FWIlkens

Jag tänker inte ändra i artikeln (den här tvisten har för länge sedan passerat gränsen för ett skräckexempel) men jag undrar hur du kan hävda att "några spår av lokalföreningens existens därefter har inte hittats"? Hur vet du det? Wikipedia sitter inte på all kunskap, och det finns absolut ingenting som säger att det inte finns någon, någonstans, som har en god bild av föreningens öde. Det faktum att vi i denna närmast löjeväckande diskussion inte har funnit några sådan uppgifter innebär inte att de inte finns. Vi ska inte dra den typen av egna slutsatser och man måste vara noggrann med genereraliserande formuleringar. Janders (diskussion) 5 januari 2024 kl. 10.44 (CET)Svara

Delar delvis din uppfattning men ser diskussionen mer som häpnadsväckande.

Tar till mig din poäng.

Tack! FWIlkens (diskussion) 5 januari 2024 kl. 10.47 (CET)Svara

Jag vill inte riskera göra fel, så kan du kontrollera denna redigering, som du gjorde, så att det blir rätt årtal: 2014 eller 2024 är fel. Jag antar 2014 men låter dig rätta själv. Mvh Adville (diskussion) 22 januari 2024 kl. 23.25 (CET)Svara

Tack för att du upptäckte mitt fel! FWIlkens (diskussion) 22 januari 2024 kl. 23.31 (CET)Svara

Lugnt. Alla kan göra sådana fel. Vi hjälps ju åt för att få det korrekt här, oavsett om vi ibland har olika uppfattningar i sakfrågor. Mvh Adville (diskussion) 22 januari 2024 kl. 23.50 (CET)Svara

Hej,

I den anförda källan läser jag "I en längre intervju med Aftonbladet säger partiveteranen också att han är öppen för att förbjuda symboler för islam". Du skriver dock att han sagt att det "är en möjlig väg framåt". Missade jag något?

- Tournesol (diskussion) 28 januari 2024 kl. 14.37 (CET)Svara

I ingressen till artikeln citerar Aftonbladet Jomshof "En liknande inskränkning är definitivt en möjlig väg framåt" FWIlkens (diskussion) 28 januari 2024 kl. 14.41 (CET)Svara

Citat ur brödtexten:

"Den sekulära lagstiftningen har ju inskränkningar, exempelvis i yttrandefriheten där hakkors inte får bäras i offentligheten. Vill du ha en liknande begränsning för de symboler för islam som ni har pekat på?

– Ja, absolut. Det är klart att inte minst minareter, halvmånen, är en symbol som representerar det som islam står för. För många människor, även för mig, så representerar det någonting väldigt farligt. Någonting väldigt dåligt. En liknande inskränkning är definitivt en möjlig väg framåt. Exakt hur det ska se ut får man diskutera."

Hur menar du att min skrivning skulle vara "citatförvanskning? FWIlkens (diskussion) 28 januari 2024 kl. 14.43 (CET)Svara

Du har "ifrågasatt"-mallat mitt påstående om att frihetlig konservatism avvisar tabula rasa och saknar jämlikhetsideal, och skälet som du anför för detta är att det inte framgår av källan att frihetligt konservativa skulle ha dessa uppfattningar. Är det Rothbards betydelse som auktoritet på området du ifrågasätter, eller är det texten jag citerat (som är på engelska) som du menar inte stöder påståendet i sak? DHammarberg (diskussion) 6 februari 2024 kl. 19.48 (CET)Svara

Min redigering var för övrigt ett försök att tillmötesgå önskemål från dig om att förklara hur ideologin skiljer sig från liberalkonservatism. Och där är ju anti-egalitarismen den, som jag ser det, mest framträdande skillnaden. DHammarberg (diskussion) 6 februari 2024 kl. 19.50 (CET)Svara

Jag besvarar gärna dina frågor men föreslår att vi håller diskussionen om artikeln på artikelns diskussionssida. FWIlkens (diskussion) 6 februari 2024 kl. 20.09 (CET)Svara

Flyttar dit. DHammarberg (diskussion) 6 februari 2024 kl. 20.13 (CET)Svara

Angående diskussionen på Swebbtv... fint du inser du "hade fel", eller rättare sagt "tänkte fel". Du skall ha en eloge att du ajälv skriver att du gjorde det, för det är ett otroligt stort steg att ta. Detta är en del av charmen med Wikipedia, att man vid artikel diskussioner ser "nya sätt" (för en själv) att tänka och man kommer vidare. Det skedde för mig med under just denna diskussionen när Yger skrev sin kommentar. Mina tankar på ett mycket bättre sätt att skriva det på. Inget ont över att du tänkte på ett sätt och hade modet att ändra sitt tankesätt. Tvärtom. Starkt av dig att erkänna det. Mvh Adville (diskussion) 14 februari 2024 kl. 21.10 (CET)Svara

Och jag instämmer. Janders (diskussion) 14 februari 2024 kl. 21.23 (CET)Svara

Tackar! Och tack för tålamodet! FWIlkens (diskussion) 14 februari 2024 kl. 21.44 (CET)Svara

Jag håller ofta med dig i frågor om politiskt POV och är glad att du är här. Nu måste jag dock ge dig konstruktiv kritik, i form av ett råd, och det rådet är att du bör läsa på innan du ger dig in i en diskussion om ett ämne du inte har bekantat dig med sedan innan. De flesta av oss gör detta automatiskt, men jag har noterat att du ofta hoppar över detta viktiga steg. Ingen är född med huvudet fullt av kunskap, oavsett hur smart man är eller hur skicklig man är på att debattera och diskutera. Man kommer inte undan att man först måste förstå ämnet, läsa på, belägga sina ståndpunkter och först därefter kan man diskutera det med andra. Du väljer istället att med hög svansföring gå in i debatter om ämnen du inte har koll på, nu senast i Frihetlig konservatism där du gång på gång raderar redigeringar utan någon annan orsak än att du inte förstår dem, inte förstår källan och inte ens har orkat läsa hela artikeln. Det är slarvigt och extremt provocerande för den som redigerar artiklar inom sina respektive ämnesområden. Jag ser att du återkommer med detta beteende i flera artiklar och att det är ett generellt problem. Det handlar om en kombination av envishet, okunskap, lättja och hög svansföring som du bör lägga av med, då den skapar en massa extrajobb för alla andra utan att det resulterar i en motsvarande förbättring av artiklarna i sak. DHammarberg (diskussion) 16 februari 2024 kl. 21.38 (CET)Svara

Tack för ditt meddelande, men jag delar inte dina åsikter. FWIlkens (diskussion) 16 februari 2024 kl. 23.24 (CET)Svara

Jag svarar dig här för att inte kapa ännu en tråd från dig på Bybrunnen. Svwp är stort, men storleken bygger mycket på bottillverkade artiklar. Många tänker direkt på Lsjbot-artiklarna om geografi (de som fick kritik då källan inte var så bra, och därför så många artiklar ha raderats). Det finns dock andra botskapade artiklar med. Lsjbot gjorde artiklar om alla arter först, vilket använde bra källor och byggde upp ett fint kategoriträd. Nasko har gjort botartiklar om franska kommuner, och även engelska dito har botskapats2, vilket jag även tror om de kinesiska motsvarigheterna. I Sverige har VISS databas använts för att skapa artiklar om alla Sveriges sjöar... många botskapade artiklar finns det, och de har lyft svwp mycket så att vi har en väldigt bra (enligt mig) bredd på artiklar sett från att vi bara är 10 miljoner (+Finland) som talar svenska. Tar man bort de lite mer kontroversiella Lsj-bot-artiklarna så är resten väl ansedda och oftast uppskattade. Tar vi bort alla botskapade artiklar och bara ser på de "handskrivna" så är det många kvar, och det är där man ser eldsjälars intresseområden, som jag nämnde på Bybrunnen. Det är där jag försöker hjälpa nya wikipedianer att finna sina intressen och skriva och uppmuntra, så som jag gjorde med dig i början fast det var en hel del konflikter runt MED, då jag såg du ifrågasatte samtidigt som du försökte lära dig (till skillnad mot många i den konflikten som trodde detta var Facebook elle Flashback där man skall skrika högst). Nu behövs inte det med dig, då du inte är ny längre och kan navigera dig runt i wikivärlden (självklart kan du behöva en del hjälp att hitta fortfarande, precis som jag som är "wikiäldre" än du).

För mig är väl bearbetade bot-koder som skapar artiklar bara en tillgång för oss som ett mindre språk, och jag försöker lära mig mer om WD och att lägga in Databox eller "Biografi WD" i artiklar där det passar så att det kommer bra faktamallar med info som annars skulle saknas. Vi måste utnyttja tekniken som finns för att förbättra antalet läsbara artiklar och fakta, utan att försämra möjligheten att skriva i artiklarna.

Detta är mina helt privata reflektioner och förklaringar, och självklart kan andra ha lite andra tankar om det. Hoppas dock att det får dig att förstå lite bättre det jag skrev på Bybrunnen i tråden om Marxsism. MVH Adville (diskussion) 5 mars 2024 kl. 20.27 (CET)Svara

Tack! Uppskattar att du tog dig tid att förklara! FWIlkens (diskussion) 5 mars 2024 kl. 20.33 (CET)Svara

Du blev aktiv efter mycket av det, då är det svårt förstå och bli insatt... inget ont i drt. Mvh Adville (diskussion) 5 mars 2024 kl. 21.42 (CET)Svara

Har. Jag tog bort ett par Se även-länkar till Stupad i krig i artiklarna Heder och Hederskultur. Du hade säkert någon tanke med dem, men i mina ögon är kopplingen alltför vag. Eller...? Janders (diskussion) 14 mars 2024 kl. 09.18 (CET)Svara

Kanske. Min tanke var att det kan finnas ett värde i att bilden som förmedlas till läsaren är att förekomsten av hederskultur inte är begränsat till människor med ursprung i Mellanöstern och norra Afrika. FWIlkens (diskussion) 14 mars 2024 kl. 12.25 (CET)Svara

Hej. Om du vill ha hjälp att arkivera 2023, säg bara till. Mvh Adville (diskussion) 14 mars 2024 kl. 13.05 (CET)Svara

Tack för heads-up!

Var djärv och försökte lösa det själv. FWIlkens (diskussion) 15 mars 2024 kl. 14.29 (CET)Svara

Fint! Det är ju inget tvång, men lättare att navigera och laddar snabbare om det inte bli för stort... Adville (diskussion) 15 mars 2024 kl. 14.44 (CET)Svara

Kanske är jag klåfingrig, jag har bara gjort en liten ensning i strukturen bland arkiven, och först blev det lite galet, men nu ska det vara ok, hoppas du också tycker det! Tack för engagerat deltagande i svwp! / ANHN ✎ 15 mars 2024 kl. 15.05 (CET)Svara

Tack själv! FWIlkens (diskussion) 15 mars 2024 kl. 15.20 (CET)Svara

Det är kanske en liten detalj, men för sakens skull: Regeringen skriver i sin proposition 1990/91:149 om vilka regler som bör gälla för det företag som får rätt att sända i "ett tredje marknät". Frekvensfördelningen blev sedan en fråga för Televerket. Janders (diskussion) 20 april 2024 kl. 17.26 (CEST)Svara

Som läsare så uppfattar jag marknät som själva infrastrukturen för markbaserade utsändningar av television, dvs själva antennerna. Dessa är vad jag förstår gemensamma av praktiska och effektivitetsskäl. Dvs SVT och TV4 delar vad jag förstår på samma infrastruktur för marksänd television. I min värld, som förstås inte behöver vara den enda eller ens representativ för alla läsare eller för den delen ens korrekt, så har Sverige ett enda marknät, där vi (idag) kan sända mer eller mindre obegränsat med kanaler genom att upplåta frekvensutrymme. När vi skriver att man upplät ett tredje marknät så ger det mig intrycket av att TV4 började sändas via ett annat markbaserat nät (dvs annan infrastruktur) än SVT använde för sina sändningar, vilket inte stämmer. I min värld så minskar det risken för missförstånd att istället skriva frekvensutrymme. Jag menar att det är viktigare att läsarna förstår vad som avses än att vi nödvändigtvis använder samma nomenklatur som myndigheter/regering. Låter det rimligt? FWIlkens (diskussion) 20 april 2024 kl. 19.26 (CEST)Svara

Antennerna är separata per kanal - inte ens SVT 1 och SVT 2 delar antenner. Det enda som är gemensamt är masten och transmissionen till sändarplatsen. Kitayama (diskussion) 20 april 2024 kl. 19.31 (CEST)Svara

Men i princip har du rätt - det är bara ett fysiskt nät. Kitayama (diskussion) 20 april 2024 kl. 19.35 (CEST)Svara

Tja, nog var det ett tredje separat nät. TV1 sändes analogt på VHF-frekvenser, TV2 analogt på UHF-frekvenser. Dessa båda nät hade olika mastplaceringar och och sändareffekt. För TV4 valdes också ett analogt nät på UHF-bandet. Om jag inte minns fel kunde det nya TV4-nätet snabbt bli riksräckande eftersom de matades med en satellitsignal. Nu, när marksändarna är digitala med multiplexteknik, kan man kanske tala om ett sammanhållet nät. Det får andra avgöra. Men "vid den tiden" beskrevs odiskutabelt det nät som byggdes upp för TV 4 som "ett tredje marknät". Det fanns f ö även beräkningar på hur ett fjärde resp femte analogt marknät skulle kunna utformas, med olika egenskaper, täckning och sändarantal. Dock som sagt, detta är kanske inte världens viktigaste fråga. Janders (diskussion) 20 april 2024 kl. 20.54 (CEST)Svara

Det kanske finns ett bättre sätt att uttrycka det på än jag gjorde? Om jag förstår er rätt så blev min redigering också felvisande. FWIlkens (diskussion) 20 april 2024 kl. 21.19 (CEST)Svara

" TV1 sändes analogt på VHF-frekvenser, TV2 analogt på UHF-frekvenser." Stämmer. Det medförde att för UHF-frekvenser så fanns sändare på betydligt fler platser då det är signaler med kortare räckvidd. De master som användes av VHF-sändare hade dock nästan alltid även UHF-sändare. Det var dock många moment som behövdes för att bygga ut TV2-nätet (UHF). Det behövdes fler sändarplatser, en ny sändare (alltså utrustning i "huset vid mastfoten"), fler antenner etc. Så det går att betrakta det som två separata nät med gemensamma delar. Nu har jag inga källor - bara minnen från allt vad min far lärde mig i min barndom. Han arbetade på Televerket med just dessa frågor. Kitayama (diskussion) 20 april 2024 kl. 21.42 (CEST)Svara

En fråga i sammanhanget: Innebar marksändning av TV4 att sändarna behövde kompletteras överallt med nya syndare som var dedikerade till TV4? Jag gissar att marksändning av TV4 inte krävde nya master, eller? FWIlkens (diskussion) 20 april 2024 kl. 23.22 (CEST)Svara

Ja, TV4-signalen krävde egen programmatning, förstärkare, sändare och antenner i masterna, men man samlokaliserade nog så mycket som möjligt. Televerket, senare Teracom, ägde infrasstrukturen och eftersom TV2 och TV4 låg i samma lite högre frekvensband gick det nog att till stor del använda samma master. Det finns ju även många master som är huvudmaster för både TV- och FM-radiosändare, trots deras olika frekvensband och teknik, och som sedan - beroende på förhållandena - har kompletterats med t ex så kallade "slavsändare" om så krävts. Janders (diskussion) 20 april 2024 kl. 23.45 (CEST)Svara

Jag är lite tveksam till att använda den tjänsten som källa i detta sammanhang. Visst, den produceras av TU, men beskriver vad skolelever kan tänka på när de försöker skriva som en journalist. Jag reagerar speciellt på meningen att "som journalist utgår du alltid från dina kunskaper, erfarenheter och intressen." Jag vill hävda att det är direkt fel när det handlar om professionell nyhetsjournalistik. Utgångpunkten är istället den redaktionella policyn och inriktningen, målgruppsdefinitionen och andra redaktionsövergripande faktorer. Den enskilde journalisten stårmjmder arbetsledning och har oftast mycket små möjligheter att göra egna ämnesval beroende på egna intressen. Däremot kan naturligtvis faktorer som kunskaper och erfarenheter att påverka slutresultatet. Janders (diskussion) 21 september 2024 kl. 18.28 (CEST)Svara

Jag tror förstår. Som utomstående betraktare framstår det för mig som självklart att intressen är en utgångspunkt även för journalister. Jag gissar att sportintresserade dominerar bland sportjournalister, matintresserade bland matjournalister, teknikintresserade bland teknikjournalister, osv. Att trovärdigheten för TU skulle kunna ifrågasättas håller jag inte med om. Inte heller att formuleringarna inte skulle vara universellt applicerbara pga att målgruppen är skolungdomar. Jag tror syftet med materialet snarare tyder på tvärtom

Jag tycker dock det vore av värde om vi kunde ha ett stycke i artikeln där de journalistiska idealen objektivitet, opartiskhet, balans och relevans problematiseras i perspektiv av att journalisters utgångspunkt inte är begränsade till erfarenhet, kunskaper och intressen, utan även inbegriper deras åsikter och värderingar. Där kunde man lyfta att de flesta undersökningar landat i att det är den så kallade medielogiken som är styrande för nyhetsurval och och att de sannolikt är mer, medvetet eller omedvetet, påverkade av faktorer i omgivningen såsom andras agendor.

Ett sådant stycke är litet utmanande att få på plats eftersom det är litet kontroversiellt. Men det vore onekligen av värde givet att det är ett aktuellt och omdebatterat ämne. Jag kan tänka mig att många yngre som försöker förstå frågan nog kan söka vägledning hos WP och det skulle glädja mig personligen om vi, dvs vi wikipedianer, kunde hjälpa dem till insikt. FWIlkens (diskussion) 22 september 2024 kl. 08.33 (CEST)Svara

Jag ifrågasätter naturligtvis inte TUs trovärdighet, men att just denna text – som vänder sig till skolelever i deras skolarbete – är en bra beskrivning av journalistrollen och dess förutsättningar i ett professionellt sammanhang. Det finns säkert andra beskrivningar som bättre fångar upp de verkliga förutsättningarna när journalisten utövar sin yrkesroll.

Jag ser inget kontroversiellt med ett stycke om "medielogik". Det behövs och det finns goda källor. Medielogiken har bekrivits och problematiserats i mängder av sammanhang och är en högst levande faktor i debatten, både internt inom "kåren" och externt.

Och jag tror att det är viktigt att minnas att journalitisk praktik inte är vetenskap, utan bygger på en professionalisering av ett förhållningssätt till både relativt "fasta" faktorer (mediets policy och inriktning, målgrupp, form o dyl) och en mängd olika mer situationsberoende faktorer. Nyckelordet är bedömningar. Därför är journalistiken en subjektiv aktivitet som strävar efter objektivitet (men inte alltid når den), som strävar efter konsekvens (men ofta är ganska inkonsekvent) och som söker fakta men alltför ofta har fel. Och den präglas även av ganska triviala faktorer som resurser, kunskap och tid. Den enskilde kan naturligtvis välja yrkesinriktning efter eget intresse. Men väl på plats på redaktionen ingår journalisten i ett arbetsledarlett arbetslag där den stimulerande möjligheten att ta egna initiativ, som mediekompasssen beskriver det, ofta är mycket svår att nå. Janders (diskussion) 22 september 2024 kl. 09.27 (CEST)Svara

Ja, jag håller med om att beskrivningen kanske är något "naiv" om den avser arbetsförhållanden i praktiken. Som utgångspunkt för journalistiskt värv tycker jag dock det TU beskriver är rätt och riktigt. En liknelse: att en person har ett intresse för växellådor betyder förstås inte att denne person som anställd verkstadsmekaniker uteslutande får hålla på med växellådor. Däremot är det troligt att intresset kan bidra till en specialisering. Kanske är det trivialt att bakom varje yrkesval ligger kunskap, erfarenhet och intresse (liksom enligt mig värderingar och åsikter). Skillnaden mot en verkstadsmekaniker är såklart att journalistens världsbild ständigt påverkar journalistens produktion, dvs journalistens intresse spelar en mer betydelsefull roll för slutprodukten än en verkstadsmekanikers intresse. FWIlkens (diskussion) 22 september 2024 kl. 09.38 (CEST)Svara

Även om jag inte riktigt håller med om liknelsen förstår jag vad du menar. Intresset bidrar till specialisering. Men väl där är mediet/arbetsgivaren/redaktionens förväntningar, liksom de professionella redskapen (yrkesregler, metoder, integritet o s v), normalt så starka att man absolut inte bör se alltför starka kopplingar mellan den enskildes intressen/åsikter och resultatet av hans/hennes artbete. Eventuella kvalitetsbrister har ofta helt andra förklaringar. Janders (diskussion) 22 september 2024 kl. 10.31 (CEST)Svara

Jag är inte ute efter att vinkla till någons fördel eller nackdel. Däremot är (moderna) journalistiska ideal om objektivitet, opartiskhet, relevans och balans i mötet med journalisters egna intressen, värderingar och åsikter en källa till problem som jag tycker förtjänar en plats i artikeln. FWIlkens (diskussion) 22 september 2024 kl. 10.49 (CEST)Svara

Hmmm, du har helt rätt, @FWIlkens, om man enbart ser till "alternativmedia" dvs propagandamedia (Fria tider, avpixlat mm)där de flesta inte ingår i det pressetiska området... Men ser man till riktig journalistik så stämmer det inte. Eventuella brister hos en artikel en journalist skriver ses över av en redaktion och har en journalist för mycket egenintresse i ett område så väljs en annan att skriva om det. Så ser du till det du brukar kalla gammelmedia så har du fel. Adville (diskussion) 22 september 2024 kl. 11.00 (CEST)Svara

@Adville: Som jag skrev i ett svar till Janders på diskussionssidan för Journalistik:

Även ledning, redaktioner och ansvariga utgivare påverkas förstås av sina intressen. värderingar och åsikter. Därför riskerar likriktning i sammansättningen skapa svårigheter i att nå högt uppsatta mål om objektivitet, opartiskhet, relevans och balans. FWIlkens (diskussion) 22 september 2024 kl. 11.06 (CEST)Svara

Att det möte jag beskriver skulle vara problemfritt kan jag inte hålla med om. FWIlkens (diskussion) 22 september 2024 kl. 11.08 (CEST)Svara

Jag tog, tills vidare, bort avsnittet. Om det ska vara med krävs att det tydlkgt framgår att reaktilnens övergripande policy och nyhetssyn väger betydligt tynge än enskilda medarbetares egna intresse och åsikter när de gör sina innehålls- och vinkelval och att utrymmet för "freestyling" normalt är mycket begränsat.Janders (diskussion) 22 september 2024 kl. 11.26 (CEST)Svara

Okej!

Inga problem. FWIlkens (diskussion) 22 september 2024 kl. 12.05 (CEST)Svara

Det finns få saker som gör mig så glad som en sådan uppmuntran! Funktionen borde användas flitigare av oss wikipedianer. Tostarpadius (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 08.20 (CEST)Svara

Det var glädjande att höra! FWIlkens (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 09.21 (CEST)Svara

Hej. Du hänger ju hör granska mycket, och ibland återställer du klotter. Skulle du vilja få tillgång till verktyget tillbakarullare? Det underlättar exempelvis det du korrigerade idag på Återställ våtmarker. Bara svara här så går det att fixa, så lägger man en upplysningspost på BOÅ, om du säger ja. Mvh Adville (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 15.37 (CEST)Svara

Tack för förslag!

Jag vet inte riktigt vad det innebär, men om det underlättar att återställa klotter så är jag på. FWIlkens (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 15.39 (CEST)Svara

Läste nu på WP:TR. Ser ut att vara ett användbart verktyg vid otvetydigt klotter. FWIlkens (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 15.43 (CEST)Svara

Fixat nu. Du ska se en text nu "rulla tillbaka" efter varje post i bevakningslistan. Det kan hända du råkar trycka fel på mobilen och rulla tillbaka av misstag. FFS kallas det "Fat Finger Syndrome", skriv det till användaren så förstår denne det var ett misstag. Lycka till Adville (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 16.46 (CEST)Svara

Jag ska se till att ändra inställningarna så jag får upp en bekräftelseruta. Givet historiken så kommer jag sannolikt inte bli en frekvent användare, men man vet ju aldrig ;)

Tack för förtroendet! FWIlkens (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 19.07 (CEST)Svara

Hej. Har du tagit upp orden som du lagt till i exemplen på Wikipedia:Undvik försåtliga värdeomdömen i en diskussion? Inte för att det var kontroversiella ord eller så, men eftersom sidan tillhör en policy/riktlinje är det mindre lämpligt att användare lägger till eller raderar ord i listan efter eget tycke. Men om det har varit uppe i diskussion en tid och ingen motsatt sig det, ser jag inget fel med att det läggs till. Kyllo (diskussion) 22 oktober 2024 kl. 15.39 (CEST)Svara

Jag har inte tagit upp det för diskussion eftersom jag såg det självklart och därmed okontroversiellt. Om du menar att redigeringen behöver föregås av diskussion så föreslår jag att du återställer min redigering och motiverar det på artikelns diskussionssida. FWIlkens (diskussion) 22 oktober 2024 kl. 15.44 (CEST)Svara

Jag anser inte att diskussion är nödvändig i sådana avseenden, men att det bör tas upp först så att det finns en möjlighet att belysa och vid behov diskutera det innan det tas i bruk. Det kan vara synpunkter som man inte själv har tänkt på, men det behöver som sagt inte vara någotr alls. Det är ändå något som andra ska rätta sig efter. Annat om det hade varit en essä eller om man exempelvis bara putsar språket eller sorterar orden i en viss ordning. Jag är ingen polis på Wikipedia och har inga förpliktelser i det avseendet. Alla har ju teoretiskt möjligheten att redigera policyer, riktlinjer osv. Om någon motsätter sig det kommer det garanterat att återställas och bli diskussion. Kyllo (diskussion) 22 oktober 2024 kl. 16.28 (CEST)Svara

Jag instämmer i mycket av det du skriver här. Varken du eller jag har några förpliktelser (eller "bör" göra något på något särskilt sätt) i det här avseendet, dvs när det kommer till att redigera ett supplement till en riktlinje. Särskilt inte när det kommer till att komplettera en lista med exempel, utan att ändra i själva riktlinjen/supplementet. Jag känner mig trygg med att "om någon motsätter sig det kommer det garanterat att återställas och bli diskussion". FWIlkens (diskussion) 22 oktober 2024 kl. 16.39 (CEST)Svara

Det finns åtminstone två nackdelar med det. Dels att många gör på samma sätt, oavsett rutin och ord. Dels att det först implementeras för att sedan plockas bort om det finns invändningar. Det behöver inte nödvändigtvis vara att förslaget är dåligt, men kanske behöver omformuleras eller diskuteras först. Wikipedia bygger också i grunden på konsensus och inte att man själv ändrar i policyer och riktlinjer och förväntar sig att det ska gälla tills någon tar bort det. Det har hänt att någon har stört sig enbart på putsning av språket. Det har alltså ingenting med att jag skulle misstro dig mer än någon annan. Kyllo (diskussion) 22 oktober 2024 kl. 16.55 (CEST)Svara

Får jag vända på denna fråga: Vad mer exakt vill du åstadkomma med denna diskussion? Jag känner inte till att det existerar någon riktlinje eller allmänt accepterad praxis för hur supplement till riktlinjer får eller inte får redigeras. Men du som varit aktiv på svWP längre än jag har, kan kanske upplysa mig? FWIlkens (diskussion) 22 oktober 2024 kl. 17.01 (CEST)Svara

I brist på diff antar jag att det är denna redigering som avses. Om det finns invändningar mot denna redigering menar jag att diskussionen bör föras på Wikipediadiskussion:Undvik försåtliga värdeomdömen. / ANHN ✎ 22 oktober 2024 kl. 22.59 (CEST)Svara

Ja, som sagt. Men det jag syftar på är att det även är önskvärt att ta upp för diskussion först, då det finns risker med att användare bara redigerar sådant som ligger till grund för eller kompletterar policyer eller riktlinjer, till skillnad från essäer. Och för att det sänder ut signaler till orutinerade användare. Det känns mer accepterat om det är något som har missats och som redan finns nämnt i en policy eller riktlinje, men även då är det viktigt att vara tydlig med varför man ändrar. Att det inte bara är efter eget tycke och smak. Precis som att man bör utgå från källor när man lägger till och tar bort i listor i faktaartiklar, även om det säkert inte står bokstavligen någonstans att man ska göra det i den enskilda situationen. Ibland läggs en dold kommentar in vid listan för att tydliggöra det. Kyllo (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 09.28 (CEST)Svara

@Kyllo Jag respekterar din åsikt, men i det här fallet delar jag den inte. FWIlkens (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 10.18 (CEST)Svara

Utan att på något sätt gå in i detalj i de många diskussioner som pågår på både WP:KAW, användardisk och artikeldisk så vill jag ge tipset att det kan vara bra att låta sådana redigeringar som går en emot få vila sig några dagar och att inte luras in i oproportionerligt engagemang i artiklar som kanske inte så många läser. Jag har skrivit några rader om detta under rubriken This is not the end of the world. Allt gott önskar / ANHN ✎ 31 oktober 2024 kl. 09.25 (CET)Svara

Jag inser nu att jag gett ungefär samma synpunkt här, men om det bara är var 18 månad kanske det inte behöver anses som tjat ... / ANHN ✎ 31 oktober 2024 kl. 09.33 (CET)Svara

Jag uppskattar verkligen omtanken. Tack! FWIlkens (diskussion) 31 oktober 2024 kl. 09.37 (CET)Svara

Hej. Jag ändrade "vikt" till "ovikt" i ditt inlägg här, då jag tror det var det du menade och för att få det tysligt för de som försöker läsa sig in i diskussionen. Hoppas det var ok, annars får du gärna återställa mig. (Jag antogndet var en trtckfelsnisse). Mvh Adville (diskussion) 6 november 2024 kl. 14.47 (CET)Svara

Tack! FWIlkens (diskussion) 6 november 2024 kl. 15.03 (CET)Svara

Fint att du raderade ditt inlägg på Godfellows sida när du insåg att du missförstod hur hans kritik mot ditt argument såg ut. Det hedrar dig och jag hoppas det säger något om din samarbetförmåga framöver. låt mig ge dig ett par råd i all vänlighet:

• Om du får kritik för ditt sätt att redigera en artikel, läs och bemöt den kritiken. Helst på artikelns diskussionssida, så alla lätt kan se vad som händer om man försöker följa diskussionen. Det är också ett lätt sätt för dig själv att sas rentvå dig, om du tycker användaren hade helt fel i sin kritik. Gå inte in på diskussionssidorna hos användare du har redigeringskonflikter med och gnäll där över att de kritiserat ditt sätt att redigera då detta gör det svårare att följa för alla andra. Särskilt inte när de tydligt avböjt sånt och inte svarar dig.
• Sprid inte redigeringskonflikter till andra diskussionssidor.
• Det är inte lämpligt med omotiverade KAW-anmälningar av användare du har redigeringskonflikter med, vilket jag tror de flesta ser att din anmälan mot Godfellow och Dnm var (de hade ju uppenbarligen rätt)
• Lär dig hantera källor.
• Använd riktlinjerna för att värdera källor (Wikipedia:Källhänvisningar). Källor blir exempelvis inte mindre trovärdiga för att de är hbtqorganisationer eller feminister, oavsett vilken ”agenda” du tror de har, utan de skall bedömas utifrån samma kriterier som andra källor.
• Läs källorna noga och skriv inte saker som källan inte stödjer. Det här var ett typexempel på hur man inte bör agera (Diskussion:Ibn Rushd (studieförbund)), var noggrannare framöver.

Ha en fin helg. MVH Adville (diskussion) 8 november 2024 kl. 14.36 (CET)Svara

Tack.

Önskar detsamma helg. FWIlkens (diskussion) 8 november 2024 kl. 15.29 (CET)Svara

Några kommentarer till dina tips:

• Den centrala poängen med mitt KAW-ärende var att det är destruktivt för WP:s samarbetsklimat att diskussionsidorna till artiklar fylls med personliga påhopp och kritik av användares agerande. Jag anser att artiklarnas diskussionssidor enbart ska användas i syfte att förbättra artiklar och föra arbetet med artiklar framåt. Kommentarer om andra användare eller liknande hör i allmänhet inte hemma på artiklarnas diskussionssidor utan tas med fördel på användarnas diskussionssidor. Jag håller därför inte med dig om ditt första tips. Att användare inte svarar på sin användarsida är deras val.
• Jag noterar din åsikt om mitt KAW-ärende. Eftersom det är din uppfattning så läste du kanske inte vad jag skrev i min anmälan eller så feltolkade du vad jag skrev. I sämsta fall var jag otydlig. Mitt intryck är inte att andra användare uppfattat ärendet som otydligt eller att det har missförståtts av gemenskapen. Jag tycker min anmälan var tydlig och sakligt motiverad. Det beteende jag anmälde var ingalunda "rätt" utan stred tvärtom mot WP:s riktlinjer.

FWIlkens (diskussion) 8 november 2024 kl. 18.11 (CET)Svara