Wikipediadiskussion:Projekt djur

Det finns arkiv för denna diskussionssida. Diskutera inte på arkivsidor. Starta istället en ny diskussion under ny rubrik.

Wikipedia:Problematiska kategorier/Egentliga insekter behöver kommentarer. Lophotrochozoa (disk) 13 mars 2013 kl. 00.25 (CET)[svara]

Dags att göra något åt den kategorin nu, EMRÅ. Se mitt inlägg där. Lsj (diskussion) 14 juli 2014 kl. 17.55 (CEST)[svara]

Hur gör jag med det vetenskapliga namnet på vitklöversandbi? De flesta utländska källor ITIS, DiscoverLife anger Andrena ovatula (Kirby 1802), medan de svenska källor jag hittat (Jordbruksverket, Artportalen) hävdar Andrena albofasciata (Thomson, 1870)? Här på svwp (i Sandbin) kallas den A. albofasciata. Är det någon som kan hjälpa mig att avgöra vilket namn som har företräde? Det borde väl egentligen vara A. ovatula, om man ser på auktorsåret? Men varför förordar då två så tunga, svenska källor A. albofasciata? / Ternarius_D 17 mars 2013 kl. 11.24 (CET)[svara]

Tilläggas bör kanske, att en Googlesökning visar en klar övervikt för A. ovatula. / Ternarius_D 17 mars 2013 kl. 11.34 (CET)[svara]

I en del källor verkar de ha A. ovatula och A. albofasciata som synonymer. I Dyntaxa är de däremot två arter, A. ovatula med det svenska namnet vickersandbi (se här) och A. albofasciata med det svenska namnet vitklöversandbi (se här). Jag skulle följa Dyntaxa för att få rätt svenskt namn till rätt art ("vetenskapligt namn"), och sedan förklara eventuella synonymer och indelningar i brödtexten. Höstblomma (disk) 17 mars 2013 kl. 11.49 (CET)[svara]

Tack så mycket för informationen! Den var värdefull – och tyvärr litet deprimerande: Eftersom flera källor (t.ex. DiscoverLife och Wildbienen) betraktar A. albofasciata som en yngre, ogiltlig synonym till A. ovatula, och därför behandlar båda taxa som en art, vet jag inte riktigt vilka källor som jag vågar använda. Fast det är ju rakt inte ditt fel! :-) / Ternarius_D 17 mars 2013 kl. 12.44 (CET)[svara]

Källan som Dyntaxa uppger vad gäller uppdelningen mellan dessa båda taxa i två arter är Anders Nilsson & Björn Cederberg (2004) Lista över svenska bin och humlor. Om man tittar på denna utbredningskarta för Andrena ovatula, och om den nu stämmer med dessa två väl separerade förekomster, så är det kanske inte så konstigt att vissa auktoriteter delar upp dem i två arter. --AHA (disk) 17 mars 2013 kl. 18.40 (CET)[svara]

Andra utbredningskartor ( t.ex. Discover Life) ger tyvärr en mera spridd, och mindre distinkt bild. Frågan är, hur bör jag lägga upp en artikel om arten/arterna? Det finns knappast några fakta att tillgå om A. albofasciata, de få länkar jag hittar verkar att behandla namnet som en synonym till A. ovatula, så allt som kommer att stå i en tänkt artikel handlar om A. ovatula. (Intressant nog verkar man att betrakta de två namnen som olika arter i Norge). Samtidigt är det ju tydligt, bl.a. av Wildbienens artikel, att man menar vad vi på svenska kallar vitklöversandbi. Jag måste erkänna att jag är litet förbryllad över varför de skadinaviska källorna ser olika på arten/arterna än de flesta andra. / Ternarius_D 18 mars 2013 kl. 13.19 (CET)[svara]

Den typen av internationella diskussioner är inte alls ovanliga. Vad gäller fåglar är dom mycket mer benägna att spltta arte i USA än i Europa, till exempel. Eftersom källäget är dåligt för albofasciata så är det till att börja med bäst att skriva en artikel om ovatula och där avhandla hela problematiken. När/om du får tag på Anders Nilsson och Björn Cederbergs bok så kan du ju alltid splitta artikeln i två. --AHA (disk) 18 mars 2013 kl. 13.33 (CET)[svara]

Jag kollade i Fauna Helvetica Apidae 6. Där listas albofasciata som synonym till ovatula. Men det står också en kommentar att vissa anser att albofasciata är en egen art och som källa anges då Schmid-Egger & Scheuchl, 1997. --Manders (disk) 18 mars 2013 kl. 21.57 (CET)[svara]

Så, nu har jag skapat en grund för artikeln Vickersandbi (A. ovatula) som förklarar synonymproblematiken. Bara att bygga vidare på. --AHA (disk) 18 mars 2013 kl. 23.01 (CET)[svara]

Bra initiativ! Jag såg att du hade lagt in en kommentar på Sandbin också. Nu har jag utökat artikeln om vickersandbi litet. / Ternarius_D 19 mars 2013 kl. 16.32 (CET)[svara]

Bra! Men vad menar du med att ITIS "ignorerar det helt"? Dom skriver ju inte ut underarter för dessa arter så det är omöjligt att avgöra mer än att dom inte behandlar albofasciata som art. Jag dolde den redigeringen så länge. --AHA (disk) 19 mars 2013 kl. 22.30 (CET)[svara]

Det är sant. Jag hade skrivit så i mitt utkast innan det framgick (här ovan) att vissa källor betraktade albofasciata som en underart, och syftade då på det faktum att ITIS varken tog upp den som art eller synonym. Sedan lade jag in det av ren slapphet/glömska. Du gjorde alldeles rätt i att dölja texten. / Ternarius_D 20 mars 2013 kl. 07.04 (CET)[svara]

Okej! Finemang! --AHA (disk) 20 mars 2013 kl. 15.49 (CET)[svara]

Jag såg att rubrikerna blivit ändrade i min artikel om tvåbandad getingfluga så att huvudrubrikerna är Utseende-Utbredning-Ekologi. Jag brukar själv använda huvudrubrikerna Kännetecken-Levnadssätt-Utbredning. På projekt djur sidan finns denna mallen som anger Kännetecken-Utbredning -Levnadssätt/Ekologi. Borde vi komma överens om en gemensam rubriksättning för djurartiklar? --Manders (disk) 20 mars 2013 kl. 22.46 (CET)[svara]

Jag tycker att det är bättre att använda "ekologi" eftersom det på ett naturligare sätt även omfattar habitat/biotop. "Kännetecken" tycker jag är lite vagt eftersom det även kan omfatta typiska beteenden, var arten ofta uppehåller sig etc - vilket bör beskrivas i ekologi. Men det handlar såklart om språkliga nyanser. Vänligaste --AHA (disk) 24 mars 2013 kl. 21.17 (CET)[svara]

Ok, såg nu att ämnet diskuterats tidigare på mallens diskussionssida, verkar som vi får leva med att det spretar lite i artiklarna i detta avseende. Även engelska wikipedia verkar variera mycket vad gäller djurartiklars rubriker. Men jag ändrar nog tillbaka tvåbandad getingfluga till de ursprungliga rubrikerna eftersom i stort sätt alla blomflugeartiklar ser ut så (kanske beror på att jag har skrivit de flesta :-)) --Manders (disk) 24 mars 2013 kl. 22.45 (CET)[svara]

Självfallet är det ingen nackdel om vi kan upprätthålla en viss, gemensam standard i våra artiklar. Men i ett projekt som vårt, där inte bara alla kan ändra i artiklarna, utan också alla seriösa bör kunna göra det, tror jag vi bör vara litet försiktiga med att låta standardiseringen gå för långt – inte minst riskerar arbetet med att upprätthålla en alltför strikt standard att bli oss övermäktigt. Finns det inte en viss charm med, med att artiklarna blir litet personliga (givetvis under förutsättning att det inte görs avkall på seriositeten)? Om vi tillåter en viss individualitet, och det tycker jag alltså vi bör göra, kanske vi ska vara en smula försiktiga med att ändra på rubriker främst på grund av egna, estetiska överväganden? / Ternarius_D 25 mars 2013 kl. 07.36 (CET)[svara]

Jag påpekade det redan för några år i diskussionen till artikeln igelkottar att Nationalencyklopedin har andra beteckningar. De kallar familjen för igelkottdjur och bara underfamiljen Erinaceinae för igelkottar. Lsjbot har nu skapad flera artiklar där beteckningen igelkottdjur förekommer i brödtexten, men inte i taxoboxen. Ska vi följa NE och flytta några artiklar? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 23 mars 2013 kl. 17.40 (CET)[svara]

 Fixat Familjens artikel flyttad till igelkottdjur efter diskussion vid flera ställen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 24 mars 2013 kl. 10.48 (CET)[svara]

Snart börjar en tävling för puts i robotskapade hardjursartiklar. Tävlingssidan finns här. Jag hoppas (eller heter det skuttas? ) på livlig deltagande. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 23 mars 2013 kl. 18.24 (CET)[svara]

Då Lsjboten var så flitig är det ej längre möjlig inom några djurgrupper att skapa helt nya artiklar. Jag undrar därför om vi kan använda rutan "Nyskapade artiklar" i Djurportalen även för robotskapade artiklar som utökades med mer än 2000 byte? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 april 2013 kl. 09.30 (CEST)[svara]

Det tycker jag är helt ok, bland det trevligaste med portalen är ju möjligheten att kolla vad nytt andra har skrivit. Höstblomma (disk) 20 april 2013 kl. 09.44 (CEST)[svara]

Bra, då börjar jag lista på. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 21 april 2013 kl. 09.59 (CEST)[svara]

Det har skapats en del dubbletter om groddjur i släktet Bufo, på grund av att arter i vissa undersläkten sedan några år även verkar placerats i egna släkten. Tillsvidare valde jag att infoga dubbletterna i de äldre artiklarna, alltså det blir Bufo. Men jag skulle uppskatta om någon som hinner sätta sig in lite mer i saken skulle vilja reda ut hur det är lämpligast att ha det. Vilka undersläkten är tillräckligt etablera som egna släkten för att vi ska följa det - eller inte? Kan tillägga att det varierar en del mellan språkversionerna hur man har det. Ett exempel är Incilius (finns fler). Höstblomma (disk) 27 april 2013 kl. 12.11 (CEST)[svara]

Om det inte finns något mera etablerat standardverk för groddjur skulle jag följa IUCN:s indelning, sök:Bufo, de har redan flera nya släkten. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 27 april 2013 kl. 12.20 (CEST)[svara]

Hej! Jag har nu inlett sammanslagningsdiskussion Diskussion:Havstofsstjärt här. Titta gärna dit. :-)--Paracel63 (disk) 8 maj 2013 kl. 16.32 (CEST)[svara]

Borde vi flytta Synchiropus splendidus till Mandarinfisk ? --Ettrig (disk) 25 juli 2013 kl. 09.53 (CEST)[svara]

Det står inget svenskt trivialnamn i Fishbase, men den verkar ju kallas så, exempelvis på akvariefisk.se här. Kallas den även så i akvarieböcker så tycker jag man kan flytta. Annars kan man alltid göra omdirigering från mandarinfisk till Synchiropus splendidus tillsvidare. Höstblomma (disk) 25 juli 2013 kl. 11.06 (CEST)[svara]

Trivialnamnet är synnerligen vedertaget, och det som sedan nu ganska många år används i mer eller mindre all svenskspråkig akvarielitteratur. Jag har varit djärv och flyttat sidan. –Tommy Kronkvist (diskussion), 17 maj 2014 kl. 22.25 (CEST),[svara]

Arten omnämns för övrigt som motsvarande "mandarinfisk" på en rad andra språk, se exempelvis FishBase Common names List. –Tommy Kronkvist (diskussion), 18 maj 2014 kl. 00.06 (CEST).[svara]

Hej!

Jag har påbörjat arbetet med att göra Mall:Taxobox enklare att redigera i Visual Editor, vilket samtidigt kommer att göra dokumentationen bättre. Med tanke att det kommer att göra det enklare att redigera mer än en miljon artiklar känns det rätt viktigt. Arbetet pågår här: Användare:Jopparn/Taxobox för VE.

Det är dock en jäkligt stor mall och jag är inte något proffs på biologi så jag är orolig att jag ska göra något misstag någonstans och det tar väldigt lång tid för mig. Så jag hoppas att Du skulle kunna tänka dig att ta en titt samt översätta några av parametrarna. Om jag räknat rätt är det 91 parametrar kvar att översätta, men 22 stycken kommer enkelt gå att kopiera från de andra. Det vore kul om vi kunde ha den färdig innan helgen är slut.

Vänligen, Jopparn (disk) 31 augusti 2013 kl. 14.11 (CEST)[svara]

20 stycken är nu färdiga av 111. Jopparn (disk) 31 augusti 2013 kl. 14.16 (CEST)[svara]

+6 stycken till. Jopparn (disk) 31 augusti 2013 kl. 16.10 (CEST)[svara]

Ytterligare 12. 38 är 111 är nu färdiga. Jag kan nog fixa 5-10 till, resten behöver jag hjälp med. Jopparn (disk) 31 augusti 2013 kl. 16.36 (CEST)[svara]

Jag översatte 19 till. Så totalt 57 av 111 är nu färdiga. Kan någon som är duktig på biologi göra en insats? Jopparn (disk) 1 september 2013 kl. 19.24 (CEST)[svara]

En okänd välgörare (IP: 90.227.135.41) översatte ytterligare 18 så endast 39 stycken återstår nu! Jopparn (disk) 2 september 2013 kl. 08.00 (CEST)[svara]

Någon som har en halvtimme över och kan hjälpa till att göra över en miljon artiklar mer lättredigerade för nybörjare? :-) Jopparn (disk) 23 september 2013 kl. 02.42 (CEST)[svara]

Vad jag vid ett snabb titt hittade är den gamla beteckningen "Lower Risk (LR)" för livskraftig som numera heter "least concern (LC)", men kanske bör den gamla beteckningen ändå finnas med på din sida då inte alla boxar är uppdaterade. Sedan bör du kanske veta att cellerna taxon och binominal är synonymer. Den svenska versionen heter taxon men den engelska versionen binominal finns med då vissa nya användare bara kopierar den engelska mallen vid översättningar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 23 september 2013 kl. 14.02 (CEST)[svara]

Kan någon hjälpa till att översätta följande rader?

1. The conservation status code: 'secure', domesticated 'DOM', Least Concern 'LC', Lower Risk—Least Concern 'LR/lc', Near Threatened 'NT', Lower Risk—Near Threatened 'LR/nt', Lower Risk—Conservation Dependent 'LR/cd', Vulnerable 'VU', Endangered 'EN', Critically Endangered 'CR', Possibly Extinct 'PE', Extinct in the wild 'EW', Extinct 'EX', Data deficient 'DD', Not evaluated 'NE',Fossil 'fossil', Prehistoric 'pre', 'See text', Lower Risk 'LR'",

Koder för hotstatus: 'secure?', domestiserad 'DOM', Livskraftig 'LC', Låg risk-Livskraftig 'LR/lc', Nära hotad, 'NT', Låg risk-Nära hotad 'LR/nt'. Låg risk-Skyddsåtgärder krävs (vet ej om det finns "korrekt" svensk översätting?), Sårbar 'VU', Starkt hotad 'NE', Akut hotad 'CR', Förmodligen utdöd 'PE', Utdöd i vilt tillstånd 'EW', Utdöd 'EX', Informationsbrist 'DD', Ej bedömd 'NE', Fossil 'fossil', Förhistorisk 'pre', 'Se text', Låg risk 'LR'", AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)[svara]

1. "System used for Conservation status: 'iucn3.1', 'iucn2.3', 'EPBC' etc. Required if status given."

Version som används för hotstatus: 'iucn3.1', 'iucn2.3', 'EPBC' (?) etc. Behövs om hotstatus anges." AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)[svara]

1. "The stratigraphic range for groups known as fossils. E.g. Cambrian–Permian or Mall:Fossil range to give a chart. Use 'Recent' for extant taxa and 'Holocene' for Late Quaternary extinctions."

"Den stratigrafiska utbredningen för grupper som är kända som fossil. Ex. kambrium-perm för att skapa en tabell. Använd 'Recenta' (?) för idag levande taxa och 'holocen' för taxa som dog ut under de senkvartära klimatförändringarna. (förslagsvis?) AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)[svara]

1. "Viruses not placed in taxa above the rank of order, instead a virus group is used, given by a Roman numeral from I to VII"
2. "For each major taxon you can add an unranked entry to the taxobox. The entry unranked_X appears above rank X"
3. "This and other minor ranks should only be used when they are important to understanding the classification of the taxon described in the article"
4. "The authority used for this rank. Every rank has a rank_authority field which are not currently listed"
5. Superphylum

Överfylum/Överdivision AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)[svara]

1. "For flowering plants using the APG III system this should be set to Angiosperms rather than using division/divisio"
2. Följande ord: "Unranked phylum/stam", "Infraphylum", "microphylum" och "nanophylum"

"Okategoriserat fylum/stam", "Infrafylum/infrastam", "mikrofylum/mikrostam" och "nanofylum/nanostam" (men jag har inte en aning om när/hur man använder de senare?) AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)[svara]

1. "For flowering plants using the APG III system this should be used rather than class/classis"
2. unranked infraclassis

"Okategoriserad infraklass" AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)[svara]

1. "Generally used for flowering plants using the APG III system"
2. "Used in zoology, a different rank to the division used in botany."
3. Följande ord: "Supertribus", "Unranked tribe", "Alliance", "Unranked genus", "Species group", "Species subgroup", "Species complex"

Följande ord: "övertribus/översläktgrupp", "okategoriserad släktgrupp/tribus", "?", okategoriserat släkte", "artens underartsgrupp", "artkomplex" AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)[svara]

1. "The full trinomial name for subspecies, it should generally be in italics."

"Underartens hela vetenskapliga namn ska generellt skrivas kursiverat." AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)[svara]

1. "The authority for a trinomial."

Vänligen, Jopparn (disk) 30 september 2013 kl. 13.42 (CEST)[svara]

Så, har översatt några - men också lämnat några frågetecken. AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)[svara]

Hej! Hade missat att du svarat här. Jag har uppdaterat nu. Jag lägger till allt i mallen nu, så får ni gärna ta en titt. Jag tänker att det blir lite enklare för nybörjarna iaf (även om det inte är perfekt). Jopparn (disk) 23 januari 2014 kl. 22.15 (CET)[svara]

Hmmm... Jag hade tänkt att lägga till den i Mall:Taxobox/dok nu, men får upp en liten röd ruta där det står: "Syntaxfel i JSON". Någon duktig som kan hjälpa till att lista ut vad problemet är? Jopparn (disk) 23 januari 2014 kl. 22.36 (CET)[svara]

Jag glömde att skriva här att jag har lagt till koden i mallen nu. Det återstår dock en del översättningar, så den som känner sig manad att göra en liten insats och översätta de som återstår får gärna ta en titt.

Mina erfarenheter från mängder av workshops är att det är superviktigt att mallarna är uppdaterade (så att de fungerar med Visual Editor) för att nybörjare ska kunna bidra på ett bra sätt. Just nu är vi dock två-tre personer som fixar med uppdateringarna, så vi kan behöva lite hjälp :-)... Jopparn (diskussion) 2 mars 2014 kl. 22.08 (CET)[svara]

En vanlig infobox med hyfsad dokumentation tar enligt min erfarenhet typ 15-30 minuter att fixa till, beroende på antalet parametrar. Jopparn (diskussion) 2 mars 2014 kl. 22.10 (CET)[svara]

Projektet att källbekräfta alla artiklar om pungdjur, med undantag av vissa mellan-taxa som underfamiljer, är nu i princip avslutat. Den sista arten som fick vänta på städningen var den stackars tasmanska djävulen. Just denna artikel kan utökas mer med hjälp av motsvarande Wikipediatexter på andra språk men jag nöjer mig med det som finns just nu. Även två andra rovpungdjur (Murexechinus melanurus och Phascomurexia naso) som numera listas i sitt eget släkte har rätt korta artiklar. Jag hittar inget mer om arterna i källorna men kanske vill någon resa till Nya Guinea, där dessa arter lever, och leta efter fler texter? I artikeln om snabelpungdjuret, som 2008 var nominerad till "bra artikel" – men refuserades, är rubriken om utbredning markerad som stubb, men jag vet inte riktig vad som ska tillfogas där. Man kan kanske redan här skriva om växterna som är typiska i de nämnda hedområden men det blir tydligare i rubriken om födan. Några förslag?

Innan jag skriver ett tillkännagivande på Bybrunnen skulle jag önska att artiklarna även granskas språklig då jag inte har svenska som modersmål. Ett stort Tack går till Lsj som med hjälp av sin BOT skapade många pungdjursartiklar, där jag bara behövde fylla på! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 29 september 2013 kl. 12.56 (CEST)[svara]

Fantastiskt arbete Nordelch! Ser fram emot då ett släkte eller tom en familj blir kategoriserad som "Utmärkt artikelserie" - detta kanske är en kandidat så småningom :-) --AHA (disk) 29 september 2013 kl. 13.32 (CEST)[svara]

Den här informationen i något förändrad form kanske kunde fylla ut utbrednings och habitat-stycket i artikeln om snabelpungdjuret: "Floral diversity is particularly important for the honey possum, as it cannot survive without a year-round supply of nectar, and unlike nectarivorous birds, it cannot easily travel long distances in search of fresh supplies. Radio-tracking has shown, however, that males particularly are quite mobile, moving distances of up to 0.5 km in a night and with use areas averaging 0.8 hectares.<ref>BRADSHAW, S. D. & BRADSHAW, F. J. (2002) Short-term movements and habitat utilisation of the marsupial Honey possum, ''Tarsipes rostratus''. Journal of Zoology (London) 258, 343-348.</ref>"

Tack, det är med i artikeln nu och jag antar att det är tillräcklig för att avlägsna mallen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 29 september 2013 kl. 15.26 (CEST)[svara]

Jag skriver ett meddelande på Bybrunnen nu, det behöver ju inte vara folk från djurprojektet som utför språkgranskningen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 1 oktober 2013 kl. 08.29 (CEST)[svara]

Projekt faktakoll är månadens kvalitetsprojekt i november. Här är en lista på artiklar i den åtgärdskategorin som berör djurprojektet. Hoppas vi kan hjälpas åt att kolla upp dem! Höstblomma (disk) 1 november 2013 kl. 17.41 (CET)[svara]

• Häst
• Loripapegojor
• Muiria
• Nelia
• Mufflonfår
• Myggor
• Siamesisk kampfisk
• Travhäst
• Tröglori
• V euzela
• Öring

Jag skulle gärna vilja ha synpunkter på myggor, se diskussionssidan för artikeln, om ifall faktakollmallen kan plockas bort. Jag tycker inte riktigt att den behövs, genom det som står i inledningen. Höstblomma (disk) 2 november 2013 kl. 13.04 (CET)[svara]

Nästa sida det skulle vara bra om fler ville kasta ett getöga på är loripapegojor, kom gärna med synpunkter, förslag, samt fakta och källor ni hittar på Diskussion:Loripapegojor, så hoppas jag vi reder ut hur det blir en bra artikel. Höstblomma (disk) 16 november 2013 kl. 12.02 (CET)[svara]

Det verkar som om www.iucnredlist.org har ändrat alla sina länkar varmed vi har en katastrofal länkröta i djurartiklarna, se här exempelvis länken från skata (www.iucnredlist.org/details/51136/0). Jag har hittills inte kunnat finna någon logik i förhållande till de gamla länkarna och de nya. Det skulle ju så klart vara fantastiskt om vi kunde sätta en bot på att fixa detta men jag vet inte om det är möjligt. --AHA (disk) 25 december 2013 kl. 11.54 (CET)[svara]

Översättning mellan taxon och databas ID verkar gå att göra via http://iucn-redlist-api.heroku.com/go/species-name där man byter species-name mot aktuellt taxon (med blanktecken ersatt med bindestreck). Exempel: För Skata (Pica pica) så får man på sidan http://iucn-redlist-api.heroku.com/go/Pica-pica reda på att databas ID är 22705865 och den sökta sidan finns på adressen http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/22705865 som i och för sig verkar omdirigeras automatiskt till http://www.iucnredlist.org/details/22705865/0. --Larske (disk) 25 december 2013 kl. 12.56 (CET)[svara]

Troligen har bara fåglarna fått andra nummer, de robotskapade däggdjursartiklar som jag putsade senast (även idag) har samma nummer som förr. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 25 december 2013 kl. 13.05 (CET)[svara]

Samma förefaller gälla insekter (Lysingbi, Macropis europaea) och fiskar (Polypterus palmas). Även där sker omredigering automatiskt. / Ternarius_D 25 december 2013 kl. 13.41 (CET)[svara]

Med hjälp av det api som Larske länkar till bör detta gå att botköra. Men det kräver specialskriven botkod, vilket tar en del tid att fixa, tid som jag inte har inom den närmaste framtiden. Lsj (disk) 25 december 2013 kl. 20.17 (CET)[svara]

Blir det korrekt att utgå från de artiklar som ingår i Kategori:Taxonomisk_indelning_av_fåglar? I så fall kan jag nog genomföra botkörningen. /^Fluff?_Fluff! 27 december 2013 kl. 21.55 (CET)[svara]

Ännu mer intressant är att den här typen av länkar finns: http://iucn-redlist-api.heroku.com/index/species/pica-pica.json, lättarbetat att uppdatera hotstatus och sedan hämta citation från ovanstående URL. /^Fluff?_Fluff! 27 december 2013 kl. 22.21 (CET)[svara]

Det blir renare att utgå från Kategori:Aves än Kategori:Taxonomisk_indelning_av_fåglar. Lsj (disk) 27 december 2013 kl. 23.10 (CET)[svara]

Såhär kommer redigeringarna att se ut: [1] Ser det ok ut? Om hotstatus har förändrats så kommer det också att uppdateras. /^Fluff?_Fluff! 29 december 2013 kl. 20.45 (CET)[svara]

Bör inte Pica-pica vara Pica pica, dvs med blanktecken i stället för bindestreck, i titel. Sen bör det väl vara 29 december 2013 i stället för 2013-12-29 i hämtdatum. --Larske (disk) 29 december 2013 kl. 21.21 (CET)[svara]

Larske: Tack, jag fixar bindestrecket. Gällande datum så föredrar jag ISO_8601 men kan väl ändra. /^Fluff?_Fluff! 30 december 2013 kl. 01.39 (CET)[svara]

Det ser bra ut - fast utan bindestreck som sagt. Klarar boten av att det kommer finnas olika typer av <ref name=>? Vissa har ju bara <ref> och andra <ref name="IUCN">, <ref name=IUCN> etc, etc. --AHA (disk) 31 december 2013 kl. 12.57 (CET)[svara]

AHA: I det fallet som ref:en i status_ref har ett name-attribut som kommer det att kopieras, i annat fall skapas en ref utan name-attribut. /^Fluff?_Fluff! 1 januari 2014 kl. 19.24 (CET)[svara]

Utmärkt Fluff!! --AHA (disk) 1 januari 2014 kl. 20.07 (CET)[svara]

Nu är boten igång och kör efter en massa 'om' och 'men'. Dock är IUCN:s XML-hantering URUSEL så jag missar en del artiklar pga att jag inte orkar städa mer i deras kod. Skall se om jag kan samla upp dem för ett manuellt jobb i efterhand, just nu är jag bara trött på det. /^Fluff?_Fluff! 6 januari 2014 kl. 21.03 (CET)[svara]

Körningen är genomförd. Nedanstående artiklar har inte uppdaterats med robot:

• rörsångare
• Grågam
• Gulskuldrad amazon
• Afrikansk svartand
• Bläsgås
• Större piplärka
• Kungsörn
• Blåstrupig ara
• Solparakit
• Brunand
• Vitögd dykand
• Rödhalsad gås
• Ökenberguv
• Ökenberguv
• Mindre gultofskakadua
• Kärrsnäppa
• Spovsnäppa
• Gulnäbbad lira
• Elfenbensnäbb
• Blåkråka
• Vandringsalbatross
• Svartvingad glada
• Skogsbeckasin
• Stillahavslom
• Trumpetartrana
• Lammgam
• Strandskata
• Styltlöpare
• Stormsvala
• Gråtrut
• Silltrut
• Havstrut
• Bändelkorsnäbb
• Röd glada
• Mekongärla
• Afrikansk dvärguv
• Brun pelikan
• Större flamingo
• Karibisk flamingo
• Gransångare
• Bergstaigasångare
• Iberisk gransångare
• Taigasångare
• Krokodilväktare
• Grå jako
• Madeirapetrell
• Trädgårdsbulbyl
• Domherre
• Kungsfågel
• Kagu
• Kagu
• Salvadoriand
• Rosentärna
• Slaguggla
• Provencesångare
• Härfågel
• Stäppvipa
• Svarthuvad vireo

/^Fluff?_Fluff! 7 januari 2014 kl. 19.11 (CET)[svara]

Totalt ca 650 artiklar har uppdaterats. /^Fluff?_Fluff! 7 januari 2014 kl. 19.15 (CET)[svara]

Bra! Tack! Jag ska göra handpåläggning på ovanstående artiklar när jag har tid. Vi kan väl använda listan här ovan och överstryka dem när de är fixade.--AHA (disk) 7 januari 2014 kl. 22.41 (CET)[svara]

Förresten var det intressant att det blev ca 700 fågelartiklar - det indikerar att vi saknar ca 250-300 fågelartiklar som inte blivit botskapade. --AHA (disk) 7 januari 2014 kl. 22.41 (CET)[svara]

Jo, det kan nog stämma - som du kanske minns från den diskussionen i botprojektet hoppade vi över en del fåglar där taxonomin var omstridd. Kan säkert vara ett par hundra totalt. Lsj (disk) 8 januari 2014 kl. 08.59 (CET)[svara]

Skall trycka igenom det en gång till, har sett några till undantag som jag inte tagit rätt hänsyn till så det finns nog några ytterligare ett gäng artiklar som inte är medräknade här. /^Fluff?_Fluff! 8 januari 2014 kl. 10.05 (CET)[svara]

Ja Lsj, det kommer jag väl ihåg. Jag har väl bara inte tidigare haft en uppfattning om hur många det handlar om - fast jag borde ju kunna ha gjort en uppskattning utifrån lista över fåglar. --AHA (disk) 8 januari 2014 kl. 23.24 (CET)[svara]

Alla manuellt genomgångna. /^Fluff?_Fluff! 23 januari 2014 kl. 15.43 (CET)[svara]

Jag håller f.n. på att editera ett stort antal biartiklar i tribuset Meliponini, gaddlösa bin (under familjen långtungebin). För att slippa upprepa det här inlägget på varje artikeldiskussion, väljer jag att lägga in det här i stället. Jag hoppas att det är OK.

I flera av artiklarna, även sådana som inte tillhör släktet Meliponula, har jag lagt in uppgifter från en källa (BioNET-EAFRINET) som anger att den handlar om just släktet Meliponula. Det kan förefalla irrelevant, men Meliponula indelades tidigare i flera undersläkten (som alla de berörda arterna ingick i). Det förefaller som om taxonomin ännu är omstridd; bl a ovanstående källa använder fortfarande den gamla indelningen, och räknar alltså de berörda arterna till Meliponula. / Ternarius_D 11 januari 2014 kl. 16.48 (CET)[svara]

Släktet Corynephorus består enligt svenskspråkiga Wikipedia av vivlar, enligt engelskspråkiga av gräs, vilket givit upphov till ett ganska roligt bildval i den svenska artikeln. Att grässläktet finns vet jag, men hur är det med vivlarna? Kanske samma namn för två saker?--Skogsfrun (disk) 10 februari 2014 kl. 10.08 (CET)[svara]

Catalogue of Life innehåller både gräs och vivlar med namnet Corynephorus. Inte helt ovanligt, men irriterande, att samma släktnamn används för två olika organismgrupper. När jag så småningom får tid att köra igång Lsjbot för växter torde den skapa en artikel för grässläktet också, med särskiljningsled. Men iw och bilder kan behöva lite handpåläggning. Jag har fixat iw nu åtminstone. Lsj (disk) 10 februari 2014 kl. 11.22 (CET)[svara]

Jag har funderat på om vår projektsida borde ses över lite. Dels har mycket nytt hänt senaste åren, botprojektet borde t.ex nämnas någonstans (utöver fåglarna) och tips på hur man kontrollera robotskapade artiklar tas upp mer noggrant. Kvalitetsgranskningstabellerna är bra, just nu på projektsidan ser man en för däggdjuren, men det finns fler - kunde de länkas samlat i ett avsnitt för överblick och själva tabeller sedan ligga på egna sidor, för "likhet" dem emellan och koncisare projektsida? Avsnittet "rödlistade arter i Sverige" föreslår jag också läggs på en undersida, för att få koncisare projektsida, och om någon vill göra liknande arbetslista för andra länder. Vad tycker ni, kanske finns andra förslag? Höstblomma (diskussion) 26 februari 2014 kl. 11.32 (CET)[svara]

Jag håller med och har faktiskt också funderat på det. Det finns ju fler projektsidor inom biologi, finns det någon annan man kan härma eller kopiera delar till eller från? Jag tycker nämligen det finns en poäng om de är liknande eftersom nog flera användare är intresserade av bredare områden än bara djur (jag är det i alla fall). - Averater (diskussion) 26 februari 2014 kl. 18.39 (CET)[svara]

De andra biologiprojekten har en del liknande rubriker, "moderprojekt", "systerprojekt", "dotterprojekt", "deltagare", "att göra", "kvalitetsgranskning", "mallar", "resurser", men annars ser det rätt olika ut. De avsnitten är naturligtvis bra, vi ser ut att ha fångat in det mesta som är vanligt inom just biologiprojekt. Kanske "utvalda artiklar" som på projekt fåglar vore något att lägga till? En deltagarruta har en del projekt, men inte vi (än)? Höstblomma (diskussion) 27 februari 2014 kl. 08.26 (CET)[svara]

Jag tycker alla dina tankar låter bra. Kanske kunde även den mer praktiska informationen förbättras en del gällande taxoboxarna som nu finns men också ha med exempel på källor som man kan kopiera in i artiklar och annan sådan information. Du får gärna ta tag i vad du vill för mig och jag skulle också kunna göra något till helgen. - Averater (diskussion) 27 februari 2014 kl. 08.54 (CET)[svara]

Jag har nu fixat lite och lagt en del i undersidor och ändrat lite varstans. Ska fixa mer med fler källor än med COL. - Averater (diskussion) 28 februari 2014 kl. 12.03 (CET)[svara]

Bra jobbat Averater, för övrigt passerade kategorin med robotskapade däggdjursartiklar värdet 3000 idag. Jag tror det var 3800 i början. Med samma arbetstakt blir det alltså "bara" 4-5 år till. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 28 februari 2014 kl. 15.11 (CET)[svara]

Tack. Bra jobbat med däggdjuren, tror det är de som är i störst behov av kontroll eftersom de är intressantast för "vanligt folk". Du eller vem som hellst får gärna dubbelkolla hur jag rekommenderar att man refererar eftersom jag inte är säker på att det är så bra alltid. Man borde kanske använda {{webbref}} eller nått istället. - Averater (diskussion) 28 februari 2014 kl. 15.26 (CET)[svara]

Mycket bra början, är redan överskådligare :) Höstblomma (diskussion) 28 februari 2014 kl. 17.31 (CET)[svara]

Jag har flyttat runt en del på rubrikerna till vad jag tycker är överskådligt och logiskt. Det jag är osäker på är främst rubriken mallanvändning som jag inte använder och rubriken kvalitetsgranskning som som den är nu när den är kort passar högt upp men om den som innan ska innehålla listor på artiklar som behöver granskas kanske ska flyttas ner så man inte behöver skrolla så mycket. Om någon tycker något så flytta eller låt bli... Om det är bra kanske man ska kopiera strukturen till de andra bilologiprojekten om ingen annan i nått av de projekten protesterar. - Averater (diskussion) 1 mars 2014 kl. 11.18 (CET)[svara]

Ett stort antal artiklar om långtungebin handlar om tribuset Gaddlösa bin. De är på många sätt en speciell grupp, förutom honungsbin den enda stora gruppen av fleråriga, samhällsbildande bin. Då jag nu har lagt upp en artikel om just gaddlösa bin, tycker jag det vore lämpligt om kategoriseringen av dessa ändrades just till Kategori:Gaddlösa bin. I artikeln finns en lista över involverade släkten. Alla dessa har artiklar, de allra flesta med förteckning över ingående arter (några få av släktartiklarna är omdirigeringar till en enda artartikel). Det totala antalet artiklar är mycket stort, varför jag hade planerat att begära robothjälp med att ändra kategoriseringen för dessa. Först ville jag emellertid höra så att gemenskapen inte har några invändningar. / Ternarius_D 4 mars 2014 kl. 17.34 (CET)[svara]

Ser bra ut. Har du också tänkt fixa med de andra tribuserna bland långtungebina? Såg också att det står en del i Encyclopedia of Entymology (en nätt 4000 sidor lång bok som man kan ladda ner om insekter) som kan vara användbart om du vill utöka ännu mer. - Averater (diskussion) 4 mars 2014 kl. 18.02 (CET)[svara]

Jag har samlat litet material om orkidébin (Euglossini), men jag har inte tänkt längre än så. Idén verkar iofs intressant – du har händelsevis inte någon url till Encyclopedia of Entymology? / Ternarius_D 5 mars 2014 kl. 14.08 (CET)[svara]

Encyclopedia of Entomology: (info här och nedladdning här) Där finns också nån 6 GB variant som kanske är med färg. - Averater (diskussion) 5 mars 2014 kl. 14.16 (CET)[svara]

Hej på er! I ett flertal fågelartiklar har de dialektala namnen på arten lagts in som tabellform istället för som brödtext. Personligen tycker jag att detta blir mindre lättläst och att dessa stycken rent utrymmesmässigt sväller upp på ett missvisande sätt. Jag tänkte bara fråga er andra vad den allmänna uppfattningen är kring detta sätt att presentera just denna fakta. Här är några exempel: sädesärla-brödtext/sädesärla-tabellform, storskrake-brödtext/storskrake-tabellform --AHA (diskussion) 12 april 2014 kl. 12.25 (CEST)[svara]

Jag gillar tabeller men måste medge att i båda fallen var brödtexten bättre än de tabellerna som jag tycker lämnar en del att önska. Annars har jag ingen stark åsikt, kanske är det bättre med brödtext om det är färre än 5 namn och bättre med tabell om det är fler än 15? - Averater (diskussion) 12 april 2014 kl. 23.47 (CEST)[svara]

Jag hoppas kunna få lite mer åsikter. Såg nu senast tabellen i artikeln fiskmås där det för mig i slutet av tabellen blir omöjligt att se vilken rad noterna refererar till. --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 12.55 (CEST)[svara]

Jag anser att tabeller bör användas i detta fall. Lixer (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.01 (CEST)[svara]

Jag anser löptext är att föredra när det inte är för många saker som skall nämns. Däremot är jag helt öppen för att övergå till tabell när antalet blir många. Ungefär som upp till sex, ingen tabell, över 10 tabell--Yger (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.11 (CEST)[svara]

Varför tycker du det Lixer? Och hur ser ni på läsligheten? Exempelvis med referenserna i artikeln fiskmås? Finns det en bättre tabellösning som skulle öka läsligheten? --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.13 (CEST)[svara]

På vilket sätt är tabellerna som hänvisas till ovan oläsliga? Jag är generellt förespråkare av tabeller då jag tycker att det är lättare att utvinna information från dem. Däremot stöder jag inte förslaget av Yger, det bör vara lika i artiklarna – antingen brödtext eller tabell. Lixer (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.24 (CEST)[svara]

Om ni tittar på tabellen till höger. Till vilken rad refererar den sista noten i tabellen, dvs not 8? Är det för "måk/måke" eller för "måge". Redan på rad tre så ser ni att noterna börjar att svaja. --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.08 (CEST)[svara]

Troligen måk/måke. Lixer (diskussion) 16 april 2014 kl. 15.23 (CEST)[svara]

Bättre fiskmåstabell? - Averater (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.06 (CEST)[svara]

Ja, läsligheten är ivarjefall bättre. Men jag tycker det är skumt att lägga 13-15 rader på något som tar två rader i brödtext. --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.11 (CEST)[svara]

Handlar inte det här problemet delvis om dåligt formaterade html-tabeller? Sådana tycker jag är ett oskick som ska konverteras till "wikitable" (gärna "sortable") så snabbt som möjligt.--Paracel63 (diskussion) 17 april 2014 kl. 00.17 (CEST)[svara]

Vi bör kanske inte vara så snabba med att "hitta på" trivalnamn till populära hobbydjur som kräldjur och fiskar. I artikeln Vipera hittade jag en ännu inte upplagd orm i artlistan, Vipera xanthina, med trivialnamnet "Turkisk huggorm" En Googlesökning ger 20 träffar, inget av dem någon vetenskaplig sida, men många av ren hobbykaraktär, som reseskildringar, herpetologiska föreningar o.dyl. Flera av sidorna hade dessutom formuleringar som för tankarna till Wikipedia. Jag kan självfallet inte bevisa det, men jag misstänker att flera hämtat sitt namn från oss. Ännu värre är det för den redan upplagda Turkisk bergshuggorm (Vipera albizona). Den finns på 7 svenska googleträffar (exklusive svwp)! Ingen heller här vetenskaplig, men tre tydliga kopior av svwp, [2], [3] (en kopia av en tävling vi höll förra året) och [4]. Jag tycker det vore olyckligt om vi skulle bidra till att sprida trivialnamn som det inte finns täckning för. Då är risken stor att vi de facto skapar svenska artnamn, och det är väl ändå inte vår uppgift? Enwp använder de vetenskapliga namnen mycket mer än vi – kanske vi också skulle börja göra så? Sedan kan "osäkra" trivialnamn möjligtvis anges som just sådana i artikeln, för att minska risken att allmänheten börjar använda dem med motiveringen "Står det på Wikipedia så är det sant". / Ternarius_D 23 april 2014 kl. 19.58 (CEST)[svara]

Instämmer helt! Finns det inte etablerat trivialnamn eller "tung" auktoritet som källa till trivialnamn så ska alltid det vetenskapliga namnet användas. För övrigt bör vi även vara restriktiva med trivialnamn hämtade från "husdjursvärlden" eftersom det inte är ovanligt att raser/arter ges "säljande" namn som andra arter redan har, eller att flera arter klumpas ihop under samma namn etc. Men dylika namn ska självklart ändå beskrivas i texten och även finnas med i taxoboxen under synonymer. --AHA (diskussion) 24 april 2014 kl. 14.00 (CEST)[svara]

I fallet Turkisk bergshuggorm kanske användare:Ainali kan berätta varfifrån namnet kommer? Artikeln ursprungligen skapades av bot under det vetenskapliga namnet. Vad gäller detta namn så är det dock inte otänkbart att det är ett giltigt namn. Arten beskrevs först 1990 av vad som verkar vara svenska zoologer och det finns ju en rad andra bergshuggormar och den lever i Turkiet - men som sagt, en källa vore bra. --AHA (diskussion) 24 april 2014 kl. 14.06 (CEST)[svara]

Däremot att viperia xanthina skulle heta Turkisk huggorm verkar otroligt då den har ett mycket större utbredningsområde. Arten bär idag för övrigt det vetenskapliga namnet Macrovipera lebetina. --AHA (diskussion) 24 april 2014 kl. 14.11 (CEST)[svara]

Inget egentligt att tillägga mer än att jag håller med. - Averater (diskussion) 24 april 2014 kl. 14.35 (CEST)[svara]

(redigeringskollision)

Jag såg inte innan att fd Viperia xanthina, dvs Macrovipera lebetina är upplagd som en stub under det senare namnet. Då är det bara att ta bort hela referensen till "Turkisk huggorm" i Vipera-artikeln – arten hör ju inte längre till släktet (vilket jag nu har gjort). Jag ser dock gärna att debatten fortsätter, både om Vipera albizona och i det generella fallet – frågan är ju viktig. / Ternarius_D 24 april 2014 kl. 14.54 (CEST)[svara]

Den här frågan berör närmast en enda art, Gulgrön pilsnok, men eftersom den är mer allmängiltlig (och nära berör min tidigare fråga om trivialnamn kontra vetenskapliga namn ovan) väljer jag att ta upp den här. Jag håller alltså på att uppdatera den ormart som idag kallas Gulgrön pilsnok (Hierophis viridiflavus). Tidigare fördes den till det vida större släktet Coluber (och kallades alltså Coluber viridiflavus). Både Nationalencyklopedin gulgrön pisksnok och EG:s Artskyddsförordning (2007:845) Notisum, 2012 anger emellertid ormens namn som gulgrön pisksnok. Nu använder dock båda källorna det gamla namnet Coluber viridiflavus. Kan släktnamnet möjligtvis ha ändrats till pilsnokar när det egna släktet Hierophis skapades? Litet långsökt, kanske, men är det helt uteslutet? Både "pilsnokar" och "pisksnokar" tycks användas som benämning för släktet på nätet.

• För det första, är det någon som vet hur det ska vara i det enskilda fallet?
• För det andra hur gör vi med hela släktet Pilsnokar?
• För det tredje, påverkar det här debatten i Trivialnamn med tveksam täckning ovan (alltså första delen) – bör vi vara restriktivare med svenska namn? / Ternarius_D 9 maj 2014 kl. 19.07 (CEST)[svara]

Utifrån källäget som du uppger här så går det inte att svara på frågan om vilket namn som gäller. Vilka auktoriteter uppger "gulgrön pilsnok"? Varken Nationalencyklopedin eller Artskyddsförordning är speciellt bra källor när det kommer till nomenklatur, men det kan ju stämma. Hursomhelst så bör det förvirrade namnläget beskrivas i artiklarna och de olika synonymerna bör redogöras. --AHA (diskussion) 10 maj 2014 kl. 17.58 (CEST)[svara]

Problemet är, att det är så förtvivlat få källor som anger de svenska trivialnamnen över huvud taget. (Nu menar jag alltså specifikt för den här arten). Förutom Wikipediakloner och div. hobbyföreningar har jag bara hittat en källa som angav "gulgrön pilsnok", och det var Sveriges Ornitologiska Förening i en exkursionsrapport till Korsika 2001 – fast där användes båda namnen (pilsnok och pisksnok) parallellt. Nu hann jag emellertid med, i min enfald, att flytta artikeln (i samband med uppdatering) till gulgrön pisksnok innan jag läste ditt svar.

Självfallet inser jag att ett mera "vetenskapligt" verk än NE och Artskyddsföreningen är att föredra om man ska ta reda på trivialnamn – men det hade ju varit praktiskt om du kunde talat om vilket som är bra källor också, och inte bara dåliga. Dessutom: När inga bra källor finns, vad gör man då? Snart funderar jag på vad jag redan berört tidigare: Att lägga upp artiklarna under deras vetenskapliga namn, och endast ange trivialnamnen i artikeln (och givetvis som omdirigeringar). Litet synd om sådana här namn, tycker jag, som jag själv känner igen (pisksnok, ängshuggorm m.fl.), men hellre det än att varje artikelnamn ska stötas och blötas. Jag har inte kommit hit för att ägna mig åt etymologi. / Ternarius_D 10 maj 2014 kl. 18.31 (CEST)[svara]

Jag tycker nog att artiklar ska läggas på det vetenskapliga namnet om inga goda källor använder något svenskt namn. Om någon halvgod källa använder ett visst namn eller om flera olika namn används av olika halvgoda källor tycker jag det borde bli en bedömningssak från fall till fall. I det nämnda fallet så tror jag du kan göra vad du tycker är rimligt, jag har varken åsikt eller specifik kunskap om den arten eller det släktet. - Averater (diskussion) 10 maj 2014 kl. 22.47 (CEST)[svara]

Jag har inget att invända mot dina åsikter, Averater. Problemet är, hur man ska identifiera goda källor. Det var mycket därför som jag reagerade litet över AHA:s skrivning: Själv har jag litet svårt att se varför inte NE, vårt troligen främsta uppslagsverk, och en svensk myndighet som faktiskt har hand om djur skulle duga som källor. Vi ska kanske komma ihåg att det faktum att en källa är skriven av en erkänd forskare inte nödvändigtvis gör den perfekt i detta sammanhang: Kai Curry-Lindahl ansågs allmänt på sin tid som en av våra mest framstående zoologer, ändå var det ingen hemlighet att han ofta försåg sina populärhistoriska verk med stora avsnitt med regionala namn som kanske inte var så väldigt tungviktiga. (Se som exempel Våra fiskar, 1985, ISBN 91-1-844202-1). Jag kan självfallet acceptera en åsikt om NE m.fl. källor som går emot min egen, men då skulle jag gärna se litet argument – och som sagt också gärna exempel på vad som är bättre källor i sammanhanget. / Ternarius_D 11 maj 2014 kl. 13.49 (CEST)[svara]

I just detta fallet med denna snok var det ju lite besvärligt då den bytt namn och det därför kanske är en skillnad mellan pil och pisk. I andra fall tycker jag NE, SOF, Artskyddsförordningen och andra liknande borde vara utmärkta källor så länge de inte går emot varandra. Om de säger olika saker blir det besvärligare (så klart). Halvgoda källor räknar jag som zoon, föreningar och enskilda (kunniga) personer. Riktigt bra källor som borde trumfa andra om de säger olika saker är väl dyntaxa, SOF (om fåglar), slu och livsmedelsverket. Men att vara mer specifik än så tycker jag är svårt. - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 17.22 (CEST)[svara]

Tack för respons! Säger källorna emot varandra (det har jag tack och lov inte upplevt än) tycker jag det lämpligaste vore att lägga upp organismen under det vetenskapliga namnet men givetvis ange trivialnamnen (med resp. källa) och påpeka att de är omstridda + lämpligtvis omdirigeringar från trivialnamnen (i alla fall om källorna till demkan betraktas som tunga). Uppdelningen av Coluber på flera släkten kan vara ett problem, det medges. Vanligtvis brukar ju inte trivialnamn ändras om släktnamnet gör det, i alla fall inte i sådana här fall där det inte är frågan om någon stor taxonomisk förändring, men helt säkra kan vi väl inte vara. Är det någon som känner till några diskussioner om svenskt trivialnamn när släktet Hierophis skapades? Bytet tycks ha skett relativt nyligen. / Ternarius_D 11 maj 2014 kl. 17.57 (CEST)[svara]

@Manders: som skapat artikeln pilsnokar och som kanske har någon input. Annars tycker jag det verkar vara bäst källstöd för pisksnokar efter att nu kollat lite ytligt och tycker båda art och släkte borde heta så. Dessutom heter samtliga arter i Hierophis whipsnake medan Coluber heter Racers på engelska. Mina åsikter här är för övrigt inte så starka angående prefererat uppslagsord så länge samtliga namn nämns med någotsånär källstöd nämns i artikeln och det finns omdirigeringar. - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 18.28 (CEST)[svara]

Om min fundering kring källor på något sätt upplevdes som en trist kommentar så ber jag om ursäkt. Jag håller helt med er om att det ofta är bättre att lägga upp artikeln under dess vetenskapliga namn och uppge trivialnamn och synonymer i brödtexten och under "synonyms" i taxoboxen - så länge det finns osäkerhet i namnfrågan. Vänligaste --AHA (diskussion) 18 maj 2014 kl. 19.55 (CEST)[svara]

Inlägg hitflyttat från bybrunnen. - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 18.56 (CEST)[svara]

Hade tänkt kontrollera korrektheten i några robotproducerade stubbar. försökte börja med https://sv.wikipedia.org/wiki/Pristiphora_alpestris . Hur får jag reda på vad den djurgeoggrafiska regionen är? https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:F%C3%A5glar_efter_djurgeografiska_regioner står bara att man inte vet om den finns i sverige. Herr X ^(D) 11 maj 2014 kl. 18.39 (CEST)[svara]

Du har nog valt en svår art att börja med. Det finns några bra källor att hitta information i. på denna projektsida (Wikipedia:Projekt_djur) finns en del bra länkar. Varken Catalogue of Life (CoL) eller IUCN har med den arten. På både EOL och NCBI finns den med men utan någon info. Om du ändå hittar någon info om vart arten finns så är det bara att komplettera artikeln med informationen. Kategorier om insekter efter region går att skapa (du hade länkat om fåglars regioner). - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 19.05 (CEST)[svara]

ok, tack. jag är pepp på att avmalla robotartiklar. tips på var jag ska börja? Herr X ^(D) 11 maj 2014 kl. 19.48 (CEST)[svara]

Jag hade valt något släkte som har källor och sedan följt den här checklistan så gott det går. Eftersom det finns så väldigt många insektsarter och många av dem är svåra att hitta källor om är det ofta inte så mycket som går att göra. Vill du också utöka artiklarna är det svårare och då hade jag valt något släkte där det finns info att utgå ifrån Iucn och eol är bra och på engelska wikipedia kan man ibland hitta mer källor om vissa arter/släkten. En vanlig googling på det vetenskapliga namnet kan också ge en del. Om du är mest intresserad av att bara avmalla borde det då gå fort och då kan det ju vara bra att välja arter med lite info så det inte går att göra så mycket. Malaxa som jag nu slumpade fram verkar det exempelvis inte finnas så mycket om. - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 20.41 (CEST)[svara]

Tack (borde verkligen finnas nån motsvarighet till gilla knappen i facebook) Herr X ^(D) 11 maj 2014 kl. 21.16 (CEST)[svara]

Det finns faktiskt en gilla-knapp. Om du tittar på diffen till det inlägg du vill gilla, så ser du uppe till höger en länk "(tacka)". Klicka på den, så får skribenten ett tack i sin inkorg. Lsj (diskussion) 11 maj 2014 kl. 22.19 (CEST)[svara]

 Gillar går också bra att använda på projekt- och diskussionssidor, t ex här, så ser även andra ditt gillande. --Larske (diskussion) 18 maj 2014 kl. 00.43 (CEST)[svara]

International Institute for Species Exploration väljer varje år 10 arter som blev ny beskrivna under det gångna året. 2014 finns minst fyra djur med. Vi har artiklar om två av dessa: olinguito och Zospeum tholussum. En gecko (Saltuarius eximius) och en dvärgstekel (Tinkerbella nana) saknas. Här är hela listan (även med växter och andra organismer). --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 22 maj 2014 kl. 17.34 (CEST)[svara]

Från Ygers inlägg på bybrunnen: "En kurs på Linnéunivirsitet som skriver om parasitmaskar. De är ofta bra, men flera behöver wikifiering, länkning till andra språkversioner, och några har en taxonomi som är annorlunda än Lsjbot." Så nu äntligen har vi något att göra! - Averater (diskussion) 27 maj 2014 kl. 15.05 (CEST)[svara]

En av de finns här: Användare:Ls22na/sandlåda. Jag hjälpte lite med wikilänkar och taxoboxen men som jag tolkade skribentens diskussion vill h*n lära sig det hela med Wikipedia och då ville jag inte peta för mycket. Vet inte heller när artikeln ska vara klart. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 28 maj 2014 kl. 22.05 (CEST)[svara]

Detta bör vara två till: Älgens nässtyngsfluga och Taenia saginata. Ska se om jag också orkar ta tag i något med dem nu i helgen. - Averater (diskussion) 28 maj 2014 kl. 22.45 (CEST)[svara]

Jag har två artiklar som jag planerar att utöka, och i samband därmed flytta från ett svenskt trivialnamn, som jag inte anser det finns täckning för, till det vetenskapliga namnet. De är gul sisel (Spermophilus fulvus) och guldmantlad sisel (Callospermophilus lateralis). Båda får ungefär 15 träffar på svenska i Google, ingen av dem särskilt tungviktig, och många typiska wiki-sajter, som mycket sannolikt kopierat materialet från oss. Båda arterna heter något liknande det (påittade?) trivialnamnet på andra språk, och så har någon översatt det till svenska. Det är givetvis ingen acceptabel metod – tänk om vi skulle översätta engelskans black-headed gull (=skrattmås) till svarthuvad mås?

Jag vill med detta förvarna om att jag planerar att byta namn på artiklarna, så att, om någon skulle hitta belägg för att något av trivialnamnen faktiskt är relevant, vederbörande kan påpeka det och hindra flytten. / Ternarius_D 30 maj 2014 kl. 18.42 (CEST)[svara]

Inte för att jag tycker det var något större fel på siselnamnen och bortsett från POMMF och namnkrock så tycker jag svarthuvad mås var ett ganska bra namn. Men jag tycker ändå vi i högre grad gott kan använda de latinska namnen som uppslagsord, de svenska nämns ju ändå oavsett vilket i första meningen. Angående just dessa artiklarna så borde man kanske först fråga Nordelch som har skapat Guldmantlad sisel (och fixat det svenska namnet på Gul sisel), men annars: kör på! - Averater (diskussion) 30 maj 2014 kl. 19.02 (CEST)[svara]

Vitsen med svarthuvad mås var att det är en annan art än skrattmås; översätter man engelskans "black-headed gull" (som alltså betyder skrattmås) "rakt av" så får man följaktligen svarthuvad mås, som är en helt annan art. Det var alltså ett försök att visa hur tokigt det kan bli om man gör en ordagrann översättning.

Jag har aldrig hävdat att de svenska namnen på sislarna borde tas bort för att de inte skulle vara "bra"; jag har hävdat att de borde tas bort för att de är icke-existerande. Vi ska inte sitta och hitta på "egna" trivialnamn åt artiklarnas arter: Förutom att vara egen forskning tenderar andra sajter att kopiera de namnen, som sedan sprids på nätet; något sådant får emm oss att verka oseriösa, inte minst i fackbiologers ögon. Se diskussionen under Trivialnamn med tveksam täckning och Trivialnamn med tveksam täckning II ovan!

Jag ser att du har pingat Nordelch – bra (det kanske jag borde ha tänkt på själv...) Vi får se vad som kommer av det – det kanske trots allt finns någon källa till något av namnen. / Ternarius_D 30 maj 2014 kl. 19.47 (CEST)[svara]

Jag var nog lite otydlig, för i sak håller jag med dig. Finns det inga källor ska vi inte hitta på namn även om de är bra. Latinska räcker gott om det inte finns några svenska. - Averater (diskussion) 30 maj 2014 kl. 19.53 (CEST)[svara]

När jag flyttar artiklar till svenska namn finns egentligen bara två varianter. Antingen kommer namnet från en överordnad artikel (släkte, familj etc.) eller jag hittade det i boken Boniers stora verk om jordens djur som jag lånade från biblan någon gång. För sislar var det boken. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 30 maj 2014 kl. 20.12 (CEST)[svara]

Tack för snabbt svar! Då tycker jag att vi borde kunna acceptera namnet. Vad jag mest var rädd för var att det inte fanns någon täckning alls, så att det vore "vårt fel" om ett nyskapat trivialnamn spreds på nätet. / Ternarius_D 30 maj 2014 kl. 20.26 (CEST)[svara]

Jag vill dessutom passa på att be Nordelch om ursäkt för de felaktiga påståendena att namnet skulle vara följden av egen forskning och/eller en översättning av något främmande namn. / Ternarius_D 30 maj 2014 kl. 22.06 (CEST)[svara]

Flyghundar blev nästa avslutade kvalitetsprojekt efter pungdjuren. Familjen, alla släkten, arter som är ensam i sitt släkte och några andra utvalda arter har längre artiklar som helt eller övervägande är täckta av referenser. Robotskapade artiklar om arter som tillhör ett släkte med flera arter är putsade och de fick ett avsnitt om utbredning och habitat enligt IUCN. Jag skapade dessutom artiklar om arter som listas av IUCN men som saknades i Catalogue of Life. Enda undantaget är det stora släktet Pteropus där IUCN listar cirka 10 arter till. Kontroller av språkpolisen och andra stickprov är alltid välkomna. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 1 juni 2014 kl. 16.58 (CEST)[svara]

Jag opponerar mig nog mot ett av tipsen under Robotskapade artiklar, nämligen "Om djuret har svenskt namn, se till så artikeln ligger under det namnet". Den frågan, om en organismartikel måste ligga under det svenska trivialnamnet, har debatterats många gånger, och jag är inte alls säker på att det råder konsensus om det påståendet. Se exempelvis Trivialnamn med tveksam täckning, Trivialnamn med tveksam täckning II och Trivialnamn med tveksam täckning III här ovan. En webbsökning är under alla förhållanden en olämplig metod att fastställa trivialnamn; många handlare sätter högst personliga namn på de saluförda växterna och djuren, och jag misstänker på goda grunder att många av våra svenska trivialnamn har "fastställts" på just det sättet. Populärvetenskapliga böcker har misstänkt ofta trivialnamn som inte återfinns någon annanstans; ett skräckexempel var en bok om fiskar, där den unge författaren, en flitig dykare men som faktamässigt endast hade gymnasiekompetens, villigt medgav i förordet att han hade "skapat" många nya trivialnamn. Vi bör, emm, ha mycket höga krav på vilka trivialnamn vi lägger upp artiklarna under. Enwp lägger regelmässigt upp sina organismartiklar under det vetenskapliga namnet (vilket givetvis inte hindrar att man sedan anger trivialnamnet i artikeln). / Ternarius_D 12 juli 2014 kl. 13.29 (CEST)[svara]

Det kanske borde skrivas om där. I sak håller jag ju med även om jag inte bryr mig om namnet uppkommit genom att nån populärvetenskaplig författare skapat det. Men det måste ju därefter oavsett tillkomst blivit vedertaget och inte bara finnas i lite bloggar eller andra osäkra källor. Om du har något förslag på skrivelse tror jag det blir bra och att det bara är att byta ut den gamla. - Averater (diskussion) 12 juli 2014 kl. 23.24 (CEST)[svara]

Vad sägs om denna ungefärliga formulering: ""Om djuret (inom vetenskapen) har ett etablerat svenskt trivialnamn,"? --AHA (diskussion) 13 juli 2014 kl. 14.01 (CEST)[svara]

Det blev en liten redigeringskollision där... Ungefär samtidigt som du skrev ovanstående, lade jag in en text som började "Om djuret har ett trivialnamn (svenskt namn) som är i allmänt bruk". Jag tycker själv det kom nära ditt förslag. / Ternarius_D 13 juli 2014 kl. 14.08 (CEST)[svara]

Det blir rätt krångligt när man alltid behöver misstänka att de svenska populärvetenskapliga böckerna gjordes amatörmässig, åtminston när det gäller trivialnamn. När upphovsmannen är en dykare kan jag förstå synpunkten men när en zoolog står med sitt namn som huvudredaktör för boken förutsätter jag att trivialnamnen är rätt. Det kan ju vara så, att det finns flera trivialnamn (synonymer) för arten och zoologen valde ett dittills ovanligt trivialnamn, då de mera vanliga namnen är missvisande. Det borde finnas något som Kommittén för svenska djurnamn för alla organismer, inte bara för arter som kommer med in Nationalnyckeln. För min del kan vi på svenska Wikipedia göra som enwp men jag tror att deras metod beror på att det ofta finns olika trivialnamn för samma art i England, USA, Australien etc. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 14 juli 2014 kl. 10.54 (CEST)[svara]

Jag kan inte se att något verk med en (svenskspråkig, antar jag) zoolog som huvudredaktör har förekommit i debatten. Jag vet att Bonnier Faktas flerbandsverk "Stora verk om jordens djur" har förekommit i den tidigare, men där var huvudredaktören engelsman. Däremot hade man Staffan Ulfstrand som svensk faktagranskare, men det är inte samma sak – en faktagranskare kan inte med absolut självklarhet antas ha granskat varenda svenskt trivialnamn i ett så stort verk.

I Trivialnamn med tveksam täckning II ovan föreslår Averater källor som NE, SOF och Artskyddsförordningen. Jag menar inte att vi ska strunta i att ha med trivialnamn, men jag tycker att om inte trivialnamnen är allmänt accepterade (exempelvis ska vi givetvis inte byta namn på ekorre och igelkott :-) ) så bör artikeln läggas upp på det vetenskapliga namnet och de olika trivialnamnen anges i texten. På så sätt riskerar vi inte att locka andra svenskspråkiga wikier att ange trivialnamn med tveksam täckning som de hämtat från oss (något som faktiskt hänt). Engelskspråkiga Wikipedias problem med många olika trivialnamn har faktiskt vi också, om än i mindre utsträckning – det förekommer att samma art har olika namn på svensk och finländsk svenska. Dessutom kan det ibland vara svårt att skilja mellan trivialnamn och dialektala beteckningar. Jag saxar ur mitt inlägg ovan under Trivialnamn med tveksam täckning II: Kai Curry-Lindahl ansågs allmänt på sin tid som en av våra mest framstående zoologer, ändå var det ingen hemlighet att han ofta försåg sina populärvetenskapliga verk med stora avsnitt med regionala namn som kanske inte var så väldigt tungviktiga. Allt det gör att jag tycker det känns "riktigare" att inte till varje pris (som man tidigare fick känslan av när man läste riktlinjerna under Robotskapade artiklar) hitta ett svenskt namn till en art utan något accepterat trivialnamn. Ett inte särskilt tidskrävande sätt för att kolla hur accepterat ett svenskt trivialnamn är, är att göra en Googlesökning på det: Får man bara upp några 10-tal träffar, är det nog ingen idé att byta artikelnamnet (om inte träffarna råkar vara några av de tunga källorna ovan, förstås: Det kan ju vara fråga om en väldigt sällsynt art.) / Ternarius_D 14 juli 2014 kl. 14.44 (CEST)[svara]

Det är en faktor till i frågan som jag tyvärr helt har missat i mina tidigare inlägg: För högre djur, som de flesta ryggradsdjur, gäller problemet främst arter som inte förekommer i icke-svenskspråkiga länder (dvs inte i Sverige eller Finland). I de två länderna brukar det inte vara några större problem att hitta svenska namn på högre djur. I de ovan behandlade fallen gäller det emellertid djur som endast förekommer i andra länder, och då är situationen en annan. Vi ska nog inte räkna med att vetenskapliga verk alltid kan hjälpa oss – trivialnamn står inte så högt i kurs bland forskare. (Inte så egendomligt, egentligen; varför skulle en svensktalande forskare använda ett svenskt namn om en icke-svensk art, när många av de som hen korresponderar med, speciellt de som känner arten väl, troligtvis inte är svenskspråkiga?) Det är emm ytterligare ett skäl till att vi, när vi lägger upp artiklar om djur, i första hand bör använda det vetenskapliga namnet om inget tydligt använt svenskt trivialnamn finns tillgängligt. Går det att hitta ett trivialnamn i något accepterat, svenskspråkigt verk (exempel se ovan) ska vi givetvis använda det. Det är givetvis bra om någon åtar sig merarbetet att söka upp svenska trivialnamn i mer osäkra källor, men just med tanke på osäkerheten bör dessa läggas upp i artikeln som alternativa namn, och inte fungera som artikelnamnet. / Ternarius_D 14 juli 2014 kl. 15.45 (CEST)[svara]

Jag ser nu att AHA redan ett flertal gånger föreslagit att synonymer ska stå i taxoboxen under synonyms. Först nu reflekterade jag eftersom jag endast använt det till latinska synonymer. Jag tycker det är dumt att blanda svenska synonymer och latisnka på samma ställe men är för enhetlighet. Hittills har jag skrivit svenska namn i första stycket om de varit få och vedertagna. Under eget stycke om de varit för många eller endast dialektala. Latinska synonymer har jag skrivit i taxoboxen om de inte varit jättemånga och under ett eget styck om de varit jättemånga. Nu inser jag att iaf AHA inte gör likadant så vad är bäst? - Averater (diskussion) 15 juli 2014 kl. 10.05 (CEST)[svara]

Om det både finns vetenskapliga namnsynonymer och synonyma trivialnamn tycker jag det är bra att göra som i artikeln ispetrell. Att skriva synonyma trivialnamn i första stycket, exemeplvis "Björkttrast (Turdus pilaris), kallas även snöskata..." ger intrycket att "snöskata" skulle vara ett lika relevant trivialnamn som björktrast vilket det ju inte är. I brödtexten tycker jag att synonymer bäst avhandlas i stycket Namn. --AHA (diskussion) 15 juli 2014 kl. 11.02 (CEST)[svara]

Men ibland är namnen lika giltiga eller där olika källor hävdar olika utan att det är självklart vilken som ska få företräde. Exempelvis använder Skud och Dyntaxa olika sätt att namnge växtsläkten (med eller utan -släktet i namnet). Ska ditt sätt användas när det är relativt få och mindre giltiga namn och om de är för många för en taxobox under egna stycken och endast i första stycket om de är lika giltiga? - Averater (diskussion) 15 juli 2014 kl. 11.19 (CEST)[svara]

Om det är två svenska trivialnamn som båda verkar ha samma "status" så verkar det såklart vettigt att skriva båda dessa i första stycket. Anser dock att det är mkt bra att skriva de svenska synonymerna i taxonoxen på samma sätt som vi skriver de svenska trivialnamnen för familjen, ordningen etc. AHA (diskussion) 15 juli 2014 kl. 14.19 (CEST)[svara]

I övrigt ser jag inte heller ett problem om det är många synonymer i taxoboxen. AHA (diskussion) 15 juli 2014 kl. 14.22 (CEST)[svara]

Det kan ju vara flera hundra... Svavelticka är den första jag kommer att tänka på som iof inte har flera hundra men väl över 50. Jag brukar nog flytta dem om de är över tio till ett eget stycke. Tycker det ökar läsbarheten i artikeln och gör det mycket lättare att lägga till bilder om inte taxoboxen är ivägen lika mycket. - Averater (diskussion) 15 juli 2014 kl. 14.59 (CEST)[svara]

Mallens rubrik länkar till synonym (biologi) som handlar om vetenskapliga namn. 90.227.135.41 15 juli 2014 kl. 21.32 (CEST)[svara]

Då bör artikeln skrivas om något eftersom begreppet synonym även används för trivialnamn. Se exempelvis detta dokument från Dyntaxa som talar om "Vetenskapliga och svenska synonymer". --AHA (diskussion) 16 juli 2014 kl. 12.37 (CEST)[svara]

Ja, om det är över 20-30 så är det vettigt att flytta det till ett eget stycket - det har du helt rätt i. Jag har själv aldrig stött på så många. --AHA (diskussion) 16 juli 2014 kl. 12.32 (CEST)[svara]

Inom systematik (biologi), vilka klassificeringar ska vara med stor bokstav? Namnet på domänen? Namnet på riket? Namnet på underklassen? Och så vidare. Dessutom, ska de svenska namnen eller de latinska namnen vara med versal eller gemen? Måhända båda? Tack! Utopiantos (diskussion) 25 juli 2014 kl. 23.32 (CEST)[svara]

Alla taxa (="klassificeringar" i din text ovan; singular "taxon") från och med släktnamn och högre skrivs med stor bokstav. Det vetenskapliga namnet (som är en korrektare beteckning än latinskt namn, eftersom det är hämtat från både latin och grekiska (och litet till)) består av dels släktnamn, som alltså skrivs med stor bokstav, och det s.k. artepitetet, den andra delen i det vetenskapliga namnet, som skrivs med liten bokstav. Är det en underart som avses, följer underartens namn efter artepitetet, fortfarande med liten bokstav. Alla taxa från släkte och lägre skrivs dessutom med kursiv text. T.ex. i Vespula germanica (Tysk geting), är Vespula släktet, och germanica artepitetet. Du kan se mer i artikeln Taxonomi. Titta också gärna i taxoboxen till höger i någon biologiartikel (t.ex. den nämnda Tysk geting), så ser du hur de olika taxa behandlas. / Ternarius_D 26 juli 2014 kl. 01.18 (CEST)[svara]

I see; Eller åtminstone så gör jag det förhoppningsvis snart! God början. Utopiantos (diskussion) 26 juli 2014 kl. 01.36 (CEST)[svara]

I taxoboxen finns ofta en bild högt upp med ett exemplar av arten. Jag tycker att artnamnet inte bör skrivas som caption under denna bild. Onödig text är onödig störning. Denna text är onödig eftersom det måste antas som självklart att bilden är relevant för atikeln. Artnamnet finns dessutom på många andra platser i artikeln, bland annat alldeles ovanför bilden. Uppenbarligen finns det personer som tvärtom tycker det är värdefullt att ha artnamnet även på det här stället i artikeln. Finns det någon klar majoritet i denna fråga? Finns det något argument för att ha artnamnet även på det här stället i artikeln? --Ettrig (diskussion) 3 september 2014 kl. 12.39 (CEST)[svara]

Jag håller med om artnamnet är det enda som skrivs ut. Om det är mer information tycker jag man gott kan ha en bildtext. Till exempel om man skriver "XX fotograferad juni 2011 i Borneo". Om det däremot är taxoboxar för släkten eller familjer ska givetvis artnamnet vara med även om det endast är det som står. - Averater (diskussion) 3 september 2014 kl. 12.54 (CEST)[svara]

Ja, det var så jag menade. Självklart finns det mycket som det skulle vara bra att lägga till i en bildtext, som ditt exempel eller om man vill ange kön eller uppmärksamma en intressant detalj. --Ettrig (diskussion) 3 september 2014 kl. 15.33 (CEST)[svara]

Projekt djur fyllde 10 år igår, grattis till alla som medverkat inom projektet, och i synnerhet till @Nordelch: som varit med i projektet från starten och och fortfarande är mycket aktiv och kreativ. Dan Koehl (diskussion) 14 november 2014 kl. 02.53 (CET)[svara]

Grattis projektet! :) Höstblomma (diskussion) 16 november 2014 kl. 10.01 (CET)[svara]

Heja, heja, Cancroidea (Exempel, bara för rimmets skull.). --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 16 november 2014 kl. 10.25 (CET)[svara]

Grattis alla! --AHA (diskussion) 16 november 2014 kl. 15.51 (CET)[svara]

Jag får väl säga samma sak igen  :) – GeMet [diskussion] 16 november 2014 kl. 19.13 (CET)[svara]

Jag betraktar projektet att föra alla artiklar om släkten och arter som tillhör familjen markattartade apor till en någorlunda bra nivå som färdigställt (se projektsidan).

Mitt första mål var att texter om släkten samt om arter som är ensam i sitt släkte får en längre artikel som helt är täckt av referenser. Den önskade längden har dessa artiklar uppnådd och även täckningen med källor är omfattande. Kanske saknar vissa artiklar 1-2 referenser men det är inte avgörande för artiklarnas kvalitet.

Andra målet var, att artiklar om arter som ingår i släkten med flera arter, lämnar stubbstadiet och att de likaså får stöd av referenser. Källorna är tillfogade i alla berörda artiklar och bara 5 bedömer jag fortfarande som stubb. Det är arter som blev godkända under 2000-talet. Populationerna ingick tidigare i andra arter av samma släkte och det finns inga texter om de nya arterna när det gäller utseende och levnadssätt. Det finns bara IUCN:s artiklar om deras utbredning och hotstadius samt andra källor om den nya taxonomin. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 14 februari 2015 kl. 14.08 (CET)[svara]

Snyggt jobbat!!! - Averater (diskussion) 14 februari 2015 kl. 14.16 (CET)[svara]

Kan bara instämma med Averater! Snyggt jobbat! --AHA (diskussion) 14 februari 2015 kl. 19.52 (CET)[svara]

Det är utmärkt att Svenska Wikipedia var ett av de första projekten som automatiskt gör en länk till Wikispecies.

Länken har i flera år varit ganska diskret, sannolikt pga att Wikispecies förut var relativt ofullständigt och outvecklat, något som 10 år senare förbättrats. Jag föreslår att vi gör en tydligare och snyggare länk dit, gärna med exempel från holländska Wikipedian, se nl:Wolf, eller kanske från finskspråkiga se fi:Susi som båda har en tydlig, snygg och avgränsad sista rad med länkar till Wikispecies och Commons. Dan Koehl (diskussion) 25 april 2015 kl. 17.57 (CEST)[svara]

Jag tycker det finska alternativet ser bäst ut. Lagom diskret i infoboxen, men lätt att hitta. Adville (diskussion) 25 april 2015 kl. 18.42 (CEST)[svara]

I ordningen fladdermöss finns X släkten. Jag har faktisk inte räknat antalet. Däremot kan jag berätta att svenskspråkiga Wikipedia nu har grundläggande artiklar om alla släkten som var kända under 1990-talet. Informationer om utseende, utbredning, antal arter och ekologi finns. Släkten som blev senare godkända har minst en lista med arterna och deras utbredning. Minst 80 procent (kanske 90) av artiklarna är helt bekräftade med referenser. Om du hittar ett släkte som jag glömde – hojta till! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 25 maj 2015 kl. 09.09 (CEST)[svara]

Och nu finns "bara" 2000 Robotskapade däggdjursartiklar kvar som saknar puts. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 25 maj 2015 kl. 09.29 (CEST)[svara]

Släktet Bufo bland äkta paddor har som bekant delats upp i flera. Det finns en kontrovers rörande släktet Bufotes, som vissa auktoriteter, speciellt Catalogue of Life inte erkänner; de ingående arterna förs till släktet Pseudepidalea. Andra som IUCN, Amphibian Species of the World (administreras av American Museum of Natural History) och Artdatabanken erkänner Bufotes (men ger ibland Pseudepidalea inom parentes). Bland annat Lsjbot har genererat ett stort antal artiklar under Pseudepidalea. Jag har fått intrycket att åtminstone IUCN tidigare använde släktnamnet Pseudepidalea (och givetvis ännu tidigare Bufo), men nu övergått till Bufotes, i vilket fall alltså Bufotes skulle vara ett "färskare" namn. Är det någon som vet hur det förhåller sig? / Ternarius_D 27 juni 2015 kl. 18.13 (CEST)[svara]

I Amphibian Species of the World går det att läsa lite om namngivningen och om varför de valt Bufotes. Jag skulle nog säga att IUCN, Amphibian Species of the World och Artdatabanken sammantaget väger betydligt tyngre CoL. Uppgifterna i CoL verkar vara hämtade från 2009 års version av ITIS. Vilken i sin tur ser ut att vara hämtade från Amphibian Species of the World, version 5.3, 2009. Så Amphibian Species of the World är nog den källa som är i "frontlinjen". Där och för IUCN och Artdatabanken finns det ju också kunnigt folk som författar posterna, medan CoL inte har samma kompetens utan hämtar all sin info från andra källor. Höstblomma (diskussion) 28 juni 2015 kl. 07.35 (CEST)[svara]

Tack för en uttömmande förklaring! / Ternarius_D 28 juni 2015 kl. 12.08 (CEST)[svara]

Ett appendix till det ovanstående: Det förefaller, åtminstone av ett par nyligen framlagda vetenskapliga papper jag kunnat hitta, som om Bufotes börjar ersätta Pseudepidalea. T.ex. konstaterar man i en vetenskaplig rapport (Turkish Journal of Zoology 2014) från ett antal biologer Molecular systematics and phylogeography of Bufotes variabilis (syn. Pseudepidalea variabilis) (Pallas, 1769) in Turkey följande: "Dubois and Bour (2010) then showed that Pseudepidalea is a junior synonym of Bufotes (Rafinesque, 1815)".

I en annan granskad tidskrift, Acta Zoologica Bulgarica, konstateras i rapporten Amphibians and Reptiles in Ponor Special Protection Area (Natura 2000), Western Bulgaria: Species Diversity, Distribution and Conservation om Bufo viridis och Bufo variabilis: "generic name changes to Pseudepidalea and most recently to Bufotes have affected the taxon (Frost et al. 2006, Dubois, Bour 2010)"

Dessutom, som redan berörts ovan, konstaterar IUCN i sin artikel om Bufotes viridis (2015): "Further revision of taxonomy of the Bufotes viridis complex with the use of genetic and biochemical data is needed. There was disagreement over the use of the generic name Pseudepidalea in place of Bufo and now most species have been moved to Bufotes because of non-monophyly of both Bufo and Pseudepidalea."

Vad enskilda forskare tycker om ett nyligen skapat taxon ska kanske inte tillmätas alltför stor betydelse, men det som gjorde intryck på mig var framför allt självklarheten i tonen. Man får intryck att Bufotes är, om inte helt accepterad benämning, så åtminstone en term som en övervägande del av forskarsamhället använder, åtminstone för vissa f.d. Bufo-arter (Då närmast för "grönpaddor", de som IUCN kallar "the Bufotes viridis complex".) Frågan är bara vilka arter det komplexet omfattar... / Ternarius_D 28 juni 2015 kl. 15.01 (CEST)[svara]

Vi har ett problem med att Lsjbot i paddartiklar om familjen Bufonidae anger "Paddor" som trivialnamn för familjen och familjeartikel. Det är helt i överenstämmelse med artdatabanken, en tung källa i sammanhanget. Olyckligtvis hänvisar vår artikel Paddor inte till familjen Bufonidae, utan till vad den kallar en icke-taxonomisk grupp inom ordningen stjärtlösa groddjur. Jag upplever artikeln närmast som en allmän beskrivning av det helt ovetenskapliga paddbegreppet, alltså alla djur som heter någonting på "-padda". Bufonidae beskrivs i stället i artikeln Äkta paddor. Hur hanterar vi detta? Det är omkring 550 artiklar som refererar till Paddor, mot knappt 50 som refererar till Äkta paddor. Antingen byta namn på alla "Paddor"-artiklarna, en åtgärd som är så omfattande att den kräver robothjälp, eller byta namn på artiklarna (egentligen slå ihop artiklarna Äkta paddor och Paddor, så att dagens "Äkta paddor" byter namn till "Paddor" med texten i dagens "Paddor" infogat på något lämpligt ställe). Denna senare åtgärd kräver också ett kategoribyte, men endast i knappt 50 artikar.

Artiklarna som anger familjen till "Paddor" är dessutom kategoriserade i Kategorin Paddor, men det ser jag som ett mindre problem; kategorin behöver väl inte vara identisk med familjenamnet? (De övriga artiklarna, de med "Äkta paddor" som trivialfamiljenamn, har kategorin Bufonidae). / Ternarius_D 18 juli 2015 kl. 22.45 (CEST)[svara]

Jag tycker det är bra att särskilja de taxonomiska grupperna äkta grodor och äkta paddor från den allmänna användningen av orden grodor och paddor. Att slå ihop artiklarna fungerar inte eftersom all information som finns i exempelvis artikeln grodor inte överensstämmer med de specifika arter som förekommer i den taxonomiska artikeln äkta grodor. Att med bot ändra familjenamnet till äkta grodor i det botskapade artiklarna tycker jag är lättast och den bästa lösningen. --AHA (diskussion) 19 juli 2015 kl. 10.17 (CEST)[svara]

Jag vet inte om Användare:Lsj vill delta i debatten, men jag tycker det är rimligt att pinga vederbörande, eftersom det var Lsjbot som använde "Paddor" som familjenamn (fullt korrekt, enligt min åsikt; Lsj hänvisade i en tidigare konversation jag hade med vederbörande till Artdatabanken, som jag alltså anser som en tung källa i sammanhanget.)

Jag kan inte se att det föreligger något problem med grodartiklarna, och där finns det dessutom ett reellt problem eftersom efterledet "groda" förekommer i många trivialnamn. Annorlunda är det med artikeln Paddor; jag kan inte se att skrivningen "I följande familjer inom ordningen förekommer det arter som i dagligt tal kallas för paddor" stämmer särskilt bra. Bombinatoridae kallas vardagligt för klockgrodor; Rhinophrynidae har bara en art, Rhinophrynus dorsalis, som inte har något svenskt trivialnamn; inte heller Scaphiopodidae tycks ha några svenska trivialnamn. Kvar står familjen Microhylidae, som är den enda artrika. Finns där verkligen några arter som kallas "padda" på svenska? Artdatabanken tycks inte tycka så, eftersom de nöjer sig med att kalla familjen Bufonidae för "Paddor". Artikeln verkar delvis vara en översättning från engelska Wikipedia, och där antar jag det finns en reell problematik. Men svenska trivialnamn bör väl hanteras oberoende av förhållandena på andra språk? / Ternarius_D 19 juli 2015 kl. 10.55 (CEST)[svara]

Enligt Nationalencyklopedin och Jordens djur är trivialnamnet för Rhinophrynus näspadda. Jordens djur anger dessutom om jag minns rätt skovelfotspaddor som trivialnamn för släktet Scaphiopus. Lophotrochozoa (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.23 (CEST) Trivialnamnen för arter inom Scaphiopus innehåller ordet skovelfotsgroda. Lophotrochozoa (diskussion) 21 juli 2015 kl. 16.26 (CEST)[svara]

OK, Rhinophrynus kallas uppenbarligen "näspaddor". Men släktet innehåller en enda art, risken för förväxling med "Paddor" är liten. Dessutom är förekomsterna av begreppet mycket få, 17 st på svenskspråkiga sajter enligt Google.

Jag vet dessutom att NE kallar familjen "Äkta paddor" (med en referens från uppslagsordet "Paddor"), men jag tycker nog att Artdatabanken, med dess uppgift att bevaka vår biologiska mångfald, väger tyngre. I och med att Artdatabanken dessutom administrerar databasen Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas, har den ett övergripande ansvar för taxonomiska frågor, det har inte NE. Bortsett från NE har jag faktiskt svårt att hitta några tunga, svenska källor som kallar familjen "Äkta paddor". / Ternarius_D 21 juli 2015 kl. 19.40 (CEST)[svara]

Håller helt med om att Artdatabanken är en tung källa i sammanhanget. Vi ska dock ha i åtanke att deras namngivning främst baserar sig på svenska förhållanden, det vill säga utgår främst ifrån de namnproblem som uppstår utifrån svensk fauna. När hela världens fauna tas i beaktande kan namnproblematiken bli mycket större. Detta kanske inte gäller i detta fallet, men det är något som jag tycker att vi kan tänka på. --AHA (diskussion) 22 juli 2015 kl. 12.22 (CEST)[svara]

Frågan är, AHA (och andra), vad gör vi åt saken? Vare sig vi väljer "Äkta paddor" eller "Paddor" måste länkarna ändras i artiklarna. Om vi väljer "Äkta paddor" måste det dessutom förankras hos Användare:Lsj, så att Lsjbot inte producerar fler artiklar med annat familjenamn. Tyvärr verkar Lsj inte särskilt intresserad av att delta i debatten. / Ternarius_D 2 september 2015 kl. 18.47 (CEST)[svara]

Jag gav min syn på saken här, som Ternarius hänvisade till ovan. Ser inte att jag har så mycket ytterligare att tillföra. Lsjbot har inga överhängande planer på att producera fler artiklar om paddor, äkta eller inte. Om befintliga artiklar behöver botfixas kan jag hjälpa till. Lsj (diskussion) 2 september 2015 kl. 22.39 (CEST)[svara]

Då vet vi i alla fall att vi kan ändra "Paddor" till "Äkta paddor" utan att få någon framtida missmatch. Jag tycker nog fortfarande att Artdatabankens åsikt väger tyngst, men vi kan inte ha situationen kvar som den är nu, med två olika beteckningar för samma familj. Hellre då accepterar jag NE:s definition (och AHA:s ståndpunkt). Får väl formulera ett förslag till åtgärdsbeskrivning för en botfix. Det bör ju vara i ingressen och taxoboxen det ska ändras. / Ternarius_D 2 september 2015 kl. 23.28 (CEST)[svara]

I ett stort antal taxoboxar står det att namngivaren heter L.. Det är en omdirigeringssida till Carl von Linné. Jag kan inte komma på någon fördel med att använda förkortningen där. Man sparar oerhört lite resurser, några byte i lagring och överföring, lite plats på användarens skärm. Nästan alltid får hela namnet plats på den bredd som taxoboxen ändå har. Nackdelen är att det framstår som kryptiskt, när Wikipedia helst ska vara tydligt och förklarande. Det är nog bara en liten minoritet som inte känner igen L. . Men jag tycker att vi ska ge dem hela namnet. Carl von Linné är det namn som Wikipedia säger att han har. Jag tycker dessutom att han är värd att vi hjälper till att göra hans namn känt. Om det finns motstånd mot att skriva ut hela namnet som ovan, så skulle jag föreslå kompromissen Linné. --Ettrig (diskussion) _Carl_von_Linné" class="ext-discussiontools-init-timestamplink">1 september 2015 kl. 16.21 (CEST)[svara]

Enda fördelen är väl att det är den etablerade auktorsförkortningen för Linné. Jag tror inte någon då tänkte på att det skulle bli ganska många fler auktorer efter ett tag. Vill man slippa omdirigeringen löser man ju det lätt med [[Carl von Linné|L]]. Men eftersom L. ju står för Linné har jag inget emot byte åt något håll. Eller finns det någon annan poäng med att köra standardförkortningar istället för hela namn eller efternamn på olika ställen? Detta gäller ju alla auktorer och inte bara Linné. --افيراتير (diskussion) 1 september 2015 kl. 17.40 (CEST)[svara]

Vi får se vad andra säger. Men jag ser ingen fördel med att i Wikipedi använda förkortningar för dessa namn. I Wikipdedia är väl det normala att man skriver ut det mesta som förkortas i andra medier och fora. Att det förkortas här i Wikipedia beror nog mest på att man gör det i många biologiska sammanhang. Varför man gör det i de sammanhangen är jag oklar över. En förklaring kan vara att man i löpande text ofta skrev ut auktor och årtal när man benämnde en art. Detta för att namnet med säkerhet skulle bli entydigt. Jag kan tänka mig att det då blev en intressant arbetsbesparing att förkorta auktorsnamnet. Men något sådant skäl tycker jag inte finns här. --Ettrig (diskussion) 1 september 2015 kl. 17.53 (CEST)[svara]

Tonvis av taxoboxar använder även Linnaeus, vilket är mycket trevligare än L., men inte riktigt konsekvent. //Romulus74 (diskussion) 1 september 2015 kl. 18.00 (CEST)[svara]

Nej, inte konsekvent, just det. Det här är Wikipedia på Svenska. "Vi" anser att han heter Carl von Linné. Jag tror att svenska folket känner honom bäst som Linné. Därför bör vi benämna honom Linné. Linnaeus är helt enkelt det latinska namnet. Men här ska vi som sagt skriva på svenska.--Ettrig (diskussion) 1 september 2015 kl. 19.04 (CEST)[svara]

Det är forskarna som är "inkonsekventa". Botanikerna skriver L. och zoologerna skriver huvudsakligen Linnaeus. Se nedan. --Ettrig (diskussion) 2 september 2015 kl. 16.14 (CEST)[svara]

Andra auktorer finns det ofta anledning att förkorta i taxoboxen eftersom deras namn inte får plats, särskilt om det är flera auktorer till en art. När jag botkörde arter skrev jag om möjligt ut hela namnet i brödtexten, men lät det vara förkortat (men om möjligt wikilänkat till hela namnet) i taxoboxen. Lsj (diskussion) 1 september 2015 kl. 18.26 (CEST)[svara]

Den tyska artikeln om de:Carl von Linné säger: Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „L.“. In der Zoologie werden „Linnaeus“, „Linné“ und „Linnæus“ als Autorennamen verwendet.. Det har gjorts ansträngningar att standardisera skrivandet av auktorsnamnen i vetenskaplig litteratur. Det har förstås varit nödvändigt, och ändå har man inte helt lyckats. När det gäller Carl och djur bör vi välja Linné, för det namnet är både korrekt vetenskapligt skrivsätt och ett namn som många läsare känner igen. --Ettrig (diskussion) _Carl_von_Linné" class="ext-discussiontools-init-timestamplink">2 september 2015 kl. 10.47 (CEST)[svara]

Ser om det går att väcka denna tråd efter att ha noterat en växtartikel där L. skrivs in i växtnamnet i löptexten. Eftersom det var ett IP-nr tänkte jag ta en generell diskussion här (fast för växter). Jag läser ovan att det har funnits en sådan praxis, men gör vi det på svWp? Jag hade snarare väntat mig att detta L i stället skrevs som en vanlig källa eller kommentar (om olika namn behöver tydliggöras). Än hellre hade jag sett att det stod utskrivet i klartext, t.ex. "Namgiven av Linné". Det kan det förstås göra även om "L." ska stå kvar i namnet. Vet inte om taxoboxen är tänkt att vara en sammanfattning av sidan eller om den gärna får innehålla systematiserad info som man inte känner behöver skrivas i löptext. Åsikter?

Generellt är jag emot denna typ av förkortning i löptext, bruket i tryckta och handskrivna källor är en annan sak. Jag ser dock någon form av charm i att behålla källans skrivsätt i box, att skrivsättet L. är motiverat, även med hänvisning till att en box är liten och inte löptext. Bra med enhetlig praxis förstås. Vad gäller "en liten minoritet som inte känner igen L." tror jag tvärt emot eftersom jag själv inte var bekant med varför det skrevs så. Men med ledtext och klickbar länk ser jag inget problem med förkortningen. JAGulin (diskussion) 16 juli 2019 kl. 12.09 (CEST)[svara]

Många artiklar har ordalydelsen den har ett vingspann på mellan 110 till 125 cm. istället för den har ett vingspann på mellan 110 och 125 cm. Jag är lite osäker på vilket som är korrekt, eller mer korrekt, men AWB har en konfiguration att ändra meningarna dessa artiklar till och.

Jag tycker att artiklarna i alla fall skall vara konsekventa, och är för en ändring till och, annars bör konfigurationen i AWB ändras så att den accepterar till? Dan Koehl (diskussion) 17 december 2015 kl. 15.02 (CET)[svara]

Som älg måste jag ställa en mer eller mindre personlig fråga. Älgarnas taxonomi diskuterades en längre tid bland zoologerna. I de referenser som publiceras sedan 2005 finns det övervägande stöd att taxonet Alces ska bildas av två arter, europeisk älg (Alces alces) och amerikansk älg (Alces americanus). Uppdelningen sker i de flest och tyngsta referenserna som jag kan hitta, bland annat Grubb i Mammal Species of the World (Alces), IUCN (sök efter Alces), ARKive (Alces), Animal Diversity Web (Alces) och Nationalencyklopedin (älg). Däremot har engelska och tyska Wikipedia hittills inte vald att följa uppdelningen och IUCN skriver, trots att de följer uppdelningen: "Genetic analyses have generally supported distinguishing the two subspecies (Hundertmark et al. 2002, Udina et al. 2002), but further research is needed before a consensus would support species-level classification." Ska vi vara först ut och flytta artikeln älg till älgar (kommer beskriva släktet) och skapa två nya artiklar för arterna? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 15 januari 2016 kl. 09.23 (CET)[svara]

Det tycker jag låter rimligt. --افيراتير (diskussion) 15 januari 2016 kl. 09.43 (CET)[svara]

Det intressanta är att ditt IUCN-citat om att det behövdes fler undersökningar bara står för Alces americanus; för Alces alces står det endast: In recognizing Eurasian Elk (Alces alces) and Moose (Alces americanus) as distinct species, Grubb (in Wilson and Reeder 2005) cited sources that documented differences in karyotype, body dimensions and proportions, form of premaxilla, coloration, and structure and dimensions of antlers (Geist 1998, Boyeskorov 1999)." Rapporterna är från samma år (2008). Kan det vara så att rapporten för Alces americanus bland utvärderarna har en av de som nämns för Alces alces (V. Geist), och man därför av professionell hänsyn valt att inte betona dennes med fleras slutsats för kraftigt? I vilket fall som tycker även jag att du kan dela upp artikeln i två. / Ternarius_D 15 januari 2016 kl. 10.06 (CET)[svara]

Uppdelningen är på gång - och innan det misstolkas - vi var inte först ute: Norska Wikipedia (no:Elger) och några andra språkversioner var snabbare. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 15 januari 2016 kl. 17.08 (CET)[svara]

För kännedom: Vissa av sislarna (Spermophilus) (närmare bestämt arterna Spermophilus armatus, Spermophilus beldingi, Spermophilus brunneus, Spermophilus canus, Spermophilus columbianus, Spermophilus elegans, Spermophilus endemicus, Spermophilus mollis, Spermophilus parryii, Spermophilus richardsonii, Spermophilus townsendii, Spermophilus undulatus och Spermophilus washingtoni) har efter DNA-analys befunnits vara parafyletiska med avseende på präriehundar, släktet Ammospermophilus och murmeldjur, varför de har förts till det egna släktet Urocitellus.

För dokumentation, se Helgen, Kristofer M.; Cole, F. Russel; Helgen, Lauren E. och Wilson, Don E. ”Generic Revision in the Holarctic Ground Squirrel Genus Spermophilus” (på engelska). Journal of Mammalogy 90 (2). doi:10.1644/07-MAMM-A-309.1. http://www.mammalsociety.org/uploads/Helgen%20et%20al%202009.pdf. 

och

Herron, Matthew D.; Castoe, Todd A.; Parkinson, Christopher L. (2004). ”Sciurid phylogeny and the paraphyly of Holarctic ground squirrels (Spermophilus)” (på engelska) (PDF, 2,58 Mb). Molecular Phylogenetics and Evolution 31 (3). PMID 15120398. http://www.snakegenomics.org/CastoeLab/Publications_files/2004_Herron_etal_MPE_Sciuridae.pdf. .

Bl. a. Wikispecies, enwp, cawp, fawp och viwp har redan genomfört ändringen.

Jag har därför börjat flytta berörda artartiklar till korrekt namn samtidigt som jag lägger in en ny avdelning som berör omklassifieringen. För närvarande är S./U. brunneus, S./U. elegans och S./U. parryii redan bearbetade. Eftersom jag samtidigt utför viss källputs (bl. a. listar senaste versionen av Catalogue of Life nya underarter för många av de involverade arterna) och med tanke på det relativt ringa antalet artiklar känner jag personligen att jag inte har något behov av bothjälp. Det är förstås inte min sak att ensam besluta om. / Ternarius_D 25 februari 2016 kl. 22.19 (CET)[svara]

Efter närmare studium verkar det som om hela släktet Spermophilus har blivit uppdelat i flera släkten. Helgen et al. nämner Notocitellus A. H. Howell, 1938; Otospermophilus Brandt, 1844; Callospermophilus Merriam, 1897; Ictidomys J. A. Allen, 1877; Poliocitellus A. H. Howell, 1938; Xerospermophilus Merriam, 1892 samt alltså Urocitellus Obolenskij, 1927. Av Spermophilus skall bara återstå arterna Spermophilus alashanicus, Spermophilus brevicauda, Spermophilus citellus, Spermophilus dauricus, Spermophilus erythrogenys, Spermophilus fulvus, Spermophilus major, Spermophilus pallidicauda, Spermophilus pygmaeus, Spermophilus ralli, Spermophilus relictus, Spermophilus suslicus och Spermophilus xanthoprymnus (listan hämtad från Spermophilus på Wikispecies). För varje art utgör den inlagda länken till Wikispecies en bra fingervisning; för de olika Spermophilus-arterna finns där en omdirigering till det "rätta" namnet. / Ternarius_D 28 februari 2016 kl. 11.11 (CET)[svara]

Jag är nu klar med uppdelningen av släktet Spermophilus. Uppslagsordet Spermophilus omdirigerar fortfarande till artikeln Sislar. Jag hade tänkt omforma den till något liknande engelska Wikipedias artikel Spermophilus, där man nu skiljer mellan "Spermophilus in the broad sense" för släktet före uppdelningen respektive "Spermophilus in the strict sense" (eller Spermophilus senso strictu) för det krympta släktet efter uppdelningen. All information om uppdelningen och vad som ledde till det beslutet finns också i den artikeln. Jag är tacksam för synpunkter! / Ternarius_D 2 mars 2016 kl. 15.45 (CET)[svara]

Jag har inga invändningar, det är ju tydlig att du följer vetenskapliga och aktuella källor. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 3 mars 2016 kl. 17.52 (CET)[svara]

Jättebra arbete! Tänk bara på att det är bra att lägga in parametern "synonyms" i taxoboxen så att de föråldrade vetenskapliga namnen finns med. Speciellt när det handlar om så sentida förändringar. --AHA (diskussion) 3 mars 2016 kl. 19.14 (CET)[svara]

Det är en bra synpunkt. Jag är inte helt klar med putsen av artiklarna, så det ska jag ta till mig. / Ternarius_D 3 mars 2016 kl. 19.16 (CET)[svara]

@Ternarius: Vad jag glömde, jag sammanfogar vanligen referens "col728" och "col738" när jag städar robotskapade artiklar. I "col728" ändras året till 2005 och editionen till tredje och där infogar jag länken till motsvarande artikel på webbsidan. "col738" kan sedan raderas. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 5 mars 2016 kl. 13.10 (CET)[svara]

Jag har nu färdigställt ett utkast till en uppdaterad artikel "Sislar". Den finns f.n. på Användare:Ternarius/sandlåda. Kommentarer mottages tacksamt! / Ternarius_D 6 mars 2016 kl. 12.43 (CET)[svara]

Då protesterna var tämligen lama :) var jag djärv och uppdaterade själva artikeln sislar. / Ternarius_D 7 mars 2016 kl. 09.45 (CET)[svara]

Bra, nu behövs en ny artikel för släktet Spermophilus som kopplas med de Wikidataobjekt som nu hänger ihop med sislar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 mars 2016 kl. 10.06 (CET)[svara]

Mja, situationen är litet konstig på Wikipedia f.n. Trots att exempelvis enwp har infört taxonomiändringarna har de kvar artikeln Spermophilus, där innehållet faktiskt motsvarar vår artikel Sislar, inte en tänkt artikel om släktet Spermophilus. Katalanska wp, som också använder de nya släktnamnen, avser med sin artikel Spermophilus däremot det nya, krympta släktet Spermophilus. Så redan där blir det miss-match. Det hindrar ju inte att vi gör en sådan artikel ändå, men vad ska stå i den? Det mesta står ju redan under "Sislar". Och i konsekvensens namn bör vi i så fall ha artiklar även om de övriga släktena. / Ternarius_D 7 mars 2016 kl. 10.22 (CET)[svara]

Visst ska vi i framtiden ha artiklar för alla släkten. För andra nybildade däggdjurssläkten började jag med en stub som liknar de robotskapade artiklarna. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 mars 2016 kl. 10.51 (CET)[svara]

Jag har givetvis ingen som helst invändning om någon lägger upp artiklar om de ingående släktena, tvärtom! Jag ville närmast kommentera din skrivning om att koppla de Wikidataobjekt som nu hänger ihop med sislar – det är inte helt enkelt. För de Wikipediaversioner som inte har infört den nya uppdelningen är väl svaret enkelt: De listar alla arter som tidigare hette Spermophilus, alltså även de som nu heter någonting på Urocitellus, Ictidomys m.fl., och hör därför rimligtvis ihop med vår artikel "Sislar". Den katalanska artikeln hanndlar som sagt om det nya släktet Spermophilus, och hör därför lämpligtvis ihop med en ny artikel om just detta släkte. Men den persiska artikeln som är listad bland "Sislar"-artikelns iw-länkar handlar om alla de släkten som Spermophilus uppdelats i, och bör därför höra ihop med just artikeln "Sislar". (Nej, jag kan inte farsi, men artikeln innehåller en lång tabell över släktena och deras arter). Persiska Wikipedia har dessutom separata artiklar om i alla fall släktena Spermophilus, Ictidomys och Urocitellus, så där är ju saken helt klar. Den engelska artikeln "Spermophilus", menar jag, hör trots namnet bättre ihop med vår artikel "Sislar" än med en artikel om släktet Spermophilus – som jag nämnde ovan handlar den om alla de arter (och släkten) som en gång inrymdes i det stora, ouppdelade släktet Spermophilus. Hur sedan allt detta kommer att hanteras på Wikidatanivå har jag inte en aning om. / Ternarius_D 7 mars 2016 kl. 15.06 (CET)[svara]

Jag har sett att iw-länkarna (dvs språklänkarna sist i artiklarna) för enwp och thwp fortfarande ligger kvar i artiklarna om Callosciurus-arter (spetsekorrar), trots att sådant numera skall skötas automatiskt av Wikidata. Eftersom bara "Callosciurus" valts som iw-namn i stället för det olika artnamnen är detta rätt olyckligt. Jag vet inte varför det har gjorts ett undantag för just de här två iw-länkarna, men kan misstänka att Callosciurus-artiklar en gång saknats på engelska och thailändska Wikipedia (de är fortfarande rätt få på thai), och att man därför tyckt att det var bättre att hänvisa till släktartikeln än ingen alls. Tyvärr har det gjorts lokalt här på svenska Wikipedia snarare än i Wikidata, vilket medför att när nu framför allt engelska Wikipedia börjat utöka sina artiklar i släktet så följer inte våra artiklars iw-länkar med. Jag har börjat åtgärda saken genom att helt enkelt ta bort iw-länkarna – som jag ser det väger risken att vi får samma situation i framtiden för de thailändska artiklarna som vi redan har för de engelskspråkiga, någon eventuell fördel genom att man blir hänvisad till en släktartikel i stället för en icke-träff. Hur som helst bör en sådan hänvisning göras på Wikidatanivå, inte lokalt. Jag hoppas ingen har några invändningar mot min självsvåldighet. Något behov av robothjälp ser jag knappast, det är bara 14 artiklar. / Ternarius_D 16 april 2016 kl. 20.43 (CEST)[svara]

Många språkversioner har en artikel om Fregattfåglar. Tyvärr har de på Wikidata delats upp i två grupper. Fregattfåglarna är en familj, Fregatidae, som består av endast ett släkte, Fregata. Familjen och släktet har varsitt objekt i WD. På de flesta språkversioner finns bara en artikel om både familjen och släktet. Det blir då lite slumpmässigt vilket WD-objekt den länkas till. Den svenska har hamnat i den minsta gruppen. Vet någon av er hur man kan rätta till detta? Ar det bara att göra merge i WD? --Ettrig (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 10.25 (CEST)[svara]

Spelar det någon egentlig roll utöver språklänkarna vilket det är? För språklänkarna är väl släktet bäst eftersom flest andra språk finns där. Vi ska inte göra merge i WD, ett släkte och en familj är olika saker (ävenom de som i detta fallet består av samma individer och beskrivningarna är en röra). Man kan ta bort språklänken från den ena och sedan lägga till i den andra. --افيراتير (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 10.32 (CEST)[svara]

Ja, jag kom på det sen. Nu har jag flyttat sv:, fr: och no: till Fregata, släktet. Alla visade tydligt i sina artiklar att de betraktade dem som samma sak. De andra kommer nog efter med tiden, när de ser hur ensamma de är. --Ettrig (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 12.01 (CEST)[svara]

När artikeln startades var bara en art godkänd i släktet med två underarter. Artikeln påbörjades därför med det svenska trivialnamnet Hoolock gibbon. Nationalencyklopedin använder fortfarande taxonomin med en art och kallar den för holok (NE: holok). De flesta zoologer delar släktet sedan 2005 i två arter och artikeln för släktet bör vara i plural när svenska namn används. Vad bör vi välja Hoolock gibboner, holoker eller det vetenskapliga namnet? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 september 2016 kl. 10.51 (CEST)[svara]

Även om det inte är helt klart skulle jag säga att NE behandlar arten och därför inte är så betydelsefull för namnet av släktesartikeln. Så om det inte finns andra svenskspråkiga källor förordar jag det vetenskapliga namnet. Det är dock inte så noga eftersom det finns omdirigeringar och är ganska enkelt att ändra om det framkommer andra källor. --افيراتير (diskussion) 7 september 2016 kl. 11.05 (CEST)[svara]

Personligen är jag av den åsikten att vi snarast använder trivalnamnen för mycket. Självfallet skall vi inte använda vetenskapliga namn för välkända arter som kronhjort, europeisk bäver, ladusvala, sjuprickig nyckelpiga och många fler. Men när det gäller arter som inte har något vedertaget namn bör vi, emm, inte lägga ner alltför mycket energi på att hitta svenska trivialnamn. Jag är skeptisk till populärvetenskapliga verk; det förekommer ofta att de "hittar på" svenska trivialnamn, utifrån namn på andra språk (oftast engelska) eller någon egenskap hos organismen som de tycker passar. Jag har t.o.m. stött på en bok om hajar där författaren i förordet till en ny upplaga under skillnaderna mot den förra upplagan tog upp att han hade konstruerat fler trivialnamn! Vi har diskuterat den här frågan förr här på Projekt djur, se Trivialnamn med tveksam täckning och Trivialnamn med tveksam täckning II. Då framhöll Averater att källor av typen NE, SOF (som faktiskt ger namn åt mer än fåglar ibland), Artskyddsförordningen kunde vara lämpliga. Jag tycker att den typen av källor räcker (AHA gick faktiskt ännu längre i diskussionen och menade att NE och Artskyddsförordningen var mindre lämpliga). Även mitt förslag är alltså att vi bör använda det vetenskapliga namnet; då NE bara anger en enda art går det knappast att använda som ett släktesnamn. / Ternarius_D 7 september 2016 kl. 12.30 (CEST)[svara]

Ett PS: Det kan vara värt att påpeka, att andra Wikipedior, t.ex. Wikipedia på engelska, använder vetenskapliga namn i mycket högre grad än vi. / Ternarius_D 7 september 2016 kl. 13.38 (CEST)[svara]

Artikeln flyttas till Hoolock. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 9 september 2016 kl. 10.15 (CEST)[svara]

De engelska artiklarna en:Giraffe och en:Elephant är båda utmärkta som utmärkta. Men Giraff och Elefant länkar till andra artiklar. Finns det någon som kan och orkar reda ut detta? --Ettrig (diskussion) 6 november 2016 kl. 15.34 (CET)[svara]

Den engelska artikeln Giraffe betecknar släktet Giraffa och borde enligt vår termiologi heta "Giraffer" på svenska. (Vi har som praxis att låta arttikelnamn om arter stå i singularis, medan släkten och högre taxa står i pluralis.) I giraff-fallet har vi valt att låta artikeln Giraff handla om arten Giraffa camelopardalis (som på engelska heter Northern giraffe), troligtvis därför att den ses som en typart för släktet. (Det är inte konstigare än att artikeln Ekorre handlar om en enda ekorrart, Sciurus vulgaris, som av hävd är den art man menar när man anger namnet "Ekorre" på svenska. Tyvärr länkar vår omdirigering Giraffer till Giraff, och det tycker jag kanske är mera problematiskt. Jag har sett samma fenomen förr, att man omdirigerar ett släktnamn till den vanligaste arten i släktet när det inte finns någon artikel om släktet. Litet tillspetsat uttryckt är det ett effektivt sätt att se till att det aldrig kommer att skrivas någon släktartikel.) Mitt förslag är därför att vi raderar vår omdirigering Giraffer till Giraff: Med all respekt för tanken att nu, när släktartikeln "Giraffer" inte finns, då i stället erbjuda läsarna den vanligaste arten i släktet leder till att släktnamnet inte rödmarkeras i artartiklarna, vilket i sin tur innebär att det incitament till att skapa en artikel som en rödlänk innebär försvinner. Dessutom, med en radering försvinner länkförvirringen: Om någon i en framtid väljer att skapa en släktartikel "Giraffer" länkar denna till enwp:s "Giraffe", och "Giraff" länkar till enwp:s "Northern giraffe".

Beträffande elefanter ligger nog förvirringen främst på den engelskspråkiga sidan. En kort förklaring för att göra mitt resonemang litet klarare: Familjen Elephantidae, som hos oss beskrivs av artikeln Elefanter innehåller släktena Loxodonta (afrikanska elefanter), Elephas (asiatiska elefanter) samt de utdöda släktena Stegodon, Deinotherium och Mammuthus (mammutar). Elephas och Mammuthis inordnas båda under tribuset Elephantini, medan Loxodonta inordnas under tribuset Loxodontini. De övriga utdöda släktenas ställning verkar vara mer osäker. Den svenska artikeln Elefanter länkar till den engelska artikeln Elephantidae. Det ser jag som helt korrekt; båda artiklarna handlar om familjen.

Den engelska artikeln Elephant beskriver varken ett släkte eller en familj. Artikeln handlar i stället om de nu levande medlemmarna av Elephantidae, vilket taxonomiskt sett är rätt förvirrande: Asiatiska elefanter (Elephas) är närmare släkt med mammutar än med afrikanska elefanter (Loxodonta). Det förvånar mig litet att engelskspråkiga Wikipedia inte tog det i beaktande när de gav artikeln sin "Utmärkt"-status. Även om den är bra skriven så blir det väldigt förvirrande när man i inledningen förklarar att artikeln handlar om de nu levande arterna, och ändå senare för in ett kapitel om gruppens ursprung, något som rätteligen bodre tas upp i Elephantidae, inte minst därför att de asiatiska elefanterna alltså står närmare mammutarna än de afrikanska elefanterna. Men det är givetvis en fråga för engelska Wikipedia: Vi kan inte lösa deras problem med förvirrande artikelinnehåll.

Mitt förslag i detta fall är att vi inte gör någonting åt vår artikel "Elefanter"; dess länkning till engelska Elephantidae är emm fullt korrekt. Krånglet ligger på den engelska sidan. / Ternarius_D 6 november 2016 kl. 17.24 (CET)[svara]

Tack till Ternarius för en utmärkt utredning. Att radera missledande omdirigeringar som Giraffer som bör vara röd och reserveras släktartikeln ser jag som mycket önskvärt. /Ascilto (diskussion) 6 november 2016 kl. 17.35 (CET)[svara]

För att undvika en eventuell debatt om det lämpliga att radera omdirigeringar av ovanstående typ, har jag tagit mig litet tid till att göra om omdirigeringsartikeln Giraffer till en släktartikel. Jag har verkligen inte lagt ner mycket tid på artikeln; den är bara en liten stub. Jag har dock lagt in de senaste, intressanta rönen som verkar peka på att släktet inte, som man tidigare trodde, består av bara en art (ovan nämnda Giraffa camelopardalis) utan av fyra arter. / Ternarius_D 6 november 2016 kl. 19.54 (CET)[svara]

Tack för omfattande utredning så långt. Men ändå är jag inte nöjd. Kanske är mina önskningar omöjliga att uppfylla. Min tro är att en svensk (-talande) menar samma sak med elefant som en engelsk menar med elephant. När dessutom en:elephant är så väl genomarbetad skulle jag vilja att den svenska läsaren lätt kan hitta till den. Är detta omöjligt att uppnå utan att göra våld på sanningen? Är min önskan orimlig? --Ettrig (diskussion) 7 november 2016 kl. 10.12 (CET)[svara]

Både elefant och bi är mer av vardagliga koncept än biologiska begrepp. Det är inte självklart vilket man menar. Ingen har nog något emot att vi har artiklar om både ett mer vardagligt begrepp och ett biologiskt men hittills har vi på SvWP prioriterat de biologiska. Skillnaderna mellan vardagliga och biologiska begrepp blir tydliga om man beaktar mammutar och humlor som är exempel på elefanter respektive bin men som man vardagligt har som en särskild grupp. --افيراتير (diskussion) 7 november 2016 kl. 10.55 (CET)[svara]

(Redigeringskonflikt)

@Ettrig: Som kanske framgår ovan håller jag inte med dig. Den engelska artikeln Elephant handlar som jag redan påpekat varken om släktet eller familjen, utan om de nu levande arterna av familjen. Man ignorerar totalt att även mammuten är en elefant. OK, det kan kanske passera, även om jag tycker det principiellt är fel att skriva biologiska artiklar som ignorerar de beskrivna organismernas taxonomi. Vi har ett fåtal sådana artiklar även på svenskspråkiga Wikipedia, den enda jag på rak arm kan erinra mig är Nattfjärilar, men i stort sett är vi förskonade från den typen av opedagogiska blandartiklar. Jag tillmäter Wikipedias folkbildande funktion stor vikt, och då tycker jag att en artikel där man frångår taxonomiska rön och väljer ut två arter från olika släkten ur en familj som innehåller fler arter motverkar det syftet. Jag kan iofs inse tanken bakom, man ville presentera de nu levande arterna i elefantfamiljen. Men då gör man det i en mindre artikel som kort beskriver de två arterna, man lägger inte till ett långt avsnitt om deras härstamning där man omöjligtvis kan ignorera att mammutarna är en form av elefanter och att många forskare dessutom anser att förfadern till den indiska elefanten och mammuten bröt sig ut ur den afrikanska elefanten en miljon år innan den asiatiska elefanten och mammuten skildes åt. Det blir desto märkligare som engelskspråkiga Wikipedia både har artiklar om de olika elefantsläktena och om familjen. Varför skrev man då Elephant? Hade det inte varit bättre att infoga den informationen i familjeartikeln Elephantidae?

Jag har svårt att se varför du vill ha en länk till en viss artikel på engelska Wikipedia bara för att den är välskriven. Väger inte det faktum att den är omöjlig att placera i elefantdjurens taxonomiträd också in? Det är få Wikipexdiaversioner som har samma kuriösa artikel som engelskspråkiga Wikipedia. Av de språk som den engelska artikeln "Elephant" länkar till beskriver de allra flesta familjen: En snabb och förmodligen statistiskt bristfällig genomgång gav vid handen att danska, finska, katalanska, norska (nynorsk; bokmålsartikeln beskriver samma sak, men till den länkas det inte), ryska, spanska och tyska versionerna gjorde så. Av de språk jag gick igenom hade endast franska samma konstruktion som den engelska artikeln.

Och om du är imponerad av den stilistiska framställningen hos den engelska artikeln (vilket jag iofs kan förstå: Trots den taxonomiska kullerbyttan är den bitvis prydligt, pedagogiskt uppbyggd) är det då inte bättre att kopiera den informationen till vår artikel Elefanter, där den bättre passar? / Ternarius_D 7 november 2016 kl. 12.24 (CET)[svara]

Väsk var så snäll och skapade denna kategori Kategori:Biologiska artiklar som hämtar bild från Wikidata. Kolla gärna att det är rätt bild och lägg i så fall in en vanlig länk i taxoboxen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 14 december 2016 kl. 10.04 (CET)[svara]

Jag förstår inte riktigt syftet här. Om jag kontrollerar en bild är det väl bättre jag gör det på Wikidata än här så jag hjälper fler språkversioner. Om jag gör fel och lägger in en bild här är det också större odds att jag blir rättad om bilden används på fler versioner. Det senare har hänt flera gånger för felidentifierade bilder från Botaniska (ibland Botaniskas fel men oftast jag som sett fel). --افيراتير (diskussion) 14 december 2016 kl. 13.01 (CET)[svara]

@Tommyleelow: @Silltruten: Enligt min uppfattning kan vi ersätta de "kladogram" som skapades av Lsjbot med listor när vi städer de robotskapade art-artiklarna. De följer inte kladistiken och hoppar i flera fall över mellanliggande taxa som underfamiljer eller undersläkten. Användare som jag antar ha denna diskussion i sin bevakningslista har inte fått någon ping. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 11 januari 2017 kl. 15.50 (CET)[svara]

@Nordelch: och @Dubbeltänk: Här togs kladogram bort vilket om jag förstår rätt la in artiklen i "Föräldralösa sidor". Jag har ingen åsikt om lista eller kladogram men tycker det bör vara en av dessa i släktesartikeln. Maundwiki (diskussion) 5 mars 2019 kl. 22.54 (CET)[svara]

Jag håller med, i redigeringar jag gjort senare har jag i de flesta fall jag kan minnas gjort om kladogram till listor istället för att ta bort dem helt. Ibland gör jag nya kladogram, men det kräver mycket mer undersökning av källor och ofta skiljer sig släktskapen som hittas mellan olika studier. I artiklar där evolutionärt släktskap är en viktig del av artikelns text tycker jag definitivt att man bör ha med ett kladogram eller fylogenetiskt träd om man kan. Dubbeltänk (diskussion) 6 mars 2019 kl. 02.15 (CET)[svara]

Var jag tror wikipedia kan ha "added value" är att dokumentera förändringar inte bara "nu". Vi kan aldrig vara bättre än nu i källan. Arter med DNA kommer att ha många förändringar. 7 mars 2019 kl. 00.58 (CET)Maundwiki (diskussion)

@Nordelch:, @Dubbeltänk: och @Maundwiki:: i artikeln om släktet Aagaardia lade jag tillbaka arterna, fast som en lista. Listan har trots allt två källor även om detta är ett föränderligt material. Jag ser inte heller i någon av wikiartiklarna över arterna att någon av dem skulle ha flyttats till ett annat släkte - än. --AHA (diskussion) 7 mars 2019 kl. 09.48 (CET)[svara]

 Gillar --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 mars 2019 kl. 15.24 (CET)[svara]

Nu har även alla robotskapade sköldpaddsartiklar fått städning, se Kategori:Robotskapade sköldpaddsartiklar. Tack alla som var med under diverse tävlingar! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 5 juni 2017 kl. 08.30 (CEST)[svara]

Nyss flyttades Kategori:Berömda djur till Kategori:Enskilda djur, med motiveringen att vi skall undvika värdeord, och det verkar också vara på gång att flytta tillhörande underkategorier enligt samma mönster. Men jag tycker nog spontant att enskilda djur är ett sämre kategorinamn. Denna kategori är ju just till för individuella djur som är kända, berömda, omtalade etc. Enskilda djur är kanske neutralt, men det låter stelt och säger mindre om vilka djur som ska vara i kategorin. Dessutom kommer djupare ner i kategoriträdet fiktiva djur, och de är ju inte riktiga djur. Jag skulle vill föreslå ett namnbyte tillbaka till berömda djur, men finns andra åsikter om kategorinamnet? Höstblomma (diskussion) 18 juni 2017 kl. 19.18 (CEST)[svara]

Kategori:Fiktiva djur hör inte hemma i den kategorin, så den avlägsnade jag. ”Enskild” är en exakt definition som klargör kategorins innehåll på bra sätt, nämligen enskilda individuella djur, och dessutom kontrasterar ordvalet ”enskild” även den motsvarande kollektiva kategorin (exempelvis Kategori:Enskilda däggdjur resp. Kategori:Däggdjur). ”Berömd” är däremot en diffus, åsiktsbaserad definition. Vad anses vara berömt, och vem bedömer det? WP:UFV kan med fördel även tillämpas på sidrubriker. Dessutom behöver ett enskilt djur inte nödvändigtvis vara berömt, och därmed blir kategorin bredare och mer öppen med mitt ordval. Kolla gärna även hur andra språkversioner har namngivit motsvarande kategori. – Conexum ^(✔|✘) 18 juni 2017 kl. 20.44 (CEST)[svara]

Oavsett om man väljer att lägga in ett djur i kategorin Berömda djur eller Kategorin Enskilda djur är det ju en subjektiv handling. Det ändras inte av att man kallar kategorin för någonting annat, som i förstone verkar mera neutralt. Kategorin omfattar ju fortfarande djur som är särskilt kända av någon anledning; att i stället kalla dem "enskilda" döljer det faktumet, och det ser jag ingen vits med. Vi bör, emm, ha möjlighet att kategorisera särskilt kända djur. Om vi, som Conexum menar, ska "bredda" kategorin måste vi ha regler för när ett djur ska kategoriseras. Så länge vi inte har det, lämnar kategorin möjlighet för ett mycket större godtycke än "Berömda djur". / Ternarius_D 18 juni 2017 kl. 20.57 (CEST)[svara]

Kategori:Enskilda djur är inte ett speciellt bra kategorinamn. Den borde isåfall hellre heta Kategori:Djurindivider, men även det är något missvisande, för det är inte vilka enskilda individer som helst, utan omtalade, notabla, kända eller berömda djur som det handlar om, så jag tycker inte det funkar med POMMF. Om "berömd" är ett för starkt ord så kanske det är bättre med Kategori:Omskrivna djurindivider, men det blir lite krystat. --AHA (diskussion) 18 juni 2017 kl. 21.22 (CEST)[svara]

Utifrån engelskspråkiga wiki, så föreslår jag Kategori:Växtindivider, Kategori:Djurindivider, Kategori:Fågelindivider, Kategori:Djärggdjursindivder etc, eftersom detta är begrepp som används inom botanik och zoologi. --AHA (diskussion) 18 juni 2017 kl. 21.37 (CEST)[svara]

För att ett enskilt djur skall föräras en egen artikel måste djuret ifråga vara berömt, så värderingen görs i urvalet och inte i ordvalet. Om kategorin döps om till Enskilda djur är urvalskriterierna inte längre lika tydliga och restriktiva men vi måste även fortsättningsvis vara återhållsamma med djurbiografier. /Ascilto (diskussion) 18 juni 2017 kl. 22.03 (CEST)[svara]

Conexum, när jag kollar på namngivningen av motsvarande kategori så finns det ju flera som motsvarar berömda djur, dawp "Berømte dyr", nowp "Berømte dyr", nn "Kjende dyr", nlwp "Bekend dier", eswp "Animales famosos", ptwp "Animais famosos", itwp "Animali famosi" osv. Denna kategori, så som den används under många år, är inte en rent zoologisk kategori, men om du nu tar bort fiktiva djur som underkategori, ska den alltså bli det? Vad ska man säga om gränsfall som Gévaudanmonstret, som är en berömd varg fast man egentligen inte vet om det var en varg? Och det går att avgöra om ett djur är omskrivet nog för en egen artikel med hjälp av källor. Denna kategori behöver inte vara en rent zoologisk kategori, och den behöver inte strikt inordnas i det zoologiska kategoriträdet, den har sin roll inom kategoriträdet för populärkultur och fiktion också. Höstblomma (diskussion) 19 juni 2017 kl. 07.39 (CEST)[svara]

Ja, kategorin bör baseras på det zoologiska kategorträdet. Gévaudanmonstret kategoriseras på både ENWP och DEWP som ett enskilt djur. Ingen av dem kategoriserar artikeln som fiktion eller populärkultur. – Conexum ^(✔|✘) 21 juni 2017 kl. 09.37 (CEST)[svara]

Men varför bör den det? Kategorin berömda djur ingick i en fungerande struktur, om än inte en hierarkisk sådan; t.ex under Kategori:Berömda hundar finns Kategori:Fiktiva hundar och i den hittar du t.ex Lassie. Men Lassie är ingen enskild hund, ingen "organism". Jag tycker att berömda hundar till Lassie är en ganska naturligt sökväg om man går kategorivägen. Men ska kategorin vara zoologisk så passar inte det. Enskilda hundar till Lassie kan fungera om det inte är zoologiskt, men kategoristrukturen bryts ju om mellankategorin fiktiva hundar plockas bort ur enskilda hundar. Och plockas den inte bort, eller om man omkategoriserar Lassie till kategorin enskilda hundar så blir ju kategoriträdet respektive dess innehåll inte zoologisk. Jag tycker inte "enskilda" i meningen organismer breddar användningen, snarare begränsar den, om du motiverar valet av namn på kategorin utifrån zoologisk mening. Istället för att bryta upp en sedan länge fungerande kategoristruktur, om ditt mål är att kategorisera individuella organismer, kanske du kunde skapa en ny kategori direkt så kan berömda djur behållas. Höstblomma (diskussion) 21 juni 2017 kl. 10.31 (CEST)[svara]

Jag ser inget skäl att rubba den fungerande strukturen "Berömda ...". Jag prövar med elefanter, Kategori:Berömda elefanter. Det går onekligen att förstå vad som avses. Sedan prövar jag Kategori:Enskilda elefanter. Nej, det fungerar inte. Berömda hundar, då. Ja, i ropet är nu Mikael Lindnords Arthur. En hund med berömmelse. Ja. En enskild hund. Förvisso. Men det säger inget annat än att det är en hund, precis som Karo och Lassie. Lassie, ja det är en berömd hund. Jag pläderar sålunda för att kategorierna för djur som är berömda alltjämt får heta berömda och inte förpassas in i anonymiteten bland alla andra enskilda djurexemplar. Deryni (diskussion) 21 juni 2017 kl. 21.40 (CEST)[svara]

Och för min del tycker jag enskilda djur är bättre än berömda djur. Men om vi inte hittar något alternativ som ännu fler är nöjda med, så bör det nog förbli berömda. /NH 23 juni 2017 kl. 12.54 (CEST)[svara]

@Deryni, Höstblomma: m.fl. Kategori:Djur är en kollektiv kategori som listar olika djurtaxon. Problemet med namnet Kategori:Berömda djur är att – om man skall tolka det logiskt korrekt – det antyder att kategorin skulle innehålla berömda djurtaxon, snarare en enskilda berömda individer av djurarter. Kategorinamnen bör följa en logisk struktur i hänseende till kategorisystematiken – en utförlig beskrivning av artikelsubjekten skall primärt inte göras i kategorinamnen, det är artiklarnas uppgift. I det här fallet kan det vara relevant att lägga in en beskrivning av kategorins innehåll i kategoriingressen, för att öka tydligheten. Dessutom får vi inte glömma principen WP:UFV heller – Wikipedias uppgift är att neutralt beskriva artikelsubjekten, inte värdera dem. – Conexum ^(✔|✘) 23 juni 2017 kl. 13.47 (CEST)[svara]

Det är aldrig någon som trott att kategori berömda djur ska innehålla berömda djurtaxon. Jag har förklarat att den inte har varit en rent zoologisk kategori, utan en del i flera kategoriträd. Du har nu när det gått ett par dagar vad jag ser av andra användares inlägg ovan inte har tydlig konsensus med dig för namnbytet. och de flesta verkar inte se berömda djur som ett problematiskt namn på kategorin. Dessutom misstolkar du riktlinjen, vi ska vara neutrala, ja, men vissa ting är mer berömda än andra och då är det inte oneutralt att nämna det om sammanhanget är det rätta. Höstblomma (diskussion) 23 juni 2017 kl. 15.33 (CEST)[svara]

Conexum, "F" i WP:UFV står för "försåtliga". Det finns ingenting försåtligt att konstatera att ett känt djur är just känt. Att någonting, ett objekt, en byggnad, eller en människa, är känt brukar snarast anses öka relevansen. Med din tolkning av WP:UFV skulle vi inte kunna behålla några artiklar som vilar på att artikelobjektet är känt. / Ternarius_D 23 juni 2017 kl. 15.47 (CEST)[svara]

@Höstblomma: Nej, det är aldrig någon som trott det, men det går att tolka det så, om man strikt skall följa logikens lagar i tolkningen. Wikipedia skall fortfarande inte värdera artikelsubjekten, utan endast beskriva dem. Bedömning av hur berömda artikelsubjekten är skall göras externt (t.ex. av läsaren).

@Ternarius: Vi skriver ”Burj Khalifa är en byggnad”, inte ”Burj Khalifa är en känd byggnad” för att ta ett exempel. Relevansen påvisas inte genom kategorinamnen, det är artiklarnas uppgift. Jag har aldrig varit av åsikten att artiklar som vilar på att artikelobjektet är känt skall raderas. Tvärtom, berömdhet korrelerar med relevans. Ju högre berömdhet, desto större relevans är en generell princip på Wikipedia som jag stöder. Det är dock otillfredsställande att använda måttet berömdhet som grund för kategorisering, eftersom det inte är Wikipedias uppgift att fastställa det.

– Conexum ^(✔|✘) 23 juni 2017 kl. 21.36 (CEST)[svara]

Det är självklart vi kan beskriva en byggnad som "känd byggnad", och det gör vi också. En snabb sökning på begreppet ger mängder av artiklar där begreppet används. Resten av ditt inlägg upplever jag bara, med all respekt, som en redovisning av dina personliga åsikter. Jag ser tyvärr väldigt litet av argument som jag kan ta upp till debatt. / Ternarius_D 23 juni 2017 kl. 21.48 (CEST)[svara]

Anser du att vi skall inleda våra artiklar på följande sätt (enligt samma princip)?

• ”Helmut Kohl, född 3 april 1930 i Ludwigshafen, död 16 juni 2017 i Ludwigshafen, var en känd tysk kristdemokratisk politiker”
• ”Engelska (English) är ett känt västgermanskt språk”
• ”Sydamerika är en känd världsdel som utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten”

I så fall är du nog ganska ensam om att tycka det. På flera ställen där ordet ”känd” förekommer i Wikipedia används det som ospecifika hänvisningar och i överförd betydelse, vilket inte är fallet här.

Mitt resonemang stöds av Wikipedias andra grundprincip, tillika officiell policy. Under WP:NPOV#Antydningar står det tydligt ”använd inte generella begrepp” samt ”skriv bara det som är konkret och otvetydigt”. Det är tillämpligt i detta fall.

– Conexum ^(✔|✘) 23 juni 2017 kl. 22.09 (CEST)[svara]

De där exempel säger inget, och varför? Därför att du drar det till det extrema och utstuderat bokstavliga. Givetvis tycker ingen att man ska skriva så där i inledningar. Jag skrev "när sammanhanget är det rätta". Ett bättre exempel som visar hur jag menar är Kända träd i Stockholm. Skulle det vara bättre om artikel hette "Enskilda träd i Stockholm"..? Det är ett exempel på när ett "värdeord" faktiskt hjälper till att tala om vad det handlar om. Höstblomma (diskussion) 23 juni 2017 kl. 22.24 (CEST)[svara]

Notera att artikeln är kategoriserad som ”Enskilda träd i Stockholm”, och det är i första hand kategorierna som den här diskussionen handlar om. Vad gäller artiklar kan undantag kan accepteras om det finns ett tydligt behov för det, t.ex. WP:POMMF. Rent principiellt är Träd i Stockholm en bättre titel, men den namngivningen följer inte POMMF, och därför stöder jag den inte. Vad gäller artiklar har jag därmed en något mer liberal inställning till namngivningen än vad jag har till kategorier, eftersom jag inte ser deras behov att följa POMMF som lika tydligt. – Conexum ^(✔|✘) 23 juni 2017 kl. 22.47 (CEST)[svara]

@Conexum:Jag tror inte denna diskussion leder särskilt långt, förutom till ett konstaterande att det inte finns någon konsensus för att ändra kategoribeteckningen "Berömda djur", med underkategorier till "Enskilda djur". Beträffande pinget vill jag påpeka att precis som att Kategori:Djur är en kollektiv kategori som listar djurarter, -släkten m m., så är Kategori:Berömda djur är en kollektiv kategori som listar berömda djur. "Enskilda djur" som kategori strider tämligen hundraprocentigt mot POMMF. Deryni (diskussion) 23 juni 2017 kl. 22.23 (CEST)[svara]

(Redigeringskonflikt)

Conexum, Du argumenterar som det bara finns två alternativ – antingen att alltid beskriva någonting som "känt", eller att aldrig använda det. Att det finns sammanhang där ordet är olämpligt innebär inte att det alltid är så. Eller menar du att alla de mängder av artiklar där något objekt beskrivs som "känt" skall ändras? Du lär få svårt att uppnå konsensus för en sådan åtgärd. / Ternarius_D 23 juni 2017 kl. 22.33 (CEST)[svara]

Det här är dock ett sammanhang där ordet är olämpligt. Jag anser inte att ordet skall förbjudas, däremot bör det användas endast när det finns ett tydligt behov av det (exempelvis ”Kända träd i Stockholm”). Det är inte fallet med kategorierna. – Conexum ^(✔|✘) 23 juni 2017 kl. 23.01 (CEST)[svara]

Eskalerar detta ärende hit då diskussionen på artikelns diskussionssida verkar ha avstannat. Omdirigeringen bör raderas för att ge plats för Momphidae (tidigare dunörtmalar)

En invändning verkar vara att vi borde använda vetenskapliga namn som artikelnamn istället. Det är dock en större fråga och då skulle en sådan förändring behöva göras på stor del av djurartiklarna. I väntan på en sådan revolution (som jag inte förespråkar) bör artikeln följa mönstret för övriga djurartiklar.

En annan invändning är att enligt NE är "brokmalar" en beteckning för båda familjerna Momphidae och Agonoxenidae. Enligt Dyntaxa är brokmalar och Agonoxenidae äldre synonymer till märgmalar, Parametriotidae lika väl som dunörtsmalar är en äldre synonym till brokmalar, Momphidae. Det gör det i och för sig inte lättare att båda familjerna har arter som i sitt svenska namn har ändelsen brokmal.

Mitt förslag är att omdirigeringen Brokmalar raderas och att Dunmalar flyttas till Brokmalar med hänvisning att Agonoxenidae och Parametriotidae visas under märgmalar. Förslag till utseende finns här: Brokmalar

Se även diskussionen på artikelns diskussionssida. Diskussion:Brokmalar
Tommyleelow (diskussion) 23 november 2017 kl. 16.20 (CET)[svara]

Hej, ditt förslag verkar bra. Eftersom brokmalar är en omdirigering utan speciellt mycket historik skulle du egentligen bara kunna kopiera ditt arbete och klistra in där och skriva dit relevanta förklaringar/hänvisningar om hur namnet används, alltså utökar omdirigeringen direkt till en riktig artikel. Du får då erkännande som skribent i historiken. Historiken på din arbetssida är rätt lång och handlar inte bara om familjen, men vill du ha den historiken från denna som rör familjen under uppslaget brokmalar (med tanke på din raderingsfråga) så kanske du kan skriva vilka versioner det är som du vill flytta? Att flytta hela din arbetssidas historik till brokmalar blir konstigt. Mvh Höstblomma (diskussion) 25 november 2017 kl. 17.57 (CET)[svara]

@Tommyleelow: Oj, upptäckte precis att jag kanske missförstod dig. Du vill nog ha med interwikilänkar etc från dunmalar..!! Glöm ovanstående, men gör då den sidan sådan du vill ha den slutliga versionen så kan jag flytta sedan! (Jag kommer kolla in här i morgon om det inte blir av ikväll). Mvh Höstblomma (diskussion) 25 november 2017 kl. 18.02 (CET)[svara]

@Höstblomma: Jo det stämmer, det är historiken etc från dunörtsmalar som jag vill ha med till brokmalar annars hade jag ju kunna gjort det själv. ;) Jag har uppdaterat dunörtmalar nu så att den är klar för flytt. Tommyleelow (diskussion) 26 november 2017 kl. 00.29 (CET)[svara]

Flytt utförd. ~Mvh Höstblomma (diskussion) 26 november 2017 kl. 08.33 (CET)[svara]

First of all: sorry for addressing this in English. I can read Swedish but have no training in speaking or writing it. What I want to discuss here however is not just a local problem: it has quite some bearing outside of this project.

Quite recently I asked for the deletion of a few pages that falsely claimed to treat a species of the butterfly genus Lycaena while in fact the name of that "species" did not exist, so there also was no species to be treated in the article, and the whole page was no more than a pack of disinformation. As a reason I mentioned that the names were "ghost names": names that do not really exist but turn up in databases, in this case in LepIndex, the Lepidoptera database of the Natural History Museum in London. The request was at first denied because no one seemed to realize how serious a problem it is when Wikipedia offers articles with fantasy names as if they are about real and accepted species. One wanted some more discussion. Well, here's my contribution.

I would not have interfered with the Swedish Wikipedia if not one of the consequences of having these fake articles were that corresponding Wikidata items are created, and hence Wikipedia becomes instrumental in the proliferation of fake facts. Therefore, this is no longer a local problem, and I think I have every right to bring this up.

On the Dutch Wikipedia, we have more or less the same problem: large amounts of articles created by bots, based on utterly unreliable databases like ITIS, Encyclopedia of Life or LepIndex. They may at some point all have had the ultimate goal of giving an overview of existing and accepted taxa, but they ended up being collections of ever published names, no matter whether they are accepted, valid, or even available names or not. The Dutch article on Lycaena was created 14 September 2014 as a collection of names of articles created by Joopwikibot on 31 March 2013, completely based on LepIndex. Out of the over 600 combinations in Lycaena listed in LepIndex, Joopwikibot took every name not marked as "unavailable", and created an article as if it were the accepted name of an existing species. Out of the 319 pages thus created, only 71 appeared to represent a real and accepted species in Lycaena; the vast majority appeared to be names of species no longer placed in Lycaena (76), names of subspecies (46), names now synonymized with other names (61), or names that had never even been published, but turned up in databases (63). In August and September 2015 I sorted out Lycaena, but the problem of course exists in every other somewhat larger genus taken from LepIndex.

non-existing names

Because I already sorted out Lycaena, I gathered it would be efficient to use the outcomes and clean up the articles on Lycaena in other language versions where pages had also been created using LepIndex. First thing to do, so it seemed to me, was to ask for the deletion of articles carrying non-existing names. As an example: Lycaena aegera (see the record in NHM). The name is listed in NHM as "Lycaena aegera Grose-Smith". No place and date of publication, nor anything on the status and rank of the taxon when published. The "name" also turns up in EoL, in Animal Diversity Web and in ITIS, and in several websites that just copy their information from one of those. And in all cases they list just the name and the author, nothing more. That's a ghost name: it pops up somewhere and gets stupidly copied from one database to another. It doesn't make any sense to create an article on a "species" if even the most basic information about it is unknown, not even if the name was ever validly published. An article on Lycaena aegera should only have been created if it could with some certainty have been confirmed as a species accepted by at least some taxonomists. If it is impossible to verify the name and status, an article bearing that name, based on nothing more than a meaningless and nearly empty record in a database, is disinformation. It is noise, not knowledge. It is the responsibility of the creator of articles in Wikipedia to check whether a name in a database can be reliably accepted as the name of a true taxon, even if that creator is a bot. Every flag set on "aegera" however, points in the direction of a non-existing name. This article ought never to have been created.

After the denial to delete the articles, I had a closer look at the Lycaena article in the Swedish Wikipedia, and I found the problem to be even more serious. The article did not list 71 but 608 names of species. That's about twice the amount in the original Dutch article. It turned out that the creator, Lsjbot, used every name listed as a combination in Lycaena in LepIndex, also the names listed as unavailable. Names of subspecies, varieties and forms were gratuituously taken for species.

unavailable names

An "unavailable name" is literally what it says: it is unavailbale as the name for a species or a subspecies. Why on earth then did Lsjbot create about 300 articles in Lycaena alone, pretending they treated a species when the name was marked as unavailable and could in no way be applied to a species? There are no species bearing those scientific names! In order to be available, a name must not only be published, but it has to meet te criteria for publication as set out in the International Code of Zoological Nomenclature. A nomen nudum for example, is not an available name. A name published for an infrasubspecific taxon (a taxon below the rank of subspecies, for example a variety, a forma, an aberration, a morph) is not an available name, unless published as a "variety" or a "forma" before 1961 AND accepted as a name at (sub)specific rank before 1985. As an example: Lycaena aestivaecaudata was published by Verity in 1943 as the name of a forma of Lycaena phlaeas, but it was never accepted as a name at subspecific let alone specific rank. Still, this Wikipedia offers an article pretending "Lycaena aestivaecaudata" is an accepted species of Lycaena. Bullshit! The Swedish Wikipedia is of course not the only Wikipedia containing such nonsense. My home Wikipedia is just as bad. But if someone signals the problem, and asks to delete the meaningless page, the article should promptly be removed. I hope Lsjbot will be able to at least do a botrun to find every page that was based on a name listed as "unavailable" in LepIndex, and mark it for speedy deletion.

In order to show the extent of the problem, I add here a list of all the specific names starting with an "a" in the article Lycaena. Out of an original 75 pages, only 4 concerned accepted species in Lycaena. Two other accepted specific names starting with an "a" exist, but were missing from this list. I marked those 6 pages with a green accepted name. Of the remainder, 35 should be deleted right away because they are unavailable names or even ghost names. Those are marked spelling error, not an available name or ghost name.

• Lycaena abbottii (Holland, 1892), now accepted as a subspecies of Lycaena phlaeas.
• Lycaena achaja Behr, 1867, NHM-card, spelling error (database anomaly) for Lycaena aehaja Behr, 1867, NHM-card and see here, bottom of the page for the original spelling. In this Wikipedia the name is represented as Plebejus aehaja, but it has in fact been synonymized with Icaricia saepiolus (Boisduval, 1852), in this Wikipedia as Plebejus saepiolus.
• Lycaena acmon Boisduval, NHM-card. The taxon was cited only once, bottom of the page, with the wrong author. As Lycaena acmon Westwood, 1851, it is the protonym of Icaricia acmon, in this Wikipedia as Plebejus acmon. I already changed the article into a redirect to that page.
• Lycaena addenda Williams, 1911; not an available name, NHM-card, published for an infrasubspecific taxon, never even intended as a species, see here, bottom of the page for the original publication as a forma.
• Lycaena aditya (Moore, 1875) – accepted name.
• Lycaena aedon Christoph, 1877, protonym of Polyommatus aedon, in this Wikipedia as Agrodiaetus aedon, so two articles on one taxon. I already changed this article into a redirect to the better accepted name.
• Lycaena aegagrus Christoph, 1873, protonym of Agriades aegagrus (article should be renamed and removed from the list in Lycaena).
• Lycaena aegera Grose-Smith, NHM-card: ghost name: no details known on place and date of publication or the status of the name when published.
• Lycaena aegestis Hübner, NHM-card: ghost name.
• Lycaena aegina Grum-Grshimailo, 1891, now accepted as a subspecies of Plebejus calliopis, in this Wikipedia as Lycaena calliopis.
• Lycaena aeolus Wyatt, 1961 – accepted name.
• Lycaena aestiva (Turati & Krüger, 1936), now accepted as a subspecies of Lycaena phlaeas.
• Lycaena aestivaecaudata Verity, 1943; not an available name, NHM-card (correct spelling is "aestiva-ecaudata"), published as the name of a forma of Lycaena phlaeas.
• Lycaena aestivus Zeller, 1847; not an available name, NHM-card, published as a forma of Lycaena phlaeas (see here, top left of the page), but if the context is neglected, one could even take it as the name of a subspecies. It was however never intended nor used as the name of a species.
• Lycaena aetnaea Zeller, 1847; not an available name, NHM-card. Zeller considered Polyommatus a subgenus of Lycaena, and published this name as a variety of Lycaena (Polyommatus) acis. The name is now identified as a typical form of Cyaniris semiargus, in this Wikipedia also as Lycaena semiargus, two articles on one taxon once more.
• Lycaena afra Edwards, 1884, now accepted as a subspecies of Glaucopsyche lygdamus.
• Lycaena aihona Matsumura, 1949; not an available name, NHM-card, published as a forma of Lycaena euphemus ["euphemia"], now synonymized with Maculinea teleius.
• Lycaena alaina Staudinger, 1887, now accepted as Cupido alaina.
• Lycaena alba Tutt, 1906; not an available name, NHM-card, published as a forma of Rumicia phlaeas (= Lycaena phlaeas), see here. Never intended nor used as the name of a species.
• Lycaena albacaudata Tutt, 1906; not an available name, NHM-card, published as the name of a forma of Lycaena phlaeas, never intended nor used as the name of a species.
• Lycaena albicans Fuchs, 1889 (should be 1884); not an available name, NHM-card, see here for the original name, published as the name of an aberration of Polyommatus phlaeas (= Lycaena phlaeas), never intended nor used as the name of a species.
• Lycaena albidoflava Bayer, 1924; not an available name, NHM-card, published as the name of an aberration of Chrysophanus dispar rutilus. Now synonymized with the typical form of the species (Lycaena dispar).
• Lycaena albipicta Vorbrodt, 1917, NHM-card: ghost name.
• Lycaena albipuncta Lawb., 1908, NHM-card: ghost name.
• Lycaena albocellata Gillmer, 1904; not an available name, NHM-card, published as an aberration of Lycaena rustica, the latter one now considered a subspecies of Agriades glandon.
• Lycaena albopunctata Huene, 1901; not an available name, NHM-card, published as an aberration of Polyommatus virgaureae var. estonica (= Lycaena virgaureae), never intended nor used as the name of a species.
• Lycaena alciphron (Rottemburg, 1775) – accepted name.
• Lycaena alexandra Püngeler, 1901, NHM-card, published as a variety of Chrysophanus athamantis (= Athamanthia athamantis, here as Lycaena athamantis), now accepted as Athamanthia alexandra.
• Lycaena allardi Oberthür, 1874, spelling error for Lycaena allardii, now accepted as Plebejus allardii
• Lycaena alpium Verity, 1926; not an available name, NHM-card, published for a race of Polyommatus meleager (= Polyommatus daphnis), never intended nor used for the name of a species.
• Lycaena alpiumclara Verity, 1926; not an available name, NHM-card, published for a race of Polyommatus meleager (= Polyommatus daphnis), never intended nor used for the name of a species.
• Lycaena altuiana Tutt, NHM-card: ghost name.
• Lycaena amdoensis Wnukowsky, 1929, NHM-card, published as Lycaena eroides amdoensis, nomen novum for Lycaena myrrha helena Grum-Grshimailo, 1891, now considered a subspecies of Polyommatus eros.
• Lycaena americana D'Urban, 1857, NHM-card, published as Chrysophanus americana (see here), now considered a synonym of Lycaena phlaeas subsp. hypophlaeas.
• Lycaena amphyssina Staudinger, 1889, accepted as a subspecies of Jamides philatus, in this Wikipedia as Lampides philatus.
• Lycaena anamariae Gómez Bustillo, 1973, NHM-card, published as the name of a subspecies of Lampides boeticus, was never even combined with Lycaena.
• Lycaena andicola Godman & Salvin, 1891, protonym of Leptotes andicola.
• Lycaena angustimargo Courvoisier, 1903; not an available name, NHM-card, published as the name of a forma of Lycaena phlaeas, never intended nor used as the name of a species.
• Lycaena annetta Edwards, 1882, accepted as a subspecies of Plebejus melissa, in this Wikipedia as Lycaeides melissa.
• Lycaena antenigrescens Lempke, 1954; not an available name, NHM-card, published as the name of a forma of Lycaena dispar.
• Lycaena anteroalba Tutt, 1906; not an available name, NHM-card, published as the name of a forma of Lycaena phlaeas, never intended nor used as the name of a species.
• Lycaena anthracina spelling error for Lycaena anthracias, protonym of Praephilotes anthracias.
• Lycaena antibasijuncta Leeds, 1941; not an available name, NHM-card, published as the name of an aberration of Lycaena phlaeas.
• Lycaena antinigrescens Lempke, 1954; not an available name, NHM-card, published as the name of a forma of Lycaena dispar.
• Lycaena apennina Calberla, 1887, NHM-card, published as the name of a variety of Lycaena virgaureae, now accepted as a subspecies of the latter.
• Lycaena apicalisjuncta Leeds, 1941; not an available name, NHM-card, published as the name of an aberration of Lycaena phlaeas.
• Lycaena apicepunctata Huene, 1907; not an available name, NHM-card, published as the name of an aberration of Lycaena phlaeas.
• Lycaena araraticus Gerhard, 1853, NHM-card, published as the name of a variety of Lycaena orbitulus; Gerhards name is now synonymized with Agriades dardanus.
• Lycaena arcana Leech, 1890, protonym of Tongeia arcana
• Lycaena arcas (Fabricius, 1787), published as Papilio arcas, junior homonym of Papilio arcas Drury, 1773. Fabricius's name is synonymized with Lycaena orus.
• Lycaena arcus Rott. NHM-card: ghost name. Most likely a spelling error for Lycaena arcas (Rottemburg, 1775), published as Papilio arcas, junior homonym of Papilio arcas Drury, 1773. Rottemburgs name is now synonymized with Maculinea nausithous.
• Lycaena ardates Moore, 1874, now accepted as a subspecies of Prosotas nora.
• Lycaena ardschira Brandt, 1938, protonym of Polyommatus ardschira
• Lycaena arethusa (Wiley-Dod, 1907), now accepted as a subspecies of Lycaena phlaeas
• Lycaena argentata Hartig, 1924; not an available name, NHM-card, published as the name of a forma of Lycaena meleager (= Polyommatus daphnis), never intended nor used for the name of a species.
• Lycaena argentina Prittwitz, 1867, published as a name in Acrophthalmia (see here), erroneously cited as a name in Lycaena by Buttler in 1874.
• Lycaena argola Hewitson, 1876, protonym of Caleta argola.
• Lycaena aricia Grum-Grshimailo, 1902, status unclear: a name in Cupido?
• Lycaena arionides Staudinger, 1887, protonym of Maculinea arionides
• Lycaena arionidula Kardakov, 1928; not an available name, NHM-card, published as the name of an aberration of Lycaena arionides.
• Lycaena arota (Boisduval, 1852), accepted name, missing from this list.
• Lycaena artemenes Plötz (should be Mabille), 1880, protonym of Uranothauma artemenes, so two articles on the same taxon once more.
• Lycaena arthurus Melvill, 1873, synonymized with Maculinea arion
• Lycaena asabinus (Herrich-Schäffer, 1851) – accepted name.
• Lycaena asamensis Matsumura, 1929, synonymized with Plebejus yagina
• Lycaena ashretha Evans, 1925, NHM-card, published as the name of a subspecies of Lycaena iris (= Afarsia neoiris), now accepted as Afarsia ashretha.
• Lycaena aster Edwards, 1882, now accepted as a subspecies of Plebejus idas
• Lycaena athamantis (Eversmann, 1854), now accepted as Athamanthia athamantis
• Lycaena atra Grum-Grshimailo, 1885, now accepted as a subspecies of Polyommatus semiargus
• Lycaena attenuata Lucas, 1890, now accepted as a subspecies of Zizula hylax
• Lycaena attila (Zhdanko, 1990), accepted name, missing from this list.
• Lycaena aucta Stauder, 1923; not an available name, NHM-card, published as the name of a forma of Lycaena meleager (= Polyommatus daphnis), see here, p. 7.
• Lycaena aurata Hirschke, 1910; not an available name, NHM-card, published as an aberration of Lycaena dispar.
• Lycaena aurcomicaus (Heyne, 1897), NHM-card, spelling error (database anomaly) for aureomicans, published as a variety of Polyommatus virgaureae (= Lycaena virgaureae), now accepted as a subspecies of the latter.
• Lycaena auronitens Schultz, 1905; not an available name, NHM-card, published as an aberration of Chrysophanes phlaeas (= Lycaena phlaeas), see here.
• Lycaena auroradiata Bright & Leeds, 1938; not an available name, NHM-card, published as an aberration of Lycaena phlaeas.
• Lycaena azurea Silbernagel, 1946; not an available name, NHM-card, published as an aberration of Lycaena cyllarus, the latter now synonymized with Glaucopsyche melanops.

Remember this is just a quite random example. The situation is just as bad in the remainder of the article. Wikiklaas (diskussion) 13 februari 2018 kl. 22.45 (CET)[svara]

I admit it is a serious problem if we cannot trust our bot-generated zoological articles. A problem is however, that Lsj, the owner of Lsjbot (who, by the way, isn't any longer active on swwp) did not use LepIndex, he was using Catalog of Life. Is Catalogue of Life based on LepIndex? The above examples undeniably look dubious; but the errors are obviously Catalogue of Life's, not Lsjbot's. Is Catalogue of Life generally as unreliable as LepIndex seems to be? (It is a bit hard to take in, at least I have always considered NHM and ITIS reliable sources.) Since Catalogue of Life is used in most of Lsjbots zoological articles, that is a relevant question, I think. Furthermore, how do we fix this problem? If you pardon me for being candid, words like "nonsense" and "bullsh*t" isn't to much help. / Ternarius_D 14 februari 2018 kl. 00.33 (CET)[svara]

In all articles created on species of Lycaena, ITIS and LepIndex are cited as the sources, and when I checked the ITIS records earlier today (they are a bit cryptic, so it took some time), I found that they literally copied the LepIndex records, so that is indeed the primary source. ITIS and LepIndex are both utterly unreliable sources when it comes to accepted names of species (it is: whether a name is considered a valid name of a taxon, in what rank it is considered valid, and in what genus it is placed). ITIS is a problem in itself. I fail to see what good use can be made of it anyway. LepIndex can at least be used to find the original publication of a name. But LepIndex did not get any maintenance whith respect to synonymy and placement of species in genera after about halfway of the previous century, while after that time major changes to classification had to be made as a result of the introduction of phylogenetic research based on DNA. Still their contents was considered good enough by ITIS to make a copy of it in their own database. That's insane. Compare for example Apatura in LepIndex] and on the much more up-to-date website of the Nymphalidae Systematics Group.

I'm sorry if it comes as a bit of a shock, but please do not use LepIndex or Catalogue of Life ever again to substantiate a claim on the validity of a name of a species. LepIndex does not even pretend to give that kind of information, the contents of Catalogue of Life is just chaos.

I have no idea how we fix the problem. But it surely would help to fix little bits of it over time if you treat well based requests to delete pages with highly unreliable content a bit more seriously. I have no intention to spend a day substantiating a request every time I try to get rid of a series of fake pages: once it is sorted out for one project, it should not be too difficult to convince other language versions. Certainly not when it comes to articles created by a bot, basing itself on highly unreliable sources. I'm a bit surprised to find Lsj is no longer active on the Swedish Wikipedia. Every now and then when I make a nomenclatural correction on the Winaray language Wikipedia, I get a "thank you" from him, so the guy must still be active on Wikipedia.

Reliable sources on this kind of content are literature written and websites sustained by specialsts. The World Register of Marine Species for example, has specialists dealing with every group. ITIS and Encyclopedia of Life seem to only have programmers with no biological skills at all. LepIndex was set up once by entomologists as a card system they themselves understood. After their budget was cut, so they could not sustain the card system anymore, the cards were put through an automatic reader, and assembled into a database by the same kind of programmers that created ITIS and EoL. It's usefull if one understands what kind of information one can find there. The problem of Wikipedia is that it only takes one person credulous enough to use a database regardless of the quality of its contents to create content for Wikipedia, after which it takes ages to take down all the fake content again, because other users tend to think the content is serious and trustworthy because it was placed on Wikipedia. You can see the results in the example I gave above. Out of an initial total of 75 names, only 4 made sense.

And whatever you think of it, an article on Lycaena aegera is bullshit, no matter from what side you look at it. WIKIKLAAS diskussion 14 februari 2018 kl. 03.04 (CET)[svara]

This problem has been know on svwp for a while but I think it is just too complicated and big to be solved in decent time here because there is simply not enought users who have the time and patience needed to deal with this. Regrettably Lsj left svwp when the criticism of the bot generated articles became stronger and I don´t know if he will return to svwp, but he has been active on other projects after he left us, mainly cebwp I think. The most pratical way to deal with those types of bot generated articles who is wrong in some way is to delete them I think. It was in the beginning controversial to delete even this types of articles because of course people preferred that someone should clean them up and fix them. But cleaning all problems with the bot generated articles up is in reality just too much work for most users and will take a very long time. And now I think the view about deletion of those types of articles also has changed to be allowed. When it comes to the geographical bot generated articles they now are deleted without the need of a process when they are found out to be wrong or in reality not notable, because the source Geonames is not condidered to be of good enought quality. The same could be done to those bot generated articles about species that is found out to be of bad quality I think, no matter who is responsible for the error, the bot or the source it used. Höstblomma (diskussion) 17 februari 2018 kl. 09.57 (CET)[svara]

I do not object to a deletion, Wikiklaas, now when we have got an explanation for the request (the former, very short motivation, was only understand0able if you had heard of LepIndex before, which at least I hadn't). But I still insist that it is reasonable to demand an explanation for large deletion requests, which this was. And, pardon me for saying so, I think your rather aggressive tone, with a lot of "utterly unreliable" and "bullsh*t" (especially the latter) did nothing to speed up the request. / Ternarius_D 17 februari 2018 kl. 18.47 (CET)[svara]

Den senaste tiden har jag (i brist på humlor) hållit på att uppdatera botgenererade artikelstubbar om nyckelpigor, och har nu kommit till den art vars artikel heter Stethorus punctillum hos oss ("punktnyckelpiga" på svenska). Kruxet är, att Dyntaxa och Artdatabasen anger artepitetet till "pusillus"; de kallar alltså arten Stethorus pusillus. Även Fauna Europaea, Global Biodiversity Information Facility, Finlands Artdatacenter och Danmarks Fugle og Natur (kopplat till Naturhistorisk Museum, Århus) använder detta senare namn. Generellt tycks arten emellertid kallas för Stethorus punctillum på Wikipedia, och på Google Scholar överväger "Stethorus punctillum" massivt; 1680 träffar för "Stethorus punctillum" mot 75 för "Stethorus pusillus". Kruxet är, att den senare beteckningen verkar att vara den senaste, tidsmässigt sett; vid en säkerligen mycket gles och ovetenskaplig stickprovskontroll kunde jag bara hitta 3 träffar senare än 5 år för "punctillum" på de första 100 artiklarna, medan alla träffarna för "pusillus" var från 2010-talet. Allt tyder alltså på att "pusillus" är den "nya" beteckningen; samtidigt har jag inte lyckats hitta någon enda rapport som nämner namnbytet, än mindre någon orsak till det. Vad bör jag lämpligtvis kalla arten? / Ternarius_D 16 mars 2018 kl. 18.37 (CET)[svara]

Jag tycker du kan följa Dyntaxa m.fl. Ibland hittar man inte förklaringar till en ändring, men om vi har bra källor som använder ett namn så är det tillräckligt för att verifiera vårt val och förklaringen kan vänta. Dina träffar tidsmässigt indikerar nog också varåt konsensus är på väg om den diskussionen nu trots allt inte skulle vara ända i hamn. [[Användare:Höstblomma|Höstblomma]] (diskussion) 17 mars 2018 kl. 07.54 (CET)[svara]

Håller med Höstblomma. Jag tycker det låter vettigt att ändra till pusillus, som verkar vara ett mer samtida namn. Det jag finner vid en snabb sökning är att Herbst beskrev arten som Scymnus pusillus 1797, och att Weise först 1891 beskrev den som Stethorus punctillum. Kanske är det först på senare tid som det framgått att dessa två arter är synonyma och att Herbst artepitet därför har företräde på grund av att det är äldre. --AHA (diskussion) 17 mars 2018 kl. 11.27 (CET)[svara]

@Höstblomma, AHA: Jag tackar för era värdefulla synpunkter! Jag kommer att byta artepitet och artikelnamn i enlighet med ovan, om ingenting absolut oförutsett inträffar. (Givetvis kommer jag att behålla "Stethorus punctillum" som en omdirigeringssida.) / Ternarius_D 17 mars 2018 kl. 13.00 (CET)[svara]

Jag håller mig normalt undan insekter och insektsystematik. Men nu halkade jag dit.

Miin utgångspunkt är länken till Ichneumon på sidan Finglanssteklar, med lysande bakgrund som grensida (jag har den optionen påslagen). Den har mycket berättigat ändrats från omdirigering till faraokatt till grensida av den danskspråkige Svarði2.

Jag får här en hierarki

• Parasitsteklar
  • Chalcidoidea (glanssteklar)
    • Eulophidae (finglanssteklar)
      • Ichneumon

Släktet Ichneumon har ingen artikel utan dess många arter behandlas i en Kategori:Ichneumon (Ichneumonidae). Jag får då en annan hierarki:

• Parasitsteklar
  • Ichneumonoidea
    • Ichneumonidae (brokparasitsteklar)
      • Ichneumon

Den ser bättre ut i mina lekmannaögon. Men vad gör Ichneumon bland finglanssteklarna, och kan man bara stryka den där? Roufu (diskussion) 4 september 2018 kl. 10.30 (CEST)[svara]

Finglanssteklar är en botskapad artikel med Catalogue of Life som källa och den är rätt föråldrad. Jag är inte heller expert på insekter men jag skulle mer lita på Dyntaxa (se Ichneumon) som har den andra taxonomin. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 4 september 2018 kl. 10.40 (CEST)[svara]

Jo, familjen Eulophidae lever och har hälsan, men om släktet Ichneumon ska ingå i den är mycket tveksamt. Catalogue of Life anger släktet Ichneumon under Eulophidae, men anger bara den enda arten Ichneumon labyrinthellae ([5]). Samtidigt listar den en mängd andra Ichneumon-arter under Ichneumonidae ([6]). Samma gör Animal Diversity Web. Nu är varken CoL eller ADW de bästa källorna till insekters taxonomi, men att båda anger samma tillhörighet för just den arten verkar onekligen litet konstigt (om det inte är så att ADW stödjer sig på CoL...) Jag har aldrig hört talas om arten förr, och att den bara får 16 träffar på Google (och ingen på Google Scholar!) kan vara en fingervisning. Min gissning är att det är en art som dröjt sig kvar i vissa förteckningar efter den stora översyn som gjordes av Ichneumon på 1960- och 1970-talen. Frågan är, om vi inte borde utesluta arten från förteckningen i "Finglanssteklar". / Ternarius_D 4 september 2018 kl. 13.13 (CEST)[svara]

Släktet Ichneumon återfinns på Wikispecies som tillhörande familjen Ichneumonidae (Brokparasitsteklar), och släktet inkluderar där 15 arter. Dan Koehl (diskussion) 4 september 2018 kl. 21.44 (CEST)[svara]

Ja, allting tyder på att det är den familjen (d.v.s. Ichneumonidae) som släktet Ichneumon skall tillhöra. Wikispecies är ju noga med sina källor, så deras inkludering väger tungt. Den taxonomiska behandlingen av Ichneumon labyrinthellae hos CoL och ADW bekymrar mig en del, men efter ovanstående inlägg är jag ännu mer övertygad om att det är en felaktig tilldelning och att arten bör raderas från familjeartikeln Finglanssteklar. Någon emot? / Ternarius_D 4 september 2018 kl. 22.43 (CEST)[svara]

Redigeringskonflikt. Om det skall vara någon mening med biologisk systematik, måste alla arter i ett släkte också tillhöra samma grupperingar av högre ordning (familj, ordning, klass och vad det heter). I annat fall har man gjort fel och är tvungen att dela släktet och ge nya namn till arterna i den ena delen.

Här är det tydligen endast en art som har kommit bort från de andra i släktet. Jag delar Ternarius uppfattning att den är felplacerad. Den bör antingen flyttas eller strykas. Roufu (diskussion) 4 september 2018 kl. 23.01 (CEST)[svara]

Flyttas är svårt, med tanke på det minst sagt dåliga resultatet vid Google och Google Scholar-sökning. Flyttas i så fall vart? Sökningarna ger inga besked. Om inte någon hittar någon källa, troligtvis bok-d:o, tror jag vi helt enkelt måste radera den från Finglanssteklar. Att artikeln både anger CoL (som inkluderar arten), och dyntaxa (som inte inkluderar den) som källor för artlistan gör, emm, att vi mycket väl kan radera arten utan att ändra källförteckningen. / Ternarius_D 4 september 2018 kl. 23.37 (CEST)[svara]

Som nämnt halkade jag in på det är ämnet. Nu halkar jag vidare. Ämnet är oöverskådligt och fullt med fel, verkar det.

Ichneumon är ett stekelsläkte, inte något tvivel om det. Det är vidare två kategorier, Kategori:Ichneumon med 2 sidor eller arter och Kategori:Ichneumon (Ichneumonidae) med 867 sidor eller arter. Jag vill bara se på de två första arterna:

• Ichneumon bifasciatus, björkvägstekel
• Ichneumon labyrinthellae

Artikeln om denna art har det sveska namnet Björkvägstekel.Enligt faktarutan tillhör den familjen Ichneumonidae och borde då kategoriseras samman med de andra arterna i denna familj.

Enligt texten har den det alternativa namnet Dipogon bifasciatus, som står i följande hierarki:

• Överfamilj:Vespoidea (myror, getingar, m.fl.)
• Familj: Vägsteklar, Pompilidae
• Släkte: Vedvägsteklar, Dipogon – omdirigerar till en ärtväxt!
• Art: Dipogon bifasciatus –omdirigerar till björkvägstekel

Om jag har gjort detta rätt, hamnar arten med detta namn på en helt annan plats inom ordningen Steklar, inte bland parasitsteklarna, som Ichneumon-nanet anger, utan bland getingar och myror. Det svenska namnet är däremot bildat från Dipogon-släktet. Arterna Aspvägstekel och Ekvägstekel tillhör sålunda detta släkte. Man måste självklart ha med båda klassificeringarna, men man måste välja vilken som har prioritet, när man sätter det svenska namnet. Är det en Dipogon-art heter den björkvägstekel, är det en Ichenuemon-art, saknar den svenskt namn.

Arten har en bot-producerad artikel och är tydligen känd sedan 1790. Situationen med att en Ichneumon-art i familjen Eulophidae (finglanssteklar) och alla de andra i familjen Ichneumonidae (brokparasitsteklar) är naturligtvis ohållbar. Om klassificeringen till Eulophidaeinte är ett misstag, måste den arten få ett nytt släktnamn. Detta måste utredas i artikeln om arten och också tas upp i den oskrivna artikeln "Ichneumon (släkte)". Jag tar därmed tillbaka förslaget ovan om radering eller flyttning.

Ggenerella kommentarer: Alla taxa har latinska namn, men några har också svenska namn. Det är olyckligt att i översikter har de latinska namnen utelämnats för taxa som har svenska namn. Båda namnen behövs. Detta förutsatt att det är någon mening med att Wikipedia skriver om insektssystematik, vilket ibland kan betvivlas. Roufu (diskussion) 6 september 2018 kl. 06.38 (CEST)[svara]

Ichneumon labyrinthellae ser jag inget problem med. Det är bara CoL som för den till familjen Eulophidae, resultatet av googlingen talar sitt tydliga språk. Att Ichneumon bifasciatus har ett alternativt släktnamn är inte heller något konstigt, det är många arter som det föreligger konflikter mellan experterna vilket släkte de ska tillhöra. (Se t.ex. fjällräv eller fennek.) Dyntaxa anger ju också Ichneumon bifasciatus som en synonym. Vad vi ska lista arten under är mlm en smaksak, det viktiga är att vi redovisar namnkonflikten (vilket redan görs). / Ternarius_D 6 september 2018 kl. 11.15 (CEST)[svara]

Att olika taxonomer kommer till olika resultat, är en del av laivet. Men man kan inte påstå att två arter tillhör samma släkte men olika familjer. Familj är den överordnade enheten, och hela släktet måste då tillhöra den ena eller andra familjen. Lösningen måste bli att man delar släktet i två, ett släkte i varje familj. Lsjbot har gjort detta provisoriskt genom att ha två kategorier, Ichneumon (=Ichneumon (Elophidae)) och Ichneumon (Ichneumonidae). Men sådana namn kan man inte ha, utan ett av dem måste ändras, något som det inte är vår sak att göra. Däremot bör vi kunna göra problemet tydligt och inte sopa det under mattan.

Ichneumon bifasciatus är felkategoriserad. Den ligger nu i kategorin Inchneumon (Elophidae) men skulle ligga i Ichneumon (Ichneoumonidae). Det är något vi kan ändra på.

Enligt taxonomins regler kan växter och djur ha samma släktnamn. Ett känt fall är Prunella, som betecknar både brunört (Prunella vulgaris) och järnsparv (Prunella mpdularis) och som är väl åtskilda i artiklarna. Men Lsjbot har inte kollat detta generellt, och länken från [[Dipogon|vedvägsteklar]] går till ärtväxten Dipogon lignosus. Felet finns i ett tiotal artiklar. Det kan och bör åtgärdas.

Att sedan "bifasciatus" har latinskt namn som parasitstekel men svenskt namn som vepsoid (getingliknande) är kanske ett alltför subtilt för att kunna tas hänsyn till. För mig är det fortfarande ett fel. Roufu (diskussion) 7 september 2018 kl. 07.39 (CEST)[svara]

Ichneumon labyrinthellae är enligt Bjerkander en parasitstekel som parasiterar på Phyllocnistis labyrinthella. Den verkar inte vara speciellt omskriven efter att den beskrevs av Bjerkander cirka 1790: "Pa tvanne nya Phalaener och en Ichneumon, hvilka lefva da de aro maskar, uti Asplof. - Kungliga Svenska Vetenskaps-Akademiens Handlingar 11:132–135, pl. VI." Det finns alltså mycket med denna art som är oklart. Global database of Gracillariidae (Lepidoptera) placerar den i familjen brokparasitsteklar (Ichneumonidae). [7] --AHA (diskussion) 7 september 2018 kl. 08.55 (CEST)[svara]

Hej alla, IUCN har gjort om sin webbplats för rödlistan och anpassningen till denna känns som ett sisyfosarbete. Arternas artiklar har nu följande uppbyggnad https://www.iucnredlist.org/species/192071/2036213 (exempel för en orm). Det första numret efter "species" är artens gamla ID och det andra numret är ett tillägg (känns slumpmässig) där jag inte vet hur det bildas och vad det ska ha för syfte. De gamla sidorna finns än så länge kvar men här får vi infoga "oldredlist" så att det blir http://oldredlist.iucnredlist.org/details/15573/0 (exempel för gemsbock). Det borde gå ganska snabb med hjälp av en BOT. Däremot kommer dessa sidor inte uppdateras. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 16 oktober 2018 kl. 20.36 (CEST)[svara]

@Nordelch: De flesta länkarna till iucnredlist.org tror jag kommer från de här mallarna, se även Användardiskussion:Silltruten#IUCN:s_nya_rödlista?. --Larske (diskussion) 16 oktober 2018 kl. 21.53 (CEST)[svara]

Som en förberedelse för att IUCN skall börja uppdatera sidorna på det nya formatet har jag skapat mallen Mall:IUCN2018.1, som anropar IUCN på det nya url-formatet. Den anropas som tidigare mallar, bortsett att parametern id skall innehålla den fullständiga numeriska koden sist i url:en. I exemplet ovan blir alltså id-parametern i anropet "id = 192071/2036213". / Ternarius_D 29 oktober 2018 kl. 08.32 (CET)[svara]

Jag känner en märklig frustration kring hur de grundläggande principerna för sexuella mekanismer hanteras i Wikipedia och till synes i uppslagsböcker över huvud taget. Det är som om de tas för givna utan att någonsin förklaras. Och när jag tänker att jag ska förklara så är det så svårt att hitta ett lämpligt ställe att börja. En kandidat för att innehålla de grundläggande begreppen är sexuell förökning. Men jag tycker att de grundläggande sexuella begreppen är något annat än förökning.

Så här är det: En mycket stor majoritet av alla eukaryota arter har en livscykel med omväxlande haploida och diploida celler. De diploida cellerna har dubbelt så många [[kromosom]er som de haploida. Vid celldelning får de nya cellerna i en stor majoritet av fallen (meios) samma kromosomuppsättning som ursprungscellen. Men ibland fördelas en diploid cells kromosomer på de nya cellerna så att vardera cellen får ena häften av ursprungscellens kromosomer. I ett senare skede slås haploida celler ihop till diploida celler. Det kallas befruktning.

Detta är begrepp som behövs som bakgrund för att förklara till exempel vad en äggcell är. Var borde en sådan beskrivning läggas? Kan någon svara något förlösande? --Ettrig (diskussion) 21 oktober 2018 kl. 13.49 (CEST)[svara]

Jag gjorde ett försök med sexuell livscykel. --Ettrig (diskussion) 21 oktober 2018 kl. 14.19 (CEST)[svara]

Bra! – GeMet [diskussion] 21 oktober 2018 kl. 14.38 (CEST)[svara]

Jag fortsatte att grubbla. Måste förlika mig med att det jag vill kalla sexuell livscykel faktiskt heter sexuell förökning, trots att det i grunden inte handlar om förökning (utan omkombination av gener). Det som har gjort den här formen av livscykel så framgångsrik är lite mystiskt och omdebatterat, men tycks vara att den genererar många kombinationer, och därmed utforskar organismrymden effektivare. Alltså inte att det är ett sätt att göra fler individer (förökning). Jag har skrivit om början av sexuell förökning och tagit bort sexuell livscykel.--Ettrig (diskussion) 24 oktober 2018 kl. 10.28 (CEST)[svara]

Jag lånade idag boken Guide till Världens hajar som är i år utgiven i Stockholm. Den är publicerad av svenska marinbiologer vid Stockholms universitet. Jag utgår därför ifrån att vi kan använda samma trivialnamn som i boken trots att det i vissa fall blev omkastningar. Till exempel har Echinorhinus brucus enligt boken namnet törntagghaj (hittills tagghaj i vår artikel) och släktets andra art kallas i boken endast tagghaj. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 december 2018 kl. 21.11 (CET)[svara]

Jag tycker det låter bra om du flyttar artiklar så de matchar trivialnamnen från den nya boken. Dubbeltänk (diskussion)

@Nordelch, Dubbeltänk: Jag håller inte med. Emm skall vi vara mycket försiktiga med att ange trivialnamn, och ännu mindre ändra redan existerande trivialnamn, på grundval av populärvetenskapliga paradverk (något som jag förövrigt hävdat förr). Trivialnamn bör, som jag ser det, endast anges med källor som officiella publikationer, exempelvis resultat från nomenklaturkommisioner, artlistor från allmänt erkända föreningar (som bl.a. BirdLife Sverige för fåglar), eller möligtvis internationella verk som EU-publikationer. Om Nationalencyklopedin skall räknas dit kan diskuteras.

Så länge som akademisk personal, i det här fallet marinbiologer, arbetar med rent populärvetenskapliga verk kan jag inte se att de har någon påtaglig tyngd; Kai Curry-Lindahl var en gång en av våra främsta zoologiska experter, ja frågan är om han inte under sin storhetstid under 1970- och början av 1980-talet, i kraft av sina internationella åtaganden, ansågs som vår allra främsta. Ändå var det ingen hemlighet att han i sina många populärvetenskapliga verk gärna både bollade med dialektala trivialnamn och lade fram egna teorier. Se exempelvis Diskussion:Gråsiding!

Europeiska gemenskapernas officiella tidning anger i KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1637/2001 av den 23 juli 2001 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3880/91 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del "Tagghaj" för Echinorhinus brucus. Det är visserligen en gammal uppgift, men i brist på bättre får vi nöja oss med den. / Ternarius_D 21 mars 2019 kl. 01.34 (CET)[svara]

Än så länge är ingen större "skada" skedd. Jag hade boken på grund av tidsbrist bara en vecka och hann endast flytta ett fåtal artiklar från vetenskapliga namn till bokens svenska namn. För min del kan de flyttas tillbaka. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 21 mars 2019 kl. 19.42 (CET)[svara]

Jag håller nog försiktigt med Ternarius, men de föreslagna trivialnamnen som anges i boken bör föras in som synonymer i taxoboxen och/eller i ett kapitel om namn, med boken som källa. Mvh --AHA (diskussion) 22 mars 2019 kl. 09.24 (CET)[svara]

Kalifornisk på Svenska stavas med K, ska inte arterna i denna länk flyttas till Svensk stavning? De står nu som Californisk... Andebb (diskussion) _kalifornisk" class="ext-discussiontools-init-timestamplink">18 april 2019 kl. 12.00 (CEST)[svara]

Rent instinktivt håller jag med dig, men det verkar faktiskt som om livsmedelsverket rekommenderar "californisk" för hundhaj i sin förteckning över kommersiella beteckningar. Tyvärr finns inte darrockan eller muränan med i förteckningen. Detsamma tycks EU anse. (Inte heller här listas darrockan eller muränan.) Jag har dessutom sökt på Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn och fått "californisk" för alla tre arterna i den länk du anger (hundhaj, darrocka och muräna). Resultatet visar nog att de använda namnen är accepterade. Sedan är det en annan sak, som jag har påpekat tidigare, att jag tycker att vi i alldeles för hög grad förlitar oss på de svenska trivialnamnen. Åtminstone för californisk darrocka (Torpedo californica) och californisk muräna (Gymnothorax mordax) kan vi knappast påstå att de svenska namnen är inarbetade. Emm borde då artiklarna läggas under de vetenskapliga namnen. Sedan kunde vi ha omdirigeringar både från californisk xxx och kalifornisk xxx. / Ternarius_D 18 april 2019 kl. 16.04 (CEST)[svara]

Oj, jag som trodde det var en lätt fråga. Jag skapade omdirigeringen Kalifornisk hundhaj till artikeln med C. Är det okej? Dem andra två håller jag med dig borde stå på vetenskapliga namnen och omdirigeras från K och C. Men jag har inte gjort någonting där ännu. Andebb (diskussion) 19 april 2019 kl. 15.28 (CEST)[svara]

Sälvfallet är det ok att omdirigera från Kalifornisk hundhaj – det är ju så adjektivet normalt stavas och då lär ju många söka med den stavningen, speciellt om de bara hört ordet. Om ingen annan hinner före är jag fullt beredd att ta itu med de två andra. Det vore förmodligen lämpligt med en källa till den udda stavningen också. / Ternarius_D 19 april 2019 kl. 15.40 (CEST)[svara]

Jag har lagt in källor till trivialnamnet på Californisk hundhaj. Jag fortsätter sedan med flytten av de övriga artiklarna. / Ternarius_D 19 april 2019 kl. 17.20 (CEST)[svara]

Har flyttat till vetenskapligt namn. Skapade omdirigeringar dit från K och C. Ska se om jag hittar källor till namnen. Andebb (diskussion) 19 april 2019 kl. 18.11 (CEST)[svara]

Den enda källan till namnet som jag har hittat är Naturhistoriska riksmuseets databas, som jag har angivit ovan. I Californisk hundhaj har jag använt koden <ref name="NHM">{{webbref |url=http://artedi.nrm.se/fishnames/namefind.php?Category=NationalName&Precision=LIKE&FormData=californisk&Ordering=NationalName&MaxRecs=10&Verbosity=Full&Skicka=Skicka |titel=Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn |utgivare=Naturhistoriska riksmuseet |datum=23 februari 2018 |hämtdatum=19 april 2019 }}</ref>. / Ternarius_D 19 april 2019 kl. 18.18 (CEST)[svara]

Ett PS: Om någon skulle ifrågasätta flytten och/eller min åsikt att de svenska namnen inte skulle vara tillräckligt inarbetade, kan jag meddela att jag har gjort en googling på svenska sajter som innehåller något av namnen: "kalifornisk darrocka" ger endast 12 träffar, "californisk darrocka" 7 träffar, "kalifornisk muräna" 1 träff, och "californisk muräna" 4 träffar. De flesta är dessutom mycket lättviktiga sidor, med det enda undantaget den ovan nämnda databasen från Naturhistoriska riksmuseet. Med så få träffar kommer en inte ens i närheten av någon namnetablering. / Ternarius_D 19 april 2019 kl. 18.30 (CEST)[svara]

@Andebb: Nu har jag lagt in kommentarer om de svenska trivialnamnen i artiklarna Torpedo californica och Gymnothorax mordax, och försett dem med lämplig källa enligt ovan. Tack för din hjälp! / Ternarius_D 20 april 2019 kl. 02.39 (CEST)[svara]

Väldigt bra med översyn av dessa artiklar! En liten undran är dock om vi inte kan stryka orden "men de namnen förefaller inte vara etablerade" om trivialnamnen i artiklarna. Jag menar att Naturhistoriska riksmuseet är en tillräckligt bra källa och anges svenska namn där så kan vi använda dem och behöver inte bedöma om de etablerade eller ej? Man får nog inte många träffar på de svenska namnen på internet eftersom det överhuvudtaget inte skrivs så mycket om dessa djur online på svenska. Vad tycker ni? Mvh Höstblomma (diskussion) 20 april 2019 kl. 11.32 (CEST)[svara]

Jag förstår att Naturhistoriska riksmuseet kan upplevas som en "tung" källa, men om en läser på deras beskrivningssida tycker jag en får ett delvis annorlunda intryck. De konstaterar: "Hela tiden uppkommer behov av svenskt namn för fiskar som inte tidigare haft ett sådant. [...] Sådana namn kan räknas som föreslagna namn och det kan ta ett tag innan de vunnit spridning." och litet längre ner: "Vem hittar på namnen? — Vem som helst kan hitta på svenska fisknamn. Om du har ett förslag, kan du skicka det till oss." Jag tycker det visar att namnen på intet vis behöver vara etablerade, och ihop med de väldigt dåliga sökresultaten tycker jag det visar att de inte heller är etablerade. / Ternarius_D 20 april 2019 kl. 12.18 (CEST)[svara]

Ok, då behåller vi formuleringen. Mvh Höstblomma (diskussion) 20 april 2019 kl. 12.45 (CEST)[svara]

@Ternarius: Det var så lite, tack för att du svarade och hjälpte mig med min fråga! Andebb (diskussion) 20 april 2019 kl. 13.18 (CEST)[svara]

@Höstblomma: Jag verkar förmodligen inkonsekvent nu, men till slut gjorde jag som du föreslog och tog bort skrivningen om att "namnen förefaller inte vara etablerade". Anledningen var väl främst att det luktar litet Egen forskning, det är ju uppgifter som grundar sig på en googling jag utfört. / Ternarius_D 20 april 2019 kl. 15.26 (CEST)[svara]

På Diskussion:Salamanderfiskar diskuterar Tostarpadius och undertecknad artikelns utformning. I samband med den diskussionen har de utdöda salamanterfiskarnas taxonomiska ställning kommit att inta en viktig plats, inte minst därför att en stor del av artikeln upptas av kritik av Erik Jarviks felaktiga antagande om att salamanderfiskarna skulle ha givit upphov till de nutida salamandrarna. Då ingen av oss kan särskilt mycket om paleontologi upplever åtminstone jag att det vore mycket bra om vi kunde få hjälp av någon som är kunnig i detta ämnesområde, speciellt med tonvikt på utdöda fiskars systematiska ställning.

Med tack på förhand / Ternarius_D 28 april 2019 kl. 20.19 (CEST)[svara]

Den kategoriserades i natt som utdöd och i texten anges Aftonbladet som källa till "Malaysias siste sumatranoshörnings hane död". Men enligt utbredningskartan och artikeltexten finns det populationer även på Sumatra. Att den är utdöd i Malaysia behöver inte betyda att den är utrotad i Indonesien. Och om det finns honor kvar i Malaysia borde dessa kunna befruktas med hanar från Indonesien. Skall man tro på artikeln är arten fortfarande starkt hotad men inte utrotad ännu. /Ascilto (diskussion) 2 juni 2019 kl. 10.46 (CEST)[svara]

Vi bör nog förlita oss på IUCN Red List och invänta att status ändras där innan vi uppdaterar faktaboxen i svwp-artikeln? --Larske (diskussion) 2 juni 2019 kl. 11.14 (CEST)[svara]

Ja självfallet – en dagstidningsnotis är en väldigt dålig källa till en arts utbredning. Dessutom: Även om det nu skulle vara så att det faktiskt inte finns några hanar någonstans (vilket ju, som Ascilto mycket riktigt påpekar, motsägs av uppgifterna i Wikipediaartikeln), så är faktiskt inte en art utdöd förrän den sista individen har dött. Jag har därför ogjort ändringen i artikeln. / Ternarius_D 2 juni 2019 kl. 11.34 (CEST)[svara]

Faktum är att redan den Aftonbladetartikel som användes som källa motsäger uppgiften om att sumatranoshörningen skulle vara utrotad. Där står nämligen: "På grund av avskogning och tjuvjakt tros det i dag bara finnas knappt 80 vilda sumatranoshörningar kvar i världen". Illustrerar väldigt bra hur viktigt det är att läsa källorna noggrant innan någon gör några ändringar på grundval av dem. / Ternarius_D 2 juni 2019 kl. 11.46 (CEST)[svara]

Är det någon som vet vad som hänt med Artdatabankens artfakta? Tidigare var artiklarna mycket mer utförliga. Numera verkar det som om informationen, i alla fall om icke-rödlistade arter, blivit mycket mer knapphändig. Ett exempel: Jag putsade just vår sida om trädgårdssnylthumla (Bombus barbutellus), åtgärdade gamla källreferenser, kollade rödlistestatus och sådant, och såg att artikeln konstaterade "Trädgårdssnylthumlan har minskat i Sverige, främst beroende på att värdarten trädgårdshumla har gått tillbaka kraftigt beroende på den minskade förekomsten av blommande rödklöver. Minskningen är dock ännu (2015) ej så kraftig att det motiverar någon rödlistning." uppgifter som hämtats från Artdatabanken. Det är bara det att Artdatabankens nuvarande sida numera inte nämner någonting om populationstrenden för arten. Numer står det alltså i artikeln något som det inte längre finns täckning för i källan, och som därför borde tas bort. Samtidigt har jag väldigt svårt att tro att det inte längre skulle stämma, jag har i alla fall inte hört någonting om att den trista trenden för de flesta av våra humlor (med undantag för någon invandare från öster likt vitnoshumlan) skulle ha vänt. Förhållandet på Artdatabanken är detsamma för många andra, icke-rödlistade arter. Situationen verkar att ha gått tillbaka till hur det var för omkring tio år sedan. Är det någon som vet var den gamla informationen tagit vägen? Har man bara slängt den på sophögen, eller finns den kvar någonstans? Jag har svårt att hitta någonting när jag googlar. / Ternarius_D 4 juni 2019 kl. 14.04 (CEST)[svara]

Artfakta har ju nyligen gjorts om för att innefatta mycket mer, rapportering, artbestämning etc. Frågan är om man tänkt sig att göra sidan mer populärvetenskaplig och då plockat bort vissa delar eller om man helt enkelt inte hunnit anpassa materialet till de nya mallarna. Förhoppningsvis det senare och att då texten om trädgårdssnylthumlan återkommer. Sedan är det ju snart dags för en ny rödlista (nästa år) så då kanske det blir en ny text. Något matnyttigt kanske går att hitta här: [8] Tommyleelow (diskussion) 4 juni 2019 kl. 14.30 (CEST)[svara]

Trist utveckling. Är det möjligt att den ursprungliga sidan finns på Internet Archive? /Ascilto (diskussion) 4 juni 2019 kl. 14.32 (CEST)[svara]

Jo, jag hittade sidan på Internet Archive. Tack för tipset! Emellertid lär det fortfarande bli problem i framtiden: Rödlistestatus är ju i mycket hög grad en färskvara, och om Artdatabanken framhärdar med nuvarande presentation kommer många artiklar att drabbas av rejäl informationsförlust. Jag har exempelvis kunnat konstatera hur Artdatabanken i flera artiklar om rödlistade arter utelämnat rödlistningshistoriken, så om det kommer att vara standard i framtiden kommer många av våra biologiska artiklar som refererar till Artdatabanken att bli åtskilligt magrare. / Ternarius_D 4 juni 2019 kl. 16.45 (CEST)[svara]

Det verkar som om myndigheter försöker popularisera informationen på sina hemsidor. Den tendensen finns också i vilken information Länsstyrelserna ger om naturreservat. De har bytt inriktning från naturskydd till besökstips. Istället för koncentrerade fakta verkar de vilja nå så många som möjligt, enligt devisen lite åt många istället för mycket åt få. Från vår synpunkt innebär det ett förytligande och informationen får mindre värde som källor. /Ascilto (diskussion) 4 juni 2019 kl. 16.56 (CEST)[svara]

Jag tror du har mycket rätt där. Jag såg en presentationssida hos Artdatabanken där de beskrev olika humlor, och längden av deras "snabel" (tidigare brukade de alltid använda det korrektare "tunga"). Är det flygande elefanter de beskriver? / Ternarius_D 4 juni 2019 kl. 17.12 (CEST)[svara]

Nu, tre och ett halvt år senare, har det skett en viss utveckling: Artdatabankens tidigare artsida har ju uppdelats i tre: Naturvård, Artbestämning och Namn och släktskap (ersätter Dyntaxa, som är på utgående) och på Naturvård (webbsida för trädgårdssnylthumlan) hittade jag information om rödlistebedömningarna. En får visserligen klicka på en länk "Visa fullständig bedömning" för att se texten, men den finns där. (Just för trädgårdssnylthumlan har det dock smugit sig in ett tryckfel: Den kallas "broksnylthumla" i bedömningen.) Men det verkar alltså som om situationen är litet ljusare. / ^Ternarius_Disk 6 december 2022 kl. 21.59 (CET)[svara]

Tidigare fanns en rubrik här att webbsidan Arkive är nedlagd. Nu finns i alla fall en sida som arkiverar de gamla artiklarna (http://sarkive.com/). --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 28 september 2019 kl. 12.37 (CEST)[svara]

Jag har försökt få lite ordning på artiklarna om nejonögon och upptäcker att det verkligen inte råder konsensus kring deras systematik, vilket också återspeglas i våra artiklar. Jag föreslår att vi med bothjälp placerar alla dessa arter i klassen Petromyzontida (nejonögonartade ryggradsdjur) och placerar den under den okategoriserade systematiska nivån Petromyzontomorphi på samma sätt som Dyntaxa gör, se källa. Tycker ni andra att detta låter som en vettig lösning? @Nordelch:, @Ternarius:, @Ascilto: --AHA (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 14.29 (CEST)[svara]

För övrigt bör vi även (vilket är mindre komplicerat) låta en bot ändra så att familjen Petromyzontidae får den svenska trivialnamnet nejonögonfiskar, och inte nejonögon, som förekommer ganska ofta. --AHA (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 14.40 (CEST)[svara]

@AHA: Jag vet inte om vi behöver ändra så mycket för allt som ligger under ordningens nivå. Enligt vad jag kan se är taxonomin för familjerna och släkten med arter i ordningen Petromyzontiformes enhetlig. Men taxoboxarna behövs uppdateras (göras enhetlig) med nivåerna mellan stam och ordning. Där går det visst bra med botarbete enligt ditt förslag. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 oktober 2019 kl. 16.24 (CEST)[svara]

Nu är väl inte nejonögon och dess släktingar riktigt min specialitet, men vi använder ju oss ofta av Dyntaxa (dvs Artdatabanken) för taxonomin i våra biologiska artiklar, och det tycker jag är helt OK – Artdatabanken är en tung källa. Det är emellertid bra att den taxonomiska kontroversen nämns i artikeln Nejonögon, men där skulle jag vilja se några källor. Enwp är något bättre på den punkten, kanske något kan lånas där? När det gäller det rent praktiska botarbetet kan jag konstatera att systematiken i taxoboxarna växlar väldigt – boten kan inte bara göra ett rent byte av textsträngar. Ofta, men inte alltid, kallas både ordningen och familjen för nejonögon, ibland kallas klassen Rundmunnar. Det sistnämnda kompliceras av att vi har en artikel Rundmunnar, som inkluderar Nejonögon, visserligen med en kort referens till den taxonomiska kontroversen. Vi kanske också bör konstatera att det inte räcker med att ändra i taxoboxarna – speciellt i de botgenererade artiklarna finns det en kort taxonomisnutt i ingressen, och den behöver ofta också uppdateras. Sammanfattningsvis är jag positiv till en uppdatering enligt AHA:s idéer, men jag misstänker det kommer att bli ett rejält jobb. / Ternarius_D 20 oktober 2019 kl. 18.42 (CEST)[svara]

Jag har jobbat ganska mycket med artikeln om familjen nejonögonfiskar och har där lagt in den taxobox som jag tycker att vi generellt ska byta till för alla arter inom familjen. Artikeln om ordningen nejonögon kommer behöva att uppdateras utifrån hur familjeartikeln är skriven. Vilka släkten som de olika arterna ska placeras i, och vilka arter som är synonymer med varandra, tycker jag i dagsläget inte är jätteviktigt att få rätt eftersom det vetenskapliga läget är så osäkert och olika auktoriteter uppger högst olika. --AHA (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 09.40 (CEST)[svara]

Nejonögon anses vara vertebrater men käklösa, om ingen ny upptäckt har ändrat detta. Dan Koehl (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 18.38 (CEST)[svara]

Det kom upp oklarheter vad vi kategoriserar enligt djurgeografiska regioner. En engelsktalande användare började även lista släkten. Efter lite diskussion i fågelprojektet framförde AHA förslaget att ändra kategoriernas namn till "Fågelarter i palearktiska regionen" etc. istället för "Fåglar i palearktiska regionen". Vad tycks? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 oktober 2019 kl. 16.33 (CEST)[svara]

Min tanke är att det är bra om det är lika, dvs ska det heta "Fågelarter i palearktiska regionen" så bör det även heta "Däggdjurarter i palearktiska regionen" istället för "Däggdjur i palearktiska regionen‎" osv. Det är mycket jobb med att döpa om kategorierna, även om det går att göra med bot. Att behålla de befintliga namnen gör också systemet lite bredare, även om systemet främst är tänkt för arter så kan jag tänka mig att ett släkte också går att kategorisera efter djurgeografisk region, förutsatt att alla arter i det specifika släktet endast förekommer inom den regionen. För högre djur är detta kanske inte så relevant, där är det lättare att få ihop fakta om varje art till nyttiga artiklar, men om man tänker på insekter och andra smådjur där vi kanske inte kan förväntar oss väl utbyggda artiklar om alla arter kanske en fylligare artikel om ett släkte och kategorisering av denna kan vara ett bra alternativ. Jag tycker därför vi kan behålla nuvarande namn på kategorierna, några mindre missförstånd går att rätta. Höstblomma (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 08.08 (CEST)[svara]

Artikeln Eumenidae har lagts upp av Lsjbot. Förutom på svenska Wikipedia finns den endast på Cebuano och Winaray (även där botupplagda). Problemet är, att Eumenidae (som var en familj av getingliknande steklar) inte längre är ett korrekt taxon (den upphörde vara så 2005), se bl.a. dyntaxa. Numera har alla ingående undertaxa i Eumenidae flyttats till Eumeninae (svenskt trivialnamn solitära getingar) som är en underfamilj under Vespidae (svenskt trivialnamn getingar). Notera att Wikispecies inte listar Eumenidae annat än som en omdirigering till Eumeninae, och att Commons kategori är tom utöver en informationsruta som listar de gamla undertaxonen och i övrigt hänvisar till kategorin Eumeninae.

Tilläggas bör kanske, att Lsjbot stödde sig på Catalogue of Life, som än idag tar upp Eumenidae som en familj. Men Catalogue of Life är en databas som är dåligt anpassad till organismgrupper med pågående kontroverser om taxonomin, som Hymenoptera i hög grad (steklar) är idag; Catalogue of Life består av data samlade från mer än 170 olika, taxonomiska databaser, och den är erkänt långsam inför förändringar i grunddatat.

Nu till det egentliga problemet: Ett stort antal bot-upplagda getingartiklar, knappt 4 600 st, anger i taxoboxen Eumenidae som familj. Då denna alltså är föråldrad sedan många år, bör förekomsterna ersättas av Vespidae, gärna med tillägg av "familia_sv = [[Getingar]]" (Eumeninae går ju inte, eftersom det är en underfamilj). Som en tillfällig åtgärd, medan de mer permanenta åtgärderna diskuteras, avser jag att ändra artikeln Eumenidae till en omdirigering till Getingar#Systematik, en punktlista där det står en kort text om underfamiljen Eumeninae, bland annat att dess ingående taxon tidigare ingick i den föråldrade familjen Eumenidae.

Dessutom hade jag tänkt lägga in en begäran om robothjälp, för att få alla de drygt 4 500 förekomsterna av Eumenidae i taxoboxarna hos dess undertaxon ändrade till Vespidae, plus ovanstående tillägg av "familia_sv = [[Getingar]]". Eftersom det är en rätt omfattande begäran, skulle jag gärna vilja få konsensus för den här innan. När hela operationen är klar, kan det vara lämpligt att skapa en artikel om solitära getingar (Eumeninae), och i stället låta Eumenidae peka dit. / Ternarius_D 1 november 2019 kl. 17.59 (CET)[svara]

Planen låter bra, behövs definitivt robothjälp med denna mängd. Observerade dock att Zethinae som förut ingått i Eumeninae och därför troligen ingår bland våra "Eumenidae" senare har brutits ut ur Eumeninae och bildar en egen underfamilj. De släktartiklar som finns på svenska verkar ha Eumenidae i taxoboxen, se en:Zethinae. Mvh Höstblomma (diskussion) 2 november 2019 kl. 08.17 (CET)[svara]

Tack för ditt påpekande! Ja, våra artiklar om undertaxa till bör ha familjenamnet satt till Eumenidae (jag har gjort några stickprov). Alternativet skulle i så fall vara Vespidae, och i så fall är ju allt ok. Däremot blir det ju rejäla problem när vi ska lägga upp en lista med undertaxa i den nya artikeln om Eumeninae. Vi kan ju knappast hämta dem från den gamla artikeln om Eumenidae (det hase jag iofs inte hoppats på). Wikispecies har en hyfsad förteckning däremot, med som det verkar sökbara källor. Men den dagen, den sorgen. Jag vet inte ens om jag tänker lägga upp någon ny artikel om Eumenidae; jag har ju ett rykte som biexpert att tänka på och vårda, men knappast som getingexpert... / Ternarius_D 2 november 2019 kl. 11.37 (CET)[svara]

@Höstblomma: Jag har tittat närmare på ditt förra inlägg. Det är möjligt att jag uppfattade dig fel, i så fall ber jag om ursäkt; men menade du att släktartiklarna som tillhör underfamiljen Zethinae skulle utgöra ett problem? De har idag Eumenidae som familj, och den bör väl även där ändras till Vespidae – Zethinae har, i alla fall enligt enwp, fortfarande Vespidae som familj. Ingen av de svenska släktartiklar som ingår i Zethinae har någon underfamilj angiven. Eller har jag missat något – jag är som sagt ingen specialist på getingar, och steklars taxonomi är inte den enklaste?

Ett problem som däremot kan uppkomma, är att Lsjbot oftast i ingressen lägger ut en mening av typen "<släktnamn> ingår i familjen Eumenidae...". Så länge det bara står "Eumenidae" är det (väl?) inga större problem, bara botkonstruktören informeras om det, men ibland utökas skrivningen till något som "Enligt Catalogue of Life ingår tapetserargetingar i familjen Eumenidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar", och då blir det mera marigt. Efter en botkörning skulle det då stå "Enligt Catalogue of Life ingår tapetserargetingar i familjen Vespidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar", och det ser ju väldigt konstigt ut, med tanke på att "getingar" och "Vespidae" är samma taxon. Och tyvärr misstänker jag att den konstruktionen kan dyka upp var som helst i Eumenidae-artiklarna, inte bara de som tillhör underfamiljen Zethinae. Fast det är kanske mera ett tekniskt problem, men ett problem är det. / Ternarius_D 12 november 2019 kl. 16.59 (CET)[svara]

@Ternarius: Du uppfattade mig inte fel. Det är inte ett problem så länge man ute lämnar underfamiljen i taxoboxen. Men om man vill ha med även underfamiljer i taxoboxarna så kan inte alla släkten som förut var i Eumeninae numera sättas som Eumeninae, utan några ska vara Zethinae. Vi kan utelämna underfamiljen i en första botkörning, men mest komplett vore ju att den är med. Mvh Höstblomma (diskussion) 16 november 2019 kl. 06.24 (CET)[svara]

Ditt andra exempel på ingress antar jag måste städas för hand om det inte går att få boten att byta ut hela formuleringen ""Enligt Catalogue of Life ingår tapetserargetingar i familjen Eumenidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar" till "ingår i familjen getingar". Det drabbar nog främst släktartiklar (?) och släktartiklarna är kanske överskådligt många att åtgärda. Höstblomma (diskussion) 16 november 2019 kl. 07.04 (CET)[svara]

@Höstblomma: Det jag var mest rädd för var att jag hade förbisett någonting, och att vi skulle få problem i samband med botkörningarna trots att någon parameter "underfamilj" tycks saknas i taxoboxarna (jag har gjort flera stickprov, och eftersom Lsjbot med stor sannolikhet arbetade enligt en och samma mall för sina insektsartiklar tror jag inte det kommer att ställa till några logiska problem för roboten). Men givetvis bör stekelartiklarna ha underfamilj utsatt i taxoboxarna! Med tanke på steklarnas krångliga – och i hög grad föränderliga – taxonomi är det mycket lämpligt. Tyvärr är det inte bara för de som tillhör underfamiljen Zethinae som det problemet uppstår – så vitt jag kan se saknar alla botupplagda stekelartiklar den parametern. Det är något av ett parallellproblem till undersläkte. Normalt är undersläkte något som vi inte anger, men just för många bin (och gissningsvis getingar med, även om jag är mera okunnig i den frågan) är ju undersläkte väldigt betydelsefullt för systematiken. Se bara på humlorna!

Mitt andra problem, det med "Enligt Catalogue of Life ingår <taxonet> i familjen Eumenidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar" drabbar tyvärr inte bara släktartiklar. Se ex.vis Nordlig tapetserargeting där det står frasen "Enligt Catalogue of Life ingår nordlig tapetserargeting i släktet tapetserargetingar och familjen Eumenidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet tapetserargetingar och familjen getingar". Det är något som har "specialediterats", det förekommer inte i alla artartiklar för släktet tapetserargetingar (Discoelius), men å andra sidan bör fenomenet kunna uppstå bland alla de 4 600 artiklar som tidigare tillhörde Eumenidae. Kan det vara så lyckligt att det bara lades till i samband med någon handpåläggning på grund av att det var en art med svenskt namn? Finns det något sätt att kolla den saken (någon sökningsmetod eller dylikt)?

Tack för dina synpunkter, de är som alltid värdefulla! / Ternarius_D 16 november 2019 kl. 07.57 (CET)[svara]

@Ternarius: Det verkar som om det gäller arter med svenskt namn som uppslag. I sydlig tapetserargeting finns samma formulering, men inte i övriga artartiklar där artikelnamnet är det vetenskapliga namnet. Familjenamnet har i dessa fall ju hämtas från två källor, CoL och Dyntaxa. Det skulle räcka att behålla det från Dyntaxa, dvs "ingår i släktet tapetserargetingar och familjen getingar", det från CoL kan vi ta bort. Antalet arter med svenska namn är inte så många, om man gör sökningar på t.ex. "tapetserargeting" eller "krukmakargeting", så borde alla artartiklar med svenska namn visas först. Höstblomma (diskussion) 16 november 2019 kl. 14.38 (CET)[svara]

Denna sida [9] från Artdatabanken ser ut som ett bra underlag för sådana sökningar. Höstblomma (diskussion) 16 november 2019 kl. 14.46 (CET)[svara]

Jag har inte glömt den här diskussionen, men jag inser att skall jag skriva en ansökan om robothjälp måste jag förklara problematiken så att någon som inte har steklar som specialintresse förstår den, och det är inte det lättaste eftersom ju jag har (vissa) steklar som specialintresse, och därför har svårt att förstå vad som behöver förklaras särskilt. Hemmablindhet, mao. Men ag har som sagt inte glömt frågan! / Ternarius_D 25 november 2019 kl. 09.53 (CET)[svara]

Eftersom det verkar att ta litet tid innan något ytterligare händer, ändrade jag "familj" till "omstridd familj" i ingressen, som information till dem som läser artikeln innan problemen åtgärdas. (Jag ser av diskussionen att CoL tydligen fortfarande upptar namnet, så jag tyckte inte att jag kunde skriva "föråldrad familj".) Jörgen B (diskussion) 24 december 2019 kl. 17.12 (CET)[svara]

Jag är medveten om att jag har prokrastinerat något alldeles förfärligt i den här frågan, och skäms verkligen för det. Jag är iofs hyfsat insatt i frågan, och då tycker en kanske att det inte borde vara ett problem. Men: Samtidigt är det svåra frågor, och om jag skall anmäla problemet för en ansökan om bothjälp, kan jag inte förutsätta att botskötaren in spe är insatt alls i frågorna. Jag måste alltså formulera problemet så att någon som inte alls är insatt i taxonomi kan följa med, och jag är en usel lärare: Hemmablind, dålig pedagog, och har alldeles för lätt att anta att någonting är självklart bara för att jag förstår det. Jag känner alltså ett stort obehag inför att skriva en botansökan (även om jag givetvis inser behovet av den).

När det gäller Catalogue of Life är jag inte alls säker på att vi bör tillmäta den så värst stor betydelse. Som jag konstaterade alldeles i början av den här tråden, är Catalogue of Life en databas som är dåligt anpassad till organismgrupper med pågående kontroverser om taxonomin; den består av data samlade från mer än 170 olika, taxonomiska databaser, och den är erkänt långsam inför förändringar i grunddatat. (Det är inte bara jag som är kritisk mot Catalogue of Life, se ovan under Pages based on names from LepIndex; Lycaena as an example, en tyvärr både lång och bitvis rätt upphetsad diskussion). / Ternarius_D 24 december 2019 kl. 19.50 (CET)[svara]

Jag har nu försökt att rycka upp mig själv litet och formulera en bothjälpsbegäran, och då har jag tyvärr kunnat konstatera att det fortfarande finns problem. Vi behöver givetvis lägga in källor i artiklarna till att arten (eller taxonet) ifråga numera finns i familjen Vespidae (getingar) i stället för Eumenidae, men hur hitta det? Med CoL var det enkelt, CoL:s artlista var drillbar, därför angav LsjBot bara webbsidan för getingfamiljen i alla artiklarna och där kunde i sin tur läsaren snabbt klicka på de olika underfamiljerna och därefter på släktena, och på så sätt kvickt hitta rätt art. Dyntaxa är inte drillbar på samma sätt: Klickar en på en länk, byter webbläsaren till en ny sida, och läsaren får inte alls samma överblick över alla arter i familjen; dyntaxa är avsedd att anropas med en ny sida per taxon, och eftersom de olika sidorna identifieras med ett löpnummer, inte det vetenskapliga namnet, blir det i praktiken omöjligt att generera källor till de olika artiklarna. Dessutom listar dyntaxa bara de svenska arterna. Vi behäver alltså en ny källa, som listar alla arterna i familjen getingar enligt de nya taxonomiska rönen, precis som CoL gjorde för Eumenidae. Wikispecies kan vi knappast använda. Dess artikel Eumeninae, underfamiljen som Eumenidae flyttades till, listar iofs alla arterna, men den har 23 källor (många av dem bok-d:o). Jag fortsätter sökandet, men ni andra får hemskt gärna hjälpa till. :-) / Ternarius_D 27 december 2019 kl. 15.51 (CET)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @Höstblomma, JoergenB: En smutsig lösning är givetvis att inte ange någon källa till att arterna tillhör familjen getingar. I taxoboxen gör det inte så mycket, där brukar ju inte källor anges, men i ingressen förekommer den typiska LsjBot-meningen: "''Pseudonortonia arida'' ingår i [[släkte]]t ''[[Pseudonortonia]]'' och [[familj (biologi)|familjen]] [[Eumenidae]].<ref name = "COL"/><ref name = "source"/>", som alltså får ändras till "''Pseudonortonia arida'' ingår i [[släkte]]t ''[[Pseudonortonia]]'' och [[familj (biologi)|familjen]] [[getingar]]." Detta medför emellertid ett nytt problem: Om <ref name="COL"> och <ref name="source"> bara anropas en gång i artikeln, måste även källdefinitionerna (ex.vis <ref name = "source">''ZOBODAT: Zoological-Botanical Database (Vespoidea)''. Gusenleitner J., 2006-07-20</ref>) för dessa tas bort, annars erhålls ett (två) felmeddelanden. Hur vi än vänder oss har vi alltså ett problem hängande efter.

Den allra smutsigaste varianten är att helt enkelt ändra alla förekomsterna av "Eumenidae" till "Vespidae", men det innebär att meningen i ingressen följs av två felaktiga källreferenser. Att introducera totalt nästan 10 000 referensfel i artiklarna känns i alla fall för mig väldigt otillfredställande. / Ternarius_D 28 december 2019 kl. 17.10 (CET)[svara]

De enda två lösningar jag kan se, är

1. att hitta någon "tung" sida som, likt den föråldrade sidan från Catalogue of Life, listar alla arter som ingår i familjen Vespidae (getingar). En sådan källa kan därefter ersätta referensen till CoL rakt av. Detta är den smidigaste lösningen, men jag tror att det kan bli svårt att hitta någon sådan lista – taxonomiska databaser är inte de flitigast uppdaterade, och drygt 14 år (taxonomiändringen skedde 2005) är ingen lång tid i sammanhanget. En annan lösning är:
2. Hitta någon vetenskaplig artikel som beskriver den taxonomiska förändringen (att allt innehåll i Eumenidae flyttats till Eumeninae (solitära getingar) under Vespidae). En referens till denna källa kan kombineras med referensen till Catalogue of Life (rent praktiskt genom att ersätta "<ref name = "source"/> i kodexemplet "<ref name = "COL"/><ref name = "source"/>" ovan). Det är kanske mindre elegant, och ger framför allt robotskötaren betydligt mer huvudbry, men källan torde vara lättare att hitta. / Ternarius_D 29 december 2019 kl. 01.17 (CET)[svara]

Jag håller med om att alternativ ett vore bäst och googlade lite precis nu men hittade inte någon heltäckande lista. Eventuellt får vi framöver kanske arbeta med mindre listor för länder, regioner som Europa och liknande. Alternativ två är i brist på en sådan lista ok för mig, bättre än inget, det förklarar sig genom slutledning. Någon källa finns på enwp (nr 4), tyvärr inte läsbar på webben dock. Höstblomma (diskussion) 29 december 2019 kl. 06.58 (CET)[svara]

(@Ternarius: "Den allra smutsigaste varianten" känns värre än 'bara' väldigt otillfredsställande. Att med vett och vilje ge felaktig information om vad en explicit angiven källa hävdar bryter nog rätt klart mot svwikis grundprinciper, eller hur? Då är alternativet att tills vidare inte göra någonting faktiskt mindre dåligt. Men jag tror inte att du föreslog "den allra smutsigaste varianten" på allvar; det lät egentligen mer som en allmän irritation över hur komplicerad situationen är.)

@Höstblomma: Källa nummer 4 till vilken enwikiartikel? Jörgen B (diskussion) 30 december 2019 kl. 23.06 (CET)[svara]

@JoergenB: Återigen någon som är mer än villig att tala om för mig vad jag tycker. Det börjar bli vanligt nu... Nej, jag var inte irriterad. Jag bara försökte lista alla de tillgängliga alternativen. Att jag inte tyckte det var något bra, eller ens tillfredställande alternativ torde redan ha framgått av mina formuleringar.

Angående alternativ ett (gäller förmodligen främst Höstblomma, Jörgen B verkar kanske inte primärt intresserad av själva projektet) har jag fortsatt söka på Google och Google Scholar, men hittills utan framgång. Det är förmodligen ont om dokument som innehåller listor på flera tusen arter. En möjlighet vore att dela upp listorna på släkten – det är den enda parametern som är tillgänglig för en eventuell bot. Parametrar som länder och regioner är tyvärr inte angivna i de botgenererade artiklarna. Något säger mig att det här projektet kommer att ta tid... Tack i alla fall för att du hjälper till! / Ternarius_D 30 december 2019 kl. 23.38 (CET)[svara]

Källan på enwp är: PK Piekarski, JM Carpenter, AR Lemmon, E Moriarty-Lemmon, BJ Sharanowski (2018) Phylogenomic Evidence Overturns Current Conceptions of Social Evolution in Wasps (Vespidae). Molecular Biology and Evolution. doi:10.1093/molbev/msy124

Dyntaxa har dessa källor: Hall & Cederberg, 2005. Överfamiljer m.m. i Hymenoptera / Abenius, Svensson, G. & Cederberg, 2011. Nordiska getingar, familjen Vespidae. Lista över fastställda svenska namn. Kommittén för svenska djurnamn, getingar / Fauna Europaea 2013

Finlands artlista har denna källa: Bank, S., Sann, M., Mayer, C., Meusemann, K., Donath, A., Podsiadlowski, L., Kozlov, A., Petersen, M., Krogmann, L., Meier, R., Rosa, P., Schmitt, T., Wurdack, M., Liu, S., Zhou, X., Misof, B., Peters, R. S. & Niehuis, O. 2017: Transcriptome and target DNA enrichment sequence data provide new insights into the phylogeny of vespid wasps (Hymenoptera: Aculeata: Vespidae). Molecular Phylogenetics and Evolution, published online. http://dx.doi.org/10.1016/j.ympev.2017.08.020 ~

Dessa visar den systematik vi vill ändra till, men de är inte artlistor. Dyntaxa gick att läsa med Lsj-bot, men innehåller som sagt bara svenska arter, en bråkdel av alla som finns. Fauna Europaea går kanske och innehåller då förhoppningsvis de flesta europeiska arter. Webbsidan BugGuide tar upp en del nordamerikanska arter, se här och denna verkar ta upp Kina. Höstblomma (diskussion) 31 december 2019 kl. 08.13 (CET)[svara]

Vi kan naturligtvis ha ett helt batteri av källor från flera geografiska områden (jag antar det var så du menade innan, men det nådde inte riktigt fram i min tröga hjärna). Kommer att ta litet tid att kolla, men det är fullt görbart. Medan jag jagat efter en enda, stor artlista, har du hittat flera mindre. Det är förmodligen en betydligt mer givande väg att gå. / Ternarius_D 31 december 2019 kl. 10.53 (CET)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @Ternarius: Jag ber om ursäkt för att mitt inlägg tydligen var ägnat att väcka irritation (oavsett om du faktiskt blev irriterad eller ej; jag skall försöka att undvika allt som kan tolkas som analyser av ditt känslotillstånd i framtiden).
@Höstblomma: Jag har nu läst Piekarski et al.. Det verkar att vara en alldeles utmärkt källa för att Zethinae inte längre oproblematiskt kan sorteras under Eumeninae (artikelförfattarnas kladogram avvisar ju detta rätt kraftfullt), vilket mycket riktigt var en av sakerna du och Ternarius berört ovan. Däremot tycker jag att den verkar olämplig som källa för diskussionen runt själva "nedklassningen" av Eumenidae, eftersom denna tas som given i artikeln. (Jag uppfattade det som att du funderade på den här artikeln apropå Ternarii lösningsförslag 2, men jag missförstod dig kanske.)
Artikeln omvärderar däremot positionen för underfamiljen en:Stenogastrinae, och innehåller en mycket intressant diskussion om hur utvecklingen av sociala insekter kan ha gått till. (Jag känner mig dock litet tveksam inför deras slutsatser; själv är jag nog mer av en gradualist, och misstänker att den "hoppiga sociala utveckling" (saltatory nature of social evolution) de tror skall få starkare framtida stöd snarare kommer att visa sig ha varit illusorisk, åtminstone vad gäller den första rimligt sociala stekeln.)
Båda: Nej, jag är inte tillräckligt engagerad i detaljerna för att skriva upp mig på projektet. Mitt intresse för biologi bottnar i grunden mer i ett intresse för evolutionsteori än för taxonomi. Jag är däremot förstås intresserad av att artiklarna och kategoriseringen i wikipedia skall vara riktiga respektive adekvat i så hög grad som möjligt; och vad gäller just biologi är kategoriseringen nära kopplad till taxonomin (och så bör det också vara, tycker jag).
Jag bidrar litet med länkande, kategorisering och allmänt puts, har ibland avrobotiserat lsjbotskapade artiklar, bidrog kanske litet med förslag i diskussionen den roboten skapades, och föreslår ibland rättelser när jag misstänker att något blivit fel eller är föråldrat. Mitt enda möjligen litet mer avancerade försök till bidrag till biologiprojekten var mina förslag år 2015 om att koppla ihop det vetenskapliga kategoriträdet bättre med "trivialnamnsträdet", inklusive testöversättningen av en mall från dewiki, där de EMÅ lyckats rätt bra med denna ihopkoppling. (Se Kategori:Drosophilidae och Kategori:Daggflugor för hur mallen fungerar.) Ingen annan verkade dock särskilt intresserade av detta, och det vetenskapliga kategoriträdet hänger fortfarande mest fritt i luften, och är nog på det hela taget rätt bortglömt. (Var det någon av er som spontant funderade på vad ni skulle göra åt de 252 underkategorierna till Kategori:Eumenidae?)
Slut för i år! Jörgen B (diskussion) 31 december 2019 kl. 23.01 (CET)[svara]

@JoergenB: Jag var fortfarande inte irriterad, även om du insisterar (), det var bara det att jag just hade varit involverad i ett par tyvärr rätt hårda diskussioner, där ett par debattdeltagare framhärdade att informera mig om varför jag skrev som jag gjorde, och hur jag kände mig. Jag kunde därför inte motstå att beröra det, när du gjorde något liknande, förvisso i ett betydligt mildare tonläge. Jag beklagar om du kände dig träffad – det var inte meningen. Vad jag däremot inte riktigt förstår är din fråga om de 252 underkategorierna: Vad menar du att vi skulle göra åt dem? Att ändra i kategorier är enkelt, även för en bot. Det är bara den överordnade kategorin (Eumenidae) som behöver ändras, förmodligen till Vespidae, alternativt getingar (dels eftersom det inte finns någon artikel Eumeninae än, dels eftersom det är enklare för botkonstruktören om vi ändrar alla förekomster av "Eumenidae" till samma begrepp). Nästan alla undertaxa till Eumenidae (i praktiken släkten) har flyttats till underfamiljen Eumeninae (solitära getingar), de finns alltså fortfarande kvar. Undantaget är de släkten som tillhör den tidigare underfamiljen Zethinae (se Höstblommas inlägg ovan från 2 november 2019 kl. 08.17 om just Zethinae), som inte ingår i Eumeninae (men väl i Vespidae). Det är ytterligare ett skäl att ange den överordnade kategorin i de 252 underkategorierna till Vespidae/getingar i stället för Eumeninae. De släkten som ingår i Zethinae är kända, problemet med underkategorierna när/om vi en dag lägger in underfamiljer i taxoboxarna och kategorierna blir knappast särskilt stort. (Däremot kan det bli litet marigare med artiklarna, men det är knappast något aktuellt problem – många biologiska artiklar saknar underfamiljer.) / Ternarius_D 1 januari 2020 kl. 00.55 (CET)[svara]

Jag har tittat litet på Höstblommas förslag, om en identisk, samlad grupp av källor från olika geografiska områden i varje artikel. Jag har en hel del besvär både att kolla de angivna källorna och att fastställa att alla arter verkligen är täckta. Jag funderade ett tag på att hitta artförteckningar för varje ingående släkte, eftersom jag misstänkte att det skulle bli betydligt lättare att hitta flera mindre artlistor än en stor, men det visade sig att vi då skulle behöva dela upp underfamiljen i 268 släkten, och det är litet väl mycket att bearbeta mekaniskt (vi måste ju skapa och ange en källreferens för varje släkte). Det skulle också innebära att boten måste köras 268 gånger, plus separat bearbetning av alla de artiklar som inte är artartiklar. Jag tror därför att vi måste sänka ambitionsnivån litet; lämplig nivå är nog Höstblommas förslag om en enda, identisk grupp av källor för varje ingående artikel, och att vi accepterar att varje källa inte kan detaljstuderas (men givetvis bör vi fastställa att den angiva rapporten existerar, där bör Google Scholar kunna vara till hjälp). Det kan innebära att alla arter inte blir källbelagda. Det är givetvis inget idealiskt förhållande, men det finns ju fler artiklar som inte är källbelagda till 100%... Vad jag hade tänkt göra nu, givetvis om mitt förslag till sänkt abitionsnivå accepteras, är att försöka skapa en lämplig lista som bas för en (eller flera) botar; det finns ju artiklar som behöver särbehandlas: Släktartiklar (både med vetenskapliga och svenska namn) och ev. artartiklar med svenska namn är vad jag främst kommer att tänka på. / Ternarius_D 7 januari 2020 kl. 18.28 (CET)[svara]

Här är några artiklar som kan vara intressanta.

• Artikel som listar de 267 arter och underarter inom Eumeninae som finns i Kina.
• Artikel om Eumeniae som helhet, bra siffror i abstract men jag lyckas inte ladda ner eller hitta fullständiga texten.
• 45 arter i Vietnam.
• Artikel som listar 31 släkten inom Eumeniae i Indien.

Dubbeltänk (diskussion) 7 januari 2020 kl. 20.08 (CET)[svara]

@Höstblomma, JoergenB, Dubbeltänk, Yger: (För inledningen av projektet, se även Användardiskussion:Yger/arkiv 2019#Iw-hjälp). Jag börjar alltmer känna att jag tagit mig vatten över huvudet. Min kunskap om getingars taxonomi är begränsad, och blir inte precis större av de förändringar som skett de senaste åren. Jag har inte lyckats få ihop några bra källor rörande vilka arter som finns med i Eumeninae, källor som vi kan lägga in i artiklarna alltså; vi vet ju vilka det är, det är alla de som tidigare fanns i familjen Eumenidae, men det kan vi inte gärna lägga in som källa. Den bästa lösningen är nog den Höstblomma föreslog, att ha en uppsättning av källor som vi, oförändrad, lägger in i alla artiklar vid ändringen. Problemet är, hur många källor ska vi lägga in? Att kolla källor, mestadels böcker, efter över 4000 arter är ogörligt. Då blir vi tvungna att ta med så många källor så vi är hyfsat säkra på att vi har fått med alla arter, och med den förutsättningen kan källorna bli hur många som helst.

Andra problemet är, att artiklarna om arter med svenska artikelnamn verkar att ta med även dyntaxa som källa, och med meningen "Enligt Catalogue of Life ingår XXXgetingar i familjen Eumenidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar" inlagd. Då måste de förmodligen särbehandlas vid botkörningen (d.v.s. köras separat). Även att vaska fram namnen på alla de artiklarna verkar att bli ett sisyfosjobb - jag ser ingen annan praktisk metod än att gå igenom alla 4000+ artiklarna för hand och gallra ut alla med svenska namn.

Slutligen upplever jag det som ett stort problem att min inblandning i det här projektet bygger på en missuppfattning, att jag skulle vara en väldigt duktig taxonom när det gäller steklar, alla steklar. Det är jag inte. Jag har väl hyfsad kunskap om bin, speciellt humlor, men det är faktiskt en stor skillnad mellan getingar (och myror) å ena sidan, och bin å andra. Ju mer jag gräver i det här problemet, ju mer inser jag att jag vet väldigt litet om getingarnas taxonomi, och då blir det väldigt svårt att tolka de dokument jag hittar, som nästan alla förutsätter att läsaren är väl insatt i de beskrivna takonens taxonomi.

Jag känner att jag har kommit till vägs ände nu. Jag mår helt enkelt inte bra av den, säkerligen självgenererade, press jag känner på mig att leverera; jag har dåligt samvete när jag sysslar med annat, jag funderar över om jag inte borde besöka universitetsbiblioteket en gång till, trots att deras tämligen magra uppsättning av stekellitteratur inte hjälpte mig förra gången, jag har t.o.m. börjat drömma om de förbaskade solitärgetingarna och deras äckliga vana att förse sina larver med levande, men förlamad föda. Jag beklagar om ni som hoppades att jag skulle kunna hjälpa till med denna röra tycker jag sviker er, men jag känner att det är dags att återgå till andra djurgrupper (=bin). / Ternarius_D 27 januari 2020 kl. 20.55 (CET)[svara]

Av det jag förstår är jag benägen hålla med dig. Som jag förstått har du snott omkring med denna fråga och bara fått den att bli än mer tilltrasslad, som laknet kan göra man rör sig oroligt i sängen. Om det inte efter tankemöda trillar fram en rak lösning med enkla komponenter, om än flera, så är det oftats inte en framkomlig väg. Kommer detta lösa sig så smångom med Wikidata, dvs vi eller någon i annan språkverion lyckas få in all dessa knöligheter i motsvarande Wikdiataobjekt? OCh att det går attt botskapa en infobox och nödig text? Om detta är teroetiskt möjligt är det bättre vänta några år tills Wikidata i sitt innehåll blivit mer komplett och då återkomma och slutföra för våra Wikipediaartiklar.Yger (diskussion) 27 januari 2020 kl. 21.35 (CET)[svara]

Jag tycker gott man kan botköra ändringen i taxobox och kategorier och strunta i komplicerade källangivelser och textändringar med bot. Artiklarna kommer sakna källstöd men i det här fallet tycker jag det är bättre att försöka in få in mer korrekt information och sen lägga in källor och ändra text manuellt eller med mindre botkörningar senare istället för att bara låta det vara som det är nu. Dubbeltänk (diskussion) 27 januari 2020 kl. 21.43 (CET)[svara]

Den "lösningen" nämnde jag (om än inte rekommenderade) ovan i mitt inlägg från den 28 december 2019 kl. 17.10, men den avvisades, inte färvånande, tvärt. Vi har dessutom artiklarna med svenskt namn och referens till dyntaxa, som jag nämnde ovan. Om de inte särbehandlas skulle meningen i ingressen komma att lyda "Enligt Catalogue of Life ingår XXXgetingar i familjen getingar, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar", och det ser ju väldigt konstigt ut. Men tyvärr får någon annan administrera det, hur det nu kommer att se ut. / Ternarius_D 27 januari 2020 kl. 22.06 (CET)[svara]

Är Kategori:Chimaera och Kategori:Chimaera (Chimaeridae) exakt samma?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 19 mars 2020 kl. 10.08 (CET)[svara]

Ja, det är de. Och taxoboxarna i artiklarna i Kategori:Chimaera så är de vetenskapliga namnen felstavde. Jag fixar till detta. --AHA (diskussion) 21 mars 2020 kl. 15.35 (CET)[svara]

Det är lite jobb att göra: Kategori:Chimæriformes, Kategori:Rhinochimaæridaæ och Kategori:Chimæridæ är felaktiga. Dessa vetenskapliga namn stavas inte med "æ". --AHA (diskussion) 21 mars 2020 kl. 15.38 (CET)[svara]

Det verkar som du löste det. Tack för hjälpen!  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 21 mars 2020 kl. 16.29 (CET)[svara]

Fisksläktet Theragra har för närvarande två arter, Th. chalcogramma och Th. finnmarchica. DNA-studier gör det sannolikt att denna uppdelning är i färd med att försvinna. Man får då i stället en art, Gadus chalcogrammus som förs till torsksläktet Gadus, se här. Svenska wikipedia går emellertid ut från uppdelningen ovan, och felet jag vill rapportera gäller interwikilänkarna och eventuellt Wikidata. Th. chalcogramma förekommer allmänt i svenska frysdiskar och beskrivs under namnet Alaska pollock. Th. finnmarchica har däremotfångats ett fåtal gånger utanför kusten i Nordnorge. Den heter berlevågfisk på norsla och Norway pollock på engelska. Den svenska artikeln heter Theragra (=släktnamnet). Att fisken fått släktnamnet som svenskt artnamn, är själlvklart förvillande. Den länkas således inte till de motsvarande norska och engelska artiklarna, men i stället via en omdirigering till engelska en:Alaska pollock. Att de båda arterna illustreras med samma bild, gör det inte enklare.

Enligt min mening är den bästa lösningen att följa de moderna DNA-resultatenn. Den svenska artikeln Theragra skulle då infogas i Alaska pollock – det handlar tydligen om alaskafiskar som simmat fel – och det vetenskapliga namnet för den sammanslagna arten arten ändras till det gamla namnet Gadus chalcogrammus. Om detta är acceptabelt på svenska wikipedia får de med ett aktivt biologiskt intresse avgöra. Roufu (diskussion) 29 april 2020 kl. 21.48 (CEST)[svara]

Det var jag som en gång lade upp artikeln om Theragra. Det var för nästan tio år sedan, och jag använde bl a Kai Curry-Lindahls Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa, utgiven 1985. Curry-Lindahl var på sin tid en mycket tung auktoritet, men hans verk skrevs på den tiden då DNA-teknik ännu inte hade börjat användas inom taxonomin, och det är idag hopplöst föråldrat. Att organismer byter namn på grund av DNA-analyser är vanligt förekommande, och något vi nog får leva med. Även norska wp:s artikel no:Berlevågfisk återger namnförändringen: Ursviks et al. papper, som nowp använder som källa i sin artikel, kan laddas ner här. Jag tycker alltså att den ändring som Roufu föreslår är rimlig, givetvis med en beskrivning av den forskning som ledde till den taxonomiska ändringen. / Ternarius_D 29 april 2020 kl. 23.39 (CEST)[svara]

@Ternarius: Kan du se vidare på detta? Du står närmare fältet än jag gör. Mitt egentliga biologiska intresse hörde 1950-talet till, och jag fann problemet, när jag flyttade på den felbetitlade artikeln Pollock (berg). Roufu (diskussion) 1 maj 2020 kl. 13.02 (CEST)[svara]

@Roufu: Det är klart jag kan titta på, men det är inte gjort i en handvändning. Källorna i Theragra-artikeln är, förutom den redan nämnda Curry-Lindahl-artikeln, Fishbase's artikel Theragra finnmarchica Koefoed, 1956 Norwegian pollock. Den verkar i stort sett oförändrad idag, förutom att de lagt in Gadus chalcogrammus som en synonym. Fishbase-artikeln behandlar den mer ovanliga och knappt fiskade av de två arter som numera slagits ihop till Gadus chalcogrammus. Enligt Ursvik et al. i den rapport jag nämnde ovan är Theragra finnmarchica mycket litet studerad. Därför tycker jag inte det är lämpligt att huvudsakligen utgå från artikeln om den (="Theragra").

Även om Kai Curry-Lindahl var en mycket stor auktoritet på den tiden det begav sig, har hans populärvetenskapliga verk inte åldrats väl. Jag har stött på uppgifter om andra arter som rent av tyder på en viss benägenhet för fantasi hos författaren (se exempelvis diskussionssidan för Gråsiding). Därför tycker jag faktiskt det bästa vore att bara överge Theragra-sidan, länka den till Alaska pollock, och lägga in uppgiften om namnbyte där. Beskrivningarna i de två artiklarna är något olika, men på grund av att formen T. finnmarchica är så dåligt studerad, får nog uppgifterna om denna antas vara behäftade med en större osäkerhet än de om T. chalcogramma. Det enda som då skulle behöva göras vore att hyfsa till meningen om det svenska trivialnamnet i ingressen litet, ändra det vetenskapliga artnamnet samt lägga till en mening i stil med "Efter DNA-studier utförda av Ursvik et al. har arterna Theragra finnmarchica (som denna art tidigare kallades) slagits ihop med Theragra chalcogramma under namnet Gadus chalcogrammus". Som källa anges givetvis pdf-filen ovan med Ursvik et al.:s rapport.

En alternativ, och förmodligen mer genomgripande, lösning vore att verkligen slå ihop de båda artiklarna. Den främsta skillnaden är utseendet, där T. finnmarchica beskrivs ha mörkblå rygg, vita sidor och buk med ett vagt fläckigt mönster samt tre separata ryggfenor. Artikeln om T. chalcogramma är mer utförlig, jämfört med uppgifterna för T. finnmarchica beskrivs den ha militärgrön(?) till rödbrun rygg, dämpat silverfärgad buk och rödbruna fenor. Hur jämkar vi samman det? Med tanke på att T. finnmarchica är så litet studerad, och T. chalcogramma så ingående, är felkällorna för T. finnmarchica stora, inte minst som Ursvik nämner att de två formerna är "mycket lika" ("closely resemble") varann. Någon närmare artbeskrivning ger hon inte, så där har vi ingen hjälp. Jag kan tänka mig att ändra artikeln Alaska pollock enligt det första alternativet. Att försöka slå ihop artiklarna ser jag emellertid i hög grad som ett Sisyfosarbete – hur ska vi väga säker kontra osäker information? Hur ska vi veta vad som gäller för T. finnmarchica med dess osäkra uppgifter? Går det att hitta säkrare källor? FishBase är, som du förmodligen vet, en tung källa, se vår artikel om organisationen. Jag är därför inte helt säkert att det går att hitta några mycket mer vederhäftigare källor om en dåligt känd och dåligt studerad art än den vi redan har. Jag håller för närvarande på att försöka putsa upp vår artikel om humlor, som är i klart behov av renovering. Jag vet att du inte har hävdat det, det här skall på intet vis ses som en anklagelse, men jag känner mig inte särskilt moraliskt förpliktigad att åtgärda ett fall av taxonomiskt omklassificering av en fiskart som jag skrev en artikel om för snart 10 år sedan. Omklassificeringen var bara ett några år gammalt förslag på den tiden, som jag inte hade stött på. Min åsikt i sådana lägen är för övrigt att vi inte skall vara för snabba med att ändra uppgifter baserade på en enda forskningsrapport, utan vänta och studera det övriga forskningssamhällets reaktion (vilken nu har skett fullt tillfredställande). / Ternarius_D 1 maj 2020 kl. 18.07 (CEST)[svara]

Att DNA ger indikationer, räcker in för att ändra ett taxonomiskt namn, först när taxonomer gjort detta kan en namnändring anses vetenskaplig, såvitt jag förstår. Dan Koehl (diskussion) 4 maj 2020 kl. 11.23 (CEST)[svara]

@Dan Koehl, Roufu: ITIS anger här Theragra finnmarchica som ogiltligt, en en junior synonym till Gadus chalcogrammus. (Sidan för Gadus chalcogrammus finns här.) Men du har rätt, Dan, vi borde lagt större vikt vid den frågan och presenterat det redan från början i den här diskussionen. Kan för övrigt ITIS sägas vara en tillräöckligt tung källa i den här diskussionen? Vi behöver ju ha en internationellt gångbar källa till namnbytet. Norska Artsdatabanken anger på sin sida om Gadus chalcogrammus Theragra finnmarchica som en synonym, men de har fortfarande behållit den gamla sidan. Det kan ju iofs vara (och är, troligen) rent slarv. Googlingar och andra sökningar är ju alltid ett trubbigt instrument, och här kompliceras det ytterligare av att både Gadus chalcogrammus och Theragra finnmarchica har funnits tidigare. En sökning på Google Scholar ger dock en hel del vetenskapliga artiklar från senare år som nämner arten som Gadus chalcogrammus hur tungt det nu kan sägas vara. / Ternarius_D 4 maj 2020 kl. 14.07 (CEST)[svara]

Det Ternarius refererar här, är tillräckligt för att säga att enligt vetenskapens nuvarande ståndpunkt är Gadus chalcogrammus det bästa artnamnet. Detta är också vad engelskspråkiga wikipedia skriver. Jag ser detta som okontroversiellt, särskilt om man förklarar vad slutsatsen bygger på. Jag kan lägga till att jag här bygger på egen erfarenhet som naturvetenskapsman, låt vara utanför biologins område. Roufu (diskussion) 4 maj 2020 kl. 23.33 (CEST)[svara]

Då nöjer jag mig med bekräftelsen från ITIS + rapporten från Ursvik et al. som källor till namnbytet, och tar och börjar en omskrivning av Alaska pollock. Jag har vissa funderingar om jag trots allt kan hämta en del information från Theragra, men jag lovar ingenting säkert. Jag ska först googla litet på Gadus chalcogrammus. / Ternarius_D 5 maj 2020 kl. 10.37 (CEST)[svara]

Jag har nu ändrat det vetenskapliga namnet enligt ovan samt lagt in förklaring med data från ITIS och Ursvik et al. Däremot har jag inte gjort något åt de delvis annorlunda uppgifterna om den norska formens (=Theragra finnmarchica) utseende, då jag ansåg de uppgifterna alltför osäkra med tanke på hur litet studerad den formen var, och med tanke på att de (påstådda?) skillnaderna inte tagits upp i Ursvik et al. Däremot har jag moderniserat uppgifterna om fiske och hot. / Ternarius_D 9 maj 2020 kl. 00.44 (CEST)[svara]

@Ternarius: och alla andra, i samband med den diskussion som för tillfället pågår på Wikipedia:Wikipediafrågor om Wikipedia:Basartiklar ska musejmärkas eller ej kom fram att den svenskspråkiga versionen saknar två artiklar som andra versioner har som Basartiklar. En av de två är det ranglösa taxon Apiformes som i andra version har ett trivialnamn som motsvarar "bin" på svenska. Vår artikel med namnet bin använder däremot det vetenskapliga namnet Apoidea. Jag är inte expert i ämnet men jag tror att vår artikel bin behöver ändras så att det vetenskapliga namnet blir Apiformes och sedan bör den hos Wikidata kopplas till de andra språkversionerna som beskriver Apiformes. Dessutom behövs en ny artikel om Apoidea (där även rovsteklar ingår). Även Artdatabanken har trivialnamnet bin för Apifomes och inget trivialnamn för Apoidea. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 3 maj 2020 kl. 16.44 (CEST)[svara]

@Nordelch: Det här är en gammal diskussion som kommit upp förr. Jag saxar ett drygt 6 år gammalt inlägg från min diskussionssida:

"Kan du titta på iwlänkarna till en Bee. Den artiklen pekar inte på någon på sv:wp, vilket skapar en lucka på listan över viktiga artiklar som varje version borde ha.Yger (disk) 8 september 2013 kl. 17.31 (CEST)[svara]

Problemet är, att enwp har tagit till sig de senaste taxonomiska forskningsrönen. Enligt dessa infogas rovsteklarna i överfamiljen Apoidea (den som vår artikel Bin idag har som vetenskapligt namn), och det som idag beskrivs i den artikeln infogas under ett "specialtaxon" Anthophila eller Apiformes under Apoidea; detta innebär att specialtaxonet hamnar mittemellan överfamilj och familj. Engelska artikeln "Bee" handlar alltså om detta "mittemellan-taxon", som följaktligen inte existerar i vår lilla taxonomi-värld. Du kan se en kortfattad beskrivning av den nya indelningen i vår artikel Bin under Systematik. Se även nedan, en uppställning som jag har stulit från bokmålsartikeln (Bier).

Ännu ett problem är att jag är tämligen självlärd när det gäller insekter, och inte tillräckligt god taxonom för att våga åta mig denna ändring helt själv. Dessutom måste den ändringen göras i alla taxoboxar som förekommer i biartiklar, säkert minst något 1000-tal. Ett enormt åtagande, alltså. Det verkar dock som den ändringen är gjord i de flesta wikipediaversioner, så den måste väl komma, förr eller senare.

Steklar enligt nowp:

• ordningen steklar, Hymenoptera
  • gruppen Midjesteklar, Apocrita
  • gruppen Gaddsteklar, Aculeata (taxonomin omstridd; betraktas inte som en grupp i svwp)
    • överfamiljen Apoidea
      • serie Apiformes
        • familjen Stenotritidae
        • familjen Korttungebin (Colletidae)
        • familjen Grävbin (Andrenidae)
        • familjen Vägbin (Halictidae)
        • familjen Melittidae (Sommarbin)
        • familjen Buksamlarbin (Megachilidae)
        • familjen Långtungebin (Apidae)

(exakt hur rovsteklar (Sphecoidea) inordnas ovan framgår inte)

Vänligen / Ternarius_D 8 september 2013 kl. 19.27 (CEST)[svara]

Jag har tittat litet mer på taxonomin, och det verkar som att ITIS inte erkänner något Apiformes/Anthophila-taxon. Vi tycks alltså vara i gott sällskap... Dessutom, även om vi inför den nya indelningen, hur ska vi göra med artikeln Bin? Ändra om den till att gälla Apiformes/Anthophila, i vilket fall den bör ha enwp Bee som iw-länk, eller behålla taxonet ett snäpp högre upp, dvs Apoidea, som den redan har en iw-länk till? Att skapa ännu en artikel för antingen Apoidea eller Apiformes/Anthophila är den enda lösningen som gör att både enwp "Bee" och "Apoidea" får korrekta länkar på svwp, och det tycker i alla fall jag inte är särskilt högprioriterat, för två så närstående taxa. / Ternarius_D 9 september 2013 kl. 02.29 (CEST)[svara]

Tack tydligt det inte är helt enkelt. Vi har ju egentligen inget reellt problem, då våra artiklar är OK och vi ju kan leva med att den engelska artikeln inte har en direkt motsvarighet.Yger (disk) 9 september 2013 kl. 05.26 (CEST)[svara]

Bin är förmodligen det jag kan bäst bland mina Wikipedia-relaterade kunskaper, men det lär inte säga så mycket: Jag är självlärd amatör, även om mitt insektsintresse är nästan 60 år gammalt är jag ändå amatör, och taxonomi är det jag kan allra sämst. Det jag skrev i september 2013 gäller fortfarande: Ändringen måste väl komma förr eller senare, men jag är inte tillräckligt god taxonom för att våga åta mig denna ändring helt själv.

Dessutom tillhör jag riskgrupperna vad det gäller corona, både vad det gäller ålder och annat, och har därför sett mig tvungen att isolera mig enligt myndigheternas anvisningar – du vet, ingen fysisk kontakt, inget uteliv, volontärer som kommer och handlar för mig och hela rasket. Ingen människa är en ö, och även om jag långtifrån känner någon personlig dödsskräck, vore det väldigt oansvarigt av mig att strunta i rekommendationerna och fortsätta som vanligt: Med tanke på att jag tillhör riskgruppen, två av dem faktiskt, riskerar jag bli väldigt mycket mer vårdkrävande än andra om jag skulle bli sjuk, och då vore det egoistiskt av mig att ta risken att stjäla vårdtid från andra som kanske behöver det bättre än mig. Emellertid: Olika människor reagerar olika på isolering; även om det rimligtvis måste finnas fler ensamstående 70+-åringar bland våra medarbetare som klarar den här sociala isoleringen bra, så tillhör jag de som tyvärr inte gör så. Även om en skulle tycka att jag borde ha all tid i världen nu, när jag inte har något annat att göra, känns det väldigt svårt att börja ta itu med något som inte intresserar mig, som jag inte kan särskilt bra, som inte bara kräver en massa googlande utan även besök på universitetsbiblioteket – det sista är ju tyvärr dessutom uteslutet. Så därför vädjar jag åt er att försöka hitta någon bättre taxonom än mig. Jag är hur som helst ingen särskilt god sådan, och steklarnas taxonomi är ett moras (inget nytt, det har jag faktiskt skrivit förr :-) ). / Ternarius_D 3 maj 2020 kl. 19.17 (CEST)[svara]

@Ternarius: Visst, det är inte lätt för tillfället. Även jag undviker några sociala kontakter som jag gärna skulle ha trots att jag inte tillhör någon riskgrupp. Hoppas situationen blir bättre inom rimlig tid. Då får artiklarna vänta några veckor till. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 3 maj 2020 kl. 19.30 (CEST)[svara]

@Nordelch: Varför skulle artiklarna behöva vänta, egentligen? Nog måste det finnas någon här som är bra på insekters taxonomi? (Jag upprepar: Det är inte jag, oavsett om jag befinner mig i något slags "isoleringsdepression" eller ej. Jag är intresserad av bin, punkt slut, och tror jag har en del att komma med, på lekpersonsbasis, inom det området. Men någon taxonom är jag definitivt inte.) Det enklaste att göra vore väl att byta det vetenskapliga namnet på artikeln Bin till Apiformes och ändra WD-tillhörigheten i enighet därmed. Varför det skulle vara så bråttom att skapa en artikel Apoidea förstår jag inte riktigt. Nog måste det väl finnas flera taxa som vi inte har en artikel om? Men detta är inte allt. Vad för taxonbeteckning skall vi ha på Apiformis? I min genomgång ovan från 2013 skrev jag "serie" eftersom det var så det stod i den norska artikeln, men jag är långtifrån säker på att det är korrekt: Inom botaniken betecknar "serie" vad jag skulle kalla undersläkte, och något sådant är det ju definitivt inte. Taxoboxmallen accepterar för övr. inte parametern "serie". Artdatabanken kallar den "ranglös", och det ser ju inte klokt ut. (Jag menar "Exempelbilder på arter inom Ranglös Bin" som det står i deras artikel.) Och sedan en sak till: Apiformes förekommer i varje taxobox i alla biartiklar, dessutom säkerligen i brödtexten i många av dem. Antalet artiklar i Kategori:Bin är över 8000. Det måste skapas en botbegäran för en sådan ändring. Hur vi ska ändra det måste också diskuteras, det är inte helt trivialt. Det är alltså en mängd frågor vi måste ta hänsyn till, en mängd uppgifter som måste utföras, och vare sig jag fortfarande är isolerad eller ej när hela projektet slutligen startar, för det är ett sådant det kommer att bli, vill jag inte ha med det att göra – nej, inte för att jag inte skulle orka, utan för att jag inte är rätt person att driva det. Till ett projekt som involverar 8108 olika djurartiklars taxonomi krävs någon som verkligen kan taxonomi. Annars kan den nya röran bli värre än den gamla. / Ternarius_D 3 maj 2020 kl. 22.31 (CEST)[svara]

@Nordelch: Jag har gjort ett försök att summera problematiken, eftersom den ändå ligger och gnager i bakhuvudet. Eftersom mycket kretsar kring taxoboxarna, har jag bifogat ett exempel på möjligt taxoboxutseende – idag, och efter en ändring till Apiformes/Anthophila.

Gammal:

| subordo_sv = [[Midjesteklar]]

| subordo = Apocrita

| unranked_familia_sv = [[Gaddsteklar]]

| unranked_familia = Aculeata

| superfamilia_sv = [[Bin]]

| superfamilia = Apoidea

| familia_sv = '''Vägbin'''

| familia = Halictidae

Ny:

| subordo_sv = [[Midjesteklar]]

| subordo = Apocrita

| unranked_familia_sv = [[Gaddsteklar]]

| unranked_familia = Aculeata

| superfamilia = Apoidea

| ??? = Apiformes (alternativt Anthophila)

| ???_sv = [[Bin]]

| familia_sv = '''Vägbin'''

| familia = Halictidae

Och här börjar alltså själva problematiken:

• Vad skall vi kalla Bin (taxonnamnet, alltså), Anthophila eller Apiformes? Båda förekommer. Exempelvis verkar enwp att använda Anthophila, dewp Apiformes. Då Artdatabanken använder Apiformis, kanske det är det vi bör välja. Å andra sidan bör vi vara globala – vilket är i så fall mest "korrekt", Anthophila eller Apiformes? Svaret är inte givet.
• Vad skall vi kalla taxonbeskrivningen ("rubrikerna" i taxoboxen?) Varken "serie" eller "unranked_superfamily" går, de är inga giltliga parametrar till mallen Taxobox. "Serie" är dessutom dubbeltydligt, se tidigare inlägg. Inte heller "unranked_familia" går, i alla fall om det som i exemplet ovan finns med ett annat taxon som också kallas "unranked_familia" ("Gaddsteklar" i exemplet). Då är det redan använt en gång, och det fungerar inte enligt reglerna för Taxobox. Konstruktionen med "unranked_XXX" är dessutom vansklig, den fungerar endast om det inte finns något mer "XXX" i den aktuella taxoboxen. Hur håller en bot reda på det?
• Hur löser vi ovanstående problem? Editerar om taxoboxen? Här måste vi ha med någon som verkligen kan mallogik – jag behöver väl inte påpeka vad som kan hända om det blir något fel i taxobox-mallen.

Det vore bra om fler gjorde sina röster hörda, det här bör inte bara bli en dialog mellan Nordelch och mig. / Ternarius_D 4 maj 2020 kl. 08.52 (CEST)[svara]

Tyvärr visar det sig att det inte är slut med detta. Även Rovsteklarna drabbas ju av ändringen. Om de skall flyttas in under Apiformes/Anthophila förlorar de ju sin status som överfamilj, och blir ännu en orankad grupp. En snarlik problematik kommer alltså att gälla för dem. Artdatabanken kallar dem Spheciformes – det är förmodligen den beteckningen vi bör välja (till skillnad från Apiformes/Anthophila har jag inte hittat någon annan beteckning på Wikipedia). Där har vi istället den problematiken att det inte finns någon Kategori:Rovsteklar – vi vet alltså inte vilka artiklar vi måste ändra. / Ternarius_D 4 maj 2020 kl. 09.16 (CEST)[svara]

En avslutande kommentar till mina många invändningar: Jag är inte avvisande till förändringarna, tvärtom så inser jag att de måste göras. Men när vi sätter igång med ett så stort projekt, med rovsteklarna kan vi lätt komma upp i 10 000-tala berörda artiklar, måste vi vara väl förberedda, vi måste inse hur mycket jobb det kommer att bli. Det är den insikten jag vill försöka förmedla med mina kritiska kommentarer. / Ternarius_D 4 maj 2020 kl. 17.15 (CEST)[svara]

Det var utförliga beskrivningar av problematiken och liksom du är jag lekman och inte denna någon som är tillräcklig fackkunnig inom taxonomin. Och inte heller är jag denna någon som kan anpassa taxobox-mallen. När denna uppdatering sker skulle jag även önska att man kan placera ett orankat taxon var som helst i taxoboxen som det även förekommer i vetenskapliga avhandlingar där det kan finnas flera orankade taxon mellan två taxon som har en rang enligt den traditionella systematiken. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 4 maj 2020 kl. 22.42 (CEST)[svara]

Jag kan bara hålla med dig om ditt sista inlägg. Taxobox-mallen har ju uppenbart logik för att hantera orankade taxa, varför då dessa konstiga begränsningar som är som gjorda för att försvåra botbearbetningar? Mallen är gammal, från 2006, och de som gjort det största, inledande arbetet på den här alla lämnat Wikipedia. Men någonstans borde vi väl finna någon som kan hjälpa oss hantera orankade taxa? Vi kan ju inte på förhand veta vilka "lediga" XXX i "unranked_XXX" (se ovan) det finns i ett givet anrop av Taxobox; som det är nu verkar det som att vi inte kan vara säker på att kunna lägga in ett orankat taxon utan att det blir namnkonflkter, och det är helt oacceptabelt med tanke på den stora mängden artiklar det är fråga om. Däremot tror jag behovet av en skicklig taxonom här minskat något – kan inte ens Artdatabanken komma på något namn för taxonet utan kallar det "Ranglös" kan vi nog inte hoppas på att lyckas bättre. Vi kan ju inte bara hitta på något namn! Nej, den väg vi kan välja måste nog på något sätt gå genom Taxoboxen. / Ternarius_D 4 maj 2020 kl. 23.31 (CEST)[svara]

Borde vi ha en sån för allt lsjbot-skräp som är för omfattande för manuell rättning? Man behöver inte leta länge för att hitta sånt: Grenfåfoting, fr:Paul Remy (zoologiste)#Liste des taxa décrits. --Caztorp (diskussion) 16 maj 2020 kl. 11.00 (CEST)[svara]

För sådant som behöver städas när det gäller "alla platser" finns Wikipedia:Projekt alla platser-städning. Om det finns ett motsvarande behov för "djur" kan vi skapa projektsidan Wikipedia:Projekt djur-städning. Men annars kanske den här sidan kan vara en startpunkt för att ta upp och diskutera lämplig lösning för de problem som du har hittat bland robotskapade djurartiklar och som kan behöva robothjälp för att åtgärdas.

--Larske (diskussion) 16 maj 2020 kl. 11.35 (CEST)[svara]

Jag mallade några med ifrågasatt Kategori:Artiklar med ifrågasatta uppgifter 2019-02 innan jag uppmanades väda mig hit. --Caztorp (diskussion) 16 maj 2020 kl. 12.32 (CEST)[svara]

@Caztorp: Skulle du kunna förklara, för oss som inte kan franska, vad galenskaperna i Grenfåfoting består? Jag kan inte omedelbart hitta något anmärkningsvärt, men det kan självfallet bero på att jag inte begriper mycket av den franska artikeln. Annars har jag upplevt just Lsjbot:s djurartiklar som påtagligt värdefulla. Långtifrån fullödiga, givetvis, men som oftast värdefulla basartiklar för att konstruera en fullständig artikel. Undantag kan givetvis finnas, antalet artiklar är påtagligt stort. / Ternarius_Disk 16 maj 2020 kl. 12.41 (CEST)[svara]

Esprit Alexandre Remy var en botanist som dog 1893. Den franska artikeln listar Paul Remy som auktor för Allopauropus cuenoti. Mycket sånt här har jag redan fått robothjälp med. Gäller förstås över hela biologiområdet.--Caztorp (diskussion) 16 maj 2020 kl. 12.49 (CEST)[svara]

Det borde väl gå att med bot ändra auktor i de artiklar där "mångfotingart" förekommer från Esprit Alexandre Remy till Paul Remy, i brödtexten och i taxoboxen? Eller vad tror du Larske? Sen är det nog inte så många till och dem kan vi ändra för hand. --AHA (diskussion) 16 maj 2020 kl. 14.24 (CEST)[svara]

(Redigeringskonflikt)

Mja, den franska artikeln angav namnet som Allopauropus (Decapauropus) cuenoti Remy, 1931, dvs Allopauropus anges som släktnamnet och Decapauropus som namnet på undersläktet. Det är inte alls ovanligt att undersläkten bryts ut och blir egna släkten (och givetvis även motsatsen, att flera släkten slås ihop till ett, med de tidigare släktnamnen som undersläkten). Dyntaxa, som listas som källa i den svenska artikeln, får betraktas som en tung källa, och de anger det vetenskapliga namnet till Decapauropus cuenoti, här med "(Remy, 1931)" som auktor. Se Art: Decapauropus cuenoti – grenfåfoting.

Beträffande auktorn så var inte autorsbeteckningen i den svenska artikeln felaktig, den är verkligen Remy, 1931, men det fel Lsjbot gjorde var att ange fel förnamn, "Esprit Alexandre" istället för "Paul Auguste". Det är naturligtvis olyckligt, boten borde ha bättre koll (alternativt strunta i att hitta personerna bakom auktorsbeteckningarna) med tanke på att den producerade så många zoologiska artiklar, men "Galenskaper" och "Lsjskräp"? Allting stämde ju i artikeln, med undantag för auktorns förnamn. Som din franska artikel konstaterar levde han mellan 1894 och 1962 (det antar jag i alla fall "Servance, 7 novembre 1894 – Makokou, 19 mars 1962" skall betyda – min franska är som sagt usel), var uppenbarligen zoolog, och beskrev Decapauropus cuenoti, låt vara under ett annat släktnamn. Är inte då "Galenskaper" och "Lsjskräp" väl starkt?

Det har blivit något av en sport numera, att kasta allsköns skräp och skällsord på Lsj, och jag är själv besviken att zoologibotarna, som jag haft sådan nytta av, följdes av geografibotarna, som verkligen var inget vidare. Men jag har som sagt haft rejäl nytta av zoologibotarna. Jag vill inte förhäva mig, men jag tror att en del här på svwp känner mig genom mina relativt många, om än ganska korta, artmonografier om framför allt bin. Det hade bara blivit en bråkdel av dem, om jag inte haft hjälp av Lsjbot. / Ternarius_Disk 16 maj 2020 kl. 14.39 (CEST)[svara]

En spade är en spade och skräp är skräp, därför kallar jag det för det. Den största lärdom jag dragit sen jag började röra mig här på wikipedia är att man inte kan lita på det som står här. Tråkigt, men så är det. Att det bara är "små" saker som knappt märks gör inte saken bättre, snarare tvärtom. För hur ska man veta var gränsen går mellan det tillförlitliga, och allt småskräp? --Caztorp (diskussion) 16 maj 2020 kl. 14.51 (CEST)[svara]

Jag tänkte att det just var det felaktiga auktorsnamnet som vi skulle diskutera här. Låt oss fokusera på hur vi bäst löser just detta problem så kan diskussioner om wikipedias fördelar och nackdelar, eller eventuella för och nackdelar med Lsj:s bot föras någon annanstans, om det är ok med er andra? Vänligaste --AHA (diskussion) 16 maj 2020 kl. 14.56 (CEST)[svara]

Det är full möjligt att med bot ändra namnet på auktorn. Det som behövs är som vanligt i sådana fall exakta uppgifter om

1. En avgränsning av vilka artiklar som ska ändras. Här är kategoritillhörigheter ofta bra att använda.
2. En beskrivning, i minsta detalj, av hur de ska ändras.

Sen är det bara att exekvera.

I det här fallet finns det 233 länkar till Esprit Alexandre Remy. Av dessa finns

• dessa 184 artiklar i kategoriträdet Kategori:Robotskapade djurartiklar
• dessa 49 artiklar i kategoriträdet Kategori:Robotskapade växtartiklar fördelade på olika underkategorier.

Är det någon eller båda av dessa artikelmängder som är svaret på punkt 1 ovan, eller krävs det en finare avgränsning?

När det gäller punkt 2, är det kanske de här ändringarna som ska göras

• [[Esprit Alexandre Remy]] → [[Paul Auguste Remy]]
• [[Esprit Alexandre Remy|Remy]] → [[Paul Auguste Remy|Remy]]

Finns det några andra fall eller några undantag? --Larske (diskussion) 16 maj 2020 kl. 16.00 (CEST)[svara]

Är det bara denna enda auktor som behövs ändras? Som jag uppfattade Caztorps inlägg vill han ändra över hela biologiområdet. Det är hur som helst rimligt - omfattar problemet många auktorer, lär inte någon halvmanuell ändringsmetod räcka till. Då måste vi på något sätt automatisera processen med att tala om för boten vilken sträng det är som skall ändras. Finns det något editeringsspråk som är bra på stränghantering, dvs både sökning och editering av strängar? I så fall borde det väl kunna lösa sig lätt. I annat fall är problemet större, det medges. Oavsett vilket, så vore väl ett första steg att ta reda på problemets omfattning. Då kan vi konstatera två ting: Dels att vissa auktorer är entydiga, utan några alias. Artiklar med sådana auktorsnamn behöver inte ändras. Dels att många Lsjbot-artiklar använder konstruktionen med (exempel) "auktor = [[Remy (auktor)|Remy]]", och så kompletteras det hela med en artikel Remy (auktor), där de olika, möjliga auktorerna finns uppradade. Sådana artiklar behöver ju inte heller ändras, däremot bör auktorsartikeln ses över, men det är ett betydligt mindre jobb. För att få en överblick av situationen, skulle vi då inte kunna använda den här metodiken:

1. Ta fram en lista över alla Lsjbot-skapade artiklar (det bör väl inte vara så svårt? De är väl i de flesta fall kategoriserade?)
2. På något sätt lista artiklarna med artikelnamn och auktorsbeteckning (vilket i alla fall för mig verkar litet krångligare. Men nog går det att lära en bot att skriva ut villkorade strängar?)
3. Analysera listan manuellt för att se hur stort problemet är, hur många artiklar det är som behöver ändras.

Jag är medveten om att det här är en rent teoretisk modell, och ingen lösning. Men nog vore det bra om vi först fick en överblick över problemets omfattning? Jag tycker det är litet onödigt att måla fan på väggen innan vi vet om det över huvud taget finns någon fan att måla upp, och i så fall hur stor den är. / Ternarius_Disk 16 maj 2020 kl. 16.27 (CEST)[svara]

Jag håller med om att det är bra med en överblick över problemets omfattning.

• Det finns 918 149 artiklar i kategoriträdet Kategori:Robotskapade djurartiklar
• Det finns 308 370 artiklar i kategoriträdet Kategori:Robotskapade växtartiklar
• Det finns 1 331 321 artiklar som använder mallen {{Taxobox}}

Det skulle alltså bli väldigt långa listor. För att ge ett svar på frågan om "hur stort problemet är" skulle man kunna göra som våra opinionsundersökningsföretag gör och betrakta ett slumpmässigt urval. Genom att analysera kvaliteten på till exempel 1 000 slumpmässigt valda Taxobox-artiklar kan man få en bra uppfattning om problemets omfattning. Är det 0, 1, 10 eller 100 av dessa artiklar som fel auktor i Taxoboxen?

Jag har gjort en tabell över 1 000 slumpmässigt valda Taxobox-artiklar med följande information per artikel:

• Länk till svwp-artikeln
• Värde på parametern regnum (Rike) i Taxoboxen
• Värde på parametern taxon i Taxoboxen
• Värde på parametern taxon_authority (Auktor) i Taxoboxen

om någon känner för att granska detta urval till någon del. Om tabellen inte sorteras på något sätt är även till exempel de 100 första artiklarna i den slumpmässiga och om det inte skulle finnas ett enda fel vad gäller auktor kan man förmodligen avbryta granskningen långt tidigare än att granska alla 1 000 artiklarna.

Tabellen finns i Sandlådan.

--Larske (diskussion) 16 maj 2020 kl. 20.13 (CEST)[svara]

För Sturmiopsis setifrons kan jag lämna samma kommentar som jag skrev på Diskussion:Carcelia keiseri. --Caztorp (diskussion) 16 maj 2020 kl. 20.33 (CEST)[svara]

En genomgång av auktorsbeteckningarna visar att 256 st är av typen "[[XXX (auktor)]]", dvs en länk till en artikel "[[XXX (auktor)]]" med auktorsnamn. Tråkigt att de inte var fler. Väldig spridning på auktorerna också, men något annat var väl knappast att hoppas på. / Ternarius_Disk 16 maj 2020 kl. 20.42 (CEST)[svara]

Har inte gjort en fullödig koll men för Xanthopiodus hiekei och Chrysocharis phytomyzivora matchar inte förnamnen med källistan. --Caztorp (diskussion) 16 maj 2020 kl. 20.59 (CEST)[svara]

Tor Karling var turbellariolog: Axiutelga aculeata. --Caztorp (diskussion) 16 maj 2020 kl. 22.02 (CEST)[svara]

Eumenes brunneus, Duane ska vara Dwight. Pleurocerina longicornis, kanske inte fel direkt, men ska man länka namnet är det Otto Kröber. --Caztorp (diskussion) 17 maj 2020 kl. 09.18 (CEST)[svara]

Geotrogus editorum, sonen Paul de Peyerimhoff de Fontenelle^(en). --Caztorp (diskussion) 17 maj 2020 kl. 09.48 (CEST)[svara]

Catocala grisatra, Lincoln Pierson Brower var fem år gammal 1936. Auburn Edmund Brower (1898-1994) pysslade med Catocala. --Caztorp (diskussion) 17 maj 2020 kl. 11.10 (CEST)[svara]

Brachythecium subrutabulum, bryologen August Jaeger trots att han bara levde till 1877.[10] --Caztorp (diskussion) 17 maj 2020 kl. 13.35 (CEST)[svara]

Neobrachychthonius magnus, Manfred Moritz [11] (Neobrachychthonius nov. gen.) --Caztorp (diskussion) 17 maj 2020 kl. 19.54 (CEST)[svara]

Chaetonotus lunatospinosus, M. Balsamo enligt GBIF, så Maria Balsamo? --Caztorp (diskussion) 17 maj 2020 kl. 20.36 (CEST)[svara]

Larske Här ovan skrev jag att det vore bra att först fokusera på Kategori:Fåfotingar men utifrån det jag har kollat upp så går alla 184 artiklar i kategoriträdet Kategori:Robotskapade djurartiklar att ändra. Dvs [[Esprit Alexandre Remy]] → [[Paul Auguste Remy]] & [[Esprit Alexandre Remy|Remy]] → [[Paul Auguste Remy|Remy]] Vänligaste --AHA (diskussion) 16 maj 2020 kl. 16.35 (CEST)[svara]

 Utfört --Larske (diskussion) 16 maj 2020 kl. 20.40 (CEST)[svara]

Utmärkt Larske! Tack! --AHA (diskussion) 17 maj 2020 kl. 11.02 (CEST)[svara]

Hej Caztorp! Väldigt bra att du går igenom felaktig auktorer. Jag tänker att det skulle vara enklare för exempelvis Larske att rätta till felen som du lade upp det lite mer systematiskt. Ett förslag är:

• Kategoriträdet Kategori:Robotskapade bladmossartiklar: ändra [[Georg Friedrich von Jaeger]] → [[August Jaeger]] & [[Georg Friedrich von Jaeger|Jaeger]] → [[August Jaeger|Jaeger]]

Vänligaste --AHA (diskussion) 17 maj 2020 kl. 14.05 (CEST)[svara]

Grejen är att jag inte vet vilket källkrav man ska ställa. Ibland kan man visa att något är fel, utan att vara helt hundra på vad som är rätt. --Caztorp (diskussion) 17 maj 2020 kl. 14.10 (CEST)[svara]

Och det handlade ju främst om att fastställa omfattningen av problemet så här inledningsvis. --Caztorp (diskussion) 17 maj 2020 kl. 14.17 (CEST)[svara]

@AHA: Det finns som genomgången ovan har visat, drygt 1,2 miljoner botskapade djur- och växtartiklar. Även om, utgående från stickprovet om 1000 artiklar, c:a 25% länkar till en artikel av typen "Xxx (auktor)", där vi inte behöver kolla själva djur(växt)artikeln, har vi fortfarande nästan en miljon artiklar att gå igenom. Det finns självfallet flera dubletter bland dem, alltså artiklar med samma auktorsbeteckning, men mängden kan ändå visa sig för omfattande att gå igenom manuellt. Exempelvis, som Caztorp skriver, kan vi sitta med flera möjliga auktorsnamn där vi inte vet vilket som är det rätta. Då måste vi nog nöja oss med någon bothanterad lösning, som t.ex. att bara behålla auktorsbeteckningen och ta bort länken (eller namnförtydligandet) till någon artikel om auktorn. I så fall kan något systematiserande av ändringsarbetet visa sig vara ett onödigt extraarbete. / Ternarius_Disk 17 maj 2020 kl. 17.01 (CEST)[svara]

Visst är det så Ternarius Men samtidigt känns det som onödigt arbete att hitta fel, som går att rätta med bot - men presentera det så otydligt att det inte åtgärdas. Även i fallen där det inte finns en känd auktor så är det ju en lätt sak att åtgärda en felaktig länk till text som inte länkar alls. --AHA (diskussion) 18 maj 2020 kl. 08.47 (CEST)[svara]

Som Caztorp påpekade är det här främst ett försök att fastställa omfattningen av problemet. Då är det kanske bättre att snabbt få en överblick av vilka feltyper det finns än att åtgärda dem, speciellt när vi ännu inte fastställt vilket sätt att åtgärda som är bäst? / Ternarius_Disk 18 maj 2020 kl. 09.06 (CEST)[svara]

Som sagt, jag har bara kommenterat de enskilda fallen i tabellen, som var önskemålet, inte försökt identifiera hur vanligt förekommande samma fel är. Caztorp (diskussion) 18 maj 2020 kl. 09.51 (CEST)[svara]

Så har jag också uppfattat dina rapporter. Det vore därför intressant om rapporterna om hittade fel kompletterades med en uppgift av hur många av de 1 000 artiklarna i stickprovet som har gåtts igenom. Jag räknar till 11 artiklar som du Caztorp har rapporterat de senaste två dagarna och även om alla 1 000 artiklarna är granskade är det ett förskräckande resultat. Om det är cirka 1,1 procent av de robotskapade växt- och djurartiklarna som har felaktiga auktorer angivna kan vi uppskatta det totala antalet artiklar som behöver korrigeras på ett eller annat sätt till 14 000–15 000 fördelat på ett stort antal olika auktorer.

--Larske (diskussion) 18 maj 2020 kl. 09.55 (CEST)[svara]

Jag har inte gått systematisk tillväga. Jag har tittat på 152 artiklar för att hitta de här ovan. Då har jag medvetet valt bort dem med rödmarkerade grensideauktorer. Märk väl att det inte innebär att de övriga är okej, jag har bara puttrat runt till de mer lätthittade felen. --Caztorp (diskussion) 18 maj 2020 kl. 19.03 (CEST)[svara]

Nu bortgår visserligen, som jag påpekade ovan, c:a 25% där auktorsbeteckningen i stället för en specifik auktor länkar till en artikel av typen "Xxx (auktor)". Men även med det i åtanke skulle vi alltså få omkring 11 000 artiklar att åtgärda, och det är givet att det inte går att göra manuellt. Vi måste alltså få till någon form av bothantering. Denna lär bli enklare om det distinkta antalet auktorer är litet, då kan vi använda oss av en enklare bot där ändringsparametrarna är fasta för varje botanrop. Nu är det väl inte det intryck jag fått av stickprovet, och då måste vi kanske fråga oss om vi inte måste ta till en grövre bothantering. Exempelvis helt ta bort personnamnen för auktorerna och bara behålla de officiella auktorsbeteckningarna. / Ternarius_Disk 18 maj 2020 kl. 10.12 (CEST)[svara]

Om det är 25 procent av de 1,3 miljoner artiklarna som inte bör räknas med för att de har en speciell typ av länk, så är det väl även 25 procent av artiklarna i stickprovet som bortgår. Men då har Caztorp hittat 11 fel i ett stickprov på 750 artiklar vilket gör att andelen med fel i stickprovet inte längre är 1,1 procent utan närmare 1,5 procent (av de som inte har länk av den speciella typen). Så uppskattningen av det totala antalet artiklar som behöver korrigeras tror jag därför inte påverkas av dessa 25 procent som bortgår.

--Larske (diskussion) 18 maj 2020 kl. 10.38 (CEST)[svara]

Det stämmer iofs, mea culpa. Men låt oss inte bråka om den saken, det viktigaste är väl ändå att felen är för många för att någon manuell rättning är praktiskt möjlig? Så frågan är: Hur fortsätter vi? / Ternarius_Disk 18 maj 2020 kl. 10.45 (CEST)[svara]

Alla fel har någon källa och kanske det är en kartläggning av källorna som behövs.

Jag vet inte vilka källor som ligger till grund för uppgifterna om auktor(er) på de av Lsjbot skapade sidorna, men vi kan förutsätta att Lsjbot inte har skapat någon information "från ingenting". Däremot kan information från olika källor ha kombinerats, till exempel översättning av auktorsnamnet (förkortningen) till den fullständiga namnet, på ett felaktigt sätt. Men även en sådan översättning måste basera sig på någon information. Och om den informationen går att finna kan den kanske vara till hjälp för en systematisk korrigering av felaktigheter.

• Hur har sidorna i kategorin Kategori:Listor över auktorsförkortningar använts?
• Kan sidan Användare:Lsjbot/COL-Auktorer ge någon hjälp att hitta fel?
• Dito för Användare:Lsjbot/Auktorindex
• Dito för Användare:Lsjbot/Auktorskod
• Dito för Användare:Lsjbot/Authorfork2

Kan vi få någon hjälp från Wikidata när det gäller auktorsnamn (botanik) (P428) och auktorsförkortning (zoologi) (P835)?

• Länk till fråga som ger en lista över (just nu 5 806) auktorsnamn (botanik) (P428) med tillhörande person och vederbörandes födelse- och dödsår samt länk till eventuell artikel i svwp.
• Länk till fråga som ger en lista över (just nu 1 967) auktorsförkortning (zoologi) (P835) med tillhörande person och vederbörandes födelse- och dödsår samt länk till eventuell artikel i svwp.

Kanske 11 fel är ett lite för litet underlag för att klassificera felen i olika typer som till exempel

• "rätt auktorsnamn men fel personnamn" (alltså översättningsfel),
• "rätt auktor och personnamn, men fel länk" (alltså artikeln beskriver någon annan)
• "auktorsnamn och personnamn hör ihop, men det är fel auktor för denna art"
• "orimligt årtal för publicering" (före auktorns födelse eller långt efter auktorns död)

och liknande.

Säg bara till om ni vill ha ytterligare stickprov i samma eller någon annan form, jag trodde ingen skulle orka granska ens 1 000 artiklar.

--Larske (diskussion) 18 maj 2020 kl. 13.46 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ En viss släpphänthet i användningen av auktorsförkortningar kan man skönja i de olika databaserna. För att ta exemplet med Jaeger här ovan: i länken jag anger skrivs "Brachythecium subrutabulum (Müll. Hal.) A. Jaeger" medan andra bara hängt på efternamnet:[12] [13]. I den här listan[14] står han både som A. Jaeger och A.Jaeg. Från den listan tar jag exemplet "Breutelia tomentosa (Brid.) A. Jaeg. and Sauerb." Det skrivs "Breutelia tomentosa (Sw. ex Brid.) A. Jaeger" på theplantlist.org. Att skapa en algoritm som hanterar detta utan att det blir fel verkar övermänskligt. Fast jag vet ju inte vilka databaser lsjbot använt, kanske har han identifierat de högkvalitativa. --Caztorp (diskussion) 18 maj 2020 kl. 18.40 (CEST)[svara]

I kategorin Kategori:Robotskapade fjärilsartiklar finns 128 artiklar som länkar till Rudolf Pinker 2. Det kan ändras till Rudolf Pinker. --Caztorp (diskussion) 20 maj 2020 kl. 20.26 (CEST)[svara]

 Utfört --Larske (diskussion) 20 maj 2020 kl. 20.56 (CEST)[svara]

larske och Caztorp - tyvärr tror jag att detta är två olika personer. Rudolf Pinker (1905–1987), som främst var verksam inom Lepidoptera, hade en farfar som också bar namnet Rudolf Pinker, och som var aktiv entomolog främst inom Coleoptera. --AHA (diskussion) 27 juni 2020 kl. 15.55 (CEST)[svara]

Alla länkarna ligger i fjärilsartiklar, förhoppningsvis har det blivit rätt. För Farfar/sonson borde årtal ge en ledtråd för den som vill stickprovskolla. Hursomhelst är Rudolf Pinker 2 inte ett bra artikelnamn. --Caztorp (diskussion) 27 juni 2020 kl. 16.24 (CEST)[svara]

---

Det bör vara riskfritt att ändra alla länkar till botanikern John Fraser (Fras.) (1750-1811) via omdirigeringen John Fraser botaniker till marinbiologen Charles McLean Fraser (1872-1946)[15] när det handlar om Cnidaria. 219 träffar:[16] Skillnaden i levnadsår mellan de båda gör att man snabbt kan stickprovskolla ett tjogtal. --Caztorp (diskussion) 23 maj 2020 kl. 11.07 (CEST)[svara]

---

Félix Mesnil har inte namngivit några tvåvingar. Det har däremot Louis-Paul Mesnil (1904-1986)[17], det stora flertalet i Tachinidae (petscan, 798 i skrivande stund) Länkar i dessa artiklar kan skiftas:
[[Félix Mesnil|Mesnil]] ⇒ [[Louis-Paul Mesnil|Mesnil]]
och
[[Félix Mesnil]] ⇒ [[Louis-Paul Mesnil]].

Resterande handfull kan fixas manuellt.--Caztorp (diskussion) 28 juni 2020 kl. 12.14 (CEST)[svara]

 Utfört De 798 Tachinidae-artiklarna enligt ovan är nu uppdaterade med nya länkar.

--Larske (diskussion) 28 juni 2020 kl. 14.07 (CEST)[svara]

---

Endast 7 länkningar till John W. Funkhouser är korrekta[18] (förutom de som skall gå till hans hustru Anne, bl.a Phyllomedusa medinae[19]). De 368 felaktiga hittas alla i kategorin Kategori:Hornstritar och skall vara till Membracidae-specialisten William D. Funkhouser. [20] [21]. --Caztorp (diskussion) 5 juni 2020 kl. 16.43 (CEST)[svara]

 Utfört --Larske (diskussion) 5 juni 2020 kl. 17.17 (CEST)[svara]

---

Så gott som alla länkningar till mykologen och lichenologen Carroll William Dodge återfinns i tvåvingekategorierna Culicidae, Muscidae och Sarcophagidae (188 artiklar av 201) [22], specialområden för (Q89745638) [23]. Länkningarna kan tryggt ändras till den senare. Förmodligen skall några av de 13 återstående också ändras [24], men det är lätt gjort manuellt. --Caztorp (diskussion) 7 juni 2020 kl. 12.15 (CEST)[svara]

---

De 878 länkningarna till Cramer (auktor) kan alla ersättas av Pieter Cramer. Ingen av de fem arter av Argyrotaenia som Ashley Cramer beskrev i samarbete med Brown [25] finns på svwp. --Caztorp (diskussion) 27 juni 2020 kl. 15.35 (CEST)[svara]

Då blir det knas med årtalen. Se till exempel Abaeis nicippe där det står att den beskrevs år 1779, men Pieter Cramer dog 1776. Är det möjligt att beskrivningen inte publicerades förrän 3 år efter hans död?

--Larske (diskussion) 27 juni 2020 kl. 15.53 (CEST)[svara]

Både en och fr har honom som auktor i det exemplet. Det kanske är på gränsen tidsmässigt för att man utan vidare ska svälja det, men jag tror det är möjligt om publiceringen gjorts *in* någonting, kanske i samarbete med någon. Mer input någon, jag hittar ingen publikation. --Caztorp (diskussion) 27 juni 2020 kl. 16.10 (CEST)[svara]

Som framgår av den här sökningen finns det årtal mellan 1775 och 1782 och de flesta är efter 1776. Jag avvaktar ytterligare synpunkter innan jag ändrar på länkarna. --Larske (diskussion) 27 juni 2020 kl. 16.41 (CEST)[svara]

Det kan handla om De Uitlandsche Kapellen och en:Caspar Stoll. --Caztorp (diskussion) 27 juni 2020 kl. 16.48 (CEST)[svara]

Första bilden i bildgalleriet i Saletara liberia är hämtad ur det verket. Volym tre från 1779. 1775-1782 är giltiga årtal [26]. --Caztorp (diskussion) 27 juni 2020 kl. 17.09 (CEST)[svara]

OK, då är det nog inget problem. Hur ska det vara med länktexterna, ska det vara oförändrat "Cramer" i såväl brödtexten som i taxoboxen, eller hade han något annan "form" på sitt auktorsnamn?

--Larske (diskussion) 27 juni 2020 kl. 20.17 (CEST)[svara]

Hela namnet Pieter Cramer i brödtexten och bara efternamnet (Cramer=auktorsnamnet) i boxen tror jag blir bra, så brukar det se ut.--Caztorp (diskussion) 27 juni 2020 kl. 21.36 (CEST)[svara]

 Utfört, med undantag för Raphia coloradensis, som enligt artikeln "beskrevs 1886", 110 år efter Pieter Cramers död. Om den trots detta ska ändras kan du kanske göra det manuellt. --Larske (diskussion) 27 juni 2020 kl. 23.18 (CEST)[svara]

Tack Larske! Undantaget handlar om en herre vid namn Putnam-Cramer (Putnam-Cramer AW (1886) Two new varieties of noctuids. Entomologica Americana 2: 1–142) Jag har ändrat i två artiklar. Det lär inte finnas fler; här räknas han upp bland flera som ett "one-hit-wonder" (fast felstavad).--Caztorp (diskussion) 28 juni 2020 kl. 07.39 (CEST)[svara]

Flyttad till Wikipedia:Faktafrågor#Rådjur och rävar. /Ascilto (diskussion) 29 maj 2020 kl. 00.09 (CEST)[svara]

Moafåglar är en grupp utdöda jättefåglar från Nya Zeeland. Liksom de flesta andra språkversioner har vi en artikel om dem. Vi har vidare artiklar om Mindre moafåglar och Jättemoafåglar.. Det som verkar ha har blivit fel, är att en:Moa eller no:Moafamilien interwikilänkar till "Mindre moafåglar" och inte till "Moafåglar". Vad som är ordning och familj för dessa djur kan säkert variera mellan olika framställningar. Jag menar dock att de den svenska överordnade artikeln om gruppen bör länka till motsvarande artiklar på andra språk. Jag ser för dålligt för att kunna ordna upp i detta och ber däför om hjälp. Roufu (diskussion) 5 juni 2020 kl. 18.26 (CEST)[svara]

@Roufu: @AHA: @Silltruten: Wikidatakrånglet har jag fixat så att ordningen och familjerna är rätt ihopkopplade. Att familjen jättemoafåglar (Dinornithidae) och släktet Dinornis endast har ett Wikidataobjekt är ok då släktet Dinornis är ensam i familjen. Någon med bättre kunskaper på norska kan hänvisa skribenterna där att de felaktig kallar artikeln om ordningen Dinornithiformes för "Moafamilien" som de räknar till ordningen strutsfåglar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 6 juni 2020 kl. 09.22 (CEST)[svara]

Tack för insatsen. Det finns flera sätt att klassificera djur, men bara ett uttrycker den genetiska släktskapen, och det kräver i allmänhet fler kategorier än dem som Linné föreskrev. Att räkna moafåglarna till en ordning strutsfåglar har en gång varit naturligt, men blir idag som att räkna valfienn till fiskarna. Å andra sidan följer inte mänskligt språk kladistikens släktskapsscheman, och vi har lov att se likheten med strutsarna, trots att den inte är genetiskt betingad. I spänningen mellan olika begreppssystem får vi göra så gott vi kan, både inom och utanför biologin Roufu (diskussion) 6 juni 2020 kl. 11.27 (CEST)[svara]

Släktet Pelodytes förefaller ha dåligt stöd för trivialnamnet slamdykare. Det ger bara ett 50-tal träffar på Google, främst från djuraffärer och terrariehobbysajter, men inga tunga källor. De två ingående arterna med svenska trivialnamn, iberisk slamdykare (Pelodytes ibericus) och prickig slamdykare (Pelodytes punctatus) har inte heller något tungt stöd för sina trivialnamn. Enligt ”SJVFS 2019:15 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby”. Statens jordbruksverks författningssamling. 28 mars 2019. https://lagen.nu/sjvfs/2019:15. Läst 10 juni 2020.  kallas Pelodytes punctatus för persiljegroda på svenska. Varken Pelodytes ibericus eller släktet nämns med några trivialnamn där.

Inte heller Finlands artdatacenter anger något svenskt trivialnamn för någon Pelodytes-art ([27]), inte ens för Pelodytes punctatus.

Däremot går det som sagt att hitta namn innehållande "slamdykare" från diverse hobbysajter på Google.

Mitt förslag är, att vi flyttar artiklarna slamdykare och iberisk slamdykare till sina vetenskapliga namn. Omdirigeringssidorna bör ligga kvar, eftersom de uppenbarligen går under de namnen bland akvariehobbyister. Motsvarande ändringar bör även göras i artiklarna. Artikeln prickig slamdykare kan ligga kvar, men även där anser jag att texten bör uppdateras. Som jag tidigare har hävdat vid liknande situationer, tycker jag att vi har ett ansvar för att inte sprida föreställningen att hobbyartade eller kommersiella namn skulle vara några officiella svenska trivialnamn. Många natursajter tar efter oss, i tron att "står det på Wikipedia är det sant". / Ternarius_Disk 10 juni 2020 kl. 04.18 (CEST)[svara]

Då "Persiljegroda" faktiskt är det enda dokumenterade svenska trivialnamnet, har jag nu flyttat "prickig slamdukare" dit (givetvis med omdirigering från det gamla namnet + omnämnande i texten. Det är ju ändå ett förhållandevis vanligt namn i hobbykretsar). Som källa till trivialnamnet har jag använt SJVFS 2019:15 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. Det är inte en källa jag skulle rekommendera för arter med utbredning i det svenska språkområdet, där har vi Artdatabanken och Finlands artdatacenter, men de tar ju inte upp "utrikiska" arter. Beträffande de två andra arterna vill jag nog ha en diskussion om hur de bör namnges. Jag anser, som tidigare, att vi där bör använda det vetenskapliga namnet och inte diverse kommersiella "hitte-på-namn". Samtidigt har det hänt flera gånger att artiklar som jag ändrat på det sättet har ändrats tillbaka av andra, med motiveringen att "det finns minsann ett svenskt namn" (och med det menas vanligen något som den ändrande sett i den lokala zoobutiken). Därför vore det bra att ha en diskussion att hänvisa till. / Ternarius_Disk 12 juni 2020 kl. 11.34 (CEST)[svara]

Jag är för att ha svenska namn som huvuduppslag om ett svenskt namn finns. Men som du skriver måste det svenska namnet givetvis vara källbelagt. Om det inte är källbelagt, eller det är tveksamma källor, är det bättre och okontroversiellt att ha det vetenskapliga namnet som huvuduppslag, tycker jag. Artdatabanken och Jordbruksverket är trovärdiga källor, samt hävdvunna namn, t.ex. i Nationalencyklopedin, och vissa inom sitt områdes inflytesrika organisationers officiella namnlistor, som SOF:s för fåglar, fungerar bra som källor. När det gäller zoohandelns namn är det kanske en gråzon, men vissa handelsnamn sätter sig med tiden. Finns det belagt i ett par böcker på svenska tycker jag det går att använda. Men en skylt i en zoobutik räcker så klart inte. Så flytten till persiljegroda var bra, för de andra två är min åsikt att går de svenska namnen inte att belägga bra, så kan de flyttas till sina vetenskapliga namn. Höstblomma (diskussion) 13 juni 2020 kl. 08.12 (CEST)[svara]

Jag har tittat litet närmare på varför de tre artiklarna fick namnet "slamdykare", och resultatet är minst sagt pinsamt. Den första artikeln med det namnet visade sig vara Prickig slamdykare (dvs Persiljegroda), som lades upp den 9 augusti 2008 kl. 19.39‎ av, och här kommer det riktigt pinsamma, mig själv. Det är alltså jag som är upphovet till det oetablerade namnet. Hur och vad jag tänkte när jag skrev artikeln minns jag inte längre, det var ju ändå nästan 12 år sedan. Det fanns inga svenska länkar i artikeln när jag lade upp den, de kom senare, så jag kan inte ha fått namnet från någon svenskspråkig, populärvetenskaplig författare, som ägnat sig åt att hitta på egna trivialnamn (tyvärr rätt vanligt). En googling på svenska förekomster av det vetenskapliga namnet för persiljegroda, Pelodytes punctatus, ger 30 träffar, och frånsett de som är uppenbara kopior av vår artikel, nämner ingen namnet "slamdykare". När jag funderat väldigt på det, lyckas jag få fram ett mycket vagt minne av att jag sett det i någon bok jag lånat på biblioteket, som varit översatt två gånger, sista gången från engelska till svenska. "Slamdykare" skulle då vara ett hitte-på-namn av den sista översättaren. (På den tiden hade jag inte riktigt klart för mig hur vanligt ett sådant beteende är.) Bokens fakta skulle ha varit för magra för att jag skulle vilja använda den som källa. Det här är emellertid ett väldigt vagt minne, och jag är långtifrån säker på att jag inte lyckats inbilla mig att det var på det sättet. Jag har nämligen kommit på mig själv i andra sammanhang med att "tillverka" falska minnen av avlägsna händelser, minnen som andra omständigheter visat omöjligtvis kunde vara sanna.

Men tillbaka till termens grad av etablering. Självfallet accepterar jag som du etablerade svenska trivialnamn. Jag skulle exempelvis aldrig komma på idén att döpa om ekorre till Sciurus vulgaris, eller rödräv till Vulpes vulpes. Jag gjorde emellertid en noggrannare googling som gav vid handen att inslaget hobbysajter var mycket mindre än vad jag först uppfattade. Google ger 16 träffar för Iberisk slamdykare, och 20 för prickig slamdykare. Förutom på en terrariesajt terrariedjur.se som förekom rätt ofta, våra egna sidor och träffar som är kopior av dessa, hittar jag bara träffar för en mystisk bok, "Stjärtlösa Groddjur", där "Källa Wikipedia" anges som författare. Boken saluförs tydligen inte av någon internetbokhandel. Kan det vara Wikibooks de far efter? Alltnog, jag tycker det är rätt klart att namnen inte är etablerade. "Slamdykare" enbart gav givetvis något fler träffar, men inte mer än 30. Bortsett från en tävling i Forskning och Framsteg, där begreppet förekom som ett felaktigt svarsalternativ i en tävling om namn på groddjursordningar, så var träffarna av samma typ som de för de två andra sökalternativen. Jag ser därför inte heller "slamdykare" som något etablerat begrepp.

Men pinsamt var resultatet - anmäler mitt eget misstag... / Ternarius_Disk 13 juni 2020 kl. 18.15 (CEST)[svara]

Vi har en artikel Snäckätande asbagge (Phosphuga atrata). Jag anser inte det finns belägg till att det svenska namnet är ett vedertaget trivialnamn. Varken Artdatabanken eller Finlands artdatacenter anger något svenskt trivialnamn för arten. "Snäckätande skalbagge" förekommer i en av artikelns källor, ett nästan 30 år gammalt, populärvetenskapligt verk (Åke Sandhall (1991) Småkryp), och jag har hittat det i en inventering, utförd av Skövde Naturskyddsförening. På Google förekommer namnet i 44 träffar, förutom den nämnda inventeringen främst i ett antal personliga bloggar och Wikipediakloner. Jag ser inte att det motiverar "Snäckätande asbagge" som namn; däremot kan namnet givetvis få ett omnämnande i artikeln, och även omdirigera dit. Några synpunkter? / ^Ternarius_Disk 11 augusti 2020 kl. 15.37 (CEST)[svara]

Jag tänker att Sandhalls böcker är lite klassiska och allmänt spridda så att namn från dem är acceptabla, men att Dyntaxa är en högre auktoritet. Kanske kommer ett svenskt namn för denna art rekommenderas av Dyntaxa, men vem vet när? I avvaktan på det kan det vetenskapliga namnet användas om det finns frågetecken kring hur vedertaget ett namn är. Höstblomma (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 15.34 (CEST)[svara]

Jag börjar få lätt huvudvärk av snäckornas systematik.. Problemen är främst mellan klass och familj, dvs ordningar som skiljer sig mellan olika källor. Borde vi göra som på enwp och ange dem som orankade grupper i taxoboxen? Höstblomma (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 15.57 (CEST)[svara]

Nu är jag långtifrån någon molluskexpert, men jag konstaterar att det står i artikeln Snäckor (tyvärr utan källa): "En internationell godkänd systematik är tills vidare inte bestämd. Det finns flera olika system bredvid varandra." Då kan det nog vara lämpligt att göra som du föreslår. / ^Ternarius_Disk 21 augusti 2020 kl. 02.34 (CEST)[svara]

Jag ska kolla på om det verkar möjligt att göra det med bot. Tar nog ett tag innan precist förslag. Med tanke på den stora mängden artiklar är det väldigt omfattande att göra "för hand". WoRMS verkar vara mest moderna av enkelt tillgängliga källor, men även att få våra artiklar att följa WoRMS kräver ändringar på många nivåer, om man önskar konsekvens. I något fall, dock ännu ej tydligt angående snäckor, har jag sett att WoRMs verkar vara den källa som är den avvikande när gäller en organism (det var ögonkorall). Tack för respons om detta. Höstblomma (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 12.38 (CEST)[svara]

Jag har nyligen fixat litet länkar i Lista över hajsläkten och arter, och tittat extra noga på Glyphusarterna. Jag hittade då vissa skillnader mellan det artikel- och kategoriträd vi (d. v. s. främst Lsjbot) lagt in å ena sidan, samt både ovannämnda lista och Wikipedia:Projekt Djur/Lista över artnamn#Hajar å den andra. (Projekt djurlistan och den fristående listan verkar rätt lika.) Så småningom insåg jag att listorna emellanåt stämde bättre överens med källorna och engwikiartiklarna än vad vår artikelstruktur gjorde, och jag tror nu att jag har förstått ett problem (till) i Lsjbots upplägg. Boten verkar att ha lagt in omdirigeringssidor från synonymer till giltiga artnamn (vetenskapliga eller svenska), och det är ju mycket vettigt, när även synonymerna är giltiga. Emellertid verkar boten att ha behandlat "ogiltiga synonymer" (sådant som källor kan ange som misstag) på samma sätt som de giltiga; och i en del fall är binom ogiltiga som synonymer för en art, därför att de är giltiga namn på en annan art. Glyphis glyphis (en:Speartooth shark)) är ett exempel; vår sida omdirigerar till Glyphis fowlerae (en:Borneo river shark), men G. glyphis verkar att vara en helt giltig benämning på en giltig art. Jag träffade på flera andra liknande fall, exempelvis Centrophorus harrissoni (McCulloch, 1915) ("stumbladtandhaj", en:Dumb gulper shark), som är en omdirigeringssida till Centrophorus westraliensis (White, Ebert & Compagno, 2008) (en:Western gulper shark)

Om man tar fram iucnposten för C. westraliensis och expanderar Taxonomy in detail, så får man följande rimliga förklaring till det andra exemplet:

"White, Ebert, and Compagno (2008) described the Western Gulper Shark (Centrophorus westraliensis) in 2008, as it previously had been considered to be synonymous with Centrophorous harrissoni McCulloch, 1915."

Med andra ord är C. harrissoni en giltig artbeteckning sedan 1915, men däremot har en del hajar som tidigare ansågs tillhöra denna art år 2008 ombeskrivits som tillhörande det som nu uppfattas som en separat art, nämligen C. westraliensis. Förklaringen för G. glyphis och G. fowlerarae är förmodligen likartad, nämligen den att när Müller och Henle år 1839 beskrev arten glyphis (med ett senare ändrat släktnamn), så beskrev de även ett eller flera exemplar av vad som numera klassificeras som den separata arten G. fowlerae som tillhöriga arten glyphis.

Tittar man på synonymuppräkningarna som Lsjbot gjorde i respektive taxobox, så hittar man för G. fowlerae angivelsen

Glyphis glyphis (non Müller & Henle, 1839).

och för C. westraliensis

Centrophorus harrissoni (non McCulloch, 1915).

I båda fallen torde "non" (vilket ju är "inte" på latin) beteckna att den citerade klassificeringen var ett misstag, eller åtminstone att den angivna beteckningen inte är en giltig synonym.

Jag hoppas att jag har fattat problemet rätt. Jag vet inte hur utbrett det är; jag skulle gissa på att en inte helt försumbar andel av de 544 Hajsynonymerna är av den här typen; men när jag letade runt på måfå bland synonymer för andra taxa hittade jag däremot inga exempel.

1. Har jag gissat rätt vad avser sådana "ickesynonymer" som Glyphis glyphis och Centrophorus harrissoni, så att dessa i stället bör få riktiga artiklar?

2. I så fall: @Larske (m. fl.): Skulle det vara rimligt lätt att hitta och lista dessa "ickesynonymer", efter följande kriterier: En ickesynonym <n>

1. . är medlem i någon underkategori i kategoriträdet för Kategori:Biologiska synonymer, och
2. denna sida har skapats av Lsjbot, och
3. denna sida är en omdirigerngssida, och
4. den omdirigerar till en sida som innehåller en taxobox, och
5. denna taxobox innehåller i sin tur en post under parametern synonyms eller synonymer där dels namnet <n> och dels det fristående ordet non finns med.

Förklarande exempel: Centrophorus harrisoni skulle tas med, eftersom https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Centrophorus_harrissoni&redirect=no är medlem i Kategori:Hajsynonymer, skapades av Lsjbot här, och omdirigerar till Centrophorus westraliensis, vars taxobox bland annat innehåller

| synonyms = ''Centrophorus harrissoni'' <small>(non McCulloch, 1915)</small><ref name = "col484293"/>.

Däremot skulle Centrophorus scalpratus inte tas med, eftersom denna omdirigeringssida går till Centrophorus moluccensis, vars taxobox visserligen innehåller

| synonyms = ''Atractophorus armatus'' <small>[[John Dow Fisher Gilchrist|Gilchrist]], 1922</small><ref name = "col481441"/><br>''Centrophorus scalpratus'' <small>[[Alan Riverstone McCulloch|McCulloch]], 1915</small><ref name = "col481441"/>,

med den <br>-avgränsade "posten" ''Centrophorus scalpratus'' <small>[[Alan Riverstone McCulloch|McCulloch]], 1915</small><ref name = "col481441"/>, men denna post inte innehåller det fristående ordet "non". Jörgen B (diskussion) 24 september 2020 kl. 00.38 (CEST)[svara]

@JoergenB: Jag har gjort en tabell med 2 558 av Lsjbot skapade artiklar i synonymkategorier som omdirigerar till artiklar där värdet för parametern synonyms innehåller ordet "non", föregått av antingen "(" eller ", " och efterföljt av " ", i anslutning till ett kursiverat namn som är samma som namnet på den omdirigerade sidan.

Här är början och slutet av tabellen, hela tabellen finns här i Sandlådan. Kopiera den till lämplig användarsida eller projektsida om du tror att du kan ha någon nytta av den.

Sidan som är skapad av Lsjbot	och som ligger i kategorin	är omdirigerad till	som i parametervärdet för synonyms har "non-värdet"
Amblyapistus taenionotus	Kategori:Fisksynonymer	Ablabys binotatus	Cuvier, 1829
Pomacentrus coelestinus	Kategori:Fisksynonymer	Abudefduf conformis	Cuvier, 1830
Abudefduf saxatilis	Kategori:Fisksynonymer	Abudefduf conformis	Linnaeus, 1758
Abudefduf sexatilis	Kategori:Fisksynonymer	Abudefduf vaigiensis	Linnaeus, 1758
Monacanthus browni	Kategori:Fisksynonymer	Acanthaluteres vittiger	Richardson, 1846
Serranus cuvieri	Kategori:Fisksynonymer	Acanthistius sebastoides	Smith, 1831
Acanthobrama terraesanctae	Kategori:Fisksynonymer	Acanthobrama lissneri	Steinitz, 1952
Rutilus tricolor	Kategori:Fisksynonymer	Acanthobrama lissneri	Lortet, 1883
Acanthobrama sellal	Kategori:Fisksynonymer	Acanthobrama lissneri	Heckel, 1843
Leuciscus zeregi	Kategori:Fisksynonymer	Acanthobrama lissneri	Heckel, 1843
Acanthobrama terrae-sanctae	Kategori:Fisksynonymer	Acanthobrama telavivensis	Steinitz, 1952
Nemachilus rubidipinnis	Kategori:Fisksynonymer	Acanthocobitis rubidipinnis	Rendahl, 1948
Nemachilus botius	Kategori:Fisksynonymer	Acanthocobitis urophthalmus	Hamilton, 1822
Cobitis botia	Kategori:Fisksynonymer	Acanthocobitis urophthalmus	Hamilton, 1822
Lumpenus anguillaris	Kategori:Fisksynonymer	Acantholumpenus mackayi	Pallas, 1814
Acanthopagrus sivicolus	Kategori:Fisksynonymer	Acanthopagrus chinshira	Akazaki, 1962
Mylio berda	Kategori:Fisksynonymer	Acanthopagrus chinshira	Forsskål, 1775
Acanthopagrus australis	Kategori:Fisksynonymer	Acanthopagrus chinshira	Günther, 1859
Acanthopagrus berda	Kategori:Fisksynonymer	Acanthopagrus pacificus	Forsskål, 1775
Sparus berda	Kategori:Fisksynonymer	Acanthopagrus pacificus	Forsskål, 1775
Sparus hasta	Kategori:Fisksynonymer	Acanthopagrus pacificus	Bloch & Schneider, 1801
Acanthoplesiops hiatti	Kategori:Fisksynonymer	Acanthoplesiops psilogaster	Schultz, 1953
Acanthopsoides gracilis	Kategori:Fisksynonymer	Acanthopsoides hapalias	Fowler, 1934
Hepatus nigrofuscus	Kategori:Fisksynonymer	Acanthurus auranticavus	Forsskål, 1775
Teuthis coeruleus	Kategori:Fisksynonymer	Acanthurus bahianus	Bloch & Schneider, 1801
Teuthis hepatus	Kategori:Fisksynonymer	Acanthurus chirurgus	Linnaeus, 1766
Hepatus hepatus	Kategori:Fisksynonymer	Acanthurus chirurgus	Linnaeus, 1766
Acanthurus nigricans	Kategori:Fisksynonymer	Acanthurus chirurgus	Linnaeus, 1758
Acanthurus hepatus	Kategori:Fisksynonymer	Acanthurus chirurgus	Linnaeus, 1766
och så vidare
Cassia laevigata	Kategori:Ärtväxtsynonymer	Senna bicapsularis	Willd.
Cassia arayatensis	Kategori:Ärtväxtsynonymer	Senna siamea	Litv.
Cynoctonum sessilifolium	Kategori:Oleanderväxtsynonymer	Seutera angustifolia	Gmel.
Alchemilla pubescens	Kategori:Rosväxtsynonymer	Silkesdaggkåpa	Lam. 1792
Rubus platypetalos	Kategori:Rosväxtsynonymer	Spetsbjörnbär	Martrin-Donos 1864
Crossandra fascicularis	Kategori:Akantusväxtsynonymer	Stenandrium dulce	Benth.
Erythrophleum densiflorum	Kategori:Ärtväxtsynonymer	Sympetalandra borneensis	(Elmer
Tabebuia pallida	Kategori:Katalpaväxtsynonymer	Tabebuia heterophylla	Miers
Valeriana rupestris	Kategori:Kaprifolväxtsynonymer	Valeriana bracteosa	Pall.
Vigna parviflora	Kategori:Ärtväxtsynonymer	Vigna malayana	Baker
Vitis rubra	Kategori:Vinväxtsynonymer	Vitis palmata	Desf.

De flesta tillhör kategorin Kategori:Fisksynonymer, men det finns också 4 broskfiskar, 46 hajar och 53 rockor. På slutet finns det 95 växtsynonymer som också uppfyller samma villkor.

Hoppas att du kan ha någon nytta av denna tabell. Hojta till om du hittar några som inte fastnat i filtret fast de borde ha gjort det.

Not: Jag måste reservera mig för att tabellen kanske inte är helt komplett. Jag utgick från att sökfunktionen kunde returnera artiklar med "(non " som en del av värdet för parametern synonyms i Taxoboxen och sedan gjorde jag resterande filtreringar utgående från en artikellista där så var fallet. Jag hittade, med Sök i PetScan, 3 253 artiklar med "(non " och 148 artiklar med ", non ", alltså totalt 3 401 artiklar som jag sedan undersökte med avseende på kategoritillhörighet ("...synonymer") och skapare ("Lsjbot") av de sidor som hade en omdirigering dit. Resultatet blev de 2 558 sidorna i tabellen.

Men Sök-funktionen är tydligen lite svajig när man använder den inifrån PetScan som jag gjorde och ger olika många resultat om man söker upprepade gånger på samma sak. När jag provar nu blir det 3 272 resultat av det första slaget.

De sidor som står i tabellen uppfyller villkoren i din specifikation, men det är alltså möjligt att det finns ytterligare några få sidor som gör det.

--Larske (diskussion) 25 september 2020 kl. 00.04 (CEST)[svara]

@Larske: Stort tack! Jag har (försökt) kopiera sandlådeversionen till en första version av Användare:JoergenB/Ickesynonymer. (Förbryllande nog verkar dock "kopian" ha 1208 fler bytes än "originalet.) Det här var vad jag önskade; att listan möjligen inte är fullständig är ett mindre problem, tycker jag. Den bör gå att använda för att korrigera flertalet av de problem som felaktiga omdirigeringar av ickesynonymer ställt till med. Detta tar nog sin tid (eftersom Lsjbot inte längre är aktiv på svwiki); när detta väl är gjort, kan det vara dags att fundera på vad mer vi kan ha missat.

Jag har bearbetat listan Användare:JoergenB/Ickesynonymer litet, samt betat av dess första fyra poster. (Detta ledde till skrivandet av en ny artartikel.) Jag kan ha kvar den som undersida, med den uttalade modifikationen att andra användare är mycket välkomna att åtgärda dess poster. Det är EMÅ förmodligen bättre att flytta den till att bli en undersida Wikipedia:Projekt djur/Ickesynonymer; fast då borde i ordningens namn väl den lilla mängden växtbinomsomdirigeringar mot slutet brytas ut till en separat sida. Vad tycker ni? Jörgen B (diskussion) 27 september 2020 kl. 21.33 (CEST)[svara]

Eftersom understammar (subfyla) ligger på taxonomiskt rätt hög nivå, kan robothjälp vara till nytta, om ändringen går igenom. Se vidare Diskussion:Manteldjur, och kommentera där om du har synpunkter! (Får jag inga synpunkter inom någon vecka, så räknar jag med att intresserade personer inte har invändningar.) Med vänlig hälsning, Jörgen B (diskussion) 11 december 2020 kl. 00.30 (CET)[svara]

Hello all! I'm sorry I don't speak Swedish.

There is a problem: There is an entry for Seriola dumerili, which is a species. There is no entry about Seriola, which is a genus. (See also Wikidata: Seriola (Q575704) and Seriola (släkte) (Q1093514))

Seriola dumerili is currently available as Seriola and cannot be renamed because Seriola is a redirect.

Could you help me? Thank you for your help. Palotabarát (diskussion) 17 januari 2021 kl. 17.24 (CET)[svara]

Seriola renamed to Seriola dumerili. Seriola (Q575704) changed accordingly. Thank you for informing us. / ^Ternarius_Disk 17 januari 2021 kl. 19.59 (CET)[svara]

Ternarius thank you! Palotabarát (diskussion) 18 januari 2021 kl. 00.24 (CET)[svara]

@Ternarius: & @Palotabarát: But seriola is the swedish trivial name for Seriola dumerili. Shouldn't the genus article be named Seriola (släkte)? Or have I misunderstood? --AHA (diskussion) 18 januari 2021 kl. 21.11 (CET)[svara]

@AHA, Palotabarát:: You are completely right, AHA. The name for the Swedish article about the genus Seriola has to be "Seriola (släkte)". I have moved back "Seriola dumerili" to "Seriola", made the necessary changes to the article (i.e. changed the "genus" parameter to [[Seriola (släkte)|Seriola]]), and once more changed Seriola (Q575704) accordingly. I am so sorry, indeed, for the confusion. / ^Ternarius_Disk 18 januari 2021 kl. 22.35 (CET)[svara]

No problem Ternarius! Det är så lätt hänt. Mvh --AHA (diskussion) 18 januari 2021 kl. 22.45 (CET)[svara]

Men inte lika snabbt åtgärdad, har jag märkt. Just nu håller jag på att ändra genusparametern i alla de övriga artartiklarna för Seriola till [[Seriola (släkte)|Seriola]]... / ^Ternarius_Disk 18 januari 2021 kl. 22.53 (CET)[svara]

Vilket jag såg att du redan hade gjort... / ^Ternarius_Disk 18 januari 2021 kl. 23.20 (CET)[svara]

Flera biologiska fel har påpekats i Diskussion:Victoriafallen. Det är en uppgift för prjektets deltagare att skriva en bättre svensk text. Roufu (diskussion) 8 april 2021 kl. 07.23 (CEST)[svara]

Fisken Atherinella guija ska enligt artikeln ha två olika latinska namn. Enligt taxoboxen ska båda namnen ha en Hildebrand till upphovsman. Det konstiga är att båda namnen givits samma år. Det är en smula kuriöst, men kan möjligen stämma.

Exakt samma sak gällde i den tidigare versionen av artikeln om muräna/europeisk muräna/Muraena helena [28]. Där uppgavs att en Richardson 1848 givit arten såväl namnet Muraena australiae som Muraena helena. Emellertid visade det sig att Linné namngav arten Muraenea helena på 1700-talet. Artikeln är nu uppdaterad efter detta faktum.

När två av max ett halvdussin fiskartiklar jag under den sista veckan fixat i innehåller samma typ av märklighet verkar finnas ett systematiskt och mycket utbrett fel, där flera synonymer tillskrivs samma person och årtal. Om felet är SLJbots, torde botten ha infört ett systematiskt fel. Om felet däremot återfinns redan i källan är det den som antingen innehåller systematiska fel, eller har feltolkats.

Zoologi är inget jag eg. kan. Jag lämnar över till de som bättre förstår ämnet. --Hjordmån (diskussion) 27 juni 2021 kl. 10.26 (CEST)[svara]

Tydligen finns samma fiskart, den i Europa vanligaste muränan, i två olika poster på wikidata. Rimligen har dessa kommit till pga synonyma latinska namn. svwp:s artikel tillhör det kluster, där alla artiklar utom vår heter Muraena australiae. en:Mediterranean moray tillhör den större gruppen, med artiklar på 27 wikipedior.

Önskvärt vore väl om dessa två slogs ihop på wikidata. Jag vet inte hur sånt går till nuförtiden och om det behöver diskuteras först, eller isåf var. --Hjordmån (diskussion) 27 juni 2021 kl. 10.36 (CEST)[svara]

Tydligen har några wikipedior artiklar under båda namnen. Åtminstone es, troligen också några till. Det komplicerar förstås en sammanslagning. --Hjordmån (diskussion) 27 juni 2021 kl. 11.56 (CEST)[svara]

Jag har flyttat den svenska artikeln Muräna (Medelhavet) till det Wikidataobjekt som avser Muraena helena nu.

		Språkutgåvor
Wikidataobjekt	Etikett	#	svwiki	enwiki	dewiki	frwiki	eswiki	nlwiki	cebwiki	warwiki	cawiki	arwiki
d:Q13222818	Muraena helena	35	Muräna	Mediterranean moray	Mittelmeer-Muräne	Murène commune	Muraena helena	Moeraal	Muraena helena	Muraena helena	Morena (peix)	شيق متوسطي
d:Q2484281	Muraena australiae	7	-	-	-	-	Muraena australiae	Muraena australiae	Muraena australiae	Muraena australiae	Muraena australiae	شيق أسترالي

-- Larske (diskussion) 27 juni 2021 kl. 12.30 (CEST)[svara]

@Hjordmån: Att artiklar på olika språk som beskriver samma sak är kopplade till olika objekt i Wikidata behöver inte betyda att de två objekten i Wikidata beskriver samma sak och kan slås ihop. I det här fallet handlade det nog om att en av artiklarna, den i svwp, var kopplad till fel Wikidataobjekt. De två Wikidataobjekten Muraena helena (Q13222818) och Muraena australiae (Q2484281) beskriver två olika arter inom samma släkte och bör inte slås ihop.

Det förstnämnda objektet kan gärna förses med ett värde på svenska för egenskapen taxonomiskt trivialnamn (P1843), se d:Q13222818#P1843. Jag vet dock inte om det ska vara Medelhavsmuräna, det får inte så många träffar vid sökning, eller något annat.

-- Larske (diskussion) 27 juni 2021 kl. 13.08 (CEST)[svara]

I så fall är det som står i taxoboxen om australiae felaktigt ... det är lätt att hitta sidor som hävdar att det är samma art exv [29], om jag förstår sidan rätt. Vilket jag kanske inte gör. Notera att båda asutraliae och helena fanns med i artikeln från det ögonblick då den skapades av LSJbot. Min tolkning är att två olika forskare hittar fisken och namnger den i varsin del av världen, och långt senare enas biologerna om att det är samma art. --Hjordmån (diskussion) 27 juni 2021 kl. 13.27 (CEST)[svara]

Om det faktiskt är två olika arter är nuvarande en artikel en blandning av båda, och bör med hjälp av historiken delas upp på två. Jag gör det gärna om det först görs tydligt att det verkligen, helt säkert, är olika arter, som LSJ-bot av något skäl nämnt som synonyma. [30] Se synonymen, längst ner i taxobozen. --Hjordmån (diskussion) 27 juni 2021 kl. 13.33 (CEST)[svara]

Muraena australiae är ingen egen art, förklaringen finns t.ex. att läsa här. "The locality of Muraena australiae Richardson, 1848, is considered to be erroneous; the type specimen is a common Mediterranean species, M. helena." Mvh Höstblomma (diskussion) 27 juni 2021 kl. 13.35 (CEST)[svara]

OK, att de är samma art stärks ju av att både nlwp och cebwp har sina australiae-artiklar omdirigerade till respektive helena-artikel. Så vad dessa två språkversioner anbelangar skulle det inte vara något problem med ihopslagning av objekten. Värre är det som du konstaterade ovan med eswp, warwp, cawp och arwp. Dessutom verkar en del kataloger ta upp de två under olika uppslagsord även om de också påpekar att de är synonymer, se till exempel den här sidan där status är angivet som "unaccepted". Det borde väl gå att ange även i Wikidataobjektet på något sätt istället för att bara omdirigera det.

Men nu pekar ju interwikin från svwp-artikeln rätt, så det kanske räcker med det. Larske (diskussion) 27 juni 2021 kl. 13.58 (CEST)[svara]

Rätt och rätt ... iw pekar nu till fler språkversioner än förut men båda versionerna är rätt.

Men, det är väl bara att låta saken bero såvida ingen känner för att påpeka för de tydligen fyra språkversioner som har två artiklar var, att de bör slå ihop. Bra vore väl också om man på något sätt påpekade på wikidata att arterna är samma. --Hjordmån (diskussion) 27 juni 2021 kl. 14.07 (CEST)[svara]

De versioner som har två sidor tror jag har använt en gammal källa. Hur brukar Wikidata behandla synonymer? Brukar de inte omdirigeras, som här? I längden finns ju ingen anledning att ha två sidor/objekt. Höstblomma (diskussion) 27 juni 2021 kl. 14.19 (CEST)[svara]

Det finns en egenskap synonym till taxonet (P1420) som kan användas för att peka ut synonymer för ett taxon (Q16521). Jag vet inte om det är tänkt att den bara ska användas i ena riktningen eller "symmetriskt".

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 433) objekt som sorterar under Strålfeniga fiskar (Q127282) och som har något värde på egenskapen synonym till taxonet (P1420).

-- Larske (diskussion) 27 juni 2021 kl. 14.34 (CEST)[svara]

Vi har ju länge dragits med inkonsekvensen att "Murarbin" kan syfta på både släktet Osmia (som nu beskrivs i artikeln Murarbin (Osmia)) och släktet Hoplosmia. Det har nödvändiggjort omdirigeringsartiklar som Osmia och förgreningssidor som Murarbin. För släktena finns idag artiklarna Hoplosmia och Murarbin (Osmia). Den första bör alltså byta namn till "Taggmurarbin" och den andra till bara "Murarbin". Att byta Hoplosmia till Taggmurarbin ställer inte till med några större problem; Hoplosmia används bara i 18 artartiklar i referenser av typen | genus_sv = [[Hoplosmia|Murarbin]]. Dessa kommer att fungera även efter namnbyte på Hoplosmia-artikeln, eftersom Hoplosmia kommer att omdirigera till Taggmurarbin. Däremot bör de ändå ändras, eftersom Murarbin numera är ett felaktigt trivialnamn på Hoplosmia.

Litet värre är det med artikeln Murarbin (Osmia), som används av 370 artartiklar. Dessa har dels referenser av typen [[Murarbin (Osmia)|Murarbin]], dels [[Osmia|murarbin]]. I värsta fall skulle vi kunna låta de artiklarna vara, eftersom båda referenserna kommer att se ut i browsern som "Murarbin" resp. "murarbin". Namnbytet av artikeln "Murarbin (Osmia)" till "Murarbin" kommer ju att generera en omdirigeringssida "Murarbin (Osmia) -> Murarbin", medan omdirigeringssidan Osmia, som idag omdirigerar till "Murarbin (Osmia)", givetvis bör ändras till att peka på bara "Murarbin", som är det korrekta trivialnamnet på Osmia.

Mitt förslag är alltså att artikeln Hoplosmia byter namn till "Taggmurarbin", att artikeln Murarbin (Osmia) byter namn till bara "Murarbin", och att alla artiklar som länkar till "Hoplosmia"-artikeln byter referenser enligt ovan. Om det anses lämpligt att även byta referenserna i de artiklar som pekar på "Murarbin (Osmia)" överlåter jag till gemenskapen att avgöra.

Jag är medveten om att ovanstående artikel innehåller en hel del länkar till höger och vänster, hör gärna av er om något är svårförståeligt. / ^Ternarius_Disk 22 juli 2021 kl. 07.05 (CEST)[svara]

Eftersom det inte blev någon diskussion kring mitt inlägg, har jag bytt namn på artikeln Hoplosmia till Taggmurarbin och ändrat alla referenser till Hoplosmia till att istället peka på "Taggmurarbin". Referenserna till "Murarbin (Osmia)" har jag låtit vara, enligt resonemang ovan. / ^Ternarius_Disk 29 juli 2021 kl. 16.48 (CEST)[svara]

Hej Ternarius! Jag har inte sett den här diskussionen tidigare, så jag ber om ursäkt för mina sent inkomna funderingar. Tack hursomhelst för dina redigeringar kring Hoplosmia och taggmurarbin. Exklusive den här diskussionssidan så finns det i skrivande stund 709 sidor som omdirigeras till sidan "Murabin" via antingen Murarbin (Osmia) eller Osmia. Såvitt jag kan se bör det inte vara några problem att med hjälp av till exempel JWB korrigera den saken så att alla de 709 sidorna istället länkar direkt till artikeln Murarbin. Som byråkrat på Wikispecies gör jag motsvarande manövrar där snart sagt varje dag. På grund av antalet artiklar så skulle just det här ärendet med murarbin förmodligen ta ett par dagar, men om intresse finns kan jag sätta igång. –Tommy Kronkvist (diskussion), 30 juli 2021 kl. 05.25 (CEST).[svara]

@Tommy Kronkvist: Normalt hade jag väl gått vägen via Wikipedia:Robothjälp, men den stadgar ju att "uppdrag som inte kan anses vara helt okontroversiella utförs endast efter genomförd konsensusdiskussion", så jag tyckte det var bäst att ha en sådan avklarad innan jag gick till WP:RH. Fast det uteblivna intresset här för en diskussion kanske kan tolkas som att det är ett "uppdrag som kan anses vara helt okontroversiellt"? I vilket fall som, så får du gärna hjälpa till. Jag ser att du även tog upp de sidor som länkar direkt till Osmia. Där förekommer ju också strängen [[Murarbin (Osmia)|Murarbin]], det hade jag alldeles missat! Ja, som sagt, vill du ta dig an det, så får du väldigt gärna. Tack för erbjudandet! / ^Ternarius_Disk 30 juli 2021 kl. 06.01 (CEST)[svara]

Eh, 709 länkar känns lite som en droppe i havet bland alla länkar som leder till omdirigeringar i djurartiklarna i svwp.

Om vi tittar på en sida som Osmia adae ser vi just nu tre länkar i taxoboxen som leder till omdirigeringar.

• Släkte: Länken med länktexten Murarbin går till Murarbin (Osmia) som är omdirigerad till Murarbin. Det finns 368 artiklar med sådana länkar. Dessutom finns det 340 artiklar som länkar till Osmia som också är omdirigerad till Murarbin.
• Överfamilj: Länken med länktexten Apoidea går till Apoidea som är omdirigerad till Bin. Det finns 5 751 artiklar med sådana länkar.
• Klass Länken med länktexten Egentliga insekter går till Egentliga insekter som är omdirigerad till Insekter. Det finns 681 661 artiklar med sådana länkar.

Det är ett omfattande projekt att ersätta alla dessa länkar till omdirigeringar med direktlänkar. Är det någon principiell skillnad mellan länkar till släkten, överfamiljer och klasser när det gäller att tillåta respektive undvika omdirigeringar?

-- Larske (diskussion) 30 juli 2021 kl. 06.35 (CEST)[svara]

@Larske: Det känns litet märkligt att min begäran låg uppe i över en vecka utan att någon brydde sig om den, och först när jag själv gjorde slag i saken och namnändrade artikeln (samt fick ett erbjudande om hjälp av Tommy Kronkvist) då kom invändningarna.

Nej, det är inte meningen att omdirigera alla länkarna du räknade upp. Det speciella har med begreppet "Murarbins" historia att göra: Ursprungligen användes trivialnamnet "Murarbin" här på svenskspråkiga Wikipedia om både släktet Hoplosmia och släktet Osmia. Eftersom vi behövde kunna skilja de två släktena åt, fick artikeln som beskrev släktet Osmia namnet "Murarbin (Osmia)", medan den som beskrev släktet Hoplosmia fick behålla det vetenskapliga namnet, den fick alltså namnet "Hoplosmia" (och i ingressen till den artikeln stod det att även Hoplosmia kallades "Murarbin" på svenska).

När jag nyligen upptäckte att Artdatabanken, som via sitt organ Dyntaxa är ansvarigt för alla trivialnamnen i Sverige (och Finlands artdatacenter brukar följa den) faktiskt kallade släktet Hoplosmia för Taggmurarbin, föreslog jag att artikeln "Hoplosmia" skulle byta namn till "Taggmurarbin". Jag vet inte om det var ett nytt beslut av Dyntaxa, eller om vårt antagande att släktet Hoplosmias trivialnamn var "Murarbin" var fel hela tiden. Men detta innebar också att särskiljningssuffixet "(Osmia)" i artikelnamnet "Murarbin (Osmia)" var onödigt; det gav intrycket att det fanns fler släkten som också kallas "Murarbin", och det finns det alltså inte. Jag flyttade alltså artikeln Murarbin (Osmia) till bara Murarbin, eftersom det är det korrekta trivialnamnet på släktet. Det var därför jag tyckte att strängen [[Murarbin (Osmia)|Murarbin]] borde förenklas till [[Murarbin]]. Eftersom Flytta-funktionen lämnade kvar sidan "Murarbin (Osmia)" som en omdirigering till "Murarbin" ställer det inte till något i de artiklar som har strängen [[Murarbin (Osmia)|Murarbin]], "Murarbin (Osmia)" omdirigeras till "Murarbin", och i den text som artikellästaren ser syns bara "Murarbin". Anledningen till att jag vill ändra strängen är att den ser egendomlig ut för någon som vill editera artiklarna: Varför länkas det till en uppenbar omdirigering? De övriga taxonen du nämner, Apoidea och Egentliga insekter, är antingen ett fullt korrekt, vetenskapligt namn (Apoidea) eller ett namn som det är en kontrovers om (Egentliga insekter). I enighet med vår policy att använda svenska namn när sådana finns, borde det två raderna

| superfamilia = [[Apoidea]]

| superfamilia_sv =

ändras till

| superfamilia = Apoidea

| superfamilia_sv = [[Bin]]

men det är ingen särskilt märklig konstruktion; både "Apoidea" och "Bin" är fullt korrekta namn, det ena ett vetenskapligt, det andra ett officiellt trivialnamn.

Egentliga insekter är det en olöst kontrovers om. Dyntaxa anser att det ska heta "Egentliga insekter", andra auktoriteter att det bara ska heta "Insekter". Se Diskussion:Insekter för en närmare beskrivning av den konflikten! Det är mycket beklagligt, men eftersom konflikten är olöst, vill förmodligen ingen göra några massändringar åt endera hållet, om de sedan riskerar att ogöras åt det andra hållet. Dess enorma omfattning är förmodligen ett annat skäl till att ingen vill ta i problemet med tång. Men några sådana problem föreligger inte kring "Murarbin (Osmia)". Det är en intern svwp-konstruktion, den används bara här, och den har inget stöd från något håll – det är alltså inget officiellt namn. Dessutom riskerar konstruktionen att göra editerare som kan sin taxonomi förbryllade, särskilt om några år, när den här konflikten sjunkit undan. / ^Ternarius_Disk 30 juli 2021 kl. 08.28 (CEST)[svara]

Om de är något som jag skrev som du tolkade som "invändningar" vill jag bara förtydliga att jag absolut inte har några invändningar mot det du har föreslagit eller gjort relaterat till denna tråd. Jag gjorde bara en iakttagelse och ställde en fråga och är helt nöjd med svaret som du gav.

Vill du att jag gör ändringen av superfamilia och superfamilia_sv enligt beskrivningen ovan, den berör drygt 5 700 artiklar, är jag beredd att göra ett försök.

--Larske (diskussion) 30 juli 2021 kl. 16.36 (CEST)[svara]

Jag är ledsen att jag tolkade in en konflikt där det inte fanns någon. Jag hoppas du inte tog illa upp. Superfamilia-problematiken är kanske inte ett direkt fel, men samtidigt är ju "bin" ett så mycket vanligare namn än "Apoidea", så det hade varit bra att få det gjort. Ingen vet ju vad "Apoidea" är, alla känner till "bin". Har du möjlighet, så tar jag tacksamt emot ditt erbjudande. Själv är jag omöjlig med script och botar, min bakgrund inom IT till trots. / ^Ternarius_Disk 30 juli 2021 kl. 17.07 (CEST)[svara]

@Larske: Tack för hjälpen med superfamilia! Det ser bättre ut nu, när en besökare tydligt ser var någonstans i taxonomiträdet taxonet "Bin" passar in. / ^Ternarius_Disk 31 juli 2021 kl. 08.41 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ I det här fallet finns det kanske även en ökad risk för dubbla omdirigeringar, vilket i sin tur ökar risken för länkröta. Då uppstår en situation när länkarna helt enkelt slutar fungera, i varje fall på tänkt sätt. Jag har inte tittat efter, men det är inte omöjligt att det finns sidor som länkar till omdirigeringssidan Murarbin (Osmia) och som i sin tur sedan länkar till någon av omdirigeringssidorna Osmia eller Murbin – och/eller vice versa. Bryter man någon av länkarna i en sådan kedja, så slutar den fungera. Det vore bättre om alla de länkarna ledde direkt till Murarbin. –Tommy Kronkvist (diskussion), 30 juli 2021 kl. 10.04 (CEST).[svara]

Precis. Dessutom brukar artikelnamn av typen "Murarbin (Osmia)", med ett meningslöst särskiljningssuffix, inte vara särskilt populära; det kommer ständigt in begäranden om raderingar eller namnändringar (dvs flytt) av sådana på WP:BOÅ. Det är inte alls osannolikt att om några år, när den här debatten är glömd, någon raderar "Murarbin (Osmia)" i tron att det är en gammal, numera oanvänd omdirigering. / ^Ternarius_Disk 30 juli 2021 kl. 10.25 (CEST)[svara]

Vad gäller just omdirigeringssidan Murbin så länkar inga andra sidor till den alls, med undantag av den här diskussionssidan. Den skapades i december 2010 men behövs uppenbarligen inte, och borde följaktligen raderas på en gång. –Tommy Kronkvist (diskussion), 31 juli 2021 kl. 18.08 (CEST).[svara]

Nej, "murbin" är helt felaktigt, så därför har jag raderat omdirigeringen. / ^Ternarius_Disk 31 juli 2021 kl. 19.16 (CEST)[svara]

Varför är Murbin "helt felaktigt"? Såväl NE (nätledes) som Svensk Uppslagsbok (tryckt) har uppslagsordet Murbin.

NE-artikeln om murbin länkas från flera svwp-artiklar.

Bara för att det inte finns några svwp-interna wikilänkar till en svwp-sida betyder inte att sidan "inte behövs". Den kan göra nytta vid sökningar genom att den som skriver "murbin" i sökrutan leds på rätt spår? En sida som funnits i mer än tio år kan också ha hunnit skaffa sig länkar från andra ställen på internet, länkar som slutar att fungera när sidan raderas.

-- Larske (diskussion) 31 juli 2021 kl. 20.35 (CEST)[svara]

@Larske: Det visste jag faktiskt inte. Jag utgick från att det Artdatabanken / Dyntaxa hävdade skulle gälla. NE:s artikel verkar ju dessutom påstå att även Hoplosmia, som numera enligt Dyntaxa heter "Taggmurarbin" på svenska, åtminstone en gång i tiden skulle haft det svenska trivialnamnet "Murbin". Jag återställer raderingen, men måste nog erkänna att jag väldigt gärna fortfarande lutar mig mot Artdatabanken / Dyntaxa när det gäller svenska trivialnamn, speciellt som NE:s pappersdel, som en får anta att NE:s webbupplaga har som upphov, är minst 25 år gammal. Å andra sidan får en väl anta att NE:s redaktionskommité inte bara består av en mängd glada amatörer. Hur som helst kan jag inte helt frigöra mig från misstanken om att vi har en konflikt trots allt. Jag är alltså inte upprörd över att vi kanske ändå har en konflikt, sådant händer, bl.a. inte minst i området taxonomi, som inte alltid är så kristallklart som det borde vara, men anser det är viktigt att konflikter skrivs ut, och inte sopas under mattan, vare sig av ren "snällhet" eller någon annan orsak. Jag hade just tänkt be Tommy Kronkvist fortsätta med de bot-ändringar vi mlm hade avtalat om, men nu blir jag osäker. Bör han göra det (fortsätta med botändringarna, alltså)? / ^Ternarius_Disk 31 juli 2021 kl. 23.05 (CEST)[svara]

Apropå "fortsätta med botändringarna" vill jag poängtera att jag inte börjat än, eftersom diskussionen inte är avslutad. Jag gör dem gärna om det framkommer en gemensan önskan om det här, annars låter jag bli. För min del är det inte svårare än så. –Tommy Kronkvist (diskussion), 31 juli 2021 kl. 23.22 (CEST).[svara]

Jag kan inte se hela NE-artikeln på nätet, men i den del jag kan se, de första 11 av 58 ord, står det inget om Hoplosmia. Däremot nämns Hoplitis jämte Osmia där. Larske (diskussion) 1 augusti 2021 kl. 06.12 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ När det kommer till trivialnamn på djur är NE inte en bra källa. Det är bättre att använda sig av källor som är mer specialiserade på djur. Vad gäller svenska namn så är exempelvis Artfakta en bra källa: Taggmurarbin / Murarbin. Hoplites är ett annat släkte som kallas gnagbin på svenska. Mvh --AHA (diskussion) 1 augusti 2021 kl. 07.21 (CEST)[svara]

Jo, det verkar efter en googling (omkr. 90 träffar) som om faktiskt "Murbin" används som en synonym till "Murarbin". Förutom NE har jag dock inte hittat några särskilt auktoritativa träffar. Larskes uppgift om att NE nämner släktet Hoplitis är inte så konstig. Tidigare räknades åtminstone vissa arter av Osmia till det släktet. Dessutom räknar vissa auktoriteter (dock inte Artdatabanken, dit Dyntaxa och Artfakta hör) än idag Hoplosmia som ett undersläkte till Osmia. Jag nämner en del om det i artikeln buksamlarbin, men har mycket olyckligt placerat uppgiften om Hoplitis under taggmurarbin; källan stödjer inte något annat än Osmia. Mycket slarvigt, och något som jag absolut måste se till att åtgärda. Dessutom behövs en mer generell källa. / ^Ternarius_Disk 1 augusti 2021 kl. 08.21 (CEST)[svara]

Under tiden så har jag lagt till "gnagbin", "murarbin", "taggmurarbin" och "buksamlarbin" som svenska "taxon commons names" för respektive post Gnagbin (Q4040762) (Hoplitis), Murarbin (Q975164) (Osmia), Taggmurarbin (Q14466438) (Hoplosmia) och Buksamlarbin (Q530200) (Megachilidae) på Wikidata. –Tommy Kronkvist (diskussion), 2 augusti 2021 kl. 08.18 (CEST).[svara]

@Tommy Kronkvist: Jag tackar så mycket för hjälpen! Beträffande artikeln "buksamlarbin" har jag korrigerat kommentaren om Hoplitis, även om jag inte hittat en bättre källa. Det finns uppenbarligen väldigt litet om buksamlarbins taxonomi på nätet. / ^Ternarius_Disk 2 augusti 2021 kl. 09.32 (CEST)[svara]

Snart har vi 1000-tals döda länkar då Dyntaxa flyttar in i Artfakta: https://www.dyntaxa.se/Taxon/SearchResult/0
Något som går att sätta en bot på? / Pogodis 🦋 (diskussion) 14 september 2021 kl. 16.46 (CEST)[svara]

Kan vi förutsätta att "taxonid" är oförändrade? Alltså så att det som nu hittas på

• http(s)://www.dyntaxa.se/taxon/info/<taxonid>

i fortsättningen återfinns på

• https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/<taxonid>

Det finns 14 085 sådana länkar som börjar med http och 51 320 som börjar på https.

Tyvärr är det endast 32 artiklar som har använt mallen {{Dyntaxa}}. Om alla hade använt den, och svaret på frågan ovan är "ja", hade alla länkar gått att rädda med en enda redigering i mallen.

Egenskapen Dyntaxa-ID (P1939) finns för drygt 90 000 Wikidataobjekt, varav drygt 70 400 är kopplade till en artikel i svwp.

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 90 403) objekt som har ett värde på egenskapen Dyntaxa-ID (P1939) samt länk till svwp-artikel där sådan finns.

-- Larske (diskussion) 14 september 2021 kl. 17.38 (CEST)[svara]

Taxonid tillhör databasen så det blir kvar på samma sätt som innan, det är bara presentationsinterfacet som byts ut. Mallen {{Dyntaxa}} såg trevlig ut. Jag kände inte till den sedan tidigare. Synd bara att den inte följer SLUs citeringsanvisningar helt. Misstänker att mallen inte existerade när Lsjbot la upp alla dessa biota artiklar...... Pogodis 🦋 (diskussion) 15 september 2021 kl. 14.02 (CEST)[svara]

Skulle man kunna be SLU snällt att skapa en omdirigering från https://www.dyntaxa.se/taxon/info/<taxonid> till https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/<taxonid>? Det måste ju finnas fler än Wikipedia som har länkat till Dyntaxa och skulle ha nytta av en sådan omdrigering. Belteshassar (diskussion) 15 september 2021 kl. 14.10 (CEST)[svara]

De skriver precis följande:

Informationen i Dyntaxa har flyttat in i Namn och släktskap i Artfakta. Dyntaxa.se kommer att stängas ner under början av år 2022 och gamla länkar kommer att omdirigeras till den nya sidan. Nya API:er har lanserats men de gamla kommer att fortsätta fungera ytterligare ett tag så att du som användare ska hinna göra nödvändiga anpassningar.

Jag vet inte vad en API är, men tycker inte att det låter som om de har några planer på att behålla specifika länkar ett längre slag.

Det verkar också som om det här skulle behöva åtgärdas före årsskiftet. Jag skulle föreslå att @Larske eller någon annan duktig botare gör en bot som testar en översättning till https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/<taxonid>, och om denna sida existerar verkställer översättningen, men annars behåller den gamla länken men lägger till ett meddelande om "misslyckad uppdatering". Man kunde sedan provköra detta på några tusen artiklar, och räkna på om översättningen oftast fungerar eller inte fungerar.

Fungerar översättningen inte, så bör vi nog höra av oss till adekvata nätmästare direkt. Jörgen B (diskussion) 6 december 2021 kl. 00.16 (CET)[svara]

Jag har problem med beskrivningen av honan i artikeln Flodsandbi. Artikeln har en tysk källa, Wildbienen (tidigare Tier und Natur). Jag har ofta använt den, och tycker den verkar vederhäftig, även om den inte verkar gjord av fackentomologer. I samband med en allmän uppdatering av biartiklar jämförde jag emellertid källan med Artdatabanken, och märkte en förvånande brist på överensstämmning. Wildbienen beskriver honan med "tät, brun päls på mellankroppen, det första bakkroppssegmentet gulbrunt samt resten av bakkroppen mörk med vita ränder", medan artdatabanken beskriver den som "vit med blekbrun ton" och "de tre första ryggplåtarna på bakkroppen har tät, lång, vitaktig behåring medan de följande har lite glesare mörk behåring". Hanens utseende verkar källorna mer eniga om. Normalt skulle jag i detta läge valt Artdatabanken, och ändrat beskrivningen i artikeln i enlighet med den, eftersom den är mer professionell. Problemet är, att även om färgerna på detta bi är rätt så murriga och inte lätta att beskriva, verkar de tillgängliga bilderna, både i Wildbienen, Wikidata och Artdatabanken, att stämma mer med Wildbienen. Det finns väldigt litet på nätet om biet, och jag känner mig rätt villrådig. Någon som har några idéer? / ^Ternarius_Disk 21 maj 2022 kl. 07.10 (CEST)[svara]

Jag uppfattar också Wildbien som en bra webbsida och jag tror att båda beskrivningarna är goda beskrivningar av "vad man ser" - möjligen på Artdatabanken i detalj och på Wildbien något förenklat för igenkänning i fält. T.ex. är pälsen på mellankroppen "vit med en blekbrun ton" eller är den "brun" - du kommer kanske att sluta dig till det första efter närstudier, men i fält kommer du uppfatta "brun", "blekt brun" eller något liknande. Samma med bakkropp, den är i grunden mörk, men när man beskriver behåring finns nyanser, "vit" till "mörkare". Kollar man på bilderna håller jag med om att man i fält med ögat skulle uppfatta bakkroppen som Wildbien beskriver den. Artdatabanken skriver inte "ränder", men ögat kan uppfatta det så genom bakkroppens ryggplåtar. Man får också tänka på att det kan finnas variationer i utseendet för olika områden, t.ex. bina i ett område har kanske generellt lite mörkare brun färg än i ett annat, och kanske utgår en beskrivning från sin egen geografiska variant, t.ex. i ett land. Dessutom kanske ålder spelar in lite på utseendet. Höstblomma (diskussion) 22 maj 2022 kl. 07.06 (CEST)[svara]

Huvudets och mellankroppens utseende går det nog att jämka ihop, som du beskriver. Det jag har mest problem med är bakkroppen. Jag har tittat på Artdatabankens bilder igen, och kan inte för mitt liv se mycket av den skillnad mellan bakkroppens tre första tergiter och resten som de påstår finns. Jag gör nog så, att jag beskriver bakkroppen som litet allmänt gråbrunaktig, och betonar det rätt uppenbara att färgerna är murriga. Anger jag både Artdatabanken och Wildbienen som källor, bör det ju framgå att att beskrivningen är ett försök att sammanjämka de betydligt mer detaljerade, men motstridiga uppgifterna från båda källorna. Tack för hjälpen! Det känns ofta lättare att ta hand om sådana här problem efter det man diskuterat dem med någon med liknande Wikipediaprofil. / ^Ternarius_Disk 22 maj 2022 kl. 07.49 (CEST)[svara]

Bilden på Artdatabanken är från sidan, det vore nog lättare att se om det också fanns en bild ovanifrån (på ryggsidan). Jag tycker generellt att när man är nere på detaljnivå i utseendebeskrivningar kan man avvända källornas ordval, bara man förser dem med noter, detta så man vet vilken källa beskrivningen kommer från. Jag har aldrig sett detta bi i verkligenheten, men om jag får våga mig på en gissning så är honan på Artdatabankens bild en ung hona. Ser inte sliten ut på behåringen eller vingarna. Höstblomma (diskussion) 22 maj 2022 kl. 08.03 (CEST)[svara]

Nu har jag äntligen fått till en skrivning som jag upplever som acceptabel. Ser du något som antingen är överflödigt/felaktigt eller som saknas, får du självfallet gärna ändra på det utan att jag tar illa upp. Tack så mycket för hjälpen! / ^Ternarius_Disk 22 maj 2022 kl. 16.16 (CEST)[svara]

I flera av våra zoologiska artiklar används "ungdjur" som en synonym till "ungar", Det är det inte. Se Svensk ordbok 2009 under Ungdjur: "djur av nöt­boskap som inte är full­vuxet Exempel: ungdjursuppfödning". Det ser onekligen litet konstigt ut när "ungdjur" används om smågnagare eller insekter. (Svensk ordbok nås normalt via SAOL:s söksida.) / ^Ternarius_Disk 26 oktober 2022 kl. 14.49 (CEST)[svara]

Jag tror att förutom "ungar" så kan i våra artiklar med "ungdjur" också avses "unga djur". I sammanhanget förstås nog innebörden i artiklarna, men man kan ju byta till mer precisa ord, som en del i språkputs. Höstblomma (diskussion) 29 oktober 2022 kl. 08.08 (CEST)[svara]

Svensk ordbok är ju knuten till Svenska akademin och deras ordlista. Där anges inga alternativ. Självfallet förstås innebörden av ordet, men det görs så av många felstavningar också. Det är väl inget skäl att behålla felaktiga ordformer? / ^Ternarius_Disk 16 november 2022 kl. 13.54 (CET)[svara]

Se gärna också det här inlägget. / ^Ternarius_Disk 16 november 2022 kl. 15.40 (CET)[svara]

Det bör skiljas på detta. ungdjur är inte samma sak som ungar till gnagare... är uppvuxen på en bondgård, så det har den betydelsen Ternarius skriver för mig. Inte häller är ungdjur unga fåglar, som sista inlägget handlade om, då de kallas juveniler. Adville (diskussion) 16 november 2022 kl. 16.14 (CET)[svara]

För att förtydliga: jag håller helt med om betydelsen av "ungdjur" ovan: det används för vissa större djur (nötdjur och hjortdjur, kanske även för vissa andra), ungefär från det de blir avvanda till de blir fullvuxna. Just nu omdirigerar ungdjur till juvenil. Det är acceptabelt om man använder "juvenil" även allmänt för däggdjur - vilket var vad jag ville fråga om. Gör man inte det bör omdirigeringen tas bort, och juvenil förtydligas med vilka djurgrupper begreppet är relevant för.

andejons (diskussion) 16 november 2022 kl. 18.28 (CET)[svara]

Lite sökningar på nätet ger dock att "ungdjur" används i ganska stor utsträckning om icke könsmogna djur. Veterinärer verkar exempelvis ibland kalla unga hundar för ungdjur (https://www.svd.se/a/zg4LQv/fler-smuggelhundar-upptacks-hos-veterinaren), Naturhistoriska kallar unga sälar för ungdjur (https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/rovdjur/salar.8066.html), SCB kallar hästar för ungdjur (https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/nar-hastarna-drev-sverige/) etc. Det verkar vara ett ord som har en betydelseglidning, men sv.wiki kanske inte behöver gå i bräschen för detta. --AHA (diskussion) 17 november 2022 kl. 11.17 (CET)[svara]

En lär sig tydligen något varje dag. Att unghästar kan kallas ungdjur förvånar mig kanske inte så mycket, de är ju hovdjur, om än inte klövdjur, men hundar och sälar! Tydligen får jag vara mindre sträng i fortsättningen när jag stöter på begreppet. Men jag kommer nog fortfarande att reagera när jag ser det användas om smågnagare eller insekter. Tack alla för era synpunkter! / ^Ternarius_Disk 17 november 2022 kl. 14.28 (CET)[svara]

Diskussionen har för övrigt fått mig att gå igenom djurartiklar. Främst sticker det i ögonen på mig när det står saker som att "honan föder ett ungdjur" - där ändrar jag kategoriskt till unge, kalv etc. Däremot låter jag passager om något äldre "icke könsmogna" individer fortsättningsvis få kallas ungdjur, speciellt när det rör däggdjur. Mvh --AHA (diskussion) 17 november 2022 kl. 16.26 (CET)[svara]

Jo, formuleringar som "Honan föder mellan två och fyra ungdjur" har också jag alltid ändrat, och det tänker jag fortsätta med. Men att tala om "mössens ungdjur" sticker fortfarande väldigt i mina ögon. Jag har aldrig stött på begreppet "ungdjur" i några insektsartiklar, men om jag skulle göra det hade jag definitivt ändrat – "ungdjur" är ju, enligt definitionerna ovan, icke-könsmogna individer, och fullbildade insekter är ju alltid könsmogna. Att kalla larver ungdjur – nej, definitivt nej. / ^Ternarius_Disk 17 november 2022 kl. 17.17 (CET)[svara]

Det är väl inte någon av källorna som skriver att könsmognad är avgörande? Jag tänker att begreppet snarare är analogt med "ungdom" hos människa. Möjligen könsmogen, men inte helt vuxen för det. Kor kan tydligen bli dräktiga vid ett halvårs ålder, jag skulle ändå kalla dem ungdjur [31].

andejons (diskussion) 17 november 2022 kl. 17.27 (CET)[svara]

Jag syftade på AHA:s inlägg från 17 november 2022 kl. 11.17. Ingen av källorna är speciellt auktoritativ – det är mest belägg hur orden används i media. SAOL:s definition säger bara "djur av nöt­boskap som inte är full­vuxet" – där anges inte hur en definierar "fullvuxet". Var gränsen går mellan "äldre kalv" och "vuxen ko" får vi nog själva avgöra. Varför du drar upp kor förstår jag inte riktigt – problemet är väl inte främst kor, ingen har väl ifrågasatt benämningen "ungdjur" för nötboskap. Vi borde kanske hellre diskutera vidden av begreppet – vilka djur är det ok att använda "ungdjur" om, och ungefär var går gränserna mellan unge å ena sidan, fullvuxet djur å andra. Könsmognad föreslog AHA, och det tycker jag var en praktisk gräns. Det tycker tydligen inte du – då kanske du skulle kunna ange en annan gräns. Jag menar inte att vi skall ha några tvingande regler, men några vägledande gränser bör vi nog ha, om vi vill ha bort oskicket att använda "ungar" och "ungdjur" synonymt. / ^Ternarius_Disk 17 november 2022 kl. 17.54 (CET)[svara]

Jag har läst dem också. Inte i någon av dem görs det vad jag kan se någon koppling mellan könsmognad och ungdjur. Däremot skriver den av dig anförda SO att gränsen går vid "fullvuxen", vilket jag tycker verkar betydligt mer rimligt. Då bör nötboskap upphöra att vara ungdjur vid uppemot fyra års ålder.

andejons (diskussion) 17 november 2022 kl. 23.04 (CET)[svara]

Jag hann inte före årsskiftet men nu har kategorin Robotskapade ormartiklar "endast" 1000 artiklar kvar som väntar på översyn. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 januari 2021 kl. 20.24 (CET)[svara]

Mycket bra arbete! Höstblomma (diskussion) 9 januari 2021 kl. 14.06 (CET)[svara]

Och efter cirka 10 år har nu alla artiklar som fanns i kategorin fått städning. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 6 december 2022 kl. 09.50 (CET)[svara]

Gott jobbat! Lång väg dit för fjärilarna som jag själv tittar på. Nästa milstolpe där ur min synvinkel är att alla arter med rekommenderat svenskt namn ska ha dessa och rekommenderat vetenskapligt namn i sina artiklar. 148 arter dit vid en snabb koll. Lär ta ett tag med tanke på att jag samtidigt städar artiklarna en hel del.

Plagodis 🦋 (diskussion) 6 december 2022 kl. 10.41 (CET)[svara]

Gymnotiformes kallas "sydamerikanska knivfiskar" av bokversionen av Nationalencyklopedin (som räknar sydamerikanska knivfiskar som en underordning under namnet Gymnotoidei men nämner att de ibland räknas som en ordning med namnet Gymnotiformes) men Nationalnyckeln kallar ordingen "darrålsartade fiskar". Lophotrochozoa (diskussion) 30 maj 2023 kl. 14.55 (CEST)[svara]

Artikeln Taggfeniga fiskar innehåller en lista över ordningar enligt Nationalencyclopedin, men de databaser som används i de flesta av våra fiskartiklar nämner inte taggfeniga fiskar. Det är ett problem när databasernas ordningsindelning skiljer sig från Nationalencyklopedins: Stephanoberyciformes och Cetomimiformes klassificeras av Nationalencyclopedin som beryxartade fiskar, rörnosade fiskar klassificeras som spiggartade fiskar och multartade fiskar klassificeras som abborrartade fiskar. Kan vi hitta några källor som tillåter oss at föra dem till kategorin Kategori:Taggfeniga fiskar utan att bryta mot policyn Wikipedia:Ingen originalforskning? Lophotrochozoa (diskussion) 18 juni 2023 kl. 19.51 (CEST)[svara]

Hej! På Kategoridiskussion:Wikipedia:Projektdeltagare har det föreslagits att deltagarkategorier som inte används, t ex för att projekten är inaktiva, ska avvecklas. Om det här projektet fortfarande har nytta av Kategori:Wikipedia:Projekt djur - deltagare, svara här eller där så blir kategorin kvar. //Essin (diskussion) 23 juni 2023 kl. 15.11 (CEST)[svara]

Det här projektet är i högsta grad aktivt, om inte annat framgår det av diskussionen. / ^Ternarius_Disk 23 juni 2023 kl. 15.59 (CEST)[svara]

Fast kategorin är tom, så den kanske inte behövs trots att proejktet är aktivt. Deltagarna verkar vara listade på projektsidan i stället för i en kategori. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 23 juni 2023 kl. 16.21 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Jag vet inte för vem deltagarlistan på projektsidan är avsedd, men det vore kanske en idé att regelbundet se över listan och ta bort användare som inte längre är aktiva i projektet eller åtminstone markera dem som inaktiva. Åtta av deltagarna står listade under sina tidigare användarnamn. Av dessa är sex omdirigerade till de nya användarsidorna men två är rödlänkade.

Följande tabell visar tidpunkten för senaste redigering (överhuvudtaget i svwp) för de 25 användare som för närvarande står listade som "Deltagare". Av dessa är det:

• 10 som har redigerat i svwp minst en gång under det senaste året
• 5 som inte alls har redigerat under de senaste 1–3 åren
• 10 som inte alls har redigerat under de senaste 3 åren.

En av projektdeltagarna har inte redigerat sedan 2007, men kan förstås ha återkommit under något annat användarnamn.

Projektdeltagare	Senaste redigering
Användare:Dan Koehl	2021-07-15T07:59:25Z
Användare:Nordelch	2023-06-23T16:25:27Z
Användare:Peter~svwiki	2007-10-02T07:10:15Z
Användare:Mad Greg	2022-01-28T16:10:04Z
Användare:Knuckles	2022-12-19T12:22:44Z
Användare:Fred J	2010-03-23T12:18:21Z
Användare:Ternarius	2023-06-23T13:59:56Z
Användare:Cejang	2012-10-05T15:56:08Z
Användare:Natox	2013-09-23T18:40:25Z
Användare:Calandrella	2020-05-26T01:35:19Z
Användare:Höstblomma	2023-06-23T14:45:01Z
Användare:OmJagKundeDrömma	2011-06-29T18:00:03Z
Användare:Lsj	2023-05-26T12:00:29Z
Användare:AHA	2023-06-18T20:19:27Z
Användare:MidnightSun~svwiki	2010-01-10T12:32:53Z
Användare:Suf	2014-07-23T07:32:04Z
Användare:Manders	2021-06-22T18:00:48Z
Användare:Sai1891	2022-10-24T18:37:35Z
Användare:Averater	2018-07-25T07:07:36Z
Användare:Utopiantos	2020-03-06T16:24:10Z
Användare:Plagodis	2023-06-12T09:30:50Z
Användare:Ichthyovenator	2022-01-17T23:45:20Z
Användare:Paranaja	2022-09-03T12:05:35Z
Användare:I naturen	2021-09-25T15:25:46Z
Användare:Dubbeltänk	2023-05-24T17:44:27Z

--Larske (diskussion) 23 juni 2023 kl. 19.24 (CEST)[svara]

Jag menar som Ternarius att projektet absolut är aktivt. Jag vet inte om deltagarkategorin är kopplad till någon användarruta, men jag är beredd att genast bli kategoriserad i den :) Om deltagarlistan så tycker jag att i alla fall alla som redigerat efter 2020-01-01 inte kan uteslutas som aktiva. En paus på några år utan att bli borttagen från intresselistor bör vara möjligt? Det är bara Lsj som på sin användarsida tydligt skrivit att han inte är aktiv på svwp längre. Men han var en mycket aktiv medlem i projektet när han var aktiv. Kanske en lista över tidigare medlemmar kunde skapas också. Det ju svårt att veta varför någon inte redigerat på länge, om ingen annan användare som haft kontakt med den som verkar inaktiv vet något. Man hoppas ju inte att de har lämnat projektet, men 5-10 år utan en enda redigering är ju länge. Höstblomma (diskussion) 24 juni 2023 kl. 05.37 (CEST)[svara]

Även jag har lagt upp mig i kategorin och jag tror den passar för flera deltagare till. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 24 juni 2023 kl. 11.07 (CEST)[svara]

@Blockhaj: Jag vill fråga om de nyss skapade kategorierna Kategori:Pansar (biologi) och Kategori:Pansrade djur. Jag känner delvis igen användningen av begreppet pansar inom biologi, t.ex. som liknelser i beskrivningar för bältdjur och dinosaurier, men jag undrar över om "pansrade djur" verkligen är ett begrepp som lämpar sig för kategorisering? Det vill säga vad är definitionen av "pansrade djur" och är det etablerat som en beskrivning av en viss grupp djur? Innehållet i kategorin "pansrade djur" är just nu mycket blandad och jag blir osäker på om det är rätt likställa alla djur med hård hud eller skal med "pansrade djur"? Av de djurgrupper som kategoriseats i kategorin är vissa väldigt stora och varierade, t.ex. hummer är ett kräftdjur, men hinnkräftor är också kräftdjur. Hur tänker du kring kategorierna och deras innehåll? Mvh Höstblomma (diskussion) 4 februari 2024 kl. 14.56 (CET)[svara]

Jag tänkte inte särskilt mycket över själva namnet då det främst är beskrivande (djur med pansarskydd) men det finns ju begrepp såsom "pansrade trögdjur", "pansardinosaurier". Skulle alternativt kunna vara pansarklädda djur, pansarbeklädda djur, pansrade arter (zoologi), pansar (anatomi) eller dito. Kanske är kategorin överflödig eller behöver en reform som du påpekar med hinnkräftor. Tänkte lägga in skaldjur men det är beskrivet som matbegrepp på wikipedia. Blockhaj (diskussion) 4 februari 2024 kl. 15.14 (CET)[svara]

Ok, det är bra att vi verkar vara överens om att en översyn av kategoriseringen kan vara bra. Om man kollar på Kategori:Djur så kategoriserar vi främst djur systematisk. Det finns några kategorier baserade på egenskaper, men för att sådana kategorier ska vara meningsfulla bör de utgå från en tydlig definierad egenskap som för samman en grupp djur i någon relevant och etablerad mening. Föreslår i detta fall t.ex. att börja med en definition (artikel) om vad begreppet pansar avser inom zoologi. Kategorin bör sedan inte innehålla några djur som faller utanför den definitionen. Mvh Höstblomma (diskussion) 4 februari 2024 kl. 15.34 (CET)[svara]

Planerar in att fixa en artikel Pansar (zoologi) då. Blockhaj (diskussion) 4 februari 2024 kl. 17.02 (CET)[svara]

Jag har då jag tycker problemen jag tog upp tidigare i år kvarstår nu lagt upp en prövning av kategorin på Wikipedia:Problematiska kategorier. Mvh Höstblomma (diskussion) 2 juni 2024 kl. 08.31 (CEST)[svara]

Jag planerar fortfarande in artikeln pansar (zoologi) men den ligger fortfarande en bit ner på listan. Blockhaj (diskussion) 2 juni 2024 kl. 21.29 (CEST)[svara]