Togos herrlandslag i fotboll

Togos herrlandslag i fotboll

FIFA-landskod TOG
Fotbollsförbund	Togos fotbollsförbund
Förbundskapten	Paulo Duarte
Lagkapten	Djené Dakonam
FIFA-rankning	120 (20 juni 2024)[1]
Flest landskamper	Abdoul-Gafar Mamah (93)
Flest mål	Emmanuel Adebayor (32)
Första landskamp
Togo 1 - 1 Ghana (Togo; 13 oktober 1956)
Största vinst
Togo 6 - 0 Swaziland (Accra, Ghana; 11 november 2008)
Största förlust
Marocko 7 - 0 Togo (Marocko; 28 oktober 1979) Tunisien 7 - 0 Togo (Tunis, Tunisien; 7 januari 2000)
Hemmaställ Bortaställ
Världsmästerskap
Spelade mästerskap	1
Afrikanska mästerskap
Spelade turneringar	9

Togos herrlandslag i fotboll representerar Togo i fotboll för herrar, och spelade sin första match då man mötte Guldkusten (senare Ghana) 1956 och spelade 1-1 hemma. År 2005 kvalificerade sig Togo för första gången för ett VM i fotboll, det var i Tyskland 2006.

Togo deltog för första gången i afrikanska mästerskapet 1972, där man i den första matchen spelade 3–3 mot Mali. Nästa match förlorades mot de blivande bronsmedaljörerna Kamerun. För att nå slutspel i turneringen var Togo tvungna att vinna den sista gruppspelsmatchen mot Kenya men matchen slutade 1–1 vilket innebar att Togo kom sist i sin grupp.

Togo deltog för andra gången i 1984 års upplaga av turneringen. Laget förlorade med 0–3 mot Elfenbenskusten och med 1–4 mot de blivande vinnarna Kamerun. I den sista gruppspelsmatchen spelade man 0–0 mot Egypten, vilket inte var tillräckligt för att undvika gruppens sistaplacering.

Efter fjorton års frånvaro från turneringen deltog Togo i mästerskapet 1998. Den första matchen mot Kongo-Kinshasa slutade med en 1–2-fölust, men i den följande matchen mot Ghana vann Togo med 2–1 vilket innebar lagets första seger i en gruppspelsmatch i Afrikanska mästerskapet någonsin. Efter förlust i den sista gruppspelsmatchen mot Tunisien slutade Togo dock åter sist i sin grupp.

I det nya millenniets första upplaga av mästerskapen kom man återigen sist i sin grupp. Trots att laget spelade bra gjorde man bara två mål; ett mot Elfenbenskusten i en match som slutade 1–1 och ett som var tillräckligt för att besegra de blivande mästarna, Kamerun. Togo förlorade med 0-2 mot Ghana också. Trots att alla gruppens lag slutade på fyra poäng vardera kom Togo kom sist i gruppen på grund av sämst målskillnad.

Togo lyckades 2002, för första gången, undvika en sistaplats i gruppspelet. Laget tog två poäng efter oavgjorda resultat mot Elfenbenskusten och Kongo-Kinshasa.

I kontrast till framgångar i VM-kvalet spelade Togo 2006 sitt resultatmässigt sämsta afrikanske mästerskap någonsin. Laget slutade på noll poäng efter tre raka förluster mot Kongo-Kinshasa, Kamerun och Angola.

Den 8 januari 2010, då laget var på väg till Afrikanska mästerskapet i Angola, blev lagets buss beskjuten av rebeller tillhörande Cabindaenklavens befrielsefront, Flec. Man lämnade mästerskapet efter spelarbussen blivit beskjuten och tre personer (busschauffören, assisterande tränaren och en talesman för förbundet) dödats. Åtta spelare skadades under attacken.^[2] Togo kom inte att spela i mästerskapet.

Efter vinst mot Algeriet och oavgjort mot Tunisien i 2013 års mästerskap kvalificerade sig Togo för första gången någonsin för slutspel i det afrikanska mästerskapet. I kvartsfinalen mot Burkina Faso förlorade man med 0–1 efter att Jonathan Pitroipa i förlängningen gjort matchens enda mål. Resultatet innebar att det var färdigspelat för Togo.

Framgången med avancemang i 2013 års turnering kunde inte följas upp 2017. Det oavgjorda resultatet mot Elfenbenskusten i den första matchen kom att bli Togos enda poäng.

Togo kvalade för första gången in till ett världsmästerskap efter att man med sju segrar på tio matcher vunnit sin kvalgrupp före bland andra Senegal, vilka tagit sig till kvartsfinal i det senaste världsmästerskapet. Togo lottades i grupp G, där de skulle möta Sydkorea, Schweiz och Frankrike.

Togo förlorade sin första match i VM, mot Sydkorea, trots att man tagit ledningen genom Mohamed Kader. I andra halvleken fick Jean-Paul Abalo rött kort efter 55 minuter, efter vilket Lee Chun-soo och Ahn Jung-hwan gjorde varsitt mål. Matchen slutade med en 2–1-förlust för Togo.

Togo mötte därefter Schweiz den 19 juni. Matchen slutade 2–0 till Schweiz och Alexander Frei och Tranquillo Barnetta gjorde målen.

Togos sista match i VM, mot blivande finalisterna Frankrike, slutade även den med en 0–2-förlust. Togo fick därmed lämna sitt första världsmästerskap poänglösa.

Efter en kvalmatch i Afrikanska mästerskapet i fotboll 2008 mot Sierra Leone den 3 juni 2007, dog tjugo stycken sport tjänstemän från Togo, bland annat Togos idrottsminister, Richard Attipoe när helikoptern han satt i exploderade och kraschade på Lungi International Airport.

I september 2010 skulle Togo spela mot Bahrain i en träningsmatch. Bahrain slog Togo med 3–0 och sades vara förvånade över hur dåligt afrikanerna spelade. Det uppdagades senare att laget som Bahrain mötte inte alls var Togos landslag. Togos fotbollsförbund meddelade då att de inte kände till någon landskamp över huvud taget och att de ska undersöka saken.^[3]

Tränare	Period
Jean Robin	1965
Gottlieb Göller	1972
Karim Ibrahim	1978–1982
Gottlieb Göller	1984
Boško Antić	1987–1989
Julien Dovi Aguiar	1992
Baboima Ergot	1993
Gottlieb Göller	1996–1997
Paul Messan Zougbédé	1997
Eberhard Vogel	1997–1998
Kodjovi Mawuéna	1998–1999
Gottlieb Göller	1999–2000
Kodjovi Mawuéna	2000
Bana Tchanilé	2000–2002
Diego Garzitto	2002
Kodjovi Mawuéna	2002
Antônio Dumas	2002–2004
Stephen Keshi	2004–2006
Otto Pfister	2006
Stephen Keshi	2006–2008
Henri Stambouli	2008
Kodjovi Mawuéna	2008–2009
Jean Thissen	2009
Hubert Velud	2009–2010
Thierry Froger	2010–2011
Stephen Keshi	2011
Didier Six	2011–2014
Tchakala Tchanilé	2014–2015
Tom Saintfiet	2015–2016
Claude Le Roy	2016–2021
Paulo Duarte	2021–

• Emmanuel Adebayor

• (engelska) Rec. Sport. Soccer Statistics Foundation - Togos herrlandskamper i fotboll