Tsuga dumosa

	Tsuga dumosa; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Kärlväxter; Tracheophyta
Klass	Barrväxter; Pinopsida
Ordning	Tallordningen; Pinales
Familj	Tallväxter; Pinaceae
Släkte	Hemlocksläktet; Tsuga
Art	Tsuga dumosa
Vetenskapligt namn
	§ Tsuga dumosa
Auktor	(D. Don) Eichler
Synonymer
	Tsuga yunnanensis subsp. dura (Downie) E. Murray; Tsuga yunnanensis (Franch.) E. Pritz.; Tsuga wardii Downie; Tsuga leptophylla Hand.-Mazz.; Tsuga intermedia Hand.-Mazz.; Tsuga dura Downie; Tsuga dumosa var. yunnanensis (Franch.) Silba; Tsuga dumosa subsp. leptophylla (Hand.-Mazz.) E. Murray; Tsuga chinensis subsp. wardii (Downie) E. Murray; Tsuga calcarea Downie; Tsuga brunoniana var. typica Patschke; Tsuga brunoniana (Wall.) Carrière; Pinus dumosa D. Don; Pinus brunoniana Wall.; Abies yunnanensis Franch.; Abies dumosa (D. Don) Mirb.; Abies brunoniana (Wall.) Lindl.

Tsuga dumosa^[2] är en tallväxtart som först beskrevs av David Don, och fick sitt nu gällande namn av August Wilhelm Eichler. Tsuga dumosa ingår i hemlocksläktet som ingår i familjen tallväxter.^[3]^[4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[3]

Arten förekommer i östra Himalaya och i angränsande bergstrakter från sydöstra Tibet och Nepal över Bhutan, nordöstra Indien och norra Myanmar till de kinesiska provinserna Yunnan och Sichuan samt norra Vietnam. Trädet växer i regioner som ligger 1700 till 3500 meter över havet. Vädret kännetecknas av mycket regn under monsunen och i norra Myanmar registrerades under vissa år en årsnederbörd av 10 000 mm.^[1]

Tsuga dumosa bildar ofta barrskogar med andra träd och den behöver ingen solig plats. De andra träden kan vara Larix griffithii eller arter av ädelgransläktet och gransläktet.^[1]

I några områden med intensivt skogsbruk minskade beståndet märkbart. Artens trä används bland annat för att skapa taktegel. I Europa och Nordamerika planterades några exemplar i botaniska trädgårdar. I utbredningsområdet förekommer flera nationalparker och andra skyddszoner. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.^[1]

Bildgalleri

Källor

^ [a b c d] Yang, Y., Luscombe, D & Rushforth, K. 2013 Tsuga dumosa . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 december 2019.
^ Eichler, 1887 In: Engler & Prantl, Nat. Pflanzenfam. 2 (1): 80.
^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (26 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376692. Läst 26 maj 2014.
^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Tsuga dumosa.
Bilder & media
Wikispecies har information om Tsuga dumosa.
Artförteckning

[iucn-1] [a b c d] Yang, Y., Luscombe, D & Rushforth, K. 2013 Tsuga dumosa . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 december 2019.

[C132-2] Eichler, 1887 In: Engler & Prantl, Nat. Pflanzenfam. 2 (1): 80.

[COL-3] [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (26 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376692. Läst 26 maj 2014.

[source-4] Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11

[1]

[2]

[3]

[4]