Max Brod
| Max Brod | |
 | |
| Född | 27 maj 1884[1][2][3] Prag[4][5][6] |
|---|---|
| Död | 20 december 1968[1][2][3] (84 år) Tel Aviv[7] |
| Begravd | Trumpeldor begravningsplats |
| Medborgare i | Israel och Cisleithanien |
| Utbildad vid | juridiska fakulteten vid Karlsuniversitetet juridiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität[5]  |
| Sysselsättning | Språkvetare, biograf, diktarjurist, publicist, poet[6], dramatiker[6], teaterkritiker[6], sångtextförfattare, översättare[6], kompositör[6], journalist, pianist, romanförfattare, ämbetsman[6] |
| Maka | Elsa Brod |
| Utmärkelser | |
| Bialikpriset (1948) Willibald Pirckheimer-medaljen (1964) Ehrengabe der Heinrich-Heine-Gesellschaft (1965) | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Max Brod (hebreiska: מקס ברוד), född 27 maj 1884 i Prag, död 20 december 1968 i Tel Aviv, var en tjeckisk författare. Han är känd för att ha räddat Franz Kafkas manuskript, då han lät bli att bränna dem enligt vad Kafka önskade i sitt testamente och i stället förde dem i säkerhet undan nazisterna. Han gjorde sig även känd som kompositör.
Brod var redaktör för Prager Tageblatt. Han debuterade 1906 med novellerna Tod den Toten!, och vann ryktbarhet runt om i Europa med sina följande novellsamlingar Schloss Nornepygge (1908), Ausflüge ins Dunkelrote och Jüdinnen (1911). Han framträdde även som lyriker och dramatiker, men gjorde sig mer känd som med romanen Tycho Brahes Weg zu Gott (1915).
Alla verk av honom utom Tycho Brahe brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.
Brod hade 1913 anslutit sig till sionismen och flydde 1939 till Brittiska Palestinamandatet. Där blev han bekant med Esther Hoffe, som senare blev Brods sekreterare. De två hade tidvis en privat relation.[8]
Sin sionistiska livsåskådning beskrev han i Anschauung und Begriff (1913, tillsammans med Felix Weltsch), och i Heidentum, Christentum, Judentum (1921).
Bibliografi (utgivet på svenska)
[redigera | redigera wikitext]- 1949 – Franz Kafka, biografi
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6v1258b, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 12399, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Brod,_Max, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01013137, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Studenti pražských univerzit 1882–1945, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 20743, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Schultz, Matthew (3 oktober 2018). ”Kafka and the Cat Lady” (på amerikansk engelska). Jewish Journal. https://jewishjournal.com/culture/first_person/239734/kafka-cat-lady/. Läst 1 november 2022.
|