Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

John A. Quitman

Från Wikipedia
John A. Quitman


Tid i befattningen
3 december 1835–7 januari 1836
Företrädare Hiram Runnels
Efterträdare Charles Lynch
Tid i befattningen
10 januari 1850–3 februari 1851
Företrädare Joseph W. Matthews
Efterträdare John Isaac Guion

Tid i befattningen
4 mars 1855–17 juli 1858
Företrädare ingen
Efterträdare John J. McRae
Valkrets Mississippis 5:e

Född 1 september 1798
Rhinebeck, New York
Död 17 juli 1858 (59 år)
Natchez, Mississippi
Gravplats Natchez City Cemetery
Natchez, Mississippi
Politiskt parti Whigpartiet
Demokratiska partiet
Namnteckning John A. Quitmans namnteckning
Militärtjänst
I tjänst för USA
Försvarsgren USA:s armé
Tjänstetid 1846–1848
Grad Generalmajor
Slag/Krig Mexikansk-amerikanska kriget

John Anthony Quitman, född 1 september 1798 i Rhinebeck i New York, död 17 juli 1858 i Natchez i Mississippi, var en amerikansk militär och politiker. Han tjänstgjorde som generalmajor i mexikansk–amerikanska kriget. Han var Mississippis guvernör 1835–1836 och 1850–1851, först whig och sedan demokrat. Han var ledamot av USA:s representanthus från 1855 fram till sin död. Han var en av de så kallade Fire-Eaters som under 1850-talet förespråkade sydstaternas utträde ur USA.

Tidig karriär

[redigera | redigera wikitext]

Quitman utexaminerades 1816 från Hartwick Seminary, undervisade vid Mount Airy College i Pennsylvania, studerade sedan juridik och inledde 1820 sin karriär som advokat i Ohio. Året därpå flyttade han till Natchez i Mississippi.[1]

Quitman tjänstgjorde som domare 1828–1835. Mississippi var utan guvernör efter att Hiram Runnels lämnade guvernörsämbetet i november 1835. Quitman fick inneha ämbetet i en månad från december 1835 till januari 1836 innan Charles Lynch tillträdde som guvernör.[2]

Krigstjänst

[redigera | redigera wikitext]

I mexikansk-amerikanska kriget tjänstgjorde Quitman under generalerna Zachary Taylor och Winfield Scott. Den 2 mars 1847 beslutade kongressen att utdela honom ett svärd som utmärkelse för tapperhet i fält i samband med slaget vid Monterrey. Den 14 april 1847 befordrades Quitman till generalmajor. Hans kompani intog Mexico City där han sedan tjänstgjorde som militärguvernör. Efter ett hedervärt avsked år 1848 vädjade Quitman till president James K. Polk utan framgång för bestående ockupation av Mexiko.[3]

Senare karriär och död

[redigera | redigera wikitext]

Quitman tillträdde 1850 på nytt som Mississippis guvernör och efterträddes 1851 av John Isaac Guion.[4] Quitman tillträdde 1855 som kongressledamot.[5] Han avled 1858 i ämbetet och gravsattes på Natchez City Cemetery. Quitman hade varit sjuk sedan James Buchanans presidentinstallation år 1857.[6] I pressen förekom spekulationer att vissa av bankettgästerna hade blivit förgiftade, bland dem Quitman. Senare forskning har lyft fram teorin att epidemin som blev känd under namnet National Hotel Disease var dysenteri förorsakad av hotellets dåliga avloppssystem.[7] Quitman efterträddes som kongressledamot av John J. McRae.[8]

Både Georgia[9] och Mississippi döpte ett county efter John A. Quitman.[10]

  1. ^ Quitman, John Anthony. Biographical Directory of the United States Congress. Läst 6 mars 2014.
  2. ^ John Anthony Quitman Arkiverad 22 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Mississippi History Now. Läst 6 mars 2014.
  3. ^ John Anthony Quitman. Handbook of Texas Online. Läst 6 mars 2014.
  4. ^ Mississippi: Governors. The Political Graveyard. Läst 6 mars 2014.
  5. ^ John Anthony Quitman. National Governors Association. Läst 6 mars 2014.
  6. ^ Quitman, John Anthony. The Political Graveyard. Läst 6 mars 2014.
  7. ^ The Mysterious National Hotel Disease. US House of Representatives. Läst 6 mars 2014.
  8. ^ McRae, John Jones. Biographical Directory of the United States Congress. Läst 6 mars 2014.
  9. ^ Quitman County. New Georgia Encyclopedia. Läst 6 mars 2014.
  10. ^ A Short History of Quitman County and Marks, MS Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Quitman County, Mississippi. Läst 6 mars 2014.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]