Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Jakub Sobieski

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Jakob Sobieski.
Jakub Sobieski
Född5 maj 1590[1]
Zjovkva[2]
Död23 juni 1646 (56 år)
Zjovkva[2]
Medborgare iPolsk-litauiska samväldet
Utbildad vidAkademia Zamojska
SysselsättningPolitiker[3], historiker, soldat[3], militär befälhavare[4]
Befattning
Staroste de Kalouch
Polsk elektor
Liste over marskalkene i Sejmen 1548-1793
1623 års sejm, 1626 års seim, 1632 års sejm och 1628 års sejm
Staroste de Stryï
Barski starosta
Deputerad till den första polska republikens sejm
1629 års ordinarie sejm, 1626 års seim, 1631 års ordinarie sejm, 1635 års extraordinära sejm, 1627 års ordinarie sejm, 1625 års sejm, 1634 års sejm, 1629 års extraordinära sejm, 1628 års sejm, 1633 års kröningssejm, 1632 års sammankallande sejm och 1638 års sejm
Starosta jaworowski
Staroste de Trembowla
Staroste de Krasnystaw
Krajczy wielki koronny (1628–1636)[5]
Podczaszy wielki koronny (1636–1638)[6]
Voïvode de Bełz (1638–1641)
Russian voivode (1641–1646)
Staroste de Szczurowa (1646–)
Kasztelan av Krákow (1646–1646)
MakaMarianna Wiśniowiecka
(g. 1620–1624, makas/makes död)[7][8]
Teofila Zofia Sobieska
(g. 1627–)[7][9]
BarnMarek Sobieski (f. 1628)[9]
Johan III Sobieski (f. 1629)[9]
Katarzyna Sobieska (f. 1634)[9]
Anna Sobieska (f. 1636)
FöräldrarMarek Sobieski
Jadwiga Snopkowska
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Jakub Sobieski, född 5 maj 1590 i Żółkiew, död där 13 juni 1646, var en polsk diplomat och historisk författare.

Sobieski blev 1638 vojvod av Bełz, 1641 av Rus och kort före sin död kastelian av Kraków. Han användes av Sigismund III och Vladislav IV som diplomat vid underhandlingar med turkarna (1621), i Tyskland (1635), med svenskarna (två gånger) samt vid westfaliska fredskongressen.

Sobieskis viktigaste arbeten är Commentariorum belli Chotimensis libri III (1646) och reseskildringarna Dwie podróze po krajach europejskich w latach 1607–13 i 1638 (tryckt 1833) och Dziennik rokowań z posłami szwedzkimi w Sztumdorfie (1643, tryckt i "Biblioteka Litewska", om underhandlingarna i Stuhmsdorf).

  1. ^ Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Internetowy Polski Słownik Biograficzny-ID: jakub-sobieski-h-janina.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sejm-Wielki.pl profil-ID: 4.160.75.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1189487337749153-1, läst: 8 mars 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2014851364, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 65, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
  6. ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 103, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] The Peerage person-ID: p11457.htm#i114570, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Ilona Czamańska, Wiśniowieccy: monografia rodu, Wydawnictwo Poznańskie, 2007, s. 156–157, ISBN 978-83-7177-229-0.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Ilona Czamańska, Wiśniowieccy: monografia rodu, Wydawnictwo Poznańskie, 2007, s. 157, ISBN 978-83-7177-229-0.[källa från Wikidata]