Sulforafan
| Sulforafan | |
  | |
| Systematiskt namn | 1-isotiocyanato-4-(metansulfinyl)butan |
|---|---|
| Kemisk formel | C6H11NOS2 |
| Molmassa | 177,29 g/mol |
| CAS-nummer | 4478-93-7 |
| SMILES | CS(=O)CCCCN=C=S |
| Faror | |
| Huvudfara |  Brandfarlig Irriterande |
| NFPA 704 |
3
2
2
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Sulforafan är en antioxidant som bland annat finns i broccoli, brysselkål och kål.[1] Den är en förening inom isotiocyanatgruppen av organiska svavelföreningar.[1] Det produceras när enzymet myrosinas omvandlar glukorafanin, ett glukosinolat, till sulforafan vid skada på växten (som t.ex. genom att tugga eller hacka under matlagning), vilket gör att de två föreningarna kan blandas och reagera.
Glukorafanin, glukosinolatföregångarnen till sulforafan |
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Sulforafan förekommer i broccoligroddar, som bland korsblommiga grönsaker har den högsta koncentrationen av glukorafanin, föregångaren till sulforafan.[1][2] Det finns också i kål, blomkål, brysselkål, sellerikål, grönkål, senapsgrönsaker och vattenkrasse.[1]
Farmakologiska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]I populärvetenskapliga tidskrifter[3] påstås att ämnet kan stärka kroppens förmåga att försvara sig mot cancerceller.
Ytterligare påståenden görs att ämnet lindrar symptom vid autism.[4] DN är dock ingen vetenskaplig källa. Påståendet behöver bekräftas.
Även om det har gjorts en del grundforskning om hur sulforafan kan ha effekter in vivo, finns det fram till 2017 inga kliniska bevis för att konsumtion av korsblommiga grönsaker och sulforafan påverkar risken för cancer eller någon annan sjukdom.[1][5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sulforaphane, 9 februari 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”Isothiocyanates”. Micronutrient Information Center, Linus Pauling Institute, Oregon State University. 1 april 2017. https://lpi.oregonstate.edu/mic/dietary-factors/phytochemicals/isothiocyanates. Läst 14 juli 2022.
- ^ Houghton, C. A.; Fassett, R. G.; Coombes, J. S. (2013). ”Sulforaphane: Translational research from laboratory bench to clinic”. Nutrition Reviews 71 (11): sid. 709–26. doi:. PMID 24147970.
- ^ Illustrerad Vetenskap nr 9/2005, sida 23
- ^ ”Broccoli lindrar symptom vid autism”. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/broccoli-lindrar-symtom-vid-autism/.
- ^ van Die, MD; Bone, KM; Emery, J; Williams, SG; Pirotta, MV; Paller, CJ (April 2016). ”Phytotherapeutic interventions in the management of biochemically recurrent prostate cancer: a systematic review of randomised trials”. British Journal of Urology International 117 (S4): sid. 17–34. doi:. PMID 26898239.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Sulforafan.
