Diskussion:Rikssvenska
Standardsvenska
[redigera wikitext]Begreppet standardsvenska är den moderna termen för den talade radio- och TV-normen. --Sudbrancxeto 13 november 2006 kl. 15.39 (CET)
- Det är även den termen lingvister ofta använder för just rikssvenska och egentligen är det en mer passande term. Jag skulle faktiskt vilja öppna upp för idén att flytta artikeln till standardsvenska eftersom det är en betydligt mindre laddad och subjektiv term för samma sak. "Rikssvenska" skulle fortfarande nämnas och dess innebörd diskuteras, men jag tror det är betydligt mer lämpligt för en encyklopedi att använda just "standardsvenska" eftersom det är betydligt mycket mer inkluderande än "rikssvenska".
- Som ett tydligt exempel på hur det används så bör nämnas majoriteten av stockholmare som vägrar erkänna sin egen dialekt som "stockholmska" utan kallar den "rikssvenska". Detta trots att dom är födda och uppväxta i Stockholmsområdet, talar med tydliga mälardalska drag och anser att alla som inte talar mälardalsdialekt pratar göteborska, malmöitiska, pitemål, etc. Av någon anledning verkar "stockholmska" blivit nästan helt förpassat till att beskriva äldre stockholmsdialekter som dom talas av talare som oftast är över 40-årsåldern. I värsta fall nästan bara det som taxichaffisar och lodare talar ("ni vet, rekor, såna man eter").
- Peter Isotalo 28 april 2007 kl. 07.45 (CEST)
- Lite kluven är jag väl här. Själv säger jag inte något annat än standardsvenska och skulle jag startat en artikel idag hade jag nog utan att tänka närmare på det helt klart lagt den på just det uppslagsordet. Men jag har väl ändå en gnagande aning att rikssvenska kan vara mer pommf... "Skandal" är i vilket fall som helst att standardsvenska inte ens är en omdirigering.... Vore intressant att få reda på hur begreppen används inom finlandssvenskan.--sanna 28 april 2007 kl. 14.49 (CEST)
Rikssvenska i motsats till finlands- och estlands-
[redigera wikitext]Rikssvenska i betydelsen Sverigesvenska --- dvs i motsats till Finlandssvenska och Estlandssvenska --- låter vettig, men används begreppet på detta sätt i verkligheten? Källhänvisning tack! --Sudbrancxeto 13 november 2006 kl. 15.39 (CET)
- I Finland är denna användning vanlig. Ett typiskt exempel är denna artikel "Finlandssvenska och rikssvenska" som ingick i en serie artiklar i Hufvudstadsbladet om svenska språket i Finland. --Dumell (diskussion) 5 september 2017 kl. 09.16 (CEST)
Källor behövs
[redigera wikitext]Artikeln är helt källös, och stycket "talad rikssvenska" består av en osignerad uppsats. Det funkar inte att skriva på det sättet i ett uppslagsverk som är öppet för alla att redigera och som inte signeras. /Grillo 16 augusti 2008 kl. 13.01 (CEST)
- Artikeln stämmer ju inte! Den är ju bara så fel. Rikssvenska finns inte längre som officiellt begrepp, men det var en Nyköpingsdialekt som man valde ut som uttalsstandard. Jag vill ha en beskrivning av denna språkstandard och ett utpekande av rätt dialekt, samt när begreppet avskaffades. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 7 juli 2010 kl. 10.34 (CEST)
- Jo, förresten. Jag ändrar mig: den stämmer sakligt, men den beskriver "standardiserat riksspråk" inte "rikssvenska", så det var svårt att hitta vad jag var ute efter. Artikeln borde nog döpas om. "Rikssvenska" i finlandssvensk mening är en specialbetydelse: enligt ett sakligt korrekt resonemang, är finlandssvenskarnas "högsvenska" en äldre uttalsform, och "rikssvenka" är enligt deras uttryckssätt "den svenska som talas i svenska riket" vilken alltså är en f.d. högssvenska med uttalsförändringar. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 7 juli 2010 kl. 10.41 (CEST)
- Jag skrev om artikeln utifrån källor jag hade, hoppas den är någorlunda bättre nu, även om det betydde att jag fick ta bort en del information som inte var källbelagd. Jag försökte ändå ta med så mycket av det som stod innan fast möjligen omskrivet. --Lundgren8 (d · b) 2 oktober 2011 kl. 22.46 (CEST)
Flytta till "standardsvenska"?
[redigera wikitext]"Rikssvenska" är som begrepp föråldrat tror jag nog, och borde vara en förgreningssida som pekar ut dels "Högsvenska" (ställt i motsats till "Rikssvenska" per finlandssvenskars uttryckssätt), och dels den nyköpingska dialekt som förr användes som standardspråk – och som verkligen kallades "Rikssvenska". Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 7 juli 2010 kl. 10.49 (CEST)
- Nu lade jag in det som ett officiellt förslag. Jag skall skrika runt litet till intressenter. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 7 juli 2010 kl. 10.52 (CEST)
- Min uppfattning (helt utan källa) är att "rikssvenska" är den vanligast förekommande benämningen på det som är "standardsvenska". --BoıviE 7 juli 2010 kl. 11.16 (CEST)
- Min uppfattning är att vi, oavsett val, bör ha en källa! :) /Urbourbo 7 juli 2010 kl. 11.21 (CEST)
- Min uppfattning (helt utan källa) är att "rikssvenska" är den vanligast förekommande benämningen på det som är "standardsvenska". --BoıviE 7 juli 2010 kl. 11.16 (CEST)
- Jag har aldrig hört ordet standardsvenska tidigare och inte heller finns ordet på onlineversionen av SAOL. Jag är alltså emot flytten. Jopparn 7 juli 2010 kl. 12.02 (CEST)
- Och 130k vs 5k googleträffar. Än så länge är rikssvenska klart vanligast. Nu är artikeln ganska dålig och verkar präglad av "jag tror att det är så"-skrivningar, men ska man tro på den är heller inte rikssvenska och standardsvenska samma sak. Jag förstår inte heller vad Rursus bygger åsikten att termen är föråldrad på? /Grillo 7 juli 2010 kl. 14.06 (CEST)
- Jag har aldrig hört ordet standardsvenska tidigare och inte heller finns ordet på onlineversionen av SAOL. Jag är alltså emot flytten. Jopparn 7 juli 2010 kl. 12.02 (CEST)
- "Rikssvenska" är på många sätt en problematisk och mångtydig term, men jag håller med andra här att det är det den vanligaste benämningen på just standardsvenska som finns idag. "Standardsvenska" är främst en lingvistisk term och bör inte diktera titeln för hela begreppet bara för att det är mer vetenskapligt. Det är bättre för läsare i allmänhet att artikeln förklarar samtliga begrepp och även ser till att förklara att inte bara utslätad mellansvenska räknas som rikssvenska enligt normerna för vad som utgör ett standardspråk. Eller för den delen att förvånansvärt många stockholmare är övertygade om att dom pratar "neutralt" medan alla andra har en dialekt.
- Peter Isotalo 7 juli 2010 kl. 16.09 (CEST)
- Om det nu är en etablerad lingvistisk term är det ju rätt ironiskt att den inte finns med i SAOL, måste jag säga. Då de flesta verkar tycka att artikeln skall ligga kvar under det nuvarande namnet tar jag bort skylten. Jopparn 9 juli 2010 kl. 01.37 (CEST)
- SAOL är inte ett facklexikon. Det finns säkert tusentals mer eller mindre specialiserade språktermer som inte finns med i ett så allmänt hållen ordbok.
- Peter Isotalo 9 juli 2010 kl. 09.37 (CEST)
- För att förtydliga. Det jag fann ironiskt var alltså att en ordlista som SAOL (som väl ändå har som mål att bli komplett?) lämnar ute ord inom sitt eget intresseområde/arbetsområde s.a.s. Jopparn 10 juli 2010 kl. 15.08 (CEST)
- SAOL har inte som mål att bli komplett eller att vara bättre på just spårktermer. Att vara komplett är ju SAOB:s uppgift (fast dom har också missat ordet). Om ingen annat så tyder bristen på förekomster i ordböckerna på att "standardsvenska" faktiskt är en rätt ovanlig term i praktiken. Den är nog lätt att begripa för den genomsnittliga läsaren, men den kanske bör användas försiktigt i vissa sammanhang, eller med en paranteshänvisning till den mer populära termen.
- Peter Isotalo 10 juli 2010 kl. 19.15 (CEST)
- Känns ändå som att "rikssvenska" borde gälla enligt principen om minsta möjliga förvåning. Artikeln får mycket gärna förklara eventuella skillnader mellan begreppen. --Petter 9 juli 2010 kl. 00.31 (CEST)
- Se: Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år: en historia om svenskan och dess utforskande (2., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03911-5sida 202. (Huvudbok när man pluggar svenska språkets historia i Lund.) Hennes formulering "relationen mellan 'riksspråk' (eller 'standardspråk')" ger intrycket att standardspråk är mer korrekt men riksspråk en vanligare term. Därefter talar hon om riksspråk i resten av verket. Jag föreslår en liknande modell om ingen hittar tyngre källor som använder termerna annorlunda. hejkompis 10 juli 2010 kl. 10.53 (CEST)
- "Standardspråk" är nog generellt bättre i en encyklopedi, men jag tycker det är värt att notera att sammansättningar med "riks-" i betydelsen "(nationellt) standardspråk" används för alla möjliga språk, om än inte jätteofta eller i formella sammanhang. Prova att söka på sammansättningar som "riksfinska", "riksthai[ländska]" eller t.o.m. "riksarabiska" (fast det är officiellt språk i, typ, 20 länder). Folk verkar i allmänhet har ganska lätt för att förstå principen för vad ett standardspråk är även om man inte alltid kallar det vid just det namnet.
- Peter Isotalo 10 juli 2010 kl. 19.15 (CEST)
Rekommenderad
[redigera wikitext]Välskriven och välrefererad artikel som borde lyftas fram. / --Minor 21 januari 2012 kl. 00.15 (CET) (Signaturen tillagd i efterhand; missade det först.)
Levande eller dött talspråk
[redigera wikitext]Jag reagerade när jag såg följande mening: "För hundra år sedan kunde man uttala av och efter som å(v) och ätter samt säga te och ve." Är det här verkligen återgivet från "Svensk språklära för danskar" som noten faktiskt anger? Enligt min erfarenhet från Västmanland och Närke används fortfarande "ve" och "te" i talspråk av många. Även av mig, fast jag inte anser att jag talar dialekt eller är påverkad av dialekt. I hastigt tal kan man även säga "å" istället för av. Jag har inte kunnat få tag på den nämnda källan eller någon annan passande källa heller, men jag skulle verkligen bli förvånad om Molde och Wessén har skrivit så här. Jag har ändrat "för hundra år sedan" till "förr" Det känns bättre, men inte helt tillfredsställande. Sjunnesson (diskussion) 3 mars 2012 kl. 08.30 (CET)
- Notera att vi talar om talat riksspråk och inte talspråk i allmänhet (bara så att vi är på det klara). Jag kan hålla med dig om att det kanske är olyckligt att stämpla det som dött när det faktiskt förekommer i dialekter som du säger, däremot vet jag inte om det skulle vara att betrakta som rikssvenskt (därav formuleringen) Jag bara hört te och ve hos människor med dialekt (t.ex. göteborgska och västgötska). Detsamma gäller ”å” för ”av”; inte skulle man väl höra någon på tv-nyheterna säga ”när de stannade te ve närmaste mack och slog å radion”? Det som menas med meningen är att de uttalen var att betrakta som riksspråk på den tiden, det vill säga ett slags norm, medan det i dag skulle låta dialektalt om någon sa ”ätter” eller ”å”. Jag erinrar mig om att Strindberg uttalade orden så, men det har jag ingen källa på. Jag kan citera källan i vilket fall som helst: ”Av partiklarna av, efter, till, under och adverbet undan håller det gamla uttalet, åv, å (de vart inte åv o.dyl.), ätter, te, unner, unna(n) på att försvinna[...]” Det står ingen tidsangivelse i källan så det var bra att du ändrade till ”förr” eftersom det endast står ”det gamla uttalet” (upplagan (fjärde) är från 1971), inte heller står ”vid” med i källan, även om jag antar att det är samma förhållande som för ”till”, men det stöds inte av källan i alla fall. I vilket fall som helst är dessa stämplade som ”gamla” och informationen är tagen under rubriken ”talat riksspråk”. Tidsuppfattningen kom troligen av att de vid andra exempel säger ”för 40 år sedan” eller ”för ett par generationer sedan”. --Lundgren8 (d · b) 3 mars 2012 kl. 11.34 (CET)
- Du glömmer det som har ett avsnitt i artikeln, "regionalt riksspråk". Och det finns en artikel i Nationalencyklopedin, band 15, s. 466, regionalt standardspråk, regionalt riksspråk, definierat som "regional variant av det svenska riks- eller standardspråket". Det nämns bland annat att det finns en mellansvensk variant av det här standardspråket. Eftersom jag mycket väl känner till Västmanland och Närke känner jag som språkvetare även till skillnaden mellan det mellansvenska regionala riksspråket och de olika dialekterna. Jag kan ju också nämna att jag inte alls talar som "Hjalmar i Viby" fast jag bor i Närke. Jag menar förstås inte att du tror det, men det kan ändå vara roligt att nämna det. Nej, jag har nog mer av det talspråk Tore Skogman hade och jag skulle inte vilja påstå att han talade dialekt, även om han västmanländska ursprung hördes tydligt, (mer än mitt västmanländska ursprung). Begreppet "regionalt standardspråk" finns också i boken "Fult språk" (s. 62) som en gång var en del av min kurslittertur på universitetet. Den är skriven av språkmannen och göteborgaren Lars-Gunnar Andersson. Han inordnar "regionalt standardspråk" under "neutralt standardspråk". Du nämner förresten "göteborgska" som en dialekt. Det kan det vara om man menar ren göteborgsk dialekt, men det finns också ett regionalt göteborgskt standarspråk.
- Om man säger 'te' och 've' eller 'till' och 'vill' i mellansvenskt riksspråk beror väl kanske på ens egen ålder. Jag är ingen ungdom, men jag har fortfarande en bit kvar till 100 år, så hur de talade då känner jag inte till. Tyvärr har jag inga källor till det här uttalet, men du skriver ju själv att du inte har någon källa till att att 've' skulle vara borta som uttalsvariant till 'vid'. mvh Sjunnesson (diskussion) 3 mars 2012 kl. 13.23 (CET)
- Bara så att vi talar om samma sak är det ”te” med lång vokal jag syftar på, d.v.s. som drycken. Är det samma för dig? Jag förstår din poäng i att ett regionalt riksspråk är en del av riksspråket och fortfarande är att betrakta som riksspråk. Däremot handlar regionalt riksspråk för mig mer om små uttalsskillnader. En västgöte som jag talade med associerar ”te” mer med dialekt än regionalt riksspråk; hon nämnde också ”ve” (att man säger det för ”vill” skrev jag dock aldrig). Om jag hörde någon som sa ”te” skulle jag tycka personen i fråga talade dialekt, men å andra sidan har jag inte särskilt bra koll på hur man talar i Västmanland och Närke, men om det är utbrett där bland alla åldrar kan det nog betraktas som regionalt riksspråk. I artikeln du nämner står att det ska vara ett socialt accepterat uttal som ska vara användbart i alla situationer (inklusive formella). Är ”te” något som skulle vara socialt accepterat i alla situationer, skulle man säga det på tv och i radio? För mig är det någorlunda främmande så jag skulle nog haja till. Å andra sidan leder det ingenstans att vi ska försöka dra gränsen mellan genuint mål och regionalt riksspråk eftersom det inte finns någon (även om jag gärna skulle diskutera det). Hur vill du i stället göra med artikeln? Jag skrev om det lite grand men jag får intrycket av att du inte håller med mig eller källan jag använde mig av, så har du några förslag på hur man kan göra i stället? --Lundgren8 (d · b) 3 mars 2012 kl. 14.47 (CET)
- För mig är det både långt 'te', (betonat 'te', som i "han slog te mej") och obetonat (kort) 'te', som i "han gick te kyrkan". Skiljer Molde och Wessén på uttalet av 'till' i "Svensk språklära för danskar" beträffande betonat och obetonat 'till'? Man kan vidare fråga sig vad de i den boken menade med riksspråk. Jag har ju nämnt att Lars-Gunnar Andersson i "Fult språk" 1985 skiljer på "neutralt standarspråk" och "regionalt standardspråk" och menar att båda dessa former ska räknas som riksspråk. Kanske menar Molde, Wessén enbart att det som motsvarar Anderssons "neutralt standardspråk" är riksspråk och kanske anser de att "regionalt standardspråk" ska räknas som dialekt? "Svensk språklära för danskar" utgavs ju 14 år tidigare än "Fult språk" och kanske hade Molde och Wessén en äldre syn på vad som är riksspråk och vad som är dialekt än vad Andersson har? För i så fall är kanske inte "Svensk språklära för danskar" någon riktigt bra källa för t.ex. hur man ska bedöma uttalet 'te' (av 'till'). Jag vill också svara på det du skriver om att det skulle vara utbrett bland alla åldrar. Det håller jag inte med om. Om äldre pratar på ett sätt och yngre på ett annat sätt tycker jag att båda sätten att prata är regionalt riksspråk (standardspråk) om det inte är dialekt. Och det du skriver "skulle man säga det på tv och i radio?" så tänker du nog på det som Andersson kallar "neutralt standardspråk". Men numera kan man mycket väl tala "regionalt riksspråk" i radio och tv. Du har väl hört alla som pratar "skånska" i tv? Och då är det oftast fråga om regionalt standardspråk och sällan dialekt i mer strikt mening.
- Uttalet 've' för (vid) tycker jag bör strykas i artikeln, eftersom du skriver att det inte finns någon källa för just det. Och med tanke på det jag har skrivit om 'te' (av 'till') tycker jag att också 'te' bör strykas. Det är de enda önskningar om förändringar av artikeln som jag har (förutom det jag skrev när jag röstade på Bra för artikeln i Artikelnomineringar). MVH Sjunnesson (diskussion) 4 mars 2012 kl. 07.11 (CET)
- Du missförstår mig, "regionalt riksspråk" är enligt NE:s artikel något som kan användas i alla sociala sammanhang inklusive tv, därför undrade jag om du tyckte att "te" var regionalt riksspråk och något man skulle höra på tv, det tycker uppenbarligen du, men det är någorlunda främmande för mig. Om jag läser den informationen i en källa och håller med om den så känns det naturligt att ta med det i en artikel. Om du har en källa som beskriver "te" som gott regionalt riksspråk är du naturligtvis välkommen att skriva dit det under någon av rubrikerna.
- Det stämmer det du säger, källan talar (så vitt jag minns) inte om regionalt riksspråk utan endast om neutralt standardspråk och det är mycket möjligt att källan är äldre på sina håll. Tycker du att det är värt att slopa informationen som står under "talat riksspråk" eftersom det är förlegad information? Jag tycker det är vettigt med en rubrik som beskriver en viss standard, en talad norm som t.ex. lärts ut i skolorna. Sedan att det inte finns någon som talar helt neutralt är en annan sak, men det nämns också i artikelns inledning. Vidare är du naturligtvis välkommen att bättra på rubriken "regionalt riksspråk" med källan "Fult språk"; det är en bok som verkar ha bra information om ämnet. Jag skrev om artikeln i går och tog bort informationen om "vid" och skrev om lite, jag vet inte om du missade det, men du kanske kan ta en titt? --Lundgren8 (d · b) 4 mars 2012 kl. 08.57 (CET)
- Det blir ju litet komplicerat med diskussioner ibland, så det var väl därför jag missförstod dig. Jag har inga fler invändningar mot avsnittet "talat riksspråk" än jag redan har skrivit, så det kan stå som det gör nu. Jag bryr mig inte så mycket om att 'te' står kvar i artikeln, fast jag ju har åsikten att det uttalet fortfarande finns kvar hos många riksspråkstalare. Troligen inte i "neutralt standardspråk" och knappast hos yngre talare av regionalt standardspråk. Däremot hos äldre talare av den språktypen, i varje fall i Västerås och i Örebro och troligtvis på många fler ställen. Men det är du som har en källa för att 'te' inte längre finns i rikssvenska, jag har bara min egen erfarenhet. Och den kan man ju inte redovisa i Wikipedia, för då kallas det "originalforskning" och är otillåtet. Det är synd att jag inte har tillgång till boken av Molde och Wessén, det vore lättare för mig att diskutera det här med 'te' om jag kunde få tag på den. Jag tror inte att det ger så mycket att ha med Lars-Gunnar Andersson som källa, för det enda som kunde tillföra något är en uppställning han har gjort, med neutralt standardspråk högst upp, sedan regionalt standardspråk, sedan utjämnad dialekt och sist genuin dialekt. Uppställningen ingår i avsnittet Dialekt och riksspråk, som i sin tur ingår i kapitlet Dialekter och sociolekter. Men riksspråk/standarspråk skriver han ytterst litet om, trots att ordet 'riksspråk' finns med i avsnittsrubriken. Man får egentligen ut mycket mer om ämnet i artikeln "Standardspråk" i Nationalencyklopedin. mvh Sjunnesson (diskussion) 4 mars 2012 kl. 10.04 (CET)
Externa länkar ändrade
[redigera wikitext]Hej, wikipedianer!
Jag har just ändrat 2 externa länkar på Rikssvenska. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110518034838/http://www.sofi.se/8947 till http://www.sofi.se/8947
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110518034838/http://www.sofi.se/8947 till http://www.sofi.se/8947
När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.
- Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
- Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
- Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.
Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 juli 2017 kl. 15.30 (CEST)
Problematisk inledning
[redigera wikitext]Jag skulle vilja föreslå att den inledande meningen skalas ner till något som fokuserar på vad rikssvenska är och gör, dvs att det 1) är en standardiserad variant av svenskan som 2) gäller i hela landet, kanske något enkelt i den här stilen:
Dessutom borde allt annat som handlar om tänkt dialektlöshet e.d. tas bort. Artikelns första källa talar ju emot denna definition. (”Finns det någon variant av svenska som är helt utan dialekt?”, Institutet för språk och folkminnen. Denna källa är dessutom lite malplacerad eftersom den inte verkar ge direkt stöd åt de uppgifter den är tänkt att belägga, samtidigt som den ju implicit avråder från den definition med fokus på en förment dialektlöshet som artikeln sedan tvärtom utgår från ...? Blir lite förvirrad.) Men det viktigaste skälet att ta bort det som handlar om regional ofärgning är att det inte får framstå som om den upplevda dialektlösheten i sig är målet med det rikstäckande standardspråket. Målet med det är ju just det: ett rikstäckande standardspråk. (Dessutom undgår det nog få att rikssvenskan har sin regionala hemvist i det hörn av landet som omfattar ungefär Södermanland och kringliggande landskap.)
Anledningen till att jag inte går in och ändrar direkt är för att det var i sin nuvarande utformning som artikeln fick sin rekommenderadstjärna, och jag föreslår ju en justering av själva utgångspunkten för texten. /Genomlysning (diskussion) 15 januari 2018 kl. 15.36 (CET)
Externa länkar ändrade
[redigera wikitext]Hej, wikipedianer!
Jag har just ändrat 2 externa länkar på Rikssvenska. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110518034838/http://www.sofi.se/8947 till http://www.sofi.se/8947
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110518034838/http://www.sofi.se/8947 till http://www.sofi.se/8947
När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.
- Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
- Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
- Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.
Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 12 juni 2018 kl. 04.58 (CEST)