Diskussion:Miljonprogrammet

Kan man verkligen kalla Katrineholm, Karlskoga och Emmaboda kommuner för glesbygdskommuner? jordgubbe 12 september 2005 kl.12.11 (CEST)

Tveksamt. Ytterst tveksamt. Varken Katrineholm, Karlskoga eller Emmaboda kan ses som jämförbara med typ... Vilhelmina. Vad jag anser iaf. Jag har skrivit mestadelen av artikeln, men skyller fegt ifrån mig vad gäller artikelns sista stycke. SzymonSpengler 23 september 2005 kl. 20.56 (CEST)Svara

Såg att den bild jag tog i Bredäng i höstas fått illustrera artikeln. Jättefint, men nu är det så att huset ifråga uppfördes 1964, och då kan man ju fråga sig om det är en adekvat illustration för att illustrera ett program som påbörjades 1965? Att bildtexten kallar husen för miljonprogramshus blir lite konstigt. Visste är dom modernistiska och storskaliga, men benämningen känns missvisande. jordgubbe 21 april 2006 kl.22.52 (CEST)

Miljonprogrammet räknas traditionellt ta sin början 1964, av någon anledning. Antagligen för att riksdagsbeslutet om en miljon nya bostäder togs då. Skitsnygg bild i övrigt! Underbart fri från underförstådd nedlåtande syn på husen och lägenheterna. SzymonSpengler 6 januari 2007 kl. 00.35 (CET)Svara

Jag har nu tagit bort bilden. jordgubbe 17 augusti 2009 kl. 21.56 (CEST)Svara

Det står på flera ställen (bland annat i inledningen) "1 miljon lägenheter", men var det inte så att bara hälften av bostäderna var i flerbostadshus ( d.v.s. lägenheter) och att en lika stor del var enfamiljshus som villor och radhus? / Elinnea 24 juni 2006 kl.16.29 (CEST)

Jo. "Bostäder" ska vara det rätta ordet. Inte "Lägenheter". Jag är osäker på siffrorna, men det var inte mer än hälften av lägenheterna som byggdes i skivhus. Vad jag förstår, räknades alla nybyggen, även hemsnickrade sådana på tomtplättar, in. SzymonSpengler 6 januari 2007 kl. 00.35 (CET)Svara

Tycker att det är väldigt stor fokus på bostäderna i flerbostadshus, särskilt när det gäller bilderna. Bara en av bilderna visar radhus t.ex, det skulle behövas lite fler bilder på villor och andra småhus som byggdes under miljonprogrammet. Jag har diskuterat med folk som trott att miljonprogrammet bara handlat om stora lägenhetsområden i förorten (som Tensta, Rosengård, Hammarkullen) och knappt trott på mig när jag sagt att en mycket stor del faktiskt var villaområden av den typ som de själva växte upp i. En verkade till och med ta detta som en personlig förolämpning att jag sa att området där han växte upp byggdes under miljonprogrammet. Han vägrade att gå med på detta, det var som det rubbade hans självbild på något sätt... Detta tror jag beror på dålig kunskap om miljonprogrammet, att många faktiskt tror att miljonprogrammet bara omfattade de stora gråa betongförorterna. Det borde vi göra nåt åt. / Elinnea 5 februari 2010 kl. 21.10 (CET)Svara

I princip kan man kalla alla bostäder byggda 1965-1975 för miljonprogramsbostäder eftersom det fanns generösa lån som man fick om man byggde ett nytt bostadshus, och det var väl det centrala stimulansmedlet i miljonprogrammet. --BIL 5 februari 2010 kl. 21.39 (CET)Svara

Den gängse definitionen bygger inte på lånevillkoren utan på den målsättning som fanns att bygga en miljon bostäder på tio år fram till 1975. Kreditmarknaden var hårt reglerad under 1970-talet, men med ränteavdrag och en inflation som gjorde det fördelaktigt att låna trots hög räntenivå. Någon avgörande förändring av villkoren kan knappast sägas ha ägt rum 1975. Också andra halvan av 1970-talet hade (som detta diagram visar) en omfattande byggnation av småhus. Det blir därför svårt att definiera miljonprogrammets slutår i termer av lånevillkor. A6tf3t (diskussion) 29 april 2016 kl. 14.56 (CEST)Svara

Jag har inte gjort uttömmande besök i dessa länder, men jag har sett ett fåtal sådana områden i f.d. DDR och ett i Moskva. (Någon miljonprogramsturism har jag inte gjort utan endast råkat se lite). Jag tyckte snarare att de är någon aning bättre färgsatta i f.d. kommunistländerna, de var målade åtminstone. De jag sett på bild liknar våra ganska mycket. Våra grå betonghus är inte snygga det minsta. Hur kan man rakt av ifrågasätta likheten utan att ha varit i de länderna. Mykcet fulare än våra är svårt att bygga, åtminstone de fulare av områdena. På engelska artikeln står det "some have even compared the buildings to those found in former Eastern Bloc countries such as East Germany." De är ganska lika faktiskt enligt min åsikt. /BIL 18 augusti 2006 kl. 23.07 (CEST)Svara

Miljonprogrammet var ju en del av socialismens funktionella bygge i Sverige, liksom DDR så liknelsen är fullt korrekt. En stor del av vårt kulturarv förstördes under den här tiden när socialister härjade utan hänsyn till det gamla och vackra. 83.226.207.33 25 augusti 2009 kl. 20.19‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Ursäkta, men det är faktiskt skillnad på socialism och socialism. Läs artiklarna kommunism och socialdemokrati! 212.247.167.71 5 februari 2010 kl. 20.00‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Texten som nu är raderad avsåg utseendet på byggnaderna, inte ideologin hos dåvarande regeringspartierna i länderna. --BIL 5 februari 2010 kl. 20.54 (CET)Svara

Den sovjetiska motsvarigheten kallas Khrushchyovka (med engelsk transkribering) och sattes i gång av Chrustjov på 1950-talet. Det har motsvarigheter i hela Östeuropa, inte bara DDR. Se även artikeln Plattenbau som kanske borde vara den internationella huvudartikeln för ämnet. --LA2 (diskussion) 5 maj 2014 kl. 23.05 (CEST)Svara

Flera motsvarigheter i tidigare socialistiska länder - En:Panelház (Ungern), En:Systematization (Romania), En:Ugsarmal bair (Mongoliet), Zh:筒子楼 (Folkrepubliken Kina), En:Khrushchyovka (Sovjetunionen), En:Plattenbau (Östtyskland och i viss utsträckning även Västtyskland). Mvh Yinandjang (diskussion) 1 september 2014 kl. 17.25 (CEST)Svara

Denna typ av byggnadsteknik och grundläggande ideologiska tanke fanns inte bara i forna östblocket, Kina och dylikt. Liknande byggprojekt fanns i Västtyskland, Frankrike, USA, Japan, Australien med mera. Det finns många likheter mellan områdena, förutom dess "fula" karaktär. Dessa är idag ofta mycket segregerade såväl etniskt som socialt på grund av sin, ofta, nedgångenhet. Att det skulle utgöra någon direkt socialistisk håller jag inte med om, ifall man inte anser att "människor ska ha tak över huvudet" är en utpräglat socialistisk tanke. Omständigheterna var sådana att samhällena präglades av stark urbanisering och politikerna var tvungen att hitta snabba och kostnadseffektiva lösningar för att lösa urbaniseringens bristsjukdomar. Dessa områden har på grund av sin eftersatthet och därmed "fulhet" fått ett oförtjänt dåligt ryckte. Byggnaderna i sig är det inget fel på som sådana. I grunden är det en bra standard och en upprustning skulle göra dessa boenden mycket effektiva och billigare än nyproduktioner. Med detta sagt så ser de olika ländernas "miljonprogram" olika ut och även inom länder ser områdena olika ut. Vissa är villaområden, andra låga flerfamiljshus, andra riktigt stora komplex. Ofta är det en blandning av dessa, men i regel tänker vi bara på de hiskliga gråa betonghusen i vissa storstadsförorter (där bristen på bostäder var akut och kostnaderna tvungna att hållas nere för att möta behoven = bygga på höjden). dnm ^{(d | b)} 1 september 2014 kl. 17.41 (CEST)Svara

Jag instämmer med vad dnm skrivit. Vidare, det går inte att hävda att "likheter med det svenska programmet endast fanns i socialistiska länder och Sverige var socialdemokratiskt och därför är jämförelser värdelösa", vilket tidigare deltagare i diskussionen verkar hävda. Detta på grund av att

1) Det fanns liknande konstruktioner och projekt även i privatkapitalistiska "Västländer".

2) Varför skulle man inte kunna jämföra byggprojekt i socialistiska och socialdemokratiska länder, det förekommer ju en enorm mängd jämförelser och analogier mellan de politiska systemen?

3) Den avgörande skillnaden mellan Sverige och våra närmaste socialistiska grannar i öst var att folket här röstat fram en socialistiskt inspirerad regering, medan de i öst inte haft något val. Vad gäller den politik för bostadsbyggande som de två lägren drev fanns det dock påtagliga likheter. Varför skulle i skillnader i de politiska systemen omöjliggöra jämförelser mellan byggstilar och byggprojekt?

Mvh Yinandjang (diskussion) 1 september 2014 kl. 18.25 (CEST)Svara

Om jag inte missförstått Birgitta Almgren så deltog svenska byggföretag med att bygga det östtyska "miljonprogrammet", så det finns konkreta kopplingar.--ボスニア (diskussion) 1 september 2014 kl. 23.04 (CEST)Svara

Förlåt, men vad menas med "De har också den för modernistisk arkitektur så vanliga egenheten att de varken synes vända sig till människor som vill bo lantligt eller de som vill bo i en tätbefolkad miljö". Modernistisk arkitektur finns inte bara i förorterna, exempelvis fältöversten på Östermalm eller hela Sergel. Jag tror att man snarare ser majoriteten av den modernistiska arkitekturen i landets innerstäder i form av citysaneringar. Dessutom ska man akta sig lite för att använda begreppet modernism på det sättet när man beskriver en kort era av modernismen. Modernismen växte fram på 30-talet och övergick gradvis i postmodernism från slutet av 70-talet.

Dessutom måste jag ifrågasätta att man i artikeln har riktat in sig så strikt på just miljonprogrammet. Till stor del var enbart miljonprogrammet ett ekonomiskt beslut som inte på något sätt startade det storskaliga byggandet. Det storskaliga byggande som i folkmun kallas för miljonprogram är i själva verket en del av det som man på planerarutbildningar kallar rekordåren. Rekordåren som inte rent arkitektoniskt eller planerarmässigt går att skilja från miljonprogrammet startade redan 1955 och avslutades i slutet av 1970-talet. Jag tycker att det i artikeln framgår att denna typ av planering och arkitektur, det storskaliga byggandet, enbart kännetecknar miljonprogrammet, och så är inte fallet. Man kan som sagt se denna typ av byggande redan 1955. 213.100.20.35 7 februari 2008 kl. 00.30‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Förtydliga gärna detta med rekordåren i artikeln. I artikeln Rågsved framgår det lite tydligare om industrialiseringen av byggandet. jordgubbe 7 februari 2008 kl. 10.44 (CET)Svara

Det är ännu väldigt mycket skivhus i förort i den här artikeln och väldigt lite radhus eller för den delen miljonprogramshus i innerstadsområden. En bild på radhus i Kälvesta eller någon annan plats skulle vara bra. Stycket om stadsplanering är väl i och för sig korrekt, men det beskriver inget unikt för miljonprogrammet. Hur Skärholmen skulle se ut bestämdes redan 1963, innan miljonprogrammet. jordgubbe 19 augusti 2009 kl. 13.59 (CEST)Svara

Vem fattade beslutet? Regeringen? Riksdagen? Framgår ej av källan men vore ju centralt för artikeln. /Urbourbo 19 augusti 2009 kl. 14.50 (CEST)Svara

Jaha, det var ju slarvigt! Det var Riksdagen som beslöt 1965 om det s.k. miljonprogrammet, fast nu ser jag att det faktiskt redan stod där i artikeln. --Holger.Ellgaard 26 oktober 2009 kl. 14.51 (CET)Svara

OK tack, uppenbarligen mitt slarv, även om historikavsnittet var lite väl pratigt och upprepande. Nu gjort en åtstramning. Allt gott! /Urbourbo 26 oktober 2009 kl. 15.14 (CET)Svara

I avsnittet om "Nutid" finns en del påståenden som "...De har också den för modernistisk arkitektur så vanliga egenheten att de varken synes vända sig till människor som vill bo lantligt eller de som vill bo i en tätbefolkad miljö." som är direkt felaktiga. Se på Södra Ängby och Norra Ängby som är modernistiska bostadsområden "på landet"! Jag tar bort sådan trams. --Holger.Ellgaard 26 oktober 2009 kl. 14.34 (CET)Svara

Gör det, samma mening har kritiserats i en tidigare diskussion ovan. I media sista åren har jag sett en del artiklar om ett stort renoveringsbehov i många miljonprogramshus, det kunde gärna läggas in i artikeln. SABO släppte i måndags en rapport i ämnet, www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2009/nov/Sidor/Vemskabetalaupprustningen.aspx jordgubbe 7 november 2009 kl. 23.41 (CET)Svara

Min pappa hävdar att påståendet, om en miljon byggda bostäder, faller på sin egen orimlighet. Han påstår i stället, att det var frågan om en miljon rum. Tyvärr har jag inte förutsättningarna klart för mej. Dom här frågorna, skulle jag vilja ha svar på:

A. Hur stor befolkning hade Sverige 1964?

B. Hur stor var befolkningen 1975?

C. Vilken var den genomsnittliga hushållsstorleken 1964?

D. Vilken var den genomsnittliga hushållsstorleken 1975?

Med hjälp av uppgifter av den typen ska han ha kommit fram till, att en miljon bostäder var en omöjlighet. Vissa har invänt att politiker, inte alltid tänker så realistiskt. Men vi måste tänka på att dom som fattade besluten, var demokratiskt valda. Dom försökte aldrig ta total kontroll över samhället, och kunde faktiskt kompromissa. Sådana politiker försöker knappast genomföra saker, som ligger så långt från verkligheten. Så jag tror dom tänkte relativt realistiskt, i förhållande till befolkningen behov, och dom ekonomiska resurserna. Dessutom måste vi tänka på, att Sverige har ett underskott på bostäder idag. I alla fall sådan som finns där folk vill bo. 212.247.167.71 5 februari 2010 kl. 20.01‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Bostad betyder hus såväl som lägenhet, och i detta fall är det lägenhet man menar. Står längre ner i artikeln, så väl som i källorna. -- Pratchett 5 februari 2010 kl. 20.16 (CET)Svara

Det var rimligheten i påståendet, som jag ifrågasatte. Som sagt hävdar min pappa (född 1950), att det faller på sin egen orimlighet. Det är ”orimlighetsfaktorerna”, som jag inte har klart för mej. 212.247.167.71 6 februari 2010 kl. 20.12‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Varför skulle det falla på sin egen orimlighet? Det var ju en gigantisk apparat som sattes igång och som ledde till stora sysselsättningsproblem i byggbranschen när miljonprogrammet var slut. Jag vet, jag var själv drabbat. Hälsa din pappa att uppgifterna om antal lägenheter i denna artikel är korrekta. --Holger.Ellgaard 20 juli 2011 kl. 18.41 (CEST)Svara

Sveriges befolkning 1965 var 7,4 miljoner. 1975 var den 8,2 miljoner. Hur stor var hushållsstorleken då? Hur många hushåll var det, som faktiskt behövde bostad? Hur många äldre bostäder revs? Det är sådant min pappa tänker på. Din försäkran att siffran är korrekt, hjälper sannolikt inte. 213.114.151.180 31 juli 2012 kl. 15.44‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Så orimligt är det väl inte. Det finns runt 4 miljoner bostäder i dag varav 1 miljon byggdes 1965-1975. Det vill säga en fjärdedel är byggda under en tioårsperiod. Det var en tid av tillväxt, då skatteintäkterna ökade och det gjorde att staten och kommunerna hade pengar som inte var vikta för vissa ändamål såsom bidrag, utan man kunde bygga med. Idag är det ganska svår bostadsbrist i vissa större städer, men staten och kommuner har inte samma pengar att bygga med utan utgår från att fastighetsbolag ska bygga på egen bekostnad, vilket är begränsat, eftersom bara de med ganska hög inkomst har råd att bo i dem, utan statliga bidrag men med fördyrande kvalitetsregler. --BIL (disk) 31 juli 2012 kl. 19.28 (CEST)Svara

Mängder med personer behövde bostad 1965, folk som flyttat från landet till staden eller ville det. Det var inte bara folkökning utan också flytt från landsbygd till storstad. Jordbrukets mekanisering innebar färre arbetstillfällen på landet. Detta krävde bostäder i städerna. Har din far läst artikeln ordentligt, eller har han bara en känsla av orimlighet? --BIL (disk) 31 juli 2012 kl. 19.28 (CEST)Svara

Jag tror inte att att min pappa läst artikeln. Påståendet om ”en miljon bostäder”, går att hitta på mängder av ställen. Men den blir inte rimligare för det. Finns det något register, över alla Sveriges bostäder, med angivna byggår? I så fall kan det användas, för att bevisa eller motbevisa det. 213.114.154.30 16 augusti 2013 kl. 20.36‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Miljonprogrammet som koncept är ett typiskt svenskt program, initierat av svenska politiker för att få slut på den svenska bostadsbristen, särskild i storstadsområdena. Det finns inget "globalt perspektiv" för detta. Det framgår av artikeln. Det vore lika fel att kräva att Stockholms stadshus skall skrivas ur ett globalt perspektiv eftersom det finns stadshus även i andra länder. Jag tar bort global-mallen eftersom den är nonsens. Vad som hände samtidigt i andra länder finns kort beskrivet under Stadsplanering#Satellitstad, ABC-stad och drabantstad. Där kan man gärna bygga vidare på. --Holger.Ellgaard (disk) 30 juni 2012 kl. 17.39 (CEST)Svara

Helt rätt, den mallen hör inte hemma där, de övriga språken behandlar dessutom Sverige. C.Nilsson (disk) 30 juni 2012 kl. 19.02 (CEST)Svara

 

Jag lägger tillbaka mallen för globalt perspektiv. När jag gått igenom källor som Register till Riksdagens Protokoll med Bihang 1961-1970, där man lätt får en överblick över riksdagens interventioner vad gäller Sveriges byggnation, så framstår miljonprogrammet mer som en avrundning på en längre intensiv byggperiod. Avslagen och bifallen är legio för både det ena och det andra och väl utsprida över tid utan att följa något program. Det är många regeringar världen över som lagt sig i och stimulerat sin egen bostadsproduktion på liknande sätt under samma period. Civicnightwatcher (diskussion) 9 april 2014 kl. 09.42 (CEST)Svara

"Miljonprogrammet" är ett väl källbelagt begrepp som rör Sverige. Det skulle inte förvåna mig om byggprojekt av liknande omfattning förekom i fler länder under samma tid, och om det går att källbelägga så vore det intressant att läsa mer om, möjligen även sammanfattat i ett stycke i denna artikel. Men det ändrar inte det faktum att denna artikel behandlar ett begrepp kopplat till Sverige, och jag ser därför inte varför artikeln ska ha global-mallen. Om "programmet" är en efterhandskonstruktion (fullt möjligt) så bör det framgå av artikeln och annars ev mallas, dock ej med global-mallen. /Urbourbo (diskussion) 9 april 2014 kl. 10.05 (CEST)Svara

Exempelvis Rumäniens motsvarighet heter systematization och har av dem betraktats som ett program. Slums in the sky verkar vara Storbritanniens retrospektiva överenskomna benämning, eller brutalism. Лагутенко (eng. translitterering lagutyonky) kan vara ryska motsvarigheten för ett program som påminner väldigt mycket om riksdagens interventioner jag hittade i ovanstående källa. Jag tror vårt "program" inte skiljer sig mycket alls från andra länders försök att komma till rätta med inflyttningen till tätorter, de här decennierna. Men vi får se vad källorna säger. Tittar man på kurvan till höger så stämmer inte sägnen, önskan eller det påstådda programmet, om 100 000 nya bostäder varje år i 10 år. Det skiljer sig från år till år. Vad staplarna egentligen kanske visar är ett tvåmiljonersprogram, mellan -54 och -78, som vi ännu inte tänkt på? Duger den här motiveringen för globalmallen tillsvidare? Civicnightwatcher (diskussion) 9 april 2014 kl. 18.30 (CEST)Svara

Jag tog bort globalmallen för den har definitivt inte här att göra. Artikeln handlar om ett svenskt program (eller "program") under just detta programs namn, det är inte en artikel om ett generellt fenomen. Det kan säkert vara intressant med en artikel om storskaligt bostadsbyggande i många länder under aktuell tidsperiod, men det är i så fall en annan artikel under ett annat namn. De specifika invändningarna ovan saknar varje koppling till frågan om globalmallen, utan verkar vara en egenpåhittad invändning - såväl WP:POV som WP:Originalforskning - till miljonprogrammets namn både avseende miljon och program. Tomas e (diskussion) 11 april 2014 kl. 10.38 (CEST)Svara

Generellt sett bör det väl i de flesta länder under perioden 1950-1999 varit en stor inflyttning till större städer av olika skäl, till exempel mekanisering av jordbruk, som minskat arbetstillfällena där, plus att omoderna äldre hus bytts ut. Sålunda bör det i många länder funnits storskaligt förortsbyggande, som det vore intressant att läsa om. Den engelska artikeln en:Million_Programme länkar till artiklar om sådant, som dock verkar vara ganska inriktad på engelskspråkiga länder och de båda Tyskland. --BIL (diskussion) 11 april 2014 kl. 23.30 (CEST)Svara

Vid första anblicken så är beslutsgångarna och sätten att resonera i de svenska utredningarna mellan -51 och åtminstone fram till -73 nästan identiska med Sovjetunionens beslutsgångar, byggplaner och program. En hel drös med HSB-ingenjörer var väl över i början på 60-talet och studerade hur man gått tillväga där? Bl a platta tak kommer till Sverige pga detta besök i SSSR (dock ursprungligen från Spanien)? Civicnightwatcher (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.42 (CEST)Svara

Ordet miljonprogrammet betecknar sluttampen på det som senare kom att kallas rekordåren. För att få ett bättre sammanhang så föreslår jag en hopslagning med artikeln rekordåren? Ofta menar folk rekordåren när de pratar om miljonprogrammet. Det som skiljer 1965 års byggnadsprogram från de åren innan är att man för första gången specificerar antalet bostadslägenheter (82 000 st tillsammans med den totalsumma kronor man varje år alltid fastställt, vars ökning procentuellt sett inte skiljer sig speciellt mycket från ökningarna åren innan). Vidare så integrerar man familjepolitiken i bostadspolitiken, på ett annat sätt än tidigare. Vad mer än dessa två saker är det som gör att ordet miljonprogrammet behöver ha en helt egen artikel? Civicnightwatcher (diskussion) 16 april 2014 kl. 09.16 (CEST)Svara

Men snälla du, rekordåren beskriver ett generellt ekonomiskt fenomen, inte ett bostadsbyggnadsprogram. Finns därför inte minsta lilla anledning att slå ihop. Miljonprogrammet är ett solklart uppslagsord på svwp. Tomas e (diskussion) 18 april 2014 kl. 18.32 (CEST)Svara

Det är bara ett förslag. En rubrik i den artikeln kunde ta upp miljonprogramstiden som en del av detta ekonomiska fenomen? ..."Miljonprogrammet = problemområde är en typisk massmedial generalisering och vi bör vara försiktiga med att upprepa i en encyklopedisk artikel"... taget ifrån Holgers och Ygers resonemang nedan. Artikeln som den är nu, tagen ur det större sammanhanget, bidrar till historieförvanskning känns det som. Ska gå igenom lite fler av sekundärkällorna för att kunna motivera eventuellt ytterligare förändring här. Civicnightwatcher (diskussion) 18 april 2014 kl. 19.59 (CEST)Svara

Precis som LA2 just skrev, fem rubriker ovan, och även Folke Kristensson, BIL, m fl verkar bekräfta så är den här perioden bara en del av en utveckling som Sverige tillsammans med övriga världen kopierar från andra föregångsländer. Är det någon som vet vad som gör att denna tidsperiod här i Sverige, som artikeln handlar om, är så speciell att den sticker ut jämfört med rekordåren i övrigt?Civicnightwatcher (diskussion) 6 maj 2014 kl. 07.46 (CEST)Svara

Hälften av miljonprogrammets hus är småhus, som villor, parhus och radhus, men det avspeglas inte i vårt urval av bilder. I stort sett alla bilder avbildar höghusområden. Har vi inga bilder på villaområden som byggdes under miljonprogrammet? Det behöver ju inte vara exakt hälften av bilderna som avbildar sådana, men kanske tre-fyra stycken eller så vore väl bra för balansens skull? Det är fortfarande många som tror att det bara är höghusområden som räknas till miljonprogrammet. / Elinnea (disk) 1 juli 2012 kl. 13.02 (CEST)Svara

Bra poäng! Sen överlåter jag gärna åt andra att plåta dessa mexitegelnejder med sina gillestugor och förvuxna cypresser ,-) -Arne Saknussemm jr (disk) 1 juli 2012 kl. 13.52 (CEST)Svara

Jag har dock försökt att balansera bilden något: File:Sätra 2009b.jpg och File:Sätra 2009xx.jpg. --Holger.Ellgaard (disk) 12 juli 2012 kl. 20.59 (CEST)Svara

Det är ett bra steg på vägen! Det saknas dock helt fortfarande fler bilder på villaområden. Artikeln har 21 bilder. Av dem avbildar 19 exteriörer. 16 (84 %) av dem visar höghus, lamellhus, punkthus, skivhus och tre visar radhusområden. Bilderna har även en ganska stor övervikt på städernas förorter. 14 är från Stockholms län, 2 från Malmöhus län, 2 från Västra Götaland och 1 från Jönköpings län. Nog byggdes det även norr om Stockholm?

Jag tycker att det ger en sned bild, eller snarare förstärker en sned bild av miljonprogrammet som många har. Jag blev själv jätteförvånad när jag var på arkitekturmuseet och insåg att över hälften av miljonprogrammets bostäder faktiskt utgjordes av småhus, för det var inte alls den bild jag hade fått tidigare. Att miljonprogramshusen faktiskt utgör en fjärdedel av bostäderna idag. En fjärdedel av Sveriges befolkning bor i miljonprogramshus, men många verkar inte känna till det eller förnekar det. De vill leva med bilden att miljonprogrammet är bara områden som Rinkeby, Tensta och Rosengård, vilket är en bild som jag upplever att vår artikel förstärker. Som jag skrev tidigare finns det en stor okunskap om detta, även bland hyfsat välutbildade människor, och det finns en del som tycks bli förolämpade om man säger att de bor/vuxit upp i ett miljonprogramshus (Näää, det gör har jag ju inte alls! Jag bor faktiskt i innerstan!/i villa i Täby/Danderyd/Nacka/Sollentuna!!! Det hör ju inte till miljonprogrammet, är du helt dum i huvudet?!). Hur stor del av bostäderna i Stockholms innerstad hör till miljonprogrammet förresten, nån som vet, det vore intressant att veta (alltså inte för den här artikeln, det vore bara intressant info i största allmänhet). / Elinnea (disk) 18 juli 2012 kl. 13.34 (CEST)Svara

Jag håller helt med dig och jag försöker och har försökt att beskriva miljonprogrammet från ett neutralt perspektiv, men artikeln "kompletteras" hela tiden med trams om storskalighet och grå tristess. Även jag saknar bilder av låghus- och småhusområden från andra städer än Stockholm. Alltså fram med kameran! Gällande miljonprogrambyggen i Stockholms innerstad (om du menar inom tullarna) så tror jag att inget byggdes där. I Stockholms kommun finns inte heller särskild mycket producerat, bara ca 50 000 lägenheter, däremot byggdes en hel del i kranskommunerna, i Stockholms län ca 200 000 lägenheter. --Holger.Ellgaard (disk) 3 augusti 2012 kl. 19.16 (CEST)Svara

Nej, det var nog inte så mycket i Stockholms innerstad, de enda jag kommer på på rak arm är Drakenbergsområdet på Söder och Fältöversten på Östermalm. Sen är det väl en del enstaka fastigheter här och där. / Elinnea (disk) 4 augusti 2012 kl. 18.11 (CEST)Svara

Det uppfördes även bostadshus (åtminstone privatvillor) under perioden som inte låg under miljonprogrammets restriktiva lånevillkor. Därom finns inget skrivet i litteraturen. Jag har i alla fall inte hittat några uppgifter. --Holger.Ellgaard (disk) 4 augusti 2012 kl. 19.15 (CEST)Svara

Jag gjorde nu ett ryck och hoppas att artikelns bilder och text återspeglar bättre de verkliga förhållanden. --Holger.Ellgaard (disk) 4 augusti 2012 kl. 20.27 (CEST)Svara

Vad bra! / Elinnea (disk) 4 augusti 2012 kl. 21.04 (CEST)Svara

Det är säkert så att ungefär var fjärde av dagens bostäder i Sverige kom till inom ramen för miljonprogrammet, vilket dock inte är exakt samma sak som att säga att var fjärde invånare i Sverige bor i miljonprogramshus. Det var ett fokus på lägenheter (både smålägenheter, inklusive studentbostäder, och familjedito) och mindre hus. Dock förekommer trångboddhet, vilket kan tänkas dra upp genomsnittet för hushållsstorlek i miljonprogrammet. Fredrikjj (disk) 26 november 2012 kl. 18.46 (CET)Svara

Hur många lägenheter byggdes det nu egentligen. I inledningen står 1 006 000 lägenheter och i artikeln står 349 654 bostäder i småhus (310 090 i tätort och 39 564 i glesbygd) och totalt 592 834 bostäder i flerbostadshus (varav 387 781 i tätort och 205 053 i glesbygd) vilket blir 940 000 lägenheter. --Holger.Ellgaard (disk) 4 augusti 2012 kl. 17.43 (CEST)Svara

Jag svarar mig själv. 940 000 lägenheter är tydligen korrekt enligt denna källa. --Holger.Ellgaard (disk) 4 augusti 2012 kl. 19.50 (CEST)Svara

Enligt Statistiska centralbyrån var det dock 1 006 000 lägenheter Statistisk årsbok 2010, sida 185. Bäst att nämna båda uppgifterna. --Holger.Ellgaard (disk) 9 augusti 2012 kl. 10.18 (CEST)Svara

Har valt att rekommendera artikeln nu då den är illustrerad och välskriven. /Kattegatt (disk) 20 oktober 2012 kl. 16.45 (CEST)Svara

Ur avsnittet "Kritik": "Enligt en nationell forskarkurs i urban teori vid Göteborgs universitet ligger de strukturella orsakerna med problemområdena byggda under miljonprogramsåren i funktionalismen som påverkade det moderna svenska stadsbyggandet starkt under efterkrigstiden."
Vem står för kritiken? Och skyller hen verkligen så svepande på "funktionalismen"? -Arne Saknussemm jr (disk) 26 oktober 2012 kl. 18.27 (CEST)Svara

Istället för att "hitta på" några egna teorier valde jag att citera forskarkursen från 2009 som anges som källa. Du kan själv läsa hela deras forskningsresultat här. Att funktionalistiska idéer är ansvariga för att en del miljonprogramsområden blev misslyckade är i och för sig ingen nyhet. --Holger.Ellgaard (disk) 27 oktober 2012 kl. 09.40 (CEST)Svara

Resultatet blev att artikeln blev Bra artikel enligt de vägledande kriterierna:

• Varit nominerad i minst en vecka och
• fått minst sex utmärkt- eller bra-röster och
• inga stöder inte-röster.

Kigsz 30 oktober 2012 kl. 11.01 (CET)Svara

Under avsnittet Begreppet har någon skrivit:

• "Något koordinerat och övergripande "program" var det emellertid inte fråga om.[5]"

Under avsnittet Byggandet finns formuleringen:

• "I Tyskland, Frankrike, Finland, Sovjetunionen och Storbritannien byggdes de nya städerna ut på samma sätt, men inte med ett övergripande politiskt program som i Sverige."

Påståendena kan knappast samtidigt vara giltiga? / einarspetz (disk) 1 november 2012 kl. 00.08 (CET)Svara

Jo, det går ihop. Miljonprogrammet var en politisk programförklaring med ambition att skapa en miljon bostäder på 10 år, understött av fördelaktiga lån, men det var inget sammanhållet byggprogram. Det praktiska överläts till kommunerna, någon statlig "koordination" förekom inte. Denna statliga programförklaring (där partierna överbjöd varann) saknades dock i andra länder med liknande förstäder. Jag skall försöka förtydliga det. --Holger.Ellgaard (disk) 10 november 2012 kl. 17.01 (CET)Svara

Jag tog bort nedanstående stycke ur avsnittet Kritik och analys, för det är för allmänt och passar bättre i artikeln om Stadsplanering alt. Stadsplanering i Sverige:

--Holger.Ellgaard (disk) 15 juli 2013 kl. 10.41 (CEST)Svara

Någon referens till det ovanstående borde nog göras i artikeln, då det är en rätt relevant information om just det idémässiga tankegodset som fanns, och sedan länkning till artikel som tar upp detta närmare (de två du själv nämner). Är det framkomligt? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 15 juli 2013 kl. 14.03 (CEST)Svara

Det visade sig inte vara så enkelt att fastställa hur ordet miljonprogram har fått sin spridning. Enligt tjänstemän på Kungliga biblioteket och Språkrådet så är SAOB-redaktionen tidigaste belägg från 1985. Jag själv har hittat ett fåtal förekomster åren strax innan i några dagstidningar. Under hela 1980-talet så föregås ordet av så kallade i hälften av fallen. I övrigt så hittade tjänstemännen orden, ett mindre antal, i några riksdagsprotokoll under 1970-talet. Det första två orden dyker upp 1972. Civicnightwatcher (diskussion) 7 maj 2014 kl. 21.56 (CEST)Svara

Har vi blivit lurade allihopa, genom alla dessa år? De flesta jag frågat har varit väldigt säkra på att miljonprogrammet har funnits. Nästan lika många har menat att det också varit statligt. Min teori efter att ha gått igenom så gott som alla källor i källförteckningen är att precis då 1966, som nu i valtider 2014, så görs det reklam av politiska partier rörande exempelvis framtidskontrakt. På 90-talet var det tillräckligt många som fortfarande mindes vallöften från kommunalvalen 1966 tillsammans med det decenniets nyhetsförmedling, där det ofta pratades om kommunala byggprogram och kanske program överhuvudtaget. När det nya ordet miljonprogram börjar få lite spridning i början på 1990-talet så finns det en äldre generation som kan bekräfta att det genomfördes program och byggdes en massa på 1960-talet. Och det jämna talet miljon- är ju fantastiskt om det går att få med i ett nytt ord? Man ser utan ansträngning de seriebyggda, storskaliga husen och monotonin, framför sig? Jmf med 670 tusenprogramsområde. -program i sig kanske också tilltalar vår konspirationsteoretiska ådra? Nog måste det ha funnits ett stort program som farbror staten genomfört. Liksom förprogrammerat, i långa rader.

Det lilla antal socialdemokratiska politiker som använder ordet för första gången under 1970-talet kanske lika gärna kunde ha sagt, eller menat, miljonprojekt eller -kontrakt. Kanske det var ett partiinternt ord som för första gången dök upp och hamnade i ett riksdagsprotokoll? Jag tror att det dyker upp åtta gånger i protokollen det decenniet. Civicnightwatcher (diskussion) 22 juli 2014 kl. 20.52 (CEST)Svara

Min bild:redan det som byggdes runt 1960 kritiserades fast det numera ses någorlunda OK (läs Farsta, Högdalen Vällingby) Och det fanns något överlägset i kritikerna sätt uttala sig. Kritiken fortsatte sedan för bebyggelsen som gjordes i mitten av 1960-talet där den dessutom blandades ihop med politiken att placera störande socialfall mitt i det nya, läs Bollmora, Skärholmen (som i sig är arkitektoniskt OK) och Tensta. Sossarna var då helt vaccinerade mot kritik och kallade det överklassgnäll (läs diskussionen över rivningen av gamla Malmö). Så det hela hade mycket starka politiska övertoner. Sedan på 1970 talet började det byggas i former som inte var så storskaligt och man var mer restriktiv att plocka in fullt med socialfall, och kritiken mot de nybyggena var mycket begränsad. Och sedan när man kom till 1980-talet, såg man husen byggda 1964-1973 som en stort misslyckande även av vänsterfolk och behövde ge dessa byggprojekt ett namn för att särskilja mot senare bebyggelse (och mot de från cirka 1960 som visade sig bli OK). Så jag är inte förvånad över vad du hittat. På 1970-talet kallade man öststatsbostadsområden (om man var borgerlig) och modern massfabrikations bebyggelse för "vanliga" människor (om man var sosse)--Yger (diskussion) 22 juli 2014 kl. 21.09 (CEST)Svara

Tack! Fascinerande är också att flera av källorna är utgivna av arkitekter, muséer, riksantikvarieämbetet, etc, och ingen har kontrollerat om riksdagsbeslut ens funnits, 1965. Flera av medarbetarna, på åtminstone myndigheterna, tycker man borde ha examen från nån arkitektskola eller ingenjörsutbildning, där en skvätt historia ingått. Civicnightwatcher (diskussion) 23 juli 2014 kl. 11.22 (CEST)Svara

Det stämmer inte att äldsta belägg är från 1983, här [2] här ett belägg från 1975, ytterligare ett från 1975 [3], ett från 1974 [4], ett från 1973 [5] ytterligare ett från 1974 [6], de flesta visar på att begreppet då var allmänt erkänt. Som jag var med på 1970-talet om än ung visste jag redan att det användes då. Sedan är en annan sak att man senare kommit att använda det lite slarvigt som synonym till "problemområde" oavsett byggår.FBQ (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 20.43 (CEST)Svara

Min bild är ju annars appropå det Yger nämner att de höga punkthusen från 1950- och 1960-talen fick en väldigt hård kritik, vilket ledde till att man började bygga lägre hus, ofta med loftgångar och slutna innegårdar som skulle bli mysigare och mer personliga under 1970-talet. I allmänhet utan att de sociala problemen försvann.FBQ (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 21.04 (CEST)Svara

Det du har hittat är ett till två ord i var och en av dessa böcker med över hundra sidor vardera. Det betyder definitivt inte att det är ett allmänt spritt ord. Men det kommer att bli det, många, många, år senare. Civicnightwatcher (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 22.55 (CEST)Svara

Att använda ordet flera gånger på raken är det ju sällan något skäl till. Skrifterna handlar om en rapport från Statens offentliga utredningar, en rapport från Göteborgs universitet, tidningen Byggmästaren, Svenska slöjdföreningens tidskrift. Googlebooks innehåller som känt bara en bråkdel av alla utgivna skrifter, och träffarna visar inte på att ordet skulle bli vanligare under 1990-talet. Att flera av skrifterna inte förtydligar vad som menas med miljonprogrammet (även om några gör det) innebär att man förutsätter att det är känt.

Har du några källor till ditt påstående?FBQ (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 07.30 (CEST)Svara

Forts, sjunde repliken i rubriken nedan. Civicnightwatcher (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 09.03 (CEST)Svara

Jag återskapade versionen från 2012. Främsta orsaken var att när jag skulle titta på artikeln och upptäckte att det sades att miljonprogrammet var ett mediapåfund från 1990-talet - vilket enkelt går att kontrollera inte alls stämmer med googlebooks vilket ger gott om tidigare belägg, angavs källan som riksdagsprotokoll från 1960-talet. Uppenbart har någon skrivit om texten utan att över huvud taget ange källor eller kontrollera noterna. Jag har inte tid just nu att gå igenom vad som gjorts med artikeln sedan det hände, det går säkert att återställa en del av redigeringarna som varit vettiga, men det här kändes bäst som det handlade om ganska stora mängder redigeringar.FBQ (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 20.30 (CEST)Svara

Jag rullar tillbaka tills du kan komma med källor som stöder ditt resonemang och tills en diskussion är genomförd. Vad gäller googlebooks så svarar jag i rubriken ovan. Källor och noter är noga angivna och kontrollerade, i motsats till vad du påstår. De redigeringar som du beskriver varit vettiga är överförda till andra artiklar. Civicnightwatcher (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 22.55 (CEST)Svara

Påståendet att Miljonprogrammet skulle vara någon mediaterm myntad på 90-talet stämmer inte heller alls överens med vad som lärs ut på samhällsgeografiska grundkursen åtminstone på Lunds universitet. /Grillo (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 23.16 (CEST)Svara

Det är ju en definitionsfråga om noterna stämmer hursomhelst har icke källbelagd information lagts in. Jag föreslår att du letar upp någon källa som kan belägga att miljonprogrammet är en mediamyt från 1990-talet. Jag har visat på flera belägg som visar att det existerade och användes i flera olika sammanhang långt tidigare.FBQ (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 07.36 (CEST)Svara

Som oinsatt tycker jag den tidigare ingressen kom direkt till saken. Den lockade även till vidare läsning. Det vill inte säga att det är ointressant med ordets/begreppets etymologiska ursprung, bara att själva "programmet" bör vara artikelns huvudfokus och tvister om ordet/uttrycket (och när det togs i bruk) bör komma senare. Dieselmotorvagnar (till stationen) 31 augusti 2014 kl. 07.49 (CEST)Svara

Jag återför till äldre version som är OK. Den nya är både strukturmässigt och innehållsmässigt ett förstörande av den tidigare texten.--Yger (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 08.12 (CEST)Svara

Forts, från rubriken ovan. Skriver man en artikel eller bok om bilar, så förekommer säkert ordet bil kanske nån gång då och då, på flera sidor. I nämnda böcker, från 70-talet, så rör det sig om två ord var hundrade sida (J 1982, och även jag, har hittat likadana enstaka belägg, ovan, från 1971 och 1972)? Delar man upp alla sekundärkällor i förhållande till primärkällor, så är det klarlagt att majoriteten av dem pratar om att ett riksdagsbeslut tagits om ett miljonprogram. Trots att det inte finns något sådant riksdagsbeslut. Därav den mytbildning, som skett, i tidningsmedia bl a på 90-talet. Jag kan ta bort meningen med 90-talet tillsvidare, då notantalet blir väldigt stort ifall ett tillräckligt övertygande antal dagstidningar ska redovisas där. Själva embroyt för den allmänna spridningen av ordet bland journalister ser ut att vara boken Hur gör vi staden mänskligare? : rapport från en hearing, utgiven av statens råd för byggnadsforskning 1981. 50 "vittnesmål" från en tredagarsdebatt, redovisas i boken. Lennart Holm, en av de mest framträdande personerna i bostadsutredningen på 60-talet, är den första av bara tre vittnen som använder begreppet. Han är noga med att då förklara att det aldrig var frågan om ett byggnadsprogram. Civicnightwatcher (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 09.04 (CEST)Svara

Det går givetvis att utveckla ämnet. Jag tyckte dock att Holgers artikel var tydlig med att det handlade om ett vallöfte följt av flera beslut för att underlätta byggande men inget formellt "miljonprogrammsbygge". Sedan går det som sagt att utveckla hur "miljonprogrammet" senare blivit synomymt med storskaliga byggnadsprojekt i förorten oavsett om de byggts 1965–1975 och exkluderat byggprojekt som också så att säga ingick i planen för att skapa fler bostäder men som inte låg i förorten, och att man då ofta kommit att koppla det till sterila miljöer med höga punkthus, som ju egentligen i många fall byggdes innan 1965. Men det är ju snarare just en folklig vardagstolkning av begreppet som säkert även gått att hitta i kvällspressen, tittar man på vetenskaplig litteratur har den hela tiden använt den ursprungliga definitionen.--FBQ (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 11.41 (CEST)Svara

Ja, den tidigare artikeln var bra på många sätt. All respekt för tidigare författare. I mina redigeringar har jag bl a utgått ifrån att att artikeln bör handla om det som var typiskt för tiden 1965 - 1974. Men som det står nu, tvetydigt i den första meningen så var den vardagliga benämningen miljonprogrammet. Det stämmer inte. Jag har inte kunnat se att det funnits någon primärkälla som sagt att allmänheten kände till ett sånt uttryck. Holger skriver högre upp här under rubriken beslutet år 2009, att riksdagen tog beslut om ett sk miljonprogram. Jag har inte kunnat finna några tecken på att en primärkälla har funnits som utgör grund för ett sånt påstående, heller. Det borde stå tidigt i inledningen att det är ett socialdemokratiskt vallöfte, om det finns källor för detta. Jag tycker det är ganska oklart i nuvarande version. Men som du säger så går det att utveckla ämnet. Ungefär som jag gjort fram tills dagens tillbakarullning. Jag anser att det varit bättre att fortsätta utveckla artikeln, istället för att rulla tillbaka två år. Civicnightwatcher (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 18.22 (CEST)Svara

Jag ser att Holger tre år senare, 2012, korrigerat detta med riksdagsbeslutet. Det märkliga är att artikelns andemening ändå är att ett program har upprättats innan tioårsperioden startar, och att det finns medans perioden pågår. Trots att det inte finns några äkta sekundärkällor som stödjer det, vilka i sin tur bygger på en primärkälla. Civicnightwatcher (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 22.15 (CEST)Svara

Uppskattningsvis hälften av alla tidningsjournalister under 80-talet och mer än hälften av författarna till böckerna som omnämns i artikelns källor skriver samvetsgrant "det så kallade miljonprogrammet". De sistnämnda i vart fall inledningsvis. Några få av dem konstaterar också att begreppet som sådant inte gått att finna i dokument från riksdagen. De ord som vi funnit under 70-talet saknar oftast detta förtydligande, antagligen för att man då menar något som mer liknar en reform, eller vallöfte, och för att de författarna eller riksdagsmännen sannolikt har ett förflutet inom SSU eller SAP. För att ämnet ska bli lättare att skriva om så är det bra om artikelnamnet var mindre vilseledande? Trots att det nere i artikeln står att miljonprogrammet inte funnits, så ger nuvarande artikelnamn intrycket att så ändå varit fallet? Hur skriver man en en artikel om något som inte funnits? Jag provar att skapa en ny artikel inspirerad av de samvetsgranna. Sedan kan en granskning ske och eventuellt denna artikel riktas. Civicnightwatcher (diskussion) 1 september 2014 kl. 07.42 (CEST)Svara

Vi kan mycket väl skapa artiklar för vad som allmänt uppfattas som ett sammanhängande skede. Det går att tydliggöra att det inte funnits något formellt "miljonprogram" genom att i början av artikeln skriva att "med miljonprogrammet menas ...." Edaen (diskussion) 1 september 2014 kl. 07.53 (CEST)Svara

Exakt. Begreppet miljonprogrammet finns och är en verklighet. Att det inte överensstämmer med din tidigare uppfattning om vad det var hindrar inte eller förändrar inte det.--LittleGun (diskussion) 1 september 2014 kl. 08.06 (CEST)Svara

Det mycket intensiva bostadsbyggande mellan 1965 och 1975 kallas allmänt för Miljonprogrammet, även om det inte var/är något officiellt namn eller program. Med tanke på Principen om minsta möjliga förvåning bör artikelnamnet bibehållas. --Holger.Ellgaard (diskussion) 1 september 2014 kl. 15.42 (CEST)Svara

Det finns nu både en mall som talar om att artikeln kan komma att nedgraderas från bra artikel och en som säger att artikeln kan behöva kvalitetsgranskas. Att en artikel samtidigt har status som bra och i behov av kvalitetsgranskning verkar motsägelsefullt och man kanske kunde ta det i ordningen att den först förlorar sin status som bra innan den märks upp med den andra mallen? Edaen (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 20.10 (CEST)Svara

Ja, det kan man tycka. Samtidigt har den artikel som först skulle bedömas rullats tillbaka två år, samtidigt som kvalitetsmallen fått följa med. Så redan där är det oordning? Civicnightwatcher (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 21.47 (CEST)Svara

Användare Civicnightwatcher har lagd in flera mallar ("ifrågasatt uppgift", "källa behövs") i denna artikel. Samma uppgifter är dessutom ifrågasatta flera gånger på olika ställen trots att källor angavs. Civicnightwatcher argumenterar bl. a. att ”flera sk sekundärkällor skriver så, men faktum är att de själva fått detta från en okänd felaktig sekundärkälla vilket gör dem själva till tredjehandskälla, vad gäller detta påstående”. Hur vet du det?

Här kommer några exempel:

1. Ifrågasatt uppgift: Baserat på utredningens slutbetänkande Höjd bostadsstandard (SOU 1965:32) beslöt riksdagen 1965 att en miljon lägenheter skulle uppföras fram till och med 1974.

Uppgiften har flera källor. Den mest trovärdiga är Olof Hultin och skriften Hej Bostad, dessutom finns uppgiften i Peter Lundells ”Stockholm en planerad stad” och Helena Frimans ”Stockholm – en historia i kartor och bilder”.

2. Ifrågasatt uppgift: Bostadsbristen var akut och orsakades av stor inflyttning till städerna.

Uppgiften saknar källa, men att bostadsbristen var akut efter andra världskriget råder väl inget tvivel om. Redan 1946 lanserade Stockholms stadsbyggnadskontoret en affisch med texten Sök Er ej till Stockholm 1946 – 21.000 söker förgäves bostad. Varför skulle man starta ett miljonprogram om det inte funnits brist på bostäder?

3. Ifrågasatt uppgift: Uttrycket "miljonprogrammet" bygger på Ernst Michaneks paroll "En miljon bostäder på tio år", som 1964 användes som mellanrubrik i SAP:s politiska riktlinjer "Resultat och reformer". Uttrycket återkom sedan i samma års valpropaganda.

Uppgiften har en källa: Nationalencyklopedin: Miljonprogrammet. Jag tycker att den källan är mycket trovärdig.

4. Ifrågasatt uppgift: Vid byggandet av skivhus ställdes ofta lyftkranarna, som skulle montera betongelementen, på räls, detta för att underlätta byggandet ännu mer. Huslängornas inbördes avstånd blev beroende av kranarnas räckvidd.

Uppgiften har ingen källa, men kan lätt fixas. Förklaringen varför det tas upp här är att inom miljonprogrammets industriella montage- och löpande band-produktion användes metoden för första gången i stor skala. Det intressanta (eller hårresande) är ju att plötsligt kranens räckvidd bestämde hur utomhusmiljön skulle gestaltas och inte en landskapsarkitekt. Den senare fick ”fixa till” de värsta bristerna.

--Holger.Ellgaard (diskussion) 1 september 2014 kl. 16.27 (CEST)Svara

Hej Holger! Exempelvis pkt 1. Varför går det då inte att finna ett sånt riksdagsbeslut? Vad gäller pkt 2 så var det så redan på 40 och 50-talet och det är orsaken till den febrila byggaktiviteten och industrialisering av byggandet som pågår långt innan 1965. Allt som inte är typiskt för 10-årsperioden borde höra till bakgrund eller föras över till artikeln stadsplanering. Det sistnämnda vill jag minnas att du själv förslagit ovan. Civicnightwatcher (diskussion) 1 september 2014 kl. 16.56 (CEST)Svara

Hej! Pkt 1. Det vet jag inte, men fyra källor för en faktauppgift duger bra för en wikipediaartikel. Pkt. 2. Visst rådde bostadsbrist långt före miljonprogrammets tioårsperiod. Men bristen var ju inte avhjälpt och en av anledningarna för att detta gigantiska bostadsprojekt skulle lanseras. Varför skall man inte nämna det i artikeln? Jag citerar Länsstyrelsen i Stockholm ang. skriften "Hej bostad": Stora ansträngningar görs nu för att öka bostadsbyggandet. Förra gången bostadsbehovet var akut löstes det med miljonprogrammet – en miljon bostäder uppfördes över hela landet under åren 1965-1975...

Gällande industrialisering av byggandet har du fel. Byggandet innan miljonprogrammet var i stort sett hantverksmässigt. Mekaniseringen slog visserligen igenom redan på 1950-talet, men den storskaliga industriella bostadsproduktionen med fabrikstillverkade betongelement är typisk för miljonprogrammet. Jag citerar "Hej bostad" sid. 10: Miljonprogrammet innebar att det redan högt uppskruvade byggtempot drevs upp ytterligare. För att klara den höga produktionstakten, och för att sänka byggkostnaderna strävade man efter att rationalisera och mekanisera byggandet. --Holger.Ellgaard (diskussion) 1 september 2014 kl. 17.16 (CEST)Svara

Pkt 1. Jag har läst igenom Riksdagens protokoll nr 16, andra kammaren, 7/4 1965 och Register till Riksdagens Protokoll med Bihang 1961-1970. I dem finns inga noteringar om beslut som sträcker sig över, vare sig, någon tioårsperiod eller som rör en miljon bostäder. Dessa borde vara sekundärkällor för flera av dem som skrivit böcker om den här tidsperioden. Jag håller med om att fyra källor hittills har räckt. Men nu när vi upptäckt att det i det här fallet inte är tillförlitligt och hur svårt det verkar vara att ringa in primärkällan, så blir vi tvungna att anpassa oss. Civicnightwatcher (diskussion) 1 september 2014 kl. 18.31 (CEST)Svara

Jag vet inte hur du letar och efter vilka uppslagsord. Med tanke på att wikipedia inte skall bedriva någon originalforskning tycker jag fortfarande att uppgiften är väl underbyggd med trovärdiga källor. Dessutom tycker jag att pkt. 1 inte är avgörande för artikeln i sin helhet. Miljonprogrammet har ju funnits, hur och under vilket namn spelar ingen större roll. --Holger.Ellgaard (diskussion) 1 september 2014 kl. 19.08 (CEST)Svara

Olof Hultin var 18 år 1965. Det är inte originalforskning att leta efter ett riksdagsbeslut i sekundärkällan. Jag tror det finns flera personer från den här tiden som inte riktigt kan skilja på riksdag, regering och SAP. Kan Hultin mena regeringsbeslut när han skriver riksdagsbeslut? Civicnightwatcher (diskussion) 1 september 2014 kl. 19.26 (CEST)Svara

Hur gammal Hultin var spelar väl ingen roll! Tre källor skriver "riksdagsbeslut" och den ene har kanske skrivit av från den andre. "Hej bostad" skriver: Som ett resultat av utredningens slutbetänkande "Höjd bostadsstandard" (SOU 1965:32) beslöts att en miljon lägenheter skulle uppföras de närmaste tio åren. Det blev grunden för det så kallade miljonprogrammet.... Vem som beslöt står inte i Hej bostad, det går kanske att ta reda på. Friman skriver: Riksdagen beslöt enigt att följa utredningens förslag... Faktum är att "Höjd bostadsstandard" (SOU 1965:32) låg till grund för miljonprogrammet och jag tycker inte att det är av avgörande betydelse för artikeln vem som tog beslutet. Det här är ju ingen doktorsavhandling. Kanske har riksdag och regering blandats ihop? Vi kan ju hålla oss till Hej bostads mera neutrala beskrivning och struntar i att skriva vem som beslöt. --Holger.Ellgaard (diskussion) 1 september 2014 kl. 20.18 (CEST)Svara

Nej, du har rätt. Det är inte avgörande för artikeln (men det är konstigt att det inte går att hitta dokumentation för ett så stort projektbeslut). Vad gäller industrialiseringen av byggandet så var det ..."långt utvecklat redan 1965". Omställningen startade redan på 50-talet. "Miljonprogrammet 1965 - 1974 innebar ingen plötsligt förändring av byggande, varken i fråga om volym eller byggnadssätt".^[1] I samma källa på sidan 35 kan man också läsa att under 50-talet så ökade antalet tornkranar från ett 10-tal till ungefär 700 st. 1949 började man använda portalkranar för limphusen.^[2] Civicnightwatcher (diskussion) 1 september 2014 kl. 21.25 (CEST)Svara

 

Ännu en gång: "Hej bostad" sid. 10: Miljonprogrammet innebar att det redan högt uppskruvade byggtempot drevs upp ytterligare… Att kunna producera ett så stort antal bostäder på så kort tid har aldrig hänt före eller efter miljonprogrammet. Det var bara möjlig genom en långt gående industrialisering av byggprocessen, som speciellt i slutskedet nådde sin kulmen. Att kranar användes redan tidigare har ingen ifrågasatt. Och om "plötsligt förändring av byggandet" står ingenting i artikeln. Tvärtom stå det om Östberga där elementbygget redan användes 1960. Du får väl läsa artikeln mera noggrann innan du sätter ut mallar.

Naturligtvis innebar miljonprogrammet en förändring av byggandet, av arkitekturen, av den yttre miljön och mycket annat. Det medförde även en ökning av volymen (som var meningen). Sedan 1954 var det en uppåtgående volymökning som nådde sin absoluta topp mellan 1964 och 1973 (se diagram, källa SCB). Om en plötslig volymökning står ingenting heller i artikeln. Eller ifrågasätter du att ca en miljon bostäder byggdes på en tioårsperiod? Det var faktiskt en gigantisk bedrift för ett litet land som Sverige, som även innebar produktion av en miljon kök och en miljon badrum.

Gällande det ifrågasatta beslutet om miljonprogrammet hittade jag ytterligare en källa i min litteratur. Per Kallstenius (förre stadsarkitekt i Stockholm) skriver i ”Minne och vision” (s. 23): År 1965 beslöt riksdagen om det så kallade miljonprogrammet, för att en gång för alla utrota trångboheten…. Alla har fel, bara du har rätt?? Nu orkar jag inte mer. God natt!--Holger.Ellgaard (diskussion) 1 september 2014 kl. 22.20 (CEST)Svara

Ja, även Kallstenius har fel ifall det inte funnits en primärkälla. Primärkällan i det här fallet kan bara vara riksdagen. Fattar den ett beslut så protokollförs det. I protokollen som finns från beslut tagna rörande bostadsbyggnation och bostadspolitik så finns inga beslut, så som bl a Kallstenius påstår. Han är 21 år 1965 och var förmodligen inte själv på plats i riksdagen. Vad gäller volymer etc så kan man i källan bara konstatera att skillnaderna är marginella jämför med första halvan av 60-talet. Visst når det sin topp, men det är inte frågan om ens en 15%-ig ökning från år till år? Vad har du för källa när det gäller att arkitekturen skulle förändrats? Kanske någon liten generell förändring över tid, men inte såpass att den är värd att tas upp som speciell för den här 10-års perioden. Civicnightwatcher (diskussion) 1 september 2014 kl. 22.54 (CEST)Svara

God morgon! Rubriken "Miljonprogrammets slut" har en del intressanta saker och stämmer bra överens med många skrifter i ämnet. Vad gäller det sk programmets början så är det lite problematiskt att vi inte hittar sekundärkällan för det. Att det upphör, eller att det råkar just bli en miljon lägenheter som byggs under en 10-års period, beror på att det uppstår ett stort antal tomma lägenheter i början på 70-talet. Snabbt så slår man ner på byggtakten ute i kommunerna. Hade inte det skett så hade byggande fortsatt och den här artikeln hetat 1,3 miljonersprogrammet. Förutsatt att man grävt riktigt djup och hitta någon politiker som runt mitten av 60-talet pratat i en valrörelse att vi ska bygga 1,3 miljoner bostäder på 10 år. En annan prognos i SOU 1965:32 är att det egentligen borde byggas 3 miljoner under den tidsperiod den här artikeln berör, då detta bedömdes vara behovet mellan år 1961 och 1975. Civicnightwatcher (diskussion) 2 september 2014 kl. 08.04 (CEST)Svara

Primärkällorna är flera, de viktigaste verkar vara prop. 1966:1 bil. 13 s. 191 och prop 1967:100.[7] Ett mer tekniskt uttryck tycks vara "det bostadspolitiska målet". Edaen (diskussion) 2 september 2014 kl. 09.04 (CEST)Svara

Ännu en källa, Bonniers lexikon (1996) band 13, s. 49. Jag citerar: Miljonprogrammet, riksdagens bostadspolitiska program 1965 som innebar att en miljon nya lägenheter skulle byggas fram till 1975 för att få bort bostadsbristen. Främst allmännyttan och bostadskooperationen anlitades för de nya områdena, oftast i storstädernas förorter, som byggdes med storskaliga metoder och i enhetlig stil. I efterhand har miljonprogrammets områden kritiserats som sterila betongghetton vilka har ökat segregationen i boendet.

Exakt det står i artikeln, bara lite utförligare och med andra ord. Jag håller inte med om att artikeln enbart skall belysa en 10 års period. För att förstå miljonprogrammet krävs även en kort arkitekturhistorisk återblick, något om problemen som uppstod efteråt samt en betraktelse ur dagens synvinkel och om framtida upprustning. Så är artikeln uppbyggd.

Du håller på med någon sorts konspirationsteori i stil med ”månlandningen har aldrig ägt rum” och du stänger ögonen för hårda fakta. Det gör att du tyvärr inte är rätte man att redigera denna artikel. Och det gör även att det är meningslös att fortsätter en diskussion med dig.

Om jag nu skall ta mig an artikeln ytterligare en gång (som tydligen önskas) kommer jag först och främst att plocka bort samtliga av dina mallar, sedan kommer jag förtydliga vissa meningar som gick att missförstå. Stora delar av artikeln är fortfarande intakta, därför bör det vara lätt att behålla artikeln som ”bra artikel” Detta med ”bra artikel” är inte så viktig, viktig är att en läsare kan lita på innehållet och det gör den inte om han/hon hela tiden snubblar över "ifrågasatt uppgift" och "källa behövs".--Holger.Ellgaard (diskussion) 2 september 2014 kl. 09.47 (CEST)Svara

Du har mitt stöd att vidta de åtgärder du skriver. Kritik måste gå att underbygga med goda källor, inte personligt tyckande "jag känner inte på det sättet, trots det finns källor som stöder ett påstående".Yger (diskussion) 2 september 2014 kl. 10.55 (CEST)Svara

Vad kul att du vill fortsätta med artikeln. Jag kan återkomma med eventuella synpunkter till vintern. Intressant för det fortsatta arbetet kan vara detta citat från Lennart Holm, engagerad i flera statliga utredningar rörande boende på 60-talet ..."I stället fick vi en snabb urbanisering. Men miljonprogrammet var ett socialt reformprogram, inte ett stadsbyggnadsprogram. Detta överläts istället på kommunerna. Vad man kan skylla på miljonprogrammet är tidspressen, som i sin tur fick vissa effekter på kvaliteten, men det orsakades ju av den sociala nöd som förelåg. Utförandet blev här och där mindre lyckat, på andra ställen mycket bra. Men programmet kan inte lastas för det. Det fanns inga riksplaner. Men det utbildades moden. Stor vikt lades vid barnens miljö. Stadsplanetävlingarna visade hus i park och stora sammanhängande utrymmen för barnen. Man tänkte mycket lite på hur miljön var för andra och för andra tider på dygnet än de ljusa och soliga"... ^[3] Civicnightwatcher (diskussion) 2 september 2014 kl. 18.34 (CEST)Svara

Nu har det flutit in ett påstående att det inte var ett officiellt program. I förarbetena uttrycks det mer eller mindre som om det var just ett program. Framför allt utgjorde det, enligt tidigare länkad pdf från Boverket, ett officiellt fastställt mål för bostadspolitiken. I diskussionen ovan har det hävdats att det var ett inofficiellt begrepp som skapades långt senare och att det inte fanns något samtida beslut. Den typen av frågor kan komma upp igen. Det kan också vara av intresse för den mer än allmänintresserade att få hänvisningar till de formella besluten och deras förarbeten. Det kan därför finnas skäl att leta reda på de propositioner och riksdagsbeslut som rör miljonprogrammet, alltså där det bostadspolitiska målet fastställdes. Edaen (diskussion) 2 september 2014 kl. 15.32 (CEST)Svara

Långtidsutredningen 1970:

1. På annat håll i denna utredning har ifrågasatts om ett lika omfattande bostadsbyggnadsprogram kommer att realiseras under 70-talet som under 60-talet. s. 138
2. Det är självfallet av intresse att söka utröna vad våra antaganden kan innebära för olika bostadspolitiska mål. Det mål vars uppfyllelse vi här anse oss ha möjlighet uttala oss om, låt vara villkorligt, är målet för bruttotillväxten i lägenhetsstocken, dvs. 1 miljon nyproducerade lägenheter 1965–1974. s. 261

Bostadspolitiken, Boverket:

1. Miljonprogrammet 1965–1974 innebar att statsmakterna återigen tog ett helhetsgrepp på bostadspolitiken liknande besluten 1946 och 1947. s. 56

Det som nu står och som är hämtat från NE, nämligen "detaljerat" program har tycke av halmgubbe. Som framgår av Långtidsutredningen användes orden "program" och "mål". Det är klart att genom att höja ribban tillräckligt högt kan man motbevisa vad som helst. Edaen (diskussion) 2 september 2014 kl. 15.47 (CEST)Svara

Hej! Med NE:s "detaljerat" program menas förmodligen att staten gav ramen, medan marknaden stod för detaljerna. Tycker att det kan stå kvar så länge. --Holger.Ellgaard (diskussion) 2 september 2014 kl. 17.52 (CEST)Svara

Nuvarande NE not 2, från 1994, har NE själva senare reviderat i sitt "Supplement", år 2000. Där har de närmat sig primärkällorna. Det enda beslut eller utlåtande som rör "1 miljon" som är redovisat i riksdagens protokoll, är ett beslut från statsutskottet. Där säger utskottet att det ansluter sig till att byggnationen av 1 miljon lägenheter är en angelägen målsättning, den närmsta 10-årsperioden. Detta är anledningen till att NE inte längre skriver att det rörde sig om ett "program, antaget av riksdagen 1965". Michael Lindqvist sätt att resonera, not 1, har inte heller stöd i primärkällorna. Inget förslag rörande en 10-årsperiod, från regeringen, har bifallits. Istället fortsätter man som tidigare att varje år förnya 2 årsprogrammen. Det fanns också en typ av 5 årsprogram som förnyades/reviderades tre gånger. Forts. Civicnightwatcher (diskussion) 24 september 2014 kl. 23.20 (CEST)Svara

De flesta källor till vår artikel har givits ut flera år efter tertiärkällan NE, 1994. Det är lockande att tro att NE är upphovet till att så många skrivit att programmet antagits genom ett riksdagsbeslut? (Bl a då Lindqvist, som i sin uppsats tycker sig se hur miljonprogrammet tar form i riksdagens protokoll). År 2000 skriver NE konsekvent "miljonprogram", "miljonprogramsområden" och "program". De skriver också att uttrycket bygger på en mellanrubrik i Resultat och reformer, 1964. Det gör också en arkivarie i not 9, Arbetarhistoria, 8/2008 (det rätta numret ska vara 2/2008). I tre rubriker finns ordet miljon med; "En miljon nya bostäder på 18 år", s 81, (vilket bör vara det ungefärliga antal som byggts från 1945 - 1963, "En ny miljon bostäder på 10 år!" s 82, och "Produktionen av nya eller ombyggda bostäder behöver gå upp till en miljon på en tioårsperiod." s 84. NE har felciterat Resultat och reformer. Civicnightwatcher (diskussion) 25 september 2014 kl. 18.56 (CEST)Svara

"Det av departementschefen (inrikes- min anm) uppställda produktionsmålet, 1 miljon lägenheter under den närmsta tioårsperioden, synes utskottet angeläget att förverkliga", Riksdagens protokoll, bihang, samling 6, statsutskottet 1-39, 1965/27, nr 38, s 9. Se också s 7. På s 14 citeras motionärer som stöder sig på regeringen Erlander III:s riktlinjer i Resultat och reformer, 1964. Utskottet ger departementchefens förslag för bostadbyggnadsprogrammet det innevarande året sitt stöd. D v s 85 000 lägenheter och för 1966 90 000. Alltså inga sammanhållna byggprojekt var sig de närmsta två eller 10 åren, utan bara målsättningar vad gäller antal. Civicnightwatcher (diskussion) 25 september 2014 kl. 21.35 (CEST)Svara

Rune B. Johansson (s) ska ha varit chef för inrikesdepartementet då och han bygger förmodligen sina uttalanden på den pågående SOU utredningen, 1965:32. Sveriges meste utredare, och utredare i den utredningen, Lennart Holm är i "Hur gör vi staden mänskligare? : rapport från en hearing", s 18, noga med att i början av samtalen fastslå att miljonprogrammet aldrig var frågan om ett stadsbyggnadsprogram eller några riksplaner, utan om ett socialt reformprogram. Också Karl-Olov Arnstberg refererar till detta i sin bok "I stadens utkant - perspektiv på förorter", 1997. Holm skriver i tidningen "Arkitektur", 1987, nr 7, s 43, att Erlander i ett föredrag berättade att det var SSU år 1962, och Ingvar Carlsson, som var upphovet till det som senare kom att kallas "miljonprogrammet". Detta ska inte ha dokumenterats i partiprotokollen på 60-talet av vare sig SSU eller SAP, enligt Holm. Civicnightwatcher (diskussion) 29 september 2014 kl. 22.47 (CEST)Svara

Både NE (1994) och Bonniers lexikon (1996) ser ut att vara orsaken till stora delar av det sisofysarbete du beskriver, Holger? Med sin sin breda spridning gör de att folk, i det oändliga, kommer att vara här och påstå att det funnits en mellanrubrik som hetat "En miljon bostäder på tio år" och att det funnits olika förslag som riksdagen har bifallit. Det sistnämnda stämmer såtillvida att riksdagen varje år under både 50-, 60- och 70-talen bifallit eller påbjudit, indirekt och direkt, minst 350 byggprogram årligen. Sammanlagt kan det röra sig om mer än 7 000 byggprogram bara på 50- och 60-talet, om man bara tittar på kommunerna. Civicnightwatcher (diskussion) 30 september 2014 kl. 08.04 (CEST)Svara

NE:s "Supplement" (2000) motsvarande artikel är omfattande. En av källorna är arkitektmuseets "En miljon bostäder". På s 45 i den står det "I regeringens propositioner är själva starten av miljonprogrammet mycket odramatisk. Uttrycket "Miljonprogram" används inte. Den mer principiella redovisningen kom först i Kungl Maj:ts proposition 1967:100. Till grund låg bl a Byggindustrialiseringens arbete, som påverkade det som skedde redan då, även om de samlade betänkandena kom senare (SOU 1968:43, 1969:63 och 1971:52)". Om det inte ens finns med i propositionerna hur kan man då, i efterhand, komma fram till att det fattats ett beslut? Civicnightwatcher (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 19.01 (CEST)Svara

I sina memoarer nämner Tage Erlander Ernst Michanek och SSU:s och dess ordförande Ingvar Carlssons roll 1964. Han citerar också ur ett pressmeddelande från 1975:

Den 11 februari 1975 kunde dåvarande bostadsministern Ingvar Carlsson sända ut pressmeddelande: "Antalet bostadslägenheter i år 1974 inflyttningsfärdiga hus uppgick till 85 347. Därmed har miljonprogrammet förverkligats och antalet bostadslägenheter i inflyttningsfärdiga hus under tioårsperioden blev 1 005 614." [Erlanders memoarer, 1960-talet, s. 31]

Men, redan i "De tre O:nas" intervju kommer man väldigt nära uttrycket "miljonprogram":

Gustaf Olivecrona: Enligt socialdemokraternas program så ska det byggas en miljon lägenheter på tio år. Är detta ett bestämt löfte eller är det en målsättning?
Tage Erlander: Man får nog betrakta det som en målsättning, som är så nära ett löfte som det kan bli i denna världen. Vi är övertygade om att det går att hålla det löftet.
[...]
Lars Orup: För 10-årsprogrammet – alltså målsättningen 1 miljon lägenheter – kommer det att bli en jämnare, mer planerad kreditgivning för att klara det programmet? [Erlanders memoarer, 60-tal Bilaga A, Erlander intervjuades 8 september 1966 av Gustaf Olivecrona, Åke Ortmark och Lars Orup, Sveriges Television.]

Edaen (diskussion) 8 maj 2017 kl. 21.18 (CEST)Svara

Kvalitetskontrollen är nu avslutat. Artikeln har blivit tydligare på flera punkter och fick fler källor. Jag är tacksam för synpunkter. --Holger.Ellgaard (diskussion) 3 september 2014 kl. 17.34 (CEST)Svara

Hej, Jag har sett att många varit involverade i diskussionen runt denna artikel, och jag har inte satt mig in tillräckligt för att bedöma helheten. Dock är inledningen fortfarande mycket lång, och bara marginellt kortare än då jag lade in {{inledning}} som du omgående valde att ta bort utan diskussion. Ungefär hälften vore lagom, enligt min mening. Vad säger konsensus? Hälsningar, /Urbourbo (diskussion) 3 september 2014 kl. 18.35 (CEST)Svara

Hej! Att jag tog bort din mall utan kommentar beror på att jag var mitt i redigeringsarbetet, som jag även aviserade i förväg. Då kändes din mall totalt onödig och som en piska! Inledningen är nu betydlig kortare, men kan kanske krympas ännu mer. Hela artikel har f.n. 33 049 byte, är alltså ganska lång, en fyllig inledning behövs för detta invecklade tema. Hälften är för kort, inledningen skall ta upp de viktigaste bitarna. Ha det bra! --Holger.Ellgaard (diskussion) 3 september 2014 kl. 18.48 (CEST)Svara

Jag har gått igenom inledningen, tagit bort en del och åstadkommit vad jag hopas vara en kompromiss mellan era två ståndpunkter.

• Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet i Sverige under perioden 1965–1974, som följde efter ett riksdagsbeslut 1965. Målet var att på kort tid bygga en miljon bostäder med syfte att förbättra bostadsstandarden, avskaffa trångboddheten och avhjälpa den sedan 1950-talet rådande bostadsbristen.

• En förutsättning för miljonprogrammet var pensionsreformen 1959, vilken lett till att ett betydande kapital byggts upp i AP-fonderna, som kunde användas för finansiering. Det statliga bostadslånesystemet förändrades så att storskaligt och industriellt byggande gynnades.

• Det råder delade meningar om hur många lägenheter som producerades genom miljonprogrammet, enligt SCB uppfördes 1 006 000 nya lägenheter. En tredjedel var höghusområden, en tredjedel av låga flerbostadsområden och en tredjedel småhus. Nettotillskottet till landets bostadsbestånd blev dock inte så högt då många äldre hus revs, bland annat i stadskärnor som Stockholms city (Norrmalmsregleringen) och i landsbygdsområden med minskande befolkning.

• Tack vare miljonprogrammet uppstod i slutet av 1970-talet på flera håll bostadsöverskott. Flera av miljonprogrammets områden fick dåligt rykte och stämplades som fysiskt och socialt undermåliga boendemiljöer. Miljonprogrammets bebyggelse utgjorde 2004 cirka 25 procent av det samlade bostadsbeståndet i Sverige och återspeglar 1960- och 1970-talens idé om ett välfärdssamhälle. 2010 var ungefär 650 000 lägenheter byggda inom miljonprogrammet i behov av renovering, motsvarande ett investeringsbehov på mer än 650 miljarder kronor.

Omformuleringar och vissa reduktioner innebär att den ursprungliga versionen kunnat minskas med cirka en tredjedel. Jag hoppas att jag fått med allt det viktigaste, se vad ni tycker! Mvh Yinandjang (diskussion) 4 september 2014 kl. 04.07 (CEST)Svara

Hej! Jag har genomfört en reduktion av introt enligt ovan. Har också genomfört mindre språkliga korrigeringar av första delen av den övriga texten. Formuleringen om att storskaligheten motiverades av att det var ekonomiskt säkrare att bygga större projekt har tagits bort, då detta omöjligen kan ha varit fallet. Större projekt medför utan tvekan större ekonomisk risk. Storskaligheten måste ha motiverats av minskade styckkostnader. Mvh Yinandjang (diskussion) 4 september 2014 kl. 06.30 (CEST)Svara

Nu blev det väldigt överskådligt och lockande till läsning. Dock vad gäller not ett, och vad jag minns från en jämförelse mellan protokollen från bl a 1964 och 1965, så nämns inget som får en att tänka på någon 10-års planering. Man fortsätter att fatta beslut om två år i taget, som man gjort sedan 50-talet. Den enda nya för år 1965 är att man för första gången specificerar antalet lägenheter från att tidigare bara angett ett kostnadstak. Men som sagt jag återkommer senare under året. Civicnightwatcher (diskussion) 4 september 2014 kl. 08.15 (CEST)Svara

Hej Yinandjang!
Jag är helt med på din redigering av inledningen och artikeltexten. Detta om "ekonomiskt säkrare att bygga större projekt" var klumpig uttryckt (inte av mig) och andemeningen var väl att en lång serie blir billigare per färdigställd enhet än en kort serie. Jag tycker dock inte att "Sverige" behöver länkas. Ingen kommer väl att klicka på den länken för att se vad Sverige är för någonting. Tack för den konstruktiva hjälpen! Hälsningar --Holger.Ellgaard (diskussion) 4 september 2014 kl. 08.55 (CEST)Svara

Även jag är nu nöjd med längden. Bra jobbat alla. /Urbourbo (diskussion) 4 september 2014 kl. 09.00 (CEST)Svara

Tack! :-) --Holger.Ellgaard (diskussion) 4 september 2014 kl. 09.04 (CEST)Svara

Ok, låter bra, tack så mycket! Mvh, Yinandjang (diskussion) 4 september 2014 kl. 12.40 (CEST)Svara

Resultatet av omprövningen blev behåller sin status som utvald enligt de vägledande kriterierna:

• Varit nominerad i minst fyra veckor och
• inte uppfyllt något av kraven för uppgradering, nedgradering eller borttagning av status.

Kigsz 29 september 2014 kl. 12.08 (CEST)Svara

Är Miljonprogrammet/miljonprogrammet att betrakta som ett specifikt namn på någonting, eller är det en typ av substantiv (som då skrivs med liten begynnelsebokstav)? Man säger knappast "ett miljonprogram", "flera miljonprogram" och då borde det väl snarast ses som ett namn? Barkborre (diskussion) 29 september 2014 kl. 14.20 (CEST)Svara

Hej! Jag har inte sett några källor som använder versalisering av ordet. Mest korrekt är förmodligen att som i Nationalencyklopedin, supplement, band 1 och 2, år 2000, också använda dubbla citationstecken "miljonprogram", "miljonprogramsområden", "program" eller sk framför. Ang pluralis så var det minst 3000 olika kommunala byggnadsprogram som utgör delar av det som senare, allmänt och brett, har kommit att kallas "miljonprogram" Civicnightwatcher (diskussion) 29 september 2014 kl. 19.41 (CEST)Svara

Det nyskrivna avsnittet "Jämförelser med liknande projekt i andra länder" haltar och är delvis felaktigt samt saknar källor. Namn på områden och byggmetoden blandas ihop. Inledningen är en upprepning på det som redan finns i artikel. Eftersom Miljonprogrammet är ett kontroversiellt ämne bör nya bidrag vara källbelagda.--Holger.Ellgaard (diskussion) 23 december 2014 kl. 16.29 (CET)Svara

Inledningen består endast av en mening. För mig som oinsatt blir det då lite svårt att få en inblick i vad Miljonprogrammet innebär. --Mathias-90 (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 18.05 (CEST)Svara

Det som står under rubriken Uttrycket borde kunna flyttas upp i ingressen. Hur man skall göra med referenserna vet jag inte, men de kan säkert placeras någonstans i brödtexten. --Caztorp (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 18.13 (CEST)Svara

Arkivarien som författat artikeln i tidskriften Arbetarhistoria (tidigare Meddelande från arbetarrörelsens arkiv), 2/2008, förklarar förutsättningarna för sitt arbete på s 36. Vad hon inte redovisar är vad tidigare arkivarier funnit, eller inte funnit, i andra utredares, partirepresentanters och medförfattares dödsbon. De som skrivit en bok vet hur mycket anteckningsmaterial som föregår minsta lilla trycksak. Fler än fem olika kommittéer ligger bakom de antagna riktlinjerna 1964. Och ännu fler bakom det antagna partiprogrammet 1960, vilket bl a utgör grunden för riktlinjerna. Vilka anteckningar finns hos de övriga medarbetarna? Den fysiska personen Ernst Michanek var knappast ensam i sitt arbete. Han står inte upptagen som författare i primärkällan. Författare till partiprogram och riktlinjer arbetar såklart aldrig ens i egenskap av fysiska personer. De juridiska personerna SAP och LO är författare till riktlinjerna (vad gäller där enskilt förekommande namn så syns bara deras ordförande, som å sin respektive huvudmans vägnar undertecknat förordet). NE:s supplement II, år 2000, och NE i tre band, 2008, är tydliga med att den bakomliggande juridiska personen är SAP. Det framgår också tydligt i primärkällan Resultat och reformer, riktlinjer för socialdemokratisk politik, 1964. Upphovsmannen för övrigt, till den övergripande förda bostadspolitiken som kommit att kallas miljonprogrammet är enligt Ingvar Carlsson och Tage Erlander SSU. Programmet är också en del av ett större politiskt SAP-program.--Aspicior (diskussion) 26 november 2015 kl. 13.12 (CET)Svara

Samvetsgranna publicservice personer som exempelvis Elfsberg igår på Rapport (där han arbetat sen 1975) 19.30, säger så kallade. Även kollegan i samma sändning. Det fåtal gånger ordet förekom i media under 60, 70 och 80-talet så sa man ofta så. Alternativt så använde den noggranne citationstecken eller en förklaring inom parentes med valslogan från 1964 års riktlinjer. Michaneks myntning av ordet lyser med sin frånvaro vid en enkel genomgång av >210 digitaliserade tidskrifter från 1900-talet, i KB:s mediedatabas. Det förekommer i själva verket bara två gånger under 60-talet. Utan citationstecken används däremot en uppsjö av andra ord med morfemet program. Mittenprogram, handlingsprogram, bostads- och markprogrammet, partiprogram, etc. Under den berörda 10 årsperioden så startas också mer än 3 000 kommunala byggprogram, som till slut bildar ”miljonprogrammet”. Det verkar vara först när socialdemokratiska politiker ser ljuset i tunneln, d v s att just deras valslogan med lite mer säkerhet ser ut att bli uppfylld, som användningen av ordet ökar lite i frekvens. 1970 används det tre gånger, 1971 sex gånger, 1972 fyra gånger och 1973 tio gånger. Sen ligger det på runt 10 st t o m 1986 då det ökar och lägger sig på runt 50 t o m 2012. 2013 tokökar det till 255, 2014 668 och i år 1072.

Uppsatsen Miljonprogrammet – planeringen och uppförandet som källa (not 1) bör tas bort, då dess sida 6 inte stämmer överens med de angivna primärkällorna. I dem står inget om att 10 år har bifallits. Rådande reglemente gör att bara två år i stöten kan bifallas, så uppsatsens påstående är tekniskt omöjligt (att sedan SAP i sina riktlinjer 1964 fastställt en sådan målbeskrivning är en annan sak som kräver andra källor).--Aspicior (diskussion) 28 november 2015 kl. 11.33 (CET)Svara

"Allmännyttan" nämns på en del ställen i artikeln, och ordet används tydligen om någon specifik instans. Allmännyttan omdirigerar till Allmännyttigt bostadsföretag. Är det så att dessa kommunala bolag uppfattas som ett enhetligt kollektiv? Eller syftar man på något annat? Artikeln ifråga borde tydliggöra detta. Jag försökte förtydliga i den här artikeln men blev sedan tveksam. --LPfi (diskussion) 17 mars 2017 kl. 17.06 (CET)Svara

Här finns en förklaring. --Larske (diskussion) 17 mars 2017 kl. 18.28 (CET)Svara

OK. Fortfarande är det problematiskt att använda beteckningen som vore den allmänt känd. För mig var den mer eller mindre ny, och jag uppfattar ändå att jag har en hygglig allmänbildning. Jag tror inte att man kan förutsätta att läsare utanför Sverige känner till den. --LPfi (diskussion) 18 mars 2017 kl. 19.44 (CET)Svara

Jag skulle säga att "Allmännyttan" är vedertaget begrepp i Sverige, men troligen inte i andra länder.--Historiker (diskussion) 18 mars 2017 kl. 19.47 (CET)Svara

Instämmer. För svensk del är det absolut ett vedertaget begreppet i Sverige., men hur det ser ut i andra länder vet jag inte. dnm ^{(d | b)} 18 mars 2017 kl. 19.58 (CET)Svara

Allmännyttiga bostadsbolag finns i andra länder och SABO ingår i såväl en nordisk som en internationell samarbetsorganisation för dessa bolag.--Historiker (diskussion) 18 mars 2017 kl. 20.00 (CET)Svara

Att säga att totalkostnaden blir 650 miljarder är inte korrekt då artikeln man hänvisar till nämner att kostnaden för vissa "pilotprojekt" uppgår till 1 miljon, inte att det beloppet på något sätt är normen för renoveringsinsatser. 94.255.207.172 4 april 2021 kl. 17.43 (CEST)Svara