Waray-waray
Utseende
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Wáray-Wáray | |
Winaray | |
Talas i | Filippinerna |
---|---|
Region | östra Visayas |
Antal talare | 3 miljoner |
Språkfamilj | Wáray-Wáray |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Filippinerna |
Språkkoder | |
ISO 639‐2 | war |
ISO 639‐3 | war |
SIL | WAR |
Waray-waray (även känt som wáray-wáray; waray; winaray, Sinamar-Leytenhon Leyte-Samarnon) är det fjärde största språket på Filippinerna, ett språk som talas i provinserna Samar, Norra Samar, Östra Samar, Leyte (östra delarna) och Biliran av ungefär 3 miljoner människor.
Språket tillhör den visajanska språkfamiljen och stammar från cebuano. Det närmast besläktade språket är hiligaynon.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Pronomen
[redigera | redigera wikitext]Absolutiv | Ergativ | Oblik | |
---|---|---|---|
Första person i singular | ako, ak | nakon, nak, ko | akon, ak |
Andra person i singular | ikaw, ka | nimo, nim, mo | imo, im |
Tredje person i singular | hiya, siya | niya | iya |
Första person i plural inclusive | kita, kit | naton | aton |
Andra person i plural exclusive | kami, kam | namon | amon |
Andra person i plural | kamo | niyo | iyo |
Tredje person i plural | hira, sira | nira | ira |
Räkneord
[redigera | redigera wikitext]Ett Usá Två Duhá Tre Tuló Fyra Upat Fem Limá Sex Unom Sju Pitó Åtta Waló Nio Siyám Tio Napúlô Elva (Napúlô kag usá)
Exempel
[redigera | redigera wikitext]- Godmorgon (natt/kväll/afton): Maupay nga aga (udto/kulop/gab-i)
- Förstår du Waray?: Nakakaintindi/Nasabut ka hit Winaray?
- Tack: Salamat
- Jag älskar dig: Hinihigugma ko ikaw eller Ginhihigugma ko ikaw
- Var kommer du ifrån?: Taga diin ka?
- Hur mycket är detta?: Tag pira ini?
- Jag förstår inte: Diri ako nakakaintindi
- Jag vet inte: Diri ako maaram
- Vad: Ano
- Vem: Hin-o
- Var: Hain
- När (framtid): San-o
- När (förflutet): Kakan-o
- Varför: Kay-ano
- Ja: Oo
- Nej: Dire
- Där: "Adto" eller "Didto"
- Här: "Didi"
- Framför: "Atbang" eller "Atubangan"
- Natt: "Gab-i"
- Dag: "Adlaw"