George Pólya
| George Pólya | |
| Pólya ungefär 1973 | |
| Född | 13 december 1887 Budapest, Österrike-Ungern |
|---|---|
| Död | 7 september 1985 Palo Alto, Kalifornien |
| Nationalitet |  ungersk (–1918) schweizare (1918–1947) amerikansk (1947–) |
| Forskningsområde | Matematik |
| Institutioner | ETH Zürich, Schweiz; Stanford University, USA |
| Alma mater | Eötvös Loránd University |
| Doktorandhandledare | Lipót Fejér |
| Känd för | Boken ”How to solve it” (1945), Polyas fyra faser, Pólyas förmodan |
George (György) Pólya, född 13 december 1887 i Budapest, Ungern, död 7 september 1985 i Palo Alto, Kalifornien, USA var en ungersk-amerikansk matematiker, verksam i USA från 1940.[1]
Pólya studerade matematik och fysik på universitetet i Budapest och på universitetet i Wien. Han var professor i matematik (1914–1940) vid den tekniska högskolan ETH Zürich i Schweiz och 1940–1953 vid universitetet Stanford University i Kalifornien.
Han arbetade inom områdena kombinatorik, talteori, numerisk analys, geometri och sannolikhetslära. Han har också gjort betydande insatser kring heuristik och matematikutbildning.[2]
George Pólya är mest känd för att han utvecklade en metod för problemlösning som nästan alla projekt i dagens samhälle bygger på. Metoden kan användas i alla olika situationer av problemlösning och bygger på fyra faser.
How to solve it
[redigera | redigera wikitext]Póylas förkärlek för konkret problemlösning gav upphov till den kända boken ”How to solve it” (1945).[1] Den har sålt i över en miljon exemplar.[3]
| ” | De bästa idéerna trivs med kritiskt ifrågasättande, men skadas av okritisk upphöjelse.[en 1] | „ |
Ett matematikcentrum som uppkallats efter Pólya finns vid University of Idaho i Moscow i USA.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Polya, George. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1995. sid. 200. ISBN 91-7024-619-X
- ^ Roberts, A. Wayne (1995). Faces of Mathematics, Third Edition. Harper Collins College Publishers, New York, USA. sid. 479. ISBN 0-06-501069-8
- ^ Alan H. Schoenfeld och (red.) D. Grouws (1992). ”Learning to think mathematically: Problem solving, metacognition, and sense-making in mathematics” (på engelska). Handbook for Research on Mathematics Teaching and Learning (MacMillan, New York): sid. 334–370. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203023917/http://gse.berkeley.edu/sites/default/files/users/alan-h.-schoenfeld/Schoenfeld_1992%20Learning%20to%20Think%20Mathematically.pdf. Läst 19 november 2014.
- ^ ”Polya Math Center” (på engelska). University of Idaho. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129043711/http://www.webpages.uidaho.edu/polya/. Läst 19 november 2014.
Engelska originalcitat
[redigera | redigera wikitext]- ^ [T]he best of ideas is hurt by uncritical acceptance and thrives on critical examination.