Nothing Special   »   [go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Etiopienstenskvätta

Från Wikipedia
Etiopienstenskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteStenskvättor
Oenanthe
ArtEtiopienstenskvätta
O. lugubris
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe lugubris
Auktor(Rüppell, 1837)
Synonymer
Etiopisk stenskvätta

Etiopienstenskvätta[2] (Oenanthe lugubris) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer som namnet avslöjar i Etiopien, men även i höglänta delar i nordöstra Somalia och från södra Kenya till nordöstra Tanzania. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Etiopienstenskvättan är en mörk stenskvätta med tydliga dräktsskillnader mellan könen. Hanen är svart ovan med en mörkstreckad grå hjässa. Färgen på undersidan varierar både geografiskt och mellan individer, antingen svart eller vit. Honan har mörkbrun rygg och kraftigt streckad ljusare undersida. Båda könen har beigefärgade undre stjärttäckare och en svart- och beigefärgad stjärt med det för släktet typiska T-mönstret. Sången består av en lång och musikalisk blandning av visslingar och pratiga toner.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Etiopienstenskvätta delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Oenanthe lugubris vauriei – förekommer i nordöstra Somalia
  • Oenanthe lugubris lugubris – förekommer i höglandsområden i norra och centrala Etiopien
  • Oenanthe lugubris schalowi – förekommer i höglandsområden från södra Kenya till nordöstra Tanzania
Etiopienstenskvätta av underarten schalowi.

Tidigare betraktades den som en underart till sorgstenskvätta. Genetiska studier visar dock att den är relativt avlägset släkt med sorgstenskvättekomplexet.[5]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Stenskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][7]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Etiopienstenskvättan hittas i klippiga och steniga områden med visst inslag av träd och buskar.

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2022 Oenanthe lugubris . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 10 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Kirwan, G. M. and N. Collar (2021). Abyssinian Wheatear (Oenanthe lugubris), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.mouwhe4.02
  5. ^ Aliabadian, M., M. Kaboli, M.I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, E. Pasquet, P.G.P. Ericson, and D. Zuccon (2012), Convergent evolution of morphological and ecological traits in the open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae), Mol. Phylogenet. Evol. 65, 35-45.
  6. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  7. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]