Jacob Bruce

Jacob Bruce
Född	1 maj 1669 (g.s.)[1] Moskva[2]
Död	19 april 1735 (g.s.)[1] (65 år) Glinki, Ryssland
Begravd	Moskva
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland
Sysselsättning	Astronom, officer, politiker
Befattning
President of the Collegium of Mining (1719–1726)
Föräldrar	William Bruce
Släktingar	Roman Bruce (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden Vita örnens orden Andreasorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Jacob Daniel Bruce (ryska: Яков Вилимович Брюс: Jakov Vilimovitj Brjus), född 11 maj (enligt n.s.) 1669 i Moskva, död 30 april (n.s.) 1735, var en rysk greve och fältmarskalk.

Jacob Bruce tillhörde den skotska adliga ätten Bruce. År 1687 deltog han som soldat rysk-turkiska kriget. Han befordrades 1696 till överste, 1700 till generalmajor vid artilleriet, generallöjtnant 1705, och generalfälttygsmästare 1711. Bruce moderniserade det ryska artilleriet och spelade en framträdande roll under det stora nordiska kriget. Han bidrog kraftigt till de svensk-baltiska fästningarnas betvingande, deltog i flera fältslag som slaget vid Kalisz, slaget vid Lesna, och slaget vid Poltava, och deltog i Prutkampanjen.

Han kommenderade 1712–1713 de allierades artilleri i Nordtyskland, men ägnade sig därpå mest åt civiltjänst, blev 1717 senator och president i bergs- och manufakturkollegiet.

Han var 1718 och 1721 ryskt ombud vid fredsunderhandlingarna med Sverige och undertecknade freden i Nystad. Bruce blev 1721 rysk greve, och erhöll 1726 fältmarskalks rang.

Jacob Bruce var son till William Bruce (1620–1680) och bror till den ryske generalen Roman Bruce.

• Svensk uppslagsbok, Lund 1930