Sigge Lindberg
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sigge Lindberg | ||||
Sigge Lindberg vid mitten av 1920-talet | ||||
Personlig information | ||||
---|---|---|---|---|
Fullständigt namn | Sigfrid Oscar Lindberg | |||
Födelsedatum | 26 mars 1897 | |||
Födelseort | Helsingborg, Sverige | |||
Dödsdatum | 4 januari 1977 (79 år) | |||
Dödsort | Helsingborg | |||
Position | Målvakt | |||
Juniorlag | ||||
| ||||
Seniorlag* | ||||
| ||||
Landslag | ||||
| ||||
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna. |
Sigge Lindberg | ||
Fotboll, herrar | ||
Olympiska spel | ||
---|---|---|
Brons | Paris 1924 | Fotboll, herrar |
Sigfrid "Sigge" Oscar Lindberg, född 26 mars 1897 i Helsingborg, död där 4 januari 1977[1], var en svensk fotbollsmålvakt som bland annat spelade 50 matcher för det svenska landslaget under 1920- och 1930-talen.
Sigge Lindberg blev 1921 medlem Hälsingborgs IF, och från dess och fram till 1931 lagets förstemålvakt. Under hans tid som målvakt i laget blev HIF allsvenska seriesegrare 1928/1929 och 1929/1930. Han deltog även 1921–1930 i landslagsmatcher för Sverige. 1924 blev han bronsmedaljör i fotboll vid Olympiska sommarspelen i Paris 1924. Efter OS blev han vald till bästa målvakt tillsammans med Ricardo Zamora. På kontinenten fick Sigge epitetet Nordens Zamora. Vid sin sista landslagsmatch mot Österrike i Wien 1930 tilldelades Lindberg österrikiska fotbollsförbundets guldmedalj. Sigge blev den första svensk att tilldelas Stora grabbars märke; han blev även Sveriges första stora fotbollsidol. Sina år som fotbollsspelare beskrev han i Mitt liv mellan stolparna (1932).[2]
Sammanlagt blev det hela 376 matcher i Hälsingborgs IF.
Söndagen den 21 maj 1922 spelade HIF mot Arsenal inför 3 300 åskådare, nytt publikrekord för klubbfotboll på Olympia. Arsenal var ett fullfjädrat proffslag och det enda egentliga intresset handlade om hur många mål engelsmännen ska göra. Spelet var inte mycket att orda om, och Arsenal vann till slut bara med 1-0, tack vare Sigge Lindbergs fenomenala målvaktsspel. Sigge Lindberg tog bland annat en straff slagen av Smith.
Han nobbade ett proffserbjudande från Arsenal 1922 som löd på 5 000 kronor. Han valde tryggheten som svetsare på AB Plåtförädling istället. Men för dubbla summan hade historien kunnat vara en annan.
Meriter
[redigera | redigera wikitext]I landslag
[redigera | redigera wikitext]- OS-brons (1): 1924
- 50 landskamper, 0 mål
I klubblag
[redigera | redigera wikitext]- Allsvensk seriesegrare (2): 1928/29, 1929/30 (Ej SM-status på Allsvenskan under åren 1925–1930)
Individuellt
[redigera | redigera wikitext]- Mottagare av Stora grabbars märke, 1926 [3]
- Medlem i SFS Hall of Fame nr 14
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Lindberg, Sigge i Svenska män och kvinnor (1948)
- ^ ”Stora Grabbar”. Svensk Fotboll. Svenska Fotbollförbundet. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091029030950/http://svenskfotboll.se/svensk-fotboll/historia/historik-herrar/stora-grabbar/. Läst 20 mars 2011.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ahlbom, Bengt: Sigge Lindberg i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981)
- Sigfrid Lindberg på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
|
|
- Födda 1897
- Avlidna 1977
- Män
- Idrottare från Helsingborg
- Svenska fotbollsmålvakter
- Fotbollsspelare i Helsingborgs IF
- Fotbollsspelare i Landskrona BoIS
- Tävlande vid olympiska sommarspelen 1924 från Sverige
- Tävlande i fotboll vid olympiska sommarspelen 1924
- Olympiska bronsmedaljörer 1924
- Svenska olympiska bronsmedaljörer
- Svenska herrlandslagsspelare i fotboll
- Mottagare av Stora grabbars och tjejers märke
- Medlemmar i Svensk fotbolls Hall of Fame
- Svenska idrottare under 1900-talet