Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

F.W. Woolworth

Från Wikipedia
F.W. Woolworth
Född13 april 1852[1][2][3]
Rodman, USA
Död8 april 1919[1][2][3] (66 år)
Glen Cove, USA
BegravdWoodlawn begravningsplats[4]
Medborgare iUSA
SysselsättningKöpman
Politiskt parti
Republikanska partiet
MakaJennie Creighton
BarnJessie Josephine Donahue[5]
Helena Maud Woolworth (f. 1878)
Edna Woolworth (f. 1883)[6]
FöräldrarJohn Hubbell Woolworth[7]
Fanny McBrier[7]
Namnteckning
Redigera Wikidata

F.W. Woolworth (Frank Winfield Woolworth), född 13 april 1852 i Rodman i Jefferson County i New York, död 8 april 1919 i Glen CoveLong Island i New York, var en amerikansk affärsman, som mest är känd för butikskedjan Woolworth's som han grundade, och byggnaden Woolworth Building i New York.

Ursprungligen lantarbetare fick Woolworth anställning som bodbiträde. Han var en ambitiös ung man som sparade varje cent han kunde undvara och gick på kvällskurser för att förkovra sig. Till sist hade han sparat ihop så mycket pengar att banken vågade ge honom ett lån på några hundra dollar. Han övertalade sin arbetsgivare att stödja hans idé om en butik som sålde allt för 5 cent eller billigare. Den första "5 cent-butiken" öppnade i Utica, New York, i februari 1878 men blev ett fiasko. Han bestämde sig för att göra ett nytt försök med varor som kostade upp till 10 cent. Han öppnade en s.k. "five and ten cent"-butik i Lancaster, Pennsylvania, den 21 juni 1879 och denna gång blev det succé.

År 1913 lät han uppföra Woolworth Building i New York för 13,5 miljoner dollar kontant. Den var då New Yorks högsta byggnad (241,4 meter).

Woolworth var gift och hade tre döttrar. Ett av hans barnbarn var den kända mångmiljardärskan Barbara Hutton.

En av Woolworth's-butikerna.

Tillsammans med sin bror, C. S. Woolworth (1856-1947) byggde han upp en varuhuskedja i USA, Kanada och runt om i Europa ("Woolworth's"). När han avled ägde han 2 000 varuhus och affärer över hela världen. Butikerna stängde 2008, men varumärket köptes upp av Shop Direct Group.

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6dr3cs4, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p18310.htm#i183092, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs online, läst: 2 juli 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  6. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]