Järnsulfid
| Järnsulfid | |
 | |
| Systematiskt namn | Järn(II)sulfid |
|---|---|
| Kemisk formel | FeS |
| Molmassa | 87,910 g/mol |
| Utseende | Mörkt brungrå kristaller |
| CAS-nummer | 1317-37-9 |
| SMILES | [Fe+2].[S-2] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 4,84 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | 1195 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Järnsulfid är en kemisk förening av järn och svavel. Det förekommer naturligt i mineralerna troilit och magnetkis, dock inte i pyrit. Ämnet uppträder ofta i icke-stökiometrisk form med varierande halter av järn och svavel.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Finkornig järnsulfid kan vara pyrofor i kontakt med luft. Ämnet är ferrimagnetiskt om det innehåller en övervikt av järn, men närmar sig antiferromagnetisk ju mer jämvikt det är mellan järn och svavel.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Järnsulfid kan framställas direkt från grundämnena järn och svavel.
Det kan också produceras av anaeroba bakterier. Det sker främst i syrefattiga miljöer med lågt pH-värde.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Järnsulfid innehåller för mycket svavel för att vara intressant för utvinning av stål, men om det kalcineras frigörs svaveldioxid som sedan leds genom vatten för att bilda svavelsyrlighet.