Kåge
- För andra betydelser, se Kåge (olika betydelser).
| Kåge | |
| Tätort | |
 Storgatan i Kåge.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Skellefteå kommun |
| Distrikt | Kågedalens distrikt |
| Koordinater | 64°49′49″N 20°59′39″Ö / 64.83028°N 20.99417°Ö |
| Area | 272 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 2 271 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T8228[2] |
| Beb.områdeskod | 2482TB112 (1960–)[3] |
| Geonames | 605428 |
  Ortens läge i Västerbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Kåge | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Kåge är en tätort i Kågedalens distrikt i Skellefteå kommun i norra Västerbotten. Den ligger 13 kilometer norr om Skellefteå tätort, vid Bottenvikskusten och Europaväg 4.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kåge (Storkåge) är känt sedan 1505, då änkan Gunborg från Stockholm sålde det till prosten herr Andreas i Skellefteå.[4] Herr Andreas hade ett frillobarn, Malin, som ärkebiskop Jacob Ulfsson 1507 lät förklara äkta, varigenom hon fick arvsrätten till Kåge. Hon var gift med Anders Jacobsson från Bureätten, och Kåge blev sålunda deras arvejord. En av deras döttrar Anna Bure gifte sig med kyrkoherden Andreas Olai i Skellefteå, och blev mormor till Johannes Bureus.[5] 1543 fanns 11 hemman i Kåge. Byamännen hade dels gemensamt fiskerätt, dels hade Herr Andreas barnbarn eget fiskevatten.[6]
I mitten av 1600-talet fanns planer på att anlägga en stad vid Storkåge.[7] Karl XI, utfärdade också privilegier till den nya staden, som skulle heta Hedvigstad. Planerna ändrades, och istället återuppbyggdes Piteå, ca sju mil längre norrut, som nästan helt brunnit ner något år tidigare. På 1830-talet kom frågan upp på nytt. Lantmätaren Johan Håkansson förordnades att verkställa syn och att rita en karta över området Öhn i Kåge, daterad juli 1841. Kåge ansågs ha en bra hamn, men prosten Nils Nordlander i Skellefteå argumenterade istället att medelpunkten skulle ligga vid kyrkan, och föreslog istället Norrböle by som plats för den nya staden. Länsstyrelsen instämde och Skellefteå blev istället ny stad 1845.[8]
26 november 1937 inrättades Kåge som municipalsamhälle i Skellefteå landskommun. Municipalsamhället upplöstes 1964 och landskommunen tog åter hand om de ärenden som municipalsamhället hade rätt att besluta om. Sedan 1967, då Skellefteå landskommun uppgick i Skellefteå stad (sedermera Skellefteå kommun), har Kåge legat i Skellefteå kommun.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Kåge 1960–2020[9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 766 | |||
| 1965 | 890 | |||
| 1970 | 1 232 | |||
| 1975 | 1 492 | |||
| 1980 | 1 640 | |||
| 1990 | 2 113 | 230 | ||
| 1995 | 2 250 | 246 | ||
| 2000 | 2 265 | 249 | ||
| 2005 | 2 205 | 249 | ||
| 2010 | 2 248 | 247 | ||
| 2015 | 2 376 | 271 | ||
| 2020 | 2 271 | 272 | ||
Samhället
[redigera | redigera wikitext]
I Kåge finns bland annat en livsmedelsbutik, en bensinstation, apotek, pizzeria, gym, vårdcentral, folktandvård och grundskola (Kågeskolan).
Kågebadet är ortens tempererade utomhusbad. Det finns även en skatepark.
Kåge kyrka i Kåge började uppföras vårvintern 1924 och stod klar vid årsskiftet 1925–1926.
Invid E4:n ligger Kåge småbåtshamn där Kåge båtklubb har sin anläggning. Klubbstugan har tidigare varit färjeterminal för färjor till Finland. På området ligger även det nedlagda surströmmingsalteriet för Prima Kåge-Surströmming som var i gång fram till 1960-talet.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]
Stora arbetsgivare är bland annat Norra Skogsägarna (Kågesågen), Kåge Gjutmek, Nordtek och PTC Plastcisterner, men närheten till Skellefteå gör att pendling är mycket vanligt.
Vid Kågesågen ligger Kåge hamn som drivs av Skellefteå kommun. Den är dock i dagsläget stängd för trafik.
Repslageri
[redigera | redigera wikitext]I Kåge inom synhåll från E4 finns ett av Sveriges få bevarade repslagerier. Repslageriet startades i slutet av 1874 och flyttades till nuvarande plats 1928. Repslagarbanan, i en byggnad som är 110 m lång, är fullständigt bevarad med inredning, verktyg och maskiner. Den var i drift till 50-talet men är fortfarande fullt driftsduglig. Repslageriet är sedan 1991 k-märkt och ägs av Skellefteå museum.[10][11][12]
Referenser i populärkultur och litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Äldreomsorgen i Övre Kågedalen, roman av ”Nikanor Teratologen”
- Till Minne Av Kåge, låt av bandet Skumdum
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 15 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, SDHK 35137
- ^ Leonard Bygdén, Härnösands stifts herdaminne, Skellefteå
- ^ Jordeboken för Västerbotten 1543
- ^ ”Sverige, stads- och fästningsplaner, Hedvigstad (Storkåge), Skellefteå., SE/KrA/0424/043/001 (1666 (?))”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0027840_00001?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=0&z=-681.7661%2C-147.6667%2C4844.5321%2C2953.3333. Läst 17 januari 2018.
- ^ Skelleftea.org Arkiverad 16 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Skellefteå kommun”. Arkiverad från originalet den 12 november 2013. https://web.archive.org/web/20131112030131/http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=15463. Läst 16 juli 2012.
- ^ ”Kågströms Repslageri. Historia”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2009. https://www.webcitation.org/5koQYIMqz?url=http://www.geocities.com/repslageri/Historia.htm.
- ^ ”Skellefteå Museum”. Arkiverad från originalet den 12 november 2013. https://web.archive.org/web/20131112025358/http://skellefteamuseum.se/wp-content/uploads/2011/08/Kage_repslageri.pdf. Läst 16 juli 2012.
|