Hagfors kommun

	Hagfors kommun; Kommun
	Hagfors stadshus (kommunhus)
	; Hagfors kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Län	Värmlands län
Centralort	Hagfors
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	11 424 (2024-09-30)
Areal	2 000,16 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 824,2 kvadratkilometer
- därav vatten	175,96 kvadratkilometer
Bef.täthet	6,26 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	60°02′00″N 13°39′00″Ö / 60.033333333333°N 13.65°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Värmlands domkrets (2005-02-07–); Sunne domsaga (–2005-02-07)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1884
Anställda	1 375 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1783
GeoNames	2709213
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Hagfors kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Hagfors.

Området som utgör kommunen är kraftigt kuperat och genomsatt av dalgångar. Bland dalgångarna är Klarälvens sprickdal i nord–sydlig riktning den mest markanta. Området har en lång tradition av industrier; inom järn och stål. Dessa dominerade även i början av 2020-talet.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet kraftigt minskat. Socialdemokraterna har dominerat den lokala politiken fram till 2018 då makten övertogs av det lokala partiet Oberoende realister.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekshärad, Gustav Adolf, Norra Råda och Sunnemo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Norra Råda landskommun inrättades 8 december 1939 Hagfors municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1950 ombildades till Hagfors stad.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Sunnemo landskommun i Norra Råda landskommun medan Gustav Adolfs landskommun och Ekshärads landskommun samt Hagfors stad förblev oförändrade.

Hagfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hagfors stad. 1974 införlivades kommunerna Gustav Adolf, Ekshärad och Norra Råda.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår kommunen i Värmlands tingsrätts domsaga.^[6]

Geografi

Kommunen ligger ca 10 mil norr om Karlstad. Norra delen ingår i den så kallade Tiomilaskogen.

Kommunen gränsar i nordväst till Torsby kommun, i väster till Sunne kommun, i söder och sydväst till Munkfors kommun, i sydväst till Forshaga kommun, i söder till Karlstads kommun och i öster till Filipstads kommun, alla i Värmlands län, samt i norr och nordöst till Malung-Sälens kommun i Dalarnas län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Hagfors kommun

Området som utgör kommunen är kraftigt kuperat och genomsatt av dalgångar. I norra delen når höjderna drygt 500 meter över havet. Oftast är höjderna klädda med morän. Bland dalgångarna är Klarälvens sprickdal i nord–sydlig riktning den mest markanta. Den var efter isavsmältningen en vik och dess dalgång är delvis utfylld av sediment. Den föristida Klarälven hade sin fortsättning i den sänka där Rådasjön ligger. Den dåvarande Rådafjärden var fylld med sediment vilket ledde till att älven letade ett nytt lopp vid Edebäck. Den får ett meandrande lopp när den skär ner i dalbottens sediment och flera övergivna meandersjöar hittas längs sträckan från kommungränsen i norr mot Edebäck. Längs Klarälvens bidal, Halgån, finns ett högsta kustlinjendelta med både vattenavsatta sediment och vindavsatta dyner.^[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[8]

Hagfors kommun

Hela riket

Bebyggelse (2,5 %)

Skog (87,7 %)

Öppen myrmark (6,5 %)

Jordbruksmark (2,1 %)

Övrig mark (1,2 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns åtta naturreservat i Hagfors kommun.^[9] Som exempel kan nämnas det kommunala reservatet Mana-Örbäcken, ett område som utgörs av 25 hektar. I reservatet inkluderas rullstensåsen Mana, Örbäcken och gammal naturskog.^[10] Ett annat exempel är det stora myrkomplexet Fräkensjömyrarna. I reservatet, som är &&&&&&&&&&&01777.&&&&&01 777 hektar, växer arter som småsileshår, brunag och myggblomster. I reservatet växer även björnbrodd, det är den sydligaste kända svenska platsen för denna.^[11]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Ekshärads församling, Hagfors-Gustav Adolfs församling och Norra Råda-Sunnemo församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt:^[12]

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Hagfors kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Hagfors	&&&&&&&&&&&04869.&&&&&04 869
2	Ekshärad	&&&&&&&&&&&&0991.&&&&&0991
3	Uddeholm	&&&&&&&&&&&&0619.&&&&&0619
4	Råda	&&&&&&&&&&&&0449.&&&&&0449
5	Sunnemo	&&&&&&&&&&&&0276.&&&&&0276
6	Mjönäs	&&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257
7	Bergsäng	&&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Socialdemokraterna styrde Hagfors kommun från dess bildande fram till valet 2018, förutom under perioden från 2001 fram till valet 2002, när Vänsterpartiet övergav samarbetet med Socialdemokraterna och istället tog över styret tillsammans med den tidigare borgerliga oppositionen.^[13] I valet 2018 blev Oberoende realister största parti och styrde kommunen i minoritet.^[14] Valet 2022 ledde till att partiet ökade ytterligare^[15] och partiet kunde fortsätta styra i minoritet. I och med detta var Hagfors kommun den enda svenska kommun där ett lokalt parti ensamt styrde en kommun.^[16]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[17]
Ordförande	OR	Michael Kjellstrand
Förste vice ordförande	S	Jessica Gruvberger
Andre vice ordförande	SD	Karl Persson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

21

3

2

1

3

21

3

2

30

92,7

27

1973

4

30

10

2

3

4

30

10

2

3

49

93,5

43

1976

4

30

10

2

3

4

30

10

2

3

49

93,2

39

10

1979

4

30

9

2

4

30

9

2

4

49

92,3

31

18

1982

4

32

1

7

1

4

32

7

4

49

92,6

33

16

1985

4

31

1

6

2

5

4

31

6

2

5

49

91,2

31

18

1988

4

31

2

7

2

3

4

31

2

7

2

3

49

87,6

30

19

1991

4

29

1

2

6

2

1

4

29

2

6

2

4

49

86,0

34

15

1994

5

32

2

5

1

4

5

32

2

5

4

49

87,1

26

23

1998

8

20

1

5

1

2

4

8

20

5

2

4

41

81,17

24

17

2002

6

23

5

2

3

6

23

5

2

3

41

78,39

24

17

2006

6

21

1

5

3

1

4

6

21

5

3

4

41

77,69

25

16

2010

4

18

1

2

4

3

4

18

2

4

3

35

79,51

20

15

2014

3

18

1

5

4

2

3

18

5

4

2

35

80,57

18

17

2018

2

12

3

13

3

1

2

12

3

13

3

35

81,00

21

14

2022

1

14

3

15

1

14

3

15

35

77,31

23

12

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Hagfors stad, Norra Råda, Ekshärad eller Gustav Adolf.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2023–2026^[18]
Ordförande	OR	Jens Fischer
Förste vice ordförande	OR	Boo Westlund
Andre vice ordförande	S	Malin Ericsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.

Henry Stjernborg, Socialdemokraterna, 1971–1979^[19]^[20]
Birger Petersson, Socialdemokraterna, 1979–1998^[19]
Nils Persson, Socialdemokraterna, 1998–2001^[19]
Margret Bergkvist, Vänsterpartiet, 2001–2002^[19]
Nils Persson, Socialdemokraterna, 2003–2005^[19]
Mikael Dahlqvist, Socialdemokraterna, 2005–2014^[19]
Åsa Johansson, Socialdemokraterna, 2014–2018^[21]
Jens Fischer, Oberoende realister, 2018–^[22]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Hagfors ligger i Bergslagens västligaste utlöpare. Det lokala näringslivet har en lång tradition av industrier; inom järn, stål och trävaruhantering. I regionen är jord- och skogsbruk traditionella näringar, men stål- och verkstadsindustrin dominerade även i början på 2020-talet. Bland större företag kan nämnas Uddeholm AB (tillverkning av specialstål för verktygsframställning) och Valmet AB (malsegment till pappersindustrin).^[7]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas från söder till norr av riksväg 62 som från Råda följer Klarälven. Länsväg 239 ansluter till denna i norr. Genom östra delen av kommunen går länsvägarna 245 och 246 som strålar samman norr om Gumhöjden. Genom södra delen av kommunen går länsväg 240.^[7]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 11 424 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 198:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Hagfors kommun 1810–2020^[23]^[24]

År			Folkmängd
1810			7 723
1820			8 486
1830			9 957
1840			11 391
1850			13 075
1860			15 265
1870			17 517
1880			18 676
1890			19 203
1900			20 335
1910			20 642
1920			20 844
1930			20 515
1940			20 153
1950			19 936
1960			21 029
1970			19 528
1980			17 511
1990			16 121
2000			14 059
2010			12 480
2020			11 517
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Hagfors kommun.^[25] Den största invandrargruppen i Hagfors kommun är nederländare.^[26]^[27]

Födelseland 31 december 2022^[25]
Nr	Land	Antal	Andel
1	Sverige	&&&&&&&&&&&09680.&&&&&09 680	83,53 %
2	Nederländerna	&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458	3,95 %
3	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266	2,30 %
4	Syrien	&&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200	1,73 %
5	Norge	&&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148	1,28 %
6	Finland	&&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113	0,98 %
7	Storbritannien	&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044	0,38 %
8	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043	0,37 %
8	Thailand	&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043	0,37 %
10	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037	0,32 %
10	Danmark	&&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037	0,32 %

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Hagfors kommun

Området runt Brattforsheden har en lång historia. Där har lämningar hittats från stenåldern liksom gravrösen från bronsåldern.^[28] Området för naturreservat Fräkensjömyrarna koloniserades av skogsfinnar under 1600-talet. Myrarna användes till slåtter och bete. De tog också upp svedjor i skogen. Under 1700-talet användes skogen för att göra träkol vilket användes till hamrarna vid sjön Uppämten. Den grova timmerskogen blev intressant under 1800-talet och en stor andel naturskog sågades ner.^[11]

I närheten av Brattforsheden ligger kulturreservatet Krigsflygfält 16 Brattfors, ett minne efter den militära mobilisering under andra världskriget.^[28]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld en från en uppskjutande röd tegelmur uppskjutande tegelmurad röd bessemerskorsten, ur vilken blå lågor uppstiga.

För den sent inrättade Hagfors stad fastställdes detta vapen år 1951. Eftersom järnindustrin haft stor betydelse för ortens framväxt valdes en symbol med anknytning till denna. Även Ekshärad och Norra Råda, två av de landskommuner som lades samman med Hagfors kommun år 1974, hade vapen, men man ansåg att stadsvapnet lämpade sig även för den nya kommunen. Det registrerades för denna redan samma år.

Ekshärads landskommun
(1953–1970)
Ekshärads kommun
(1971–1973)
Norra Råda landskommun
(1950–1970)
Norra Råda kommun
(1971–1973)

Se även

Personer med anknytning till Hagfors kommun

Referenser

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Hagfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hagfors. Läst 28 april 2023.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/sok.html. Läst 28 april 2023.
^ ”Mana-Örbäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/mana-orbacken.html. Läst 28 april 2023.
^ [a b] ”Fräkensjömyrarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/frakensjomyrarna.html. Läst 28 april 2023.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Olsson, Peter (juni 2001). ”Kommunal kaffereps-demokrati”. Moderna Tider (nr 128).
^ ”Hagfors egen Emmanuel Macron drar till sig rikspolitikens blickar”. DN.SE. 14 maj 2021. https://www.dn.se/sverige/hagfors-egen-emmanuel-macron-drar-tills-sig-rikspolitikens-blickar/. Läst 30 maj 2021.
^ Grönlund, Erik (12 september 2022). ”Nytt succéval av Oberoende realister – största parti i Hagfors”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-succeval-av-oberoende-realister-i-hagfors. Läst 28 april 2023.
^ ”Nytt styre i 107 kommuner efter valet”. skr.se. https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/nyttstyrei107kommunereftervalet.69654.html. Läst 28 april 2023.
^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. www.hagfors.se. https://www.hagfors.se/undersidor/politik-och-kommun/kommunfullmaktige/presidium.html. Läst 16 juni 2024.
^ ”Kommunstyrelsen och utskotten”. www.hagfors.se. 4 november 2024. https://www.hagfors.se/undersidor/politik-och-kommun/kommunstyrelsen-och-utskotten.html. Läst 10 november 2024.
^ [a b c d e f] läs online, sverigesradio.se , läst: 16 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 16 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.expressen.se , läst: 16 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.expressen.se , läst: 15 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022.
^ Ingemarsson, Frida (10 mars 2023). ”Befolkningstrenden i Hagfors har vänt – tack vare nederländarna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/befolkningstrenden-i-hagfors-har-vant-tack-vare-nederlandarna. Läst 22 november 2023.
^ Ingemarsson, Frida (10 mars 2023). ”Rekordökning av nederländare i Hagfors – peak i villapriser kan ligga bakom”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/rekordokning-av-nederlandare-i-hagfors-peak-i-villapriser-kan-ligga-bakom. Läst 22 november 2023.
^ [a b] ”Brattforsheden”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/brattforsheden.html. Läst 28 april 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Hagfors kommun.
Bilder & media
Hagfors kommun

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:3-7] [a b c] ”Hagfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hagfors. Läst 28 april 2023.

[8] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[9] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/sok.html. Läst 28 april 2023.

[10] ”Mana-Örbäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/mana-orbacken.html. Läst 28 april 2023.

[:1-11] [a b] ”Fräkensjömyrarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/frakensjomyrarna.html. Läst 28 april 2023.

[12] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[13] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[13] Olsson, Peter (juni 2001). ”Kommunal kaffereps-demokrati”. Moderna Tider (nr 128).

[14] ”Hagfors egen Emmanuel Macron drar till sig rikspolitikens blickar”. DN.SE. 14 maj 2021. https://www.dn.se/sverige/hagfors-egen-emmanuel-macron-drar-tills-sig-rikspolitikens-blickar/. Läst 30 maj 2021.

[15] Grönlund, Erik (12 september 2022). ”Nytt succéval av Oberoende realister – största parti i Hagfors”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-succeval-av-oberoende-realister-i-hagfors. Läst 28 april 2023.

[16] ”Nytt styre i 107 kommuner efter valet”. skr.se. https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/nyttstyrei107kommunereftervalet.69654.html. Läst 28 april 2023.

[17] ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. www.hagfors.se. https://www.hagfors.se/undersidor/politik-och-kommun/kommunfullmaktige/presidium.html. Läst 16 juni 2024.

[18] ”Kommunstyrelsen och utskotten”. www.hagfors.se. 4 november 2024. https://www.hagfors.se/undersidor/politik-och-kommun/kommunstyrelsen-och-utskotten.html. Läst 10 november 2024.

[71e8032774388a4fdebed5b7c3c025cb05e36165-19] [a b c d e f] läs online, sverigesradio.se , läst: 16 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}

[7bd1cb199cfcfc8f563be0dc9cc0f40f3ed32e5b-20] äs online, gupea.ub.gu.se , läst: 16 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}

[871e303300c97c19bb1016b92c631387d4cc568e-21] äs online, www.expressen.se , läst: 16 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}

[c53e74c39dca0cc67658f6f87c0b253abff3ccf8-22] äs online, www.expressen.se , läst: 15 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}

[23] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[24] ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011.

[Scbfödelseland-25] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022.

[26] Ingemarsson, Frida (10 mars 2023). ”Befolkningstrenden i Hagfors har vänt – tack vare nederländarna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/befolkningstrenden-i-hagfors-har-vant-tack-vare-nederlandarna. Läst 22 november 2023.

[27] Ingemarsson, Frida (10 mars 2023). ”Rekordökning av nederländare i Hagfors – peak i villapriser kan ligga bakom”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/rekordokning-av-nederlandare-i-hagfors-peak-i-villapriser-kan-ligga-bakom. Läst 22 november 2023.

[:2-28] [a b] ”Brattforsheden”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/brattforsheden.html. Läst 28 april 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]