Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Nonylfenol

Från Wikipedia
Nonylfenol
Nonylfenol
Systematiskt namn4-Nonylfenol
Övriga namnpara-nonylfenol
Kemisk formelC9H19C6H4OH
Molmassa220,35 g/mol
UtseendeFärglös till gulaktig, sirapsliknande vätska
CAS-nummer104-40-5
SMILESOc1cc(CCCCCCCCC)ccc1
Egenskaper
Densitet0,937 g/cm³
Löslighet (vatten)3 mg/l
Smältpunkt2 °C
Kokpunkt295 °C
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
LD501300 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Nonylfenol finns även som 4-Nonylfenol och Grenad Nonylfenol. Ämnet är giftigt. Det är svårnedbrytbart, hormonstörande, lagras i kroppen och kan kopplas samman med bland annat sterilitet[1]. Därför är det förbjudet inom EU, men kan förekomma i textilier såsom kläder och handdukar som importerats från länder utanför EU.

Man har hittar nonylfenol i större delen av svenska sjöar och floder. Svenska studier från till exempel Naturskyddsföreningen 2008 har visat att kemikalien tvättas ut från våra kläder[2].

I Kina, världens största exportör av textilier[3], är hela 70 procent av floderna och vattendragen förorenade[4]. En mycket problematisk föroreningar är nonylfenol från klädproduktionen[5].

"Miljömärkningarna Bra Miljöval, Svanen och EU-blomman ställer krav på vilka kemikalier som får användas i tillverkningen. Nonylfenoletoxilater tillåts exempelvis inte."

  1. ^ Jobling S, Reynolds T, White R, Parker MG & Sumpter JP (1995). A variety of environmentally persistent chemicals, including some phthalate plasticisers, are weakly estrogenic. Environmental Health Perspectives 103(6): 582-587; Jobling S, Sheahan D, Osborne JA, Matthiessen P & Sumpter JP (1996). Inhibition of testicular growth in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) exposed to estrogenic alkylphenolic chemicals. Environmental Toxicology and Chemistry 15(2): 194-202
  2. ^ http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/report-t-shirts-with-a-murky-past.pdf
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2013. https://archive.is/20131230223506/http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=124343&lan=fi. Läst 22 september 2011. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100704184351/http://www.cigem.gov.cn/readnews.asp?newsid=5002. Läst 22 september 2011. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306222041/http://www.greenpeace.org/eastasia/Global/eastasia/publications/reports/toxics/2010/swimming-in-poison-yangtze-fish.pdf. Läst 22 september 2011.