Kohouteks komet
- Denna komet ska inte förväxlas med kometerna 75P/Kohoutek och 1850 Kohoutek.
| Kohouteks komet | |
 Kohouteks komet | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Lubos Kohoutek |
| Upptäcktsplats | Hamburg |
| Upptäcktsdatum | 18 mars 1973 |
| Beteckningar | |
| Officiell beteckning | C/1973 E1 |
| Alternativnamn | C/1973 E1; 1973f; 1973 XII |
| Kometkategori | Hyperbolisk, Icke-periodisk |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 24 december 1973 | |
| Perihelium | 0,142 AU 21 200 000 km |
| Medelanomali | 0,0° |
| Inklination | 14,3° |
| Longitud för uppstigande nod | 258,5° |
| Periheliumargument | 37,8° |
| Förra perihelium | 28 december 1973 |
| Nästa perihelium | återkommer ej |
| Fysikaliska data | |
| Skenbar magnitud | 4[1] |
Kohouteks komet (formellt kallad C/1973 E1), är en komet som upptäcktes av den tjeckiske astronomen Lubos Kohoutek när han tittade igenom foton tagna i början av mars 1973 från Hamburgobservatoriet i Tyskland. Beräkningar visade att kometen skulle passera Solen, där den skulle vara som närmast i slutet av 1973.
Den tidiga upptäckten av kometen gjorde det möjligt för NASA att planera in ett forskningsprogram för att studera den. Denna plan gick under namnet "Operation Kohoutek" och innefattade observationer från markobservatorier, flygplan, ballonger, raketer och obemannade satelliter. Man planerade även att observera kometen från den nya rymdstationen Skylab, vilken skulle sändas upp i maj samma år. Man senarelade den tredje och sista missionen till Skylab så att de skulle befinna sig där då kometen var som närmast Solen, då det är nästan omöjligt att studera från jordytan på grund av det starka solljuset. Man räknade med att det skulle vara under denna fas det mest dramatiska och intressanta skulle ske med kometen.
En faktor som gjorde kometen Kohoutek till ett intressant studieobjekt var uträkningar av dess bana som visade att den förmodligen aldrig tidigare passerat nära Solen och att den därför kunde vara annorlunda än andra kometer.
Då Kohoutek passerade Solen minskade den i storlek och ljusstyrka betydligt mer än kometer som passerar Solen regelbundet, detta förklarades med att Kohoutek hettades upp för första gången under sin existens och att mycket av vätskan i den dunstade av värmen.
Undersökningarna av det insamlade materialet visade att det mycket riktigt fanns vatten på kometen vilket stödde den vitt spridda uppfattningen att kometer till stor del består av is och frusna gaser. Man upptäckte även samma typ av strålning som finns överallt i Universum, vilket borde betyda att kometer är uppbyggda av rester från Big Bang.
I kulturen
[redigera | redigera wikitext]Det tyska bandet Kraftwerk döpte sin första singel, som gavs ut 1973, till "Kohoutek – kometenmelodie" efter kometen.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”The Internet Encyclopeida of Science, Kohoutek, Comet (C/1973 E1)”. http://www.daviddarling.info/encyclopedia/K/Kohoutek_Comet.html. Läst 18 mars 2009.
- ^ NASA JPL Small-Body Database Browser on Kohouteks komet Läst 18 mars 2009
- ^ https://www.discogs.com/master/811375-Kraftwerk-Kohoutek-Kometenmelodie
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Kohouteks komet.
- Diagram över omloppsbanan för Kohouteks komet från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
