinensis) | |
Utseende
redigeraArterna inom familjen tenderar att vara matt gråa eller bruna, men några är svarta eller blågråa, och många har röda, gula eller vita irisar. De varierar i storlek från 20 till 33 centimeter på längden och väger mellan 36 och 56 gram.[3]. Många har en trastliknande teckning, med brunt på ovansidan och ljus, med streck och fläckar, på undersidan. De har i allmänhet längre stjärt än trastarna, eller de större gärdsmygarna, som de också påminner om. De har också en lång näbb som hos många av arterna är nedåtböjd och de har, för att vara tättingar, långa ben.[4]
Ekologi
redigeraFöda och biotop
redigeraMånga arter födosöker hoppande på marken i undervegetation på jakt efter leddjur och frukt. Deras habitat varierar från undervegetation i skogsbiotoper till buskmark, höglänt gräsmark och ökenområden. De två enda arterna i släktet Cinclocerthia skiljer sig genom att förekomma i regnskog i Små Antillerna, och av dessa är brun darrhärmtrast (Cinclocerthia ruficauda) otypisk då den födosöker klättrande utefter trädstammar.[4]
Häckning
redigeraAlla arter inom den familj som studerats bygger slarvigt hopsamlade bon av kvistar direkt på marken eller upp till två meter över marken. De lägger vanligtvis två till fem ägg som ruvas i tolv till 13 dagar, och ungarna blir flygga efter lika många dagar. Häckningssäsongen börjar ofta om våren eller i början av regnperioden och flera arter kan lägga två eller fler kullar per år. Största orsaken till misslyckad häckning är predation. Paren håller ofta ihop under mer än en häckningssäsong.[4]
Systematik
redigeraFylogenetiska studier har visat att härmtrastarna är närbesläktade med stararna.[5][6] Tillsammans med oxhackarna, strömstararna, trastarna och flugsnapparna utgör de gruppen Muscicapoidea som förmodligen utvecklades under tidig miocen, för ungefär 20–25 miljoner år sedan, i Östasien.[6]
Släkten
redigeraFamiljen kan delas in i två klader: en klad med framför allt centralamerikanska och västindiska arter från Melanotis till Cinclocerthia samt härmtrastarna i Toxostoma, Oreoscoptes och Mimus.
- Släkte Melanotis – 2 arter
- Släkte Melanoptila
- Svart kattfågel (Melanoptila glabrirostris)
- Släkte Dumetella
- Grå kattfågel (Dumetella carolinensis)
- Släkte Ramphocinclus – 2 arter
- Släkte Allenia
- Vattrad härmtrast (Allenia fusca) – placerades tidigare i Margarops
- Släkte Margarops
- Pärlögd härmtrast (Margarops fuscatus)
- Släkte Cinclocerthia – 2 arter
- Släkte Toxostoma – 10 arter
- Släkte Oreoscoptes
- Malörtshärmtrast (Oreoscoptes montanus)
- Släkte Mimus – 14 arter typiska härmtrastar, omfattar även de fyra arterna som tidigare placerades i släktet Nesomimus
Referenser
redigeraArtikeln baseras på en översättning från engelskspråkiga Wikipedias artikel Mimid, läst 2011-03-30
Noter
redigera- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ Curry, 2003
- ^ McClure, H. Elliott (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. sid. 183–184. ISBN 1-85391-186-0
- ^ [a b c] Clement & Perrins, 2003
- ^ Sibley & Monroe, 1990
- ^ [a b] Zuccon et al., 2006
Tryckta källor
redigera- Barber, Brian R.; Martínez-Gómez, Juan E. & Peterson, A. Townsend (2004): Systematic position of the Socorro mockingbird Mimodes graysoni. Journal of Avian Biology 35: 195-198. doi:10.1111/j.0908-8857.2004.03233.x (HTML abstract)
- Clement; Peter; Christopher Perrins (2003): Mockingbirds. In: Perrins, Christopher (ed.): The Firefly Encyclopedia of Birds: 534–535. Firefly Books. ISBN 1-55297-777-3
- Curry, Robert L. (2003): Darwin and the mockingbirds of Galápagos.
- Hunt, Jeffrey S.; Bermingham, Eldredge; & Ricklefs, Robert E. (2001): Molecular systematics and biogeography of Antillean thrashers, tremblers, and mockingbirds (Aves: Mimidae). Auk 118(1): 35–55. DOI:10.1642/0004-8038(2001)118[0035:MSABOA]2.0.CO;2 HTML fulltext without images
- Sibley, Charles Gald & Monroe, Burt L. Jr. (1990): Distribution and taxonomy of the birds of the world: A Study in Molecular Evolution. Yale University Press, New Haven, CT. ISBN 0-300-04969-2
- Zuccon, Dario; Cibois, Anne; Pasquet, Eric & Ericson, Per G.P. (2006): Nuclear and mitochondrial sequence data reveal the major lineages of starlings, mynas and related taxa. Molecular Phylogenetics and Evolution 41(2): 333-344. doi:10.1016/j.ympev.2006.05.007 (HTML abstract)
Externa länkar
redigeraWikispecies har information om Mimidae.
Wikimedia Commons har media som rör härmtrastar.
- Videor av härmtrastar - the Internet Bird Collection