1907
år
1907 (MCMVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 3 januari – Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.
- 6 januari – Världens första montessoriskola öppnas då Maria Montessori startar utbildning för sämre bemedlade barn i Italien.
- 14 januari – 1 400 döda vid jordbävning i Kingston [1].
- 15 januari – Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.
- 24 januari – General Baden-Powell startar pojkscouterna.
- 25 januari – Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt [2].
- 26 januari – Allmän rösträtt för män införs i Österrike-Ungern [3].
Mars
redigera- 1 mars – 48 000 personer i Posen demonstrerar mot preussiska regeringes beslut att förbjuda polska i skolan.[2]
- 6 mars – Kvinnoorganisationen Liga ravnopravija zjensjtjin bildas i Ryssland.
- 7 mars – St. John's College byter namn till Fordham University.
- 11 mars
- Bulgariens premiärminister Dimitar Petkov mördas av en anarkist.[4]
- Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av ingenjören och uppfinnaren Sven Wingquist,[5] som själv uppfunnit det självreglerade kullagret[6] samma år[7]. Den har från början 15 anställda.[2]
- 15 mars – Finland går till lantdagsval, först ut i Europa har finländska kvinnor blivit valbara till parlamentet, och i lantdagen tar en handfull damer plats.[5]
- 17 mars – Det första svenska mästerskapet i bandy spelas, IFK Uppsala slår IFK Gefle med 4-1 i finalen i Boulognerskogen i Gävle.[8]
- 18 mars – Sveriges första och hittills enda tågrån genomförs. Två rånare, Axel Fors och Johan Alfred Friberg, skjuter postiljonen Johan Almén med tre skott i ansiktet och får med sig 5 000 SEK, men kan gripas en månad senare.[9]
- 18 mars–8 juni – USA skickar soldater till Honduras och Nicaragua, vilka ligger i ligger i krig med varandra, för att skydda USA:s intressen. Trujillo, La Ceiba, Puerto Cortez, San Pedro, Laguna och Choloma.[10]
- 21 mars – På grund av invasionsrisk säger brittiska regeringen nej till tunnel under Engelska kanalen.[2]
- 22 mars – Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.
April
redigera- April – I Paris ställer spanske konstnären Pablo Picasso ut första kubistiska målningen, "Flickorna från Avignon" [5].
- 20 april – De första svenska majblommorna börjar säljas [11].
Maj
redigera- 2 maj – Svenska staten blir delägare i malmfälten [11], när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.
- 10 maj – Ett 30-tal arbetare vid Sandö sågverk i Ådalen stormar en förläggning för strejkbrytare, men ingen skadas. Tre arbetare pekas ut och döms till åtta års straffarbete för Sandökravallerna [5]. En dryg månad senare erkänner företaget arbetarnas föreningsrätt [6].
- 11 maj – Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av Sveriges riksdag.
- 14 maj – Näsmeteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige
- 14 maj – Sveriges riksdag antar ett första beslut om grundlagsändring som skall ge alla män över 24 rösträtt till andra kammaren, och samtidigt beslutas om 40-gradig inkomstskala vid kommunalval (samt indirekt vid förstakammarval) så att ingen väljare kan få mer än 40 röster.[5]. Valsystemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan [11]. Man måste dock ha betalat sina skatter [6].
- 25 maj – Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan [11].
- 27 maj – I Isle of Man anordnas första Tourist Trophy-motorcykeltävlingen [5].
Juni
redigera- 1 juni – Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas.[12]
- 6 juni – Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.
- 14 juni – En ny svensk arrendelag införs.[13]
- 8 juni – Nordiska museets nya byggnad på Djurgården i Stockholm invigs [5].
- 15 juni – Andra fredskonferensen i Haag [3].
- 4 juni grundades Helsingborgs IF
Juli
redigera- 4 juli – Borg Mesch når som förste person Kebnekaises Nordtopp.[14]
- 12 juli – Tysklands kolonialministerium beslutar att en tjänsteman eller läkare måste närvara när prygelstraff mot infödda verkställs i Tyska Östafrika [5].
- 29 juli – Scoutrörelsen grundas i England av general Robert Baden-Powell [5].
Augusti
redigera- 1 augusti – Scoutingens första läger inleds på Brownsea Island. Lägret avslutas den 10 augusti.
- 2 augusti – Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca i Marocko utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.
- 10 augusti – Sveriges största trust skapas då flera betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.
- 17 augusti – Kvinnointernationalen bildas.
- 28 augusti – Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.
September
redigera- 18 september – Göteborgs nya högskolebyggnad invigs med tal av Sveriges kronprins Gustaf och underhållning av operasångaren John Forsell [5].
- 26 september – Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet [15].
Oktober
redigera- 24 oktober – Flera städer förstörs vid en jordbävning i Kalabrien i Italien [1].
- Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången (Paniken 1907) når Sverige.
November
redigera- 8 november – Faximiltelegrafen (faxen) används för första gången i Frankrike [3].
- 13 november – Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.
- 16 november – Oklahoma blir den 46:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen då Indianterritoriet och Oklahomaterritoriet slås samman.[16]
- 27 november – Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor [11].
- November – Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer [2].
December
redigera- 4 december
- Carl August Ehrensvärd blir svensk sjöminister.
- Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).
- 6 december – Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.
- 8 december – Kung Oscar II av Sverige dör, 78 år gammal, och efterträds som kung av Sverige av sin son Gustaf V [11] som antar valspråket "Med folket för fosterlandet" [6].
- 9 december – Delar av Stockholms garnison med kungliga Livgardet till häst i spetsen svär trohetseden till kung Gustaf V [17].
- 10 december – Britten Rudyard Kipling får Nobelpriset i litteratur [6].
- 19 december – Vid en explosion i en kolgruva i Jacobs Creek i Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare. Dagen därpå inträffar en liknande explosion i en kolgruva i Yolande i Alabama, vilken dödar 91 gruvarbetare.
Okänt datum
redigera- Trippelententen bildas av Frankrike, Storbritannien och Ryssland [3].
- Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen [18].
- Den svenska Nationalföreningen mot emigrationen bildas.
- Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer.
- Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott.[19].
- Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål.
- Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig.
- Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid.
- AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar.
- AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar.
- Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås.
- Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå stift skall utreda frågan om samernas skolgång.
- Panamakanalen påbörjas.
- I Stockholm upphör verksamheten med så kallade "skolkarhem" för "storskolkande" folkskolebarn. Verksamheten införlivas i barnavårdsnämndens övriga verksamhet
- I Sverige kommer Stockholms första skoltandläkare, då tandklinik införs i Engelbrektsskolan.
- Sveriges första kvinnliga förlossningsläkare tillträder tjänst [11].
- I Sverige bildas Föreningen kvinnor i statens tjänst [20].
- Genom det målet mot Nils Santesson får homosexualiteten ett ansikte [21]
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 2 januari – Gordon L. Allott, amerikansk republikansk politiker, senator 1955–1973.
- 3 januari – Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 4 januari – Marte Harell, österrikisk skådespelare.
- 6 januari
- Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör.
- Helen Kleeb, amerikansk skådespelare.
- 11 januari – Pierre Mendès-France, fransk politiker.
- 13 januari
- George Raynor, engelsk fotbollsspelare och fotbollstränare.
- Jeff Morrow, amerikansk skådespelare.
- 15 januari – Marcello Pagliero, fransk skådespelare.
- 22 januari
- Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelare.
- Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare.
- 23 januari
- Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare.
- Andrex, fransk skådespelare.
- Dan Duryea, amerikansk skådespelare.
- Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelare.
- 27 januari – Maurice Couve de Murville, fransk politiker och ambassadör.
Februari
redigera- 5 februari – Pierre Pflimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj–1 juni 1958.
- 17 februari – Buster Crabbe, amerikansk skådespelare.
- 21 februari – W.H. Auden, brittisk poet.
- 22 februari – Robert Young, amerikansk skådespelare.
- 27 februari – Mildred Bailey, amerikansk sångerska.
Mars
redigera- 8 mars – Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker.
- 11 mars – Helmuth von Moltke, tysk jurist och motståndsman.
- 13 mars
- Mircea Eliade, rumänsk religionshistoriker.
- Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.
- 14 mars – Björn-Erik Höijer, svensk författare.
- 15 mars
- Zarah Leander, svensk skådespelare och sångerska [11].
- Jimmy McPartland, amerikansk jazzmusiker (trumpet).
- 20 mars – Ellis Arnall, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1943–1947.
- 27 mars – Tom Walter, svensk skådespelare.
- 28 mars – Lúcia dos Santos, portugisisk karmelitnunna.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 2 april – Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus).
- 9 april – Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist).
- 11 april
- Nina Scenna, svensk skådespelare.
- Nancy Eriksson, svensk socialdemokratisk politiker.
- 13 april – Harold Stassen, amerikansk militär och politiker.
- 14 april – Francois Duvalier, haitisk diktator.
- 15 april – Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare.
- 18 april – Robert Laycock, brittisk general.
- 23 april – James Hayter, brittisk skådespelare.
- 25 april – Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
- 29 april
- Tino Rossi, italiensk sångare.
- Fred Zinneman, österrikisk-amerikansk regissör.
Maj
redigera- 3 maj – Alli Halling, svensk skådespelare.
- 4 maj – Svante Kristiansson, svensk fotograf och politiker (socialdemokrat).
- 9 maj
- Baldur von Schirach, nazistisk politiker.
- Kathryn Kuhlman, amerikansk evangelist.
- 12 maj
- Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, skrev Helgonet.
- Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.
- 13 maj – Daphne du Maurier, brittisk författare.
- 14 maj
- Bo Gu, kinesisk kommunistisk politiker, medlem i dem 28 bolsjevikerna.
- Mohammad Ayub Khan, pakistansk president 1958–1969.
- 15 maj – Thomas J. Dodd, amerikansk politiker, senator 1959–1971.
- 22 maj
- Hergé, belgisk serietecknare.
- Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare.
- 23 maj – Ginette Mathiot, fransk kokboksförfattare
- 24 maj – Leif Reinius, svensk arkitekt.
- 25 maj – U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948–1958 och 1960–1962.
- 26 maj
- John Wayne, amerikansk skådespelare.
- Hans Grüneberg, brittisk genetiker.
- 27 maj – Rachel Carson, brittisk etolog, skrev Tyst vår.
Juni
redigera- 1 juni – Frank Whittle, brittisk ingenjör, utvecklare av jetmotorn.
- 7 juni – Sigvard Bernadotte andre son till Gustaf VI Adolf och prinsessan Margareta. Förlorade sin prinstitel i samband med giftermålet med Erica Patzek 8 juni 1934. Blev 1951 greve af Wisborg.
- 9 juni – Olof Widgren, svensk skådespelare.
- 24 juni – Jean Schlumberger, fransk (elsassisk) smyckekonstnär.
- 25 juni – Hans Jensen, tysk fysiker, nobelpristagare.
- 27 juni – Buford Ellington, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1959–1963 och 1967–1971.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 2 juli – Charles P. Nelson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1949–1957.
- 4 juli – Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och ledare för teaterskola.
- 6 juli
- Arvid Brenner, tysk-svensk författare.
- Frida Kahlo, mexikansk konstnär.
- 8 juli – Nils Nordståhl, svensk skådespelare.
- 14 juli
- Ingvar Kolmodin, svensk kompositör, regissör och förlagsredaktör.
- Olive Borden, amerikansk skådespelare.
- 16 juli – Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
- 18 juli – H.L.A. Hart, brittisk rättsfilosof.
- 19 juli – Paul Magloire, Haitis president 1950-1956.
- 21 juli – Georg Rydeberg, svensk skådespelare[11].
- 26 juli – Sven Arvor, svensk skådespelare.
Augusti
redigera- 4 augusti – Göran von Otter, svensk diplomat.
- 10 augusti – Alvin Karpis, amerikansk förbrytare.
- 13 augusti – Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare.
- 14 augusti – Ulla Billquist, svensk populärsångerska.
- 18 augusti – John Kerr, skotsk fysiker.
- 25 augusti – Ruben Josefson, svensk ärkebiskop 1967–1972.
- 26 augusti – Åke Hedtjärn, svensk väg- och byggnadsingenjör.
- 30 augusti – Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
- 31 augusti – Ramon Magsaysay, filippinsk politiker, president 1953–1957.
September
redigera- 9 september – Horst Wessel, tysk nazist, känd genom Horst Wessel-sången.
- 15 september
- Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1958[11].
- Fay Wray, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
- 17 september – Warren Burger, chefsdomare i USA:s högsta domstol 1969–1986.
- 18 september
- Leon Askin, österrikisk skådespelare.
- Edwin McMillan, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 19 september – Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent.
- 23 september – Herbert Kappler, tysk SS-officer.
- 26 september – Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
- 29 september – Gene Autry, amerikansk skådespelare och sångare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 4 oktober – Ester Ringnér-Lundgren, svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
- 5 oktober
- Jean Louis, fransk-amerikansk kläddesigner och scenograf.
- Mrs Miller, amerikansk "sångerska", som sjöng "hellre än bra".
- Allan Shivers, amerikansk politiker.
- 9 oktober – Jacques Tati, fransk komiker, regissör.
- 13 oktober – Yves Allégret, fransk regissör.
- 22 oktober – Emilie Schindler.
- 27 oktober – Norma Balean, brittisk-norsk skådespelare.
November
redigera- 2 november – Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
- 5 november – Allan Bohlin, svensk skådespelare.
- 6 november
- Gustav Jonsson, svensk läkare som bildade Barnbyn Skå och lanserade begreppet "det sociala arvet"[11].
- Charles Woodruff Yost, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1969–1971.
- 7 november – Thor L. Brooks, svensk regissör.
- 11 november – Gunnar Engellau, svensk industriman, chef för Volvo[11].
- 14 november – Astrid Lindgren, svensk barnboksförfattare[11].
- 15 november
- Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler.
- Sune Waldimir, svensk kapellmästare i radio [11].
- 16 november – Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
- 26 november – Frances Dee, amerikansk skådespelare.
- 28 november – Alberto Moravia, italiensk författare.
December
redigera- 1 december – Oscar Törnblom, svensk skådespelare.
- 3 december – Bror Marklund, svensk skulptör.
- 5 december – Lin Biao, kinesisk militär och politiker.
- 15 december – Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.
- 23 december – Alice Skoglund, svensk skådespelare.
- 24 december
- John Cody, amerikansk ärkebiskop och kardinal.
- Isidor Feinstein Stone, amerikansk undersökande journalist.
- 25 december – Cab Calloway, amerikansk bandledare och sångförfattare.
- 26 december – Albert Gore, amerikansk demokratisk politiker.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 2 januari – Henry R. Pease, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1874–1875.
- 12 januari – Fredric Pettersson i Tjärsta, 69, svensk arrendator och riksdagspolitiker.
- 16 januari – Petrus Blomberg, 65, svensk sångare, organist och tonsättare.
- 18 januari – Peter Krok, 79, svensk jurist, landssekreterare och politiker.
- 24 januari – Russell A. Alger, 70, amerikansk republikansk politiker och militär.
Februari
redigera- 2 februari – Dmitrij Mendelejev, 72, rysk kemist, periodiska systemets skapare.
- 8 februari – John Franklin Rixey, 52, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1897–1907.
- 10 februari – William Howard Russell, 79, engelsk krigskorrespondent.
- 12 februari – Frank W. Higgins, 50, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1905–1906.
- 13 februari – Bruno Gebhardt, 46, tysk historiker.
- 21 februari – Erik Gustaf Boström, 65, svensk godsägare och politiker, Sveriges statsminister 1891–1900 och 1902–1905.
Mars
redigera- 9 mars – James L. Pugh, 86, amerikansk demokratisk politiker, senator 1880–1897.
- 11 mars – Jean Casimir-Perier, 59, fransk politiker, Frankrikes president 1894–1895.
- 16 mars – Albert Samuel Gatschet, 74, schweizisk-amerikansk etnograf.
- 30 mars – Henry George Elliot, 89, brittisk diplomat.
- 31 mars – Galusha A. Grow, 83, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1861–1863.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 4 april – Lucile Grahn, 87, dansk ballerina.
Maj
redigera- 17 maj – Theodore Marckl, 81, österrikisk-svensk balettmästare.
- 24 maj – John Patton, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895.
Juni
redigera- 11 juni – John Tyler Morgan, 82, amerikansk general och politiker, senator 1877-1907.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 7 juli – Annie Louisa Coghill, 71, engelsk psalmförfattare.
- 17 juli – Hector Malot, 77, fransk författare.
- 20 juli – Christoph von Tiedemann, 70, preussisk politiker.
- 27 juli – Edmund Pettus, 86, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1897-1907.
Augusti
redigera- 13 augusti – John Long Routt, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1876–1879 och 1891–1893.
- 18 augusti – John Kerr, 82, skotsk fysiker.
- 20 augusti – John I. Mitchell, 69, amerikansk republikansk politiker.
September
redigera- 4 september – Edvard Grieg, 64, norsk tonsättare (död på sitt lantställe Troldhaugen utanför Bergen) [5].
- 7 september – Sully Prudhomme, 68, fransk författare, nobelpristagare.
- 21 september – James H. Lane, 74, amerikansk professor och general.
- 22 september – José de la Cruz Mena, 33, nicaraguansk kompositör och orkesterledare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 1 oktober – Claes Adelsköld, 83, svensk järnvägsbyggare, arkitekt, militär, riksdagsman och skriftställare.
November
redigera- 1 november – Alfred Jarry, 34, fransk författare.
- 10 november – Louis E. McComas, 61, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1899–1905.
- 22 november – Asaph Hall, 78, amerikansk astronom.
- 25 november – Ludvig Mylius-Erichsen, 35, dansk författare och polarforskare.
- 28 november – Stanisław Wyspiański, 38, polsk författare, konstnär och arkitekt.
December
redigera- 8 december – Oscar II, 78, kung av Sverige sedan 1872 och av Norge 1872–1905.
- 17 december – Lord Kelvin, 83, brittisk fysiker.
- 21 december – Klara Hitler, 47, mor till Adolf Hitler.
Nobelpris
redigera- Fysik – Albert A. Michelson, USA
- Kemi – Eduard Buchner, Tyskland
- Medicin – Alphonse Laveran, Frankrike
- Litteratur – Rudyard Kipling, Storbritannien
- Fred
- Ernesto Moneta, Italien
- Louis Renault, Frankrike
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ [a b] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ [a b c d e] 100 år med Aftonbladet – 1907, 1999
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2000 – 1907 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ 100 år med Aftonbladet – Bomber och terror får världen att huka, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k] 20:e århundrades När Var Hur – 1907, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e] Sverige 1900-talet – 1907, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Från kullager till IT på ett sekel, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”IFK Uppsala”. 15 oktober 2005. http://www.ifkuppsala.se/index.php?referat_nr=173. Läst 16 april 2011.
- ^ ”Sveriges Radio”. 15 mars 2007. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=407&artikel=1245078. Läst 16 april 2011.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Hundra år i Sverige – 1907, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ ”Sjöräddningssällskapet”. https://www.sjoraddning.se/om-oss/var-historia. Läst 15 april 2011.
- ^ ”Sveriges riksdag”. 5 november 1971. http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&doktyp=prop&dok_id=FU03179&rm=1971&bet=179. Läst 16 april 2011.
- ^ Förstabestigningar i svenska fjäll, Nordisk familjeboks sportlexikon /1. A-Brännboll /Runeberg.org (läst 22 augusti 2024)
- ^ ”World Statesmen (läst 12 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/New_Zealand.htm.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_O-R.html#Oklahoma.
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 27 – Trupperna svär trohetseden
- ^ Sverige 1900-talet – De nya svenskarna: Mellan assimilation och mångfald, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 52 – Branting som banbrytare
- ^ Sverige 1900-talet – Från gåspenna till tangentbord, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Är du likaberättigad, lilla vän?, NE, Bra Böcker, 2000
Externa länkar
redigeraWikimedia Commons har media som rör 1907.