Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Härjedalens kommun

Härjedalens kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganHärliga Härjedalen
Kommunens vapen.
Härjedalens landskapsvapen
LandSverige
LandskapHärjedalen
Hälsingland
Dalarna
LänJämtlands län
CentralortSveg
Inrättad1 januari 1974
Befolkning, areal
Folkmängd10 142 ()[1]
Areal11 859,91 kvadratkilometer ()[2]
- därav land11 283,97 kvadratkilometer[2]
- därav vatten575,94 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet0,90 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater62°02′00″N 14°21′00″Ö / 62.033333333333°N 14.35°Ö / 62.033333333333; 14.35
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖstersunds domkrets (–)
Svegs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2510[3]
Anställda1 425 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2361
GeoNames2707737
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Härjedalens kommun är en kommun i Jämtlands län. Delar av landskapen Härjedalen, Hälsingland, Dalarna och Jämtland ingår i kommunen. Centralort är Sveg.

Härjedalens kommun är en av Sveriges till ytan största kommuner. Dess gränser motsvarar i stort sett landskapet Härjedalen, förutom Ljungdalen och Storsjö samt Helags och Flatruet som ligger i Bergs kommun. Ytan är till stor del präglad av fjällen. Ungefär 80 procent ligger högre än 500 meter över havet. Sedan 1930-talet har kommunen vuxit till ett av de främsta turistområdena i Norden och därmed har turismen också blivit kommunens viktigaste näring. De främsta turistområdena är Vemdalen, Lofsdalen och västra Härjedalen.

Efter en befolkningstopp under 1950-talet har befolkningstrenden, med undantag för några enstaka år, varit negativ. Socialdemokraterna dominerade den lokala politiken fram till 2016 då kommunstyrelsen inte längre beviljades ansvarsfrihet. Därefter har kommunen styrts av borgerliga koalitioner eller blocköverskridande koalitioner.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Hede (en del), Lillhärdal, Linsell, Sveg, Tännäs, Vemdalen, Ytterhogdal, Älvros och Överhogdal. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

År 1895 bröts en del ut ur Hede landskommun för att bilda Storsjö landskommun (numera en del av Bergs kommun) och år 1925 bröts Ängersjö landskommun ut ur Ytterhogdals landskommun.

Svegsmons municipalsamhälle inrättades 31 december 1908 i Svegs landskommun och upplöstes vid årsskiftet 1936/1937 då Svegs köping bildades.

Vid Kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Hede landskommun (genom sammanslagning av de tidigare landskommunerna Hede och Vemdalen), Hogdals landskommun (av Ytterhogdal, Ängersjö och Överhogdal) och Svegs landskommun (av Linsell, Sveg och Älvros) medan Lillhärdals landskommun, Tännäs landskommun och Svegs köping förblev oförändrade. 1967 uppgick dock Svegs landskommun i Svegs köping.

Vid kommunreformen 1971 bildades kommunerna Hede, Hogdal, Lillhärdal, Tännäs och Sveg av motsvarande landskommuner och Svegs kommun från Svegs köping. Härjedalens kommun bildades 1974 genom sammanläggning av dessa kommuner.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 17 maj 2004 i Svegs domsaga och ingår sen dess i Östersunds domsaga.[6]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Herjedaelien tjïelte.[8]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]
Vattenfall nära Tännäs.

Härjedalens kommun har en yta på 11 400 kvadratkilometer och är därmed en av Sveriges till ytan största kommuner. Dess gränser motsvarar i stort sett landskapet Härjedalen.[9] Ytan är till stor del präglad av fjällen; ungefär 80 procent ligger högre än 500 meter över havet. Mellan fjällen finns många dalstråk vilka varit viktiga för både bebyggelse och näringsliv. Den dominerande dalgången är Ljusnandalen som löper i nordväst–sydöstlig längdriktning. I nordvästra delen av kommunen finns fjällkedjans högfjällszon, en väl avgränsad topografisk region. Ett brett förfjällsområde vidtar längre österut med berg som Sonfjället och Vemdalsfjällen. I sydöst övergår landskapet i en bergkullslätt med berg som höjer sig 200–300 meter över dalbottnarna. Områdets största sjö Rogen hittas i sydväst tillsammans med ett stort antal småsjöar och svärmar av moränryggar.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Härjedalens kommun Hela riket






  Bebyggelse (1,2 %)
  Skog (72,3 %)
  Öppen myrmark (12,8 %)
  Jordbruksmark (0,4 %)
  Övrig mark (13,2 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Avståndet till Bottenhavet är relativt stort samtidigt som inflödet av mild atlantluft försvåras av fjällområdena i väster. Detta ger kommunen ett utpräglat kontinentklimat med kalla vintrar; medeltemperaturen för januari är –9 °C till –12 °C, medan sommaren är relativt varm; juli har 14–15 °C. De högre delarna har dock lägre medeltemperatur under sommaren, 10 °C. Större delen av kommunen har en nederbörd på 500–600 mm per år, medan högfjällen får 700–1 200 mm.[10]

I kommunen finns nationalparken Sonfjället som även är klassat som Natura 2000-område. Nationalparken bildades 1909 och var då en av de första europeiska nationalparkerna. Området utökades 1989 till att omfatta 104 km². Bland djur hittas där exempelvis björn, lämmel, ren och älg, men också fågelarter som ljungpipare, ripa, fjällvråk, kungsörn och lodjur.[12]

År 2022 fanns 30 naturreservat i Härjedalens kommun. Bland dessa hittas Telebäckdalen, Sveduberget och Västansjöbrännan.[13]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Hedebygdens (ligger även i Bergs kommun), Svegsbygden, Tännäs-Ljusnedals och Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö.

Distrikt inom Härjedalens kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt:[14]

Funäsdalen.

År 2020 bodde 65,5 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det nio tätorter i Härjedalens kommun:[16]

I tabellen nedan presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2020. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Sveg 2 509
2 Funäsdalen 1 054
3 Hede 762
4 Vemdalen 622
5 Ytterhogdal 461
6 Ulvkälla 390
7 Lillhärdal 354
8 Norr-Hede 225
9 Bruksvallarna/Våålleh 225

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har sedan kommunens bildande haft en dominerande ställning. 1991 förlorade man den egna majoriteten och fick stöd hos Vänsterpartiet. 1994 fick man egen majoritet igen men förlorade den återigen 1998, då det lokala partiet Folkets Röst - Vox Humana kom in i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna fortsatte dock styra, men i koalition med Vänsterpartiet. Mandatperioden 2002–2006 fortsatte samma koalition att styra. Valet 2006 ledde dock till en blocköverskridande koalitionen där de röda partierna gick samman med Centerpartiet och Folkpartiet för ett gemensamt styre.

Dessa fortsatte det gemensamma arbetet även mandatperioden 2010–2014 och samlade då 25 av 39 mandat. Efter valet 2014 bildades en ny styrande koalition, denna gång mellan de röda partierna och det lokala partiet Vox Humana. Partierna saknade majoritet i fullmäktige men fick majoritet i kommunstyrelsen.[17]

Vox humana lämnade dock det gemensamma arbetet i slutet av 2015 men Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fortsatte styra. Under försommaren 2016 beviljades inte kommunstyrelsen ansvarsfrihet, vilket främst berodde på ett stort budgetunderskott hos framförallt socialförvaltningen. Därför upplöstes styret. Därefter bildade Centerparitet, Moderaterna och Liberalerna ett nytt minoritetsstyre. Mandatperioden 2018–2022 bildades ett majoritetsstyre mellan Centerpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Dessa samlade 21 av 31 mandat.[18]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande S Pernilla Heijdenbeck-Persson
Förste vice ordförande C Gunnar Hedin
Andre vice ordförande V Åke Remén

Mandatfördelning 1973–2022

[redigera | redigera wikitext]

Vid kommunvalet 2002 åkte Miljöpartiet ut ur kommunfullmäktige. Härjedalens kommun har hyst flera små lokala partier.

ValårVSMPFRKSDÖVRHPVHLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197322551133
22551133
4985,6
427
1976225312313
22531233
4987,0
409
1979226310314
22631034
4986,0
409
198222838215
2283825
4986,7
3415
19852282836
2282836
4985,0
3514
198822722835
22722835
4980,3
3712
1991224237317
22423737
4981,7
3613
199432832625
32832625
4981,7
3019
1998523255225
523255225
4976,00
2722
200252356325
52356325
4973,19
2821
2006321276217
32127627
4976,06
3019
2010216345216
21634526
3978,60
2019
2014215332716
21533276
3980,84
2316
20182102137114
2102374
3181,44
1912
2022284234215
28423425
3179,48
1912
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande C Anders Häggkvist
Vice ordförande S Lars-Gunnar Nordlander

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]

Från och med årsskiftet 2018-2019 har Härjedalens kommun gått från egna nämnder till utskott under kommunstyrelsen. Miljö- och byggnämnden är gemensam med Bergs kommun.[19]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Miljö- och byggnämnden, Härjedalen-Bergs kommuner M Thomas Wiklund
Valnämnden S Christer Nordqvist C Sebastian Hedin

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har sedan 1930-talet vuxit till ett av de främsta turistområdena i Norden. Därmed har turismen också blivit kommunens viktigaste näring. De främsta turistområdena är Vemdalen, Lofsdalen och västra Härjedalen. Turistnäringen bedrivs genom samverkan mellan framför allt kommunen och olika turistorganisationer. Förutom turismen har även skogsbruket under lång tid varit betydelsefull näring, men den största delen förädlas utanför kommunen. I början av 2020-talet svarade tillverkningsindustrin för sju procent av arbetstillfällena med företag som ArcelorMittal Construction AB.[21] År 2020 var kommunens största privata arbetsgivare callcenterföretaget Sykes Sweden AB med 175 anställda. Den största arbetsgivaren var dock kommunen själv med 990 årsarbetare.[22]

I kommunen finns de tre samebyarna Mittådalen, Ruvthen sijte och Handölsdalen. År 2022 hade dessa tre samebyar totalt 16 000 renar.[23]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Vägarna E45 och Riksväg 84 går genom kommunen. Den enda järnvägen är Inlandsbanan. Den har godstrafik, mest med timmer och torv samt turisttrafik på sommaren. Det finns en flygplats i kommunen, Härjedalen Sveg Airport. För orter i den västra delen av kommunen är det närmare till Røros flygplats.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 10 142 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 214:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Härjedalens kommun 1810–2020[24]>[25]
ÅrFolkmängd
1810
  
4 874
1850
  
7 399
1900
  
12 309
1950
  
16 080
1960
  
15 417
1968
  
12 991
1975
  
13 015
1980
  
13 096
1985
  
12 724
1990
  
12 491
1995
  
12 109
2000
  
11 415
2005
  
10 889
2010
  
10 454
2015
  
10 262
2020
  
10 070

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 986, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 224 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 574, eller 5,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 289 den 31 december 2002).[26]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härjedalens kommun 10 224 personer. Av dessa var 898 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]

I naturreservatet Hamrafjället finns ett flertal fornlämningar från främst järnåldern. Exempelvis hittas där gravhögar från år 800 till år 1050 e.Kr. men också ett två kilometer långt fångst­gropssystem.[28] Ett annat reservat som inkluderar kulturhistoriska värden är Henvålen och då framförallt den ena av två hemman, Lövkläppen och Henvålen, från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Hemmanet Lövkläppen har ett särskilt historiskt och kulturellt värde och har därför förklarats som riksintresse för kulturmiljövården.[29]

Härjedalens kommun har egentligen inget eget vapen utan använder Härjedalens landskapsvapen. Eftersom det vapen som används av kommunen är identiskt med landskapsvapnet har det inte kunnat registreras för kommunen hos Patent- och registreringsverket.

Svegs köping liksom även Tännäs landskommun hade vapen vars giltighet upphörde 1974 när de båda blev en del av den nybildade Härjedalens kommun. Även Linsells landskommun, som lades samman med Svegs landskommun 1952, hade ett vapen.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  8. ^ Enligt kommunens webbplats
  9. ^ förutom Ljungdalen, Storsjö, Helags och Flatruet som ligger i Bergs kommun. ”Turistinformation”. www.herjedalen.se. https://www.herjedalen.se/uppleva-och-gora/turistinformation.html. Läst 29 september 2022. 
  10. ^ [a b] ”Naturlandskap och kulturlandskap - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4rjedalen/naturlandskap-och-kulturlandskap. Läst 29 september 2022. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Sonfjället”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/sonfjallet.html. Läst 27 september 2022. 
  13. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/sok.html. Läst 27 september 2022. 
  14. ^
  15. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2361&id2=null. Läst 28 september 2022. 
  16. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 28 september 2022. 
  17. ^ ”Vem styr - Härjedalen”. web.archive.org. 2 april 2015. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402122858/http://www.herjedalen.se/kommunalservice/politikdialog/vemstyr.4.49f66bd711c6b6d655a80003152.html. Läst 26 september 2022. 
  18. ^ ”Blocköverskridande styre i Härjedalen”. SVT Nyheter. 29 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/styre-i-harjedalen. Läst 26 september 2022. 
  19. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190527151638/http://kommun.herjedalen.se/omkommunen/politikdialog/styrelserochnamnder.4.8013a7115842b16fe87a0ab.html. Läst 27 maj 2019. 
  20. ^ ”Kommunnyttan nr 7/årgång 2, oktober 2009.”. Arkiverad från originalet den 19 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180319151054/http://kommun.herjedalen.se/download/18.40fea712436d408e08000887/1444667257583/KNyttan-okt-web.pdf. Läst 18 mars 2018. 
  21. ^ ”Härjedalen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4rjedalen-(ingress-kommun-j%C3%A4mtlands-l%C3%A4n-z-l%C3%A4n). Läst 25 september 2022. 
  22. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 25 september 2022. 
  23. ^ ”Samer och samebyar”. www.herjedalen.se. Arkiverad från originalet den 25 september 2022. https://web.archive.org/web/20220925200645/https://www.herjedalen.se/samiskt-forvaltningsomrade/samer-och-samebyar.html. Läst 25 september 2022. 
  24. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=5d45658d-0953-463a-a6fa-69877b0e3c53. 
  25. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  26. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  27. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  28. ^ ”Hamrafjället”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/hamrafjallet.html. Läst 27 september 2022. 
  29. ^ ”Henvålen”. Länsstyrelsen i Jämtlands län. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/henvalen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a88b&sv.12.382c024b1800285d5863a88b.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&facilities=&sort=none. Läst 27 september 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]