1700-talet

	1700-talet
	År:
	1700 \| 1701 \| 1702 \| 1703 \| 1704; 1705 \| 1706 \| 1707 \| 1708 \| 1709
	1710 \| 1711 \| 1712 \| 1713 \| 1714; 1715 \| 1716 \| 1717 \| 1718 \| 1719
	1720 \| 1721 \| 1722 \| 1723 \| 1724; 1725 \| 1726 \| 1727 \| 1728 \| 1729
	1730 \| 1731 \| 1732 \| 1733 \| 1734; 1735 \| 1736 \| 1737 \| 1738 \| 1739
	1740 \| 1741 \| 1742 \| 1743 \| 1744; 1745 \| 1746 \| 1747 \| 1748 \| 1749
	1750 \| 1751 \| 1752 \| 1753 \| 1754; 1755 \| 1756 \| 1757 \| 1758 \| 1759
	1760 \| 1761 \| 1762 \| 1763 \| 1764; 1765 \| 1766 \| 1767 \| 1768 \| 1769
	1770 \| 1771 \| 1772 \| 1773 \| 1774; 1775 \| 1776 \| 1777 \| 1778 \| 1779
	1780 \| 1781 \| 1782 \| 1783 \| 1784; 1785 \| 1786 \| 1787 \| 1788 \| 1789
	1790 \| 1791 \| 1792 \| 1793 \| 1794; 1795 \| 1796 \| 1797 \| 1798 \| 1799
	Årtionde:
	1700-talet \| 1710-talet; 1720-talet \| 1730-talet; 1740-talet \| 1750-talet; 1760-talet \| 1770-talet; 1780-talet \| 1790-talet
	Århundrade:
	1600-talet; 1700-talet; 1800-talet
	Årtusende:
	1000-talet;
	Födda och avlidna
	Födda \| Avlidna

Den här artikeln handlar om hundraårsperioden 1700–1799. För decenniet 1700–1709, se 1700-talet (decennium).

Uppslagsordet ”1700-tal” leder hit. För tidskriften, se 1700-tal (tidskrift).

1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.

Världen undersöks och ordnas - till vänster Carl von Linnés metod för **klassificering av växter** ur *Classes Plantarum* 1738, till höger **schema över mänskligt vetande** med huvudkategorierna minne, förnuft och fantasi, ur Denis Diderots *Encyclopédie* 1751–1777.

Händelser

*Slaget vid Kalisch* under Stora nordiska kriget.

Amerikanska Revolutionskriget. Målning 1797.

*Gustav Badin*, tjänare hos Lovisa Ulrika, pastell av Lundberg ca 1770.

*Marie-Antoinette med barn*, av Vigée-Lebrun 1787.

Krig och politik

1700–1721 – Stora nordiska kriget utkämpas av Sverige i allians med hertigdömet Holstein-Gottorp och Osmanska riket med flera stater, mot bland andra Danmark-Norge, Ryssland och Preussen.
1701–1714 – Spanska tronföljdskriget mellan Frankrike, Bayern, hertigdömet Mantua samt Savojen, och Österrike, England, Nederländerna, Preussen och Tysk-romerska riket.
1703 – Peter den store av Ryssland grundar St Petersburg.
1707 – Genom unionstraktaten Treaty of Union 1707 går kungarikerna England och Skottland samman i union och bildar Kungariket Storbritannien.
1709 – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Poltava
1710–1713 – Länderna kring Östersjön drabbas av pesten.
1718 – Sveriges stormaktstid tar slut i och med att Karl XII blir skjuten.
1719 – Det kungliga enväldet upphävs i Sverige och den så kallade frihetstiden inleds. Frihetstiden varar till Gustav III:s statsvälvning 1772.
1731 – Svenska Ostindiska Companiet grundas
1740–1748 – Österrikiska tronföljdskriget utkämpas.
1740 – Fredrik den store (bror till svenska drottningen Lovisa Ulrika) blir kung av Preussen.
1756–1763 – Europeiska sjuårskriget utkämpas mellan Tysk-romerska riket, Frankrike, Ryssland och Sverige på ena sidan och Preussen och Storbritannien på den andra.
1768–1784 – Rysk-turkiska kriget utkämpas.
1772 – Gustav III genomför en statsvälvning och inför en ny regeringsform som ger mer makt åt kungen
1775–1783 – USA gör sig självständigt från Storbritannien genom amerikanska revolutionskriget.
1776 – Den 4 juli förklarar sig 13 brittiska kolonier på den nordamerikanska kontinenten självständiga som unionen USA.
1783 – Ryssland, under tsarinnan Katarina II, annekterar khanatet Krim vid Svarta havet.
1783 – Jordreformen enskiftet införs i Skåne med början i byarna under Svaneholms slott i Skurups socken.
1787 – Den amerikanska konstitutionen, med Bill of Rights, antas av ett konstitutionskonvent i Philadelphia.
1787 – Frigivna slavar från London grundar Freetown i dagens Sierra Leone i västra Afrika.
1789–1799 – Fransmännen gör uppror mot den franska kungamakten och adelsväldet i franska revolutionen.
1790–1795 – Kriget mot ohioindianerna mellan indianer och amerikanska kolonisatörer i de nuvarande staterna Ohio, Michigan, Indiana och Illinois.
1792 – Gustav III mördas på en maskeradbal på Operan.
1792 – New York Stock & Exchange Board, föregångare till New York Stock Exchange, grundas.
1793 – Franske kungen Ludvig XVI avrättas med giljotinen.
1795 – Polen-Litauen delas mellan Preussen och Ryssland och upphör att existera i 123 år, innan Polen återigen blir en självständig nation till följd av Första världskrigets slut.
1799 – Napoleon Bonaparte genomför en statskupp i Frankrike och väljs till förste konsul.

Naturkatastrofer

1755 – Lissabon skakas av en jordbävning som förstör stora delar av staden och kräver 40 000 människoliv.
1783 – Jordbävningarna i Kalabrien 1783 kräver 50 000 människoliv under vårvintern.
1783 – Vulkanen Laki på Island får ett utbrott.

Litteratur, filosofi och nya teorier

Upplysningen når sin kulmen.
1719 – Utkommer Daniel Defoes bok om Robinson Crusoe (se bokens fullständiga titel ^[1])
1720 – Erik Dahlberghs planchverk över svenska slott, städer och historiska platser, Suecia antiqua et hodierna (Det forna och nuvarande Sverige), utkommer.
1726 – Jonathan Swift ger ut den samhällssatiriska romanen Gullivers resor.
1734 – Den svenska lagboken (eller Sveriges Rikes Lag - Gillad och antagen på riksdagen 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari 1736) antas av riksdagen.
1748 – Charles-Louis de Secondat Montesquieu lägger fram sina teorier om klimatläran och maktdelningsprincipen i De l'esprit des lois (Om lagarnas anda). Han föreslår en tredelad makt: verkställande makt, lagstiftande makt, och dömande makt.
1749 – Swedenborg publicerar boken Arcana Caelestia (Himmelska hemligheter).
1751–1777 – Den stora franska encyklopedin med Diderot som redaktör ges ut. Bland hans medarbetare, de så kallade encyklopedisterna, finns Montesquieu, Voltaire och Rousseau.
1759 – Voltaire ger ut sin satiriska roman Candide.
1761 – Hedvig Charlotta Nordenflycht publicerar Fruentimrets försvar.
1762 – Rousseau för fram sina idéer om uppfostran i boken Émile eller om uppfostran och om ett jämlikt samhälle i Om samhällsfördraget.
1774 – Goethe skriver romanen Den unge Werthers lidanden.
1781 – Immanuel Kants filosofiska arbete Kritik av det rena förnuftet utkommer.
1790 – Carl Michael Bellmans diktcykel Fredmans epistlar utkommer.
1792 – Mary Wollstonecraft ger ut det filosofiska verket Till försvar för kvinnans rättigheter.
1797 – Marquis de Sade publicerar anonymt romanen L’Histoire de Juliette, ou les Prospérités du vice (Historien om Juliette, eller Lasternas fördelar) om den bisexuella sadomasochistiska libertinen Juliette.

Teknik & vetenskap

Den industriella revolutionen inleds i mitten av seklet i Storbritannien.
1712 – Den första praktiskt fungerande ångmaskinen, The atmospheric engine, uppfinns av Thomas Newcomen.
1723 – Jonas Alströmer startar Alingsås manufakturverk.
1735 – Första utgåvan av Carl von Linnés bok Systema Naturae, som är grunden för den beskrivning och indelning av biologiska arter som används än idag, utkommer.
1742 – Anders Celsius presenterar uppsatsen Observationer om twänne beständiga Grader på en Thermometer där han beskriver den 100-gradiga termometerskalan, som än i våra dagar är den allmänt använda.
1764 – Spinnmaskinen Spinning Jenny uppfinns av engelsmannen James Hargreaves.
1765 – James Watt uppfinner den dubbelverkande ångmaskinen som ökar effektiviteten avsevärt.
1784 – Edmund Cartwright konstruerar en ångmaskinsdriven vävstol, the Power loom.
1786 – Skotten Andrew Meikle uppfinner tröskmaskinen, tröskverket, som separerar säden från agnen. Tidigare tröskade man för hand med en slaga.
1796 – Edward Jenner genomför sina första smittkoppsvaccineringar och myntar termen vaccinering. Han får epitetet "vaccinets fader" men metoden hade använts av andra tidigare under seklet.

Arkitektur, konst och musik

I Europa fortsätter 1600-talets barock in på 1700-talet men övergår snart i rokoko som blir den dominerande stilen under seklet. Mot seklets slut uppstår nyklassicismen som varar ett par decennier in på 1800-talet.

Konstnärer

Antoine Watteau (1684-1721) fransk målare och grafiker.
Gustaf Lundberg (1695-1786) svensk porträttmålare.
William Hogarth (1697-1764) engelsk grafiker och karikatyrtecknare.
Jean-Baptiste-Siméon Chardin (1699-1779) fransk målare
François Boucher (1703-1770) fransk målare
Carl Gustaf Pilo (1711-1793) svensk porträtt- och historiemålare.
Alexander Roslin (1718-1793) svensk porträttmålare.
Joshua Reynolds (1723-1792), engelsk målare
Thomas Gainsborough (1727-1788) engelsk målare
Jean-Honoré Fragonard (1732-1806) fransk målare
Pehr Hilleström (1732-1816), svensk konstnär.
Ulrika Pasch (1735-1796), svensk porträttmålare.
Peter Adolf Hall (1739-1793), svensk-fransk miniatyrmålare.
Johan Tobias Sergel (1740-1814) svensk skulptör och tecknare.
Francisco de Goya (1746-1828) spansk målare och grafiker.
Jacques-Louis David (1748-1825) fransk målare
Élisabeth-Louise Vigée-Le Brun (1755-1842) fransk målare.

Kompositörer

Arkitekter

Nicodemus Tessin d.y., (1654-1728), Stockholms slott 1754.
Balthasar Neumann (1687-1753), Palaset i Würtzburg 1744.
Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff (1699-1753), lustslottet Sanssouci i Potsdam utanför Berlin 1745–1747.
Bartolomeo Rastrelli (1700-1771), Vinterpalatset i St Petersburg 1732, tsarernas sommarresidens Katarinapalatset i Tsarskoje Selo 1756.
Carl Hårleman (1700-1753), Svartsjö slott 1739, Holmentornet i Norrköping 1750, Palacehuset i Göteborg 1751.
Nicolai Eigtved (1701-1754), Amalienborg i Köpenhamn 1749-1754.
Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796), Drottningholms slottsteater 1766, Kina slott i Drottningholm 1769, Korsholms kyrka i Vasa i Finland 1776.
Bröderna Johann Baptist Zimmermann (1680-1758) och Dominikus Zimmermann (1685-1766), Vallfartskyrkan i Wies i Bayern 1746-1754.

Födda

1703 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab, grundare av den islamska rörelsen wahhabismen.
1732 – George Washington, USA:s förste president
1743 – Jean Paul Marat, fransk revolutionär
1746 – Gustav III
1754 – Ludvig XVI av Frankrike
1755 – Marie-Antoinette, drottning av Frankrike
1758 – Maximilien de Robespierre, fransk revolutionär
1762 – Johan Anckarström, Gustav III:s mördare
1763 – Jean Baptiste Bernadotte, fransk marskalk, kung av Sverige med namnet Karl XIV Johan
1763 – Joséphine de Beauharnais, fransk kejsarinna, gift med Napoleon I
1769 – Napoleon I, fransk kejsare
1775 – Jane Austen, författare
1788 – Lord Byron, författare
1793 – Carl Jonas Love Almqvist, författare
1799 – Aleksandr Pusjkin, författare

Avlidna

1718 – Karl XII, kung av Sverige sedan 1697
1725 – Peter den store, Rysslands tsar sedan 1682
1727 – Isaac Newton, engelsk vetenskapsman
1742 – Arvid Horn, svensk statsman och kanslipresident
1751 – Christopher Polhem, svensk uppfinnare
1792 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab, arabisk reformist
1792 – Gustav III, kung av Sverige sedan 1772 (mördad)
1792 – Ankarström, svensk kungamördare (avrättad genom stegling och halshuggning)
1793 – Ludvig XVI, kung av Frankrike 1774–1792 (giljotinerad)
1793 – Marie-Antoinette, Frankrikes drottning 1774–1792 (giljotinerad)
1793 – Jean Paul Marat, fransk politiker (mördad)
1794 – Maximilien de Robespierre, fransk politiker (giljotinerad)
1799 – George Washington, USA:s president 1789–1797

Noter

^ The Life and Strange Surprizing Adventures of Robinson Crusoe of York, Mariner: Who lived Eight and Twenty Years, all alone in an un-inhabited Island on the coast of America, near the Mouth of the Great River of Oroonoque; Having been cast on Shore by Shipwreck, where-in all the Men perished but himself. With An Account how he was at last as strangely deliver'd by Pyrates. Written by Himself, or simply Robinson Crusoe.

Vidare läsning

Brown, Carolina (1995). ”1700-talets sköna ideal: och verkliga kroppar”. Populär historia 1995:6,: sid. 8-13. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://popularhistoria.se/artiklar/1700-talets-skona-ideal-och-verkliga-kroppar. Libris 9270422

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1700-talet.
Bilder & media

[1] The Life and Strange Surprizing Adventures of Robinson Crusoe of York, Mariner: Who lived Eight and Twenty Years, all alone in an un-inhabited Island on the coast of America, near the Mouth of the Great River of Oroonoque; Having been cast on Shore by Shipwreck, where-in all the Men perished but himself. With An Account how he was at last as strangely deliver'd by Pyrates. Written by Himself, or simply Robinson Crusoe.

[1]