Bengt Lagerkvist
Bengt Anders Lagerkvist, född 4 augusti 1926 i Fiskebäckskil i Bohuslän, död 6 maj 2013[2] i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk regissör, manusförfattare och författare.
| Bengt Lagerkvist | |
 Lagerkvist (nedersta raden, längst till vänster) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1959/1960. | |
| Född | Bengt Anders Lagerkvist 4 augusti 1926 Fiskebäckskil, Skaftö församling, Göteborgs och Bohus län[1] |
|---|---|
| Död | 6 maj 2013 (86 år) Maria Magdalena församling, Stockholm, Sverige |
| Yrke | Dramatiker Regissör Författare Jurist |
| Nationalitet |  Svensk |
| Make/maka | Anne-Marie Hilton Ulla Malmer Christianne Eberstein |
| Barn | Cecilia Lagerkvist Hedvig Lagerkvist Marianne Lagerkvist |
| Släktingar | Pär Lagerkvist (far) Ulf Lagerkvist (bror) |
Han var son till författaren och nobelpristagaren Pär Lagerkvist och hans andra hustru Elaine, född Hallberg, samt tvillingbror till biokemisten Ulf Lagerkvist.
Biografi
redigeraLagerkvist blev juris kandidat vid Stockholms högskola 1950. Under studietiden var han också verksam som regissör vid Stockholms studentteater och grundade 1952 den fria Teatern i Gamla stan, vars chef och regissör han var – bland annat med den uppmärksammade dramatiseringen av Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke (1953) och stockholmspremiär av Samuel Becketts I väntan på Godot (1956) – tills han hösten 1953 inbjöds att också regissera på Göteborgs stadsteater, där han stannade till 1957. Han var regiassistent åt Alf Sjöberg vid filmatiseringen av faderns Barabbas (1953) och regisserade långfilmen Prins hatt under jorden (1963) med manus av Lars Forssell.
Från 1960 var han regissör vid TV-teatern och 1979-83 konstnärlig ledare för TV-teatern vid Sveriges Televisions TV 1. Under sina många år vid TV regisserade han ett antal mycket uppmärksammade och uppskattade klassiska TV-serier och teaterproduktioner, såsom August Strindbergs verk Hemsöborna (1966), Röda rummet (1970), I havsbandet (1971), Påsk (1958 och 1988), Svarta handsken (1957) och Bandet (1964). Med Bombi Bitt och jag (1968) introducerade han den unge Stellan Skarsgård i huvudrollen och med Jolos beredskapsserie Någonstans i Sverige (1973) gav Janne "Loffe" Carlsson som menig soldat sitt nya bestående smeknamn. Andra klassiker är, än en gång, Drottningens juvelsmycke (1967), Det går an (1963), Värmlänningarna (1962) och Gösta Berlings saga (1986) med Tommy Berggren och Margaretha Krook.
Han har även iscensatt flera av faderns verk på TV: Midsommardröm i fattighuset (1959), Gäst hos verkligheten (1961), Bödeln (1965), Tunneln (1969), Hissen som gick ner i helvetet (1969), Bröllopsfesten (1978) och Han som fick leva om sitt liv (1987). Regissören medverkar själv i kortfilmen Staden (1964).
Lagerkvist berättade under många år om konst och konstnärer i TV-programserierna Konstalmanackan, Konstverk berättar och Konstpaus i Sveriges Television. Han var värd för Sommar i P1 1985.
Familj
redigeraBengt Lagerkvist var gift tre gånger, 1956–1960[3] med skådespelaren Anne-Marie Hilton (född 1933), dotter till operadirektören Arthur Hilton och hovsångerskan Helga Görlin, senare med scenografen Ulla Malmer (född 1942), dotter till direktören Ture Malmer och Dagmar, ogift Brodd,[4] och från 1992 med bibliotekarien Christianne Eberstein (född 1940),[5] dotter till direktören Christian Eberstein och Carin, ogift Klingspor.[6]
Regi
redigeraTV-serier och film
redigera
|
|
|
TV-teater
redigera
|
|
|
Teater
redigeraRegi
redigera| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1952 | Leonce och Lena Leonce und Lena |
Georg Büchner | Teatern i Gamla stan |
| 1953 | Drottningens juvelsmycke | Carl Jonas Love Almqvist Bearbetning Bengt Lagerkvist |
Teatern i Gamla stan[7] |
| Woyzeck |
Georg Büchner | Teatern i Gamla stan | |
| Så går fem år |
Federico Garcia Lorca | Göteborgs stadsteater, 16 oktober 1953 | |
| 1954 | Gustav III |
August Strindberg | Göteborgs stadsteater, 13 januari 1954 |
| Utflykt |
Erland Josephson | Göteborgs stadsteater, 6 maj 1954 | |
| Mariana Pineda |
Federico Garcia Lorca | Göteborgs stadsteater, 9 september 1954 | |
| 1956 | Under trädet ligger yxan Under treet ligg øksa |
Tormod Skagestad | Riksteatern[8] |
| 1957 | Arvtagerskan The Heiress |
Ruth och Augustus Goetz | Bygdeteatern[9] |
| Baronessan |
Iwo Wiklander | Dramatikerstudion[10] |
Bibliografi
redigera- Konst i ropet : Bengt Lagerkvist om sålt och osålt på Bukowskis : 1989-1990 - 1990. - ISBN 91-7608-505-8
- Henrik Allert, av Bengt Lagerkvist ; [foto: Lars Karlén och Anders Qwarnström]. - 1991. - ISBN 91-87214-19-9
- Barnas kunstbok : kunst i Norden, av Bengt Lagerkvist och Tone Hammerstad. - 1992. - ISBN 82-588-0773-0
- Följ med! : Bengt Lagerkvist på konstresa genom Sverige = All our museums, great and small, text: Bengt Lagerkvist ; foto: Christer Åkerberg - 1995. - ISBN 91-7119-465-7
- Se på konst, av Bengt Lagerkvist ; [redaktör, faktatexter: Ann-Christin Nedgård]. - 1995. - ISBN 91-574-4092-1
- Konstens magi, Bengt Lagerkvist - 1998. - ISBN 91-46-17079-0
- Riddar Drömmare av sol och snö : en bok om Gösta Sandels, av Bengt Lagerkvist. - 1999. - ISBN 91-7486-034-8
- Vem spelar i natten : den unge Pär Lagerkvist, av Bengt Lagerkvist. - 2001. - ISBN 91-7486-571-4
- Brev till och från Pär Lagerkvist : från Heidenstam till Forssell, urval och kommentarer : Bengt Lagerkvist ; [redaktörer: Margareta Petersson, Christer Knutsson]. - 2006. - ISBN 91-975589-2-3
- Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1989
- Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1990
- Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1991
- Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1993
- Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1995, Konst som retat många
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
- ^ "Regissören Bengt Lagerkvist är död" SVT Kulturnyheterna, 6 maj 2013
- ^ LAGERKVIST, BENGT A, regissör, Lidingö i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 738.
- ^ Lagerkvist, Bengt A, regissör, Lidingö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1977 / s 567.
- ^ Lagerkvist, Bengt A, regissör, Stockholm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 2007 / s 336.
- ^ EBERSTEIN, CHRISTIAN H, verkst direktör, Djursholm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 297.
- ^ Ebbe Linde (5 mars 1953). ”Fem premiärer: Spektakel i Gamla Staden”. Dagens Nyheter: s. 5. Arkiverad från originalet den 4 december 2021. https://web.archive.org/web/20211204155257/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-torsdag-5-mars-1953-sida-5_1950.jpeg. Läst 4 december 2021.
- ^ ”Norsk prispjäs på ny turné”. Dagens Nyheter: s. 13. 2 oktober 1956. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-02/268/13. Läst 26 maj 2018.
- ^ ”Bygdeteaterpremiär på Gotland”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 oktober 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-02/268/18. Läst 19 januari 2022.
- ^ Ingvar Holm (3 oktober 1957). ”Tollie Zellman i 'Baronessan'”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-10-03/269/20. Läst 18 mars 2016.