Wetarmarkduva
| Wetarmarkduva Status i världen: Starkt hotad[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
| Familj | Duvor Columbidae |
| Släkte | Pampusana |
| Art | Wetarmarkduva P. hoedtii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pampusana hoedtii | |
| Auktor | (Schlegel, 1871) |
| Synonymer | |
| |
Wetarmarkduva[2] (Pampusana hoedtii) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Wetarmarkduvan är en liten till medelstor (27 cm) duva. Hanen har ljust blågrått huvud, mot strupen gråvitt. Nacken är rödbrun, ljusare på halssidorna och övergående till ljust gräddvitt på bröstet som är tydligt avgränsat mot den svartaktiga buken. På bröstsidorna och skuldrorna syns ett smalt band med purpurglans. Ovansidan är kastanjebrun.
Honan är mycket mer enhetligt färgad med ljust rost- till kastanjebrunt på huvud, hals och bröst och olivbrunt på ovansida och buk. Lätet beskrivs som ett kort och mjukt men ändå genomträngane tvåstavigt "whu-wup", ibland med ett tillägg av ett gutturalt "trrr".[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln förekommer i östra Små Sundaöarna (Timor och Wetar).[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Arten placerades tidigare i släktet Gallicolumba. Studier visar dock att dessa inte är varandras närmaste släktingar, där vissa står närmare australiensiska duvor som Geopelia.[5][6] Dessa har därför lyfts ut till ett eget släkte, initialt Alopecoenas men Pampusana har visat sig ha prioritet.
Status
[redigera | redigera wikitext]Wetarmarkduvan tros ha minskat mycket kraftigt i antal till följd av habitatförlust och jakt. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad. Världspopulationen uppskattas till mellan 1500 och 7000 häckande individer.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Dirk Samuel Hoedt (1815-1893), en holländsk tjänsteman och plantageägare i Ostindien 1853-1893 som samlade in typexemplaret.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2020 Pampusana hoedtii . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Jønsson, K.A., M. Irestedt, R.C.K. Bowie, L. Christidis, and J. Fjeldså (2011a), Systematics and biogeography of Indo-Pacific ground-doves Arkiverad 8 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine., Mol. Phylogenet. Evol. 59, 538-543.
- ^ Moyle, R.G., R.M. Jones, and M.J. Andersen (2013), A reconsideration of Gallicolumba (Aves: Columbidae) relationships using fresh source material reveals pseudogenes, chimeras, and a novel phylogenetic hypothesis, Mol. Phylogenet. Evol. 66, 1060-1066.
- ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikispecies har information om Pampusana hoedtii.
- Läten på xeno-canto.org
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|