Georg Rydeberg
| Georg Rydeberg | |
 Georg Rydeberg 1940-talet. | |
| Född | Olof Georg Rydeberg 21 juli 1907 Örgryte församling, Göteborg |
|---|---|
| Död | 22 februari 1983 (75 år) Oscars församling, Stockholm |
| Aktiva år | 1929–1983 |
| Maka | Karin Bergman (gift 1931–1934; skild) Birgit Sergelius (gift 1934–1941; skild) Marga Lettström (gift 1942–1948; skild) Eugenie Trullemans (gift 1950–1979; skild) |
| Betydande roller | |
Filmer:
| |
| IMDb SFDb | |
Olof Georg Rydeberg, född 21 juli 1907 i Örgryte församling i Göteborg,[1] död 22 februari 1983 i Oscars församling i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Georg Rydebergs mor hette Anna Bluhme (1881–1965)[2] och fadern hette Yngve Rydeberg (1880–1934)[2] – även om denne förnekade faderskapet och rykten gjorde gällande att den verklige fadern var Eric Lemming.[3] Georg Rydebergs yngre syster Asta var gift med Martin Stenström.
Rydeberg växte upp vid Timmermansgatan i Majorna. Han gick till sjöss, men tvingades avbryta sjölivet på grund av malaria.[4] Efter några års kontorsarbete blev Rydeberg elev vid Lorensbergsteatern. Han gick 1929–1931 på Dramatens elevskola och var därefter i tre år verksam vid Blancheteatern. Där fick han 1933 sitt genombrott i Hela havet stormar.[5] Åren 1934–1936 var han anställd vid Göteborgs stadsteater, för att därefter främst ägna sig åt film som anställd av AB Svensk Filmindustri 1936–1943. År 1938 företog Rydeberg studieresor i Storbritannien och Frankrike. Han tillhörde Dramatiska teatern 1945 och Vasateatern 1946. År 1947 var han verksam som skådespelare i Danmark.[6]
Som filmskådespelare debuterade han 1932 i Landskamp, men slog igenom först 1938 i En kvinnas ansikte. Andra kända filmer där han medverkade är Tänk om jag gifter mig med prästen (1941), Doktor Glas (1942), Appassionata (1944) och Kärlekens bröd (1953).
1967 tilldelades Georg Rydeberg Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".
Mot slutet av sin karriär, 1977–1982, läste han Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan inför tolvslaget varje nyårsafton på Skansen.[7]
Hans sista framträdande var i tv-programmet Här är ditt liv den 19 februari 1983, där Viveca Lindfors var huvudperson. Han hittades död i sin lägenhet på Styrmansgatan i Stockholm den 20 mars 1983 och ska då förmodligen ha avlidit redan den 22 februari under oklara omständigheter. Georg Rydeberg gravsattes 15 april 1983 på Nya Varvets kyrkogård i Göteborg.[8]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Rydeberg var gift fyra gånger. Första gången var han gift 1931–1934 med skådespelaren Karin Bergman (1910–1982).[9] De fick dottern Nina Nilsson (född 1931).[10]
Andra gången var han gift 1934–1941 med skådespelaren Birgit Sergelius (1907–1979).[9] De fick sonen Claes Rydeberg (född 1937).[10]
Tredje gången var han gift 1942–1948 med journalisten Marga Lettström (1911–2011).[9][2] De fick sonen Hans-Georg Rydeberg (1943–1959), som omkom i en trafikolycka, och dottern Lena Rydeberg Olsson (född 1945).[11][12]
Fjärde gången var han gift 1950–1979 med Eugénie Trullemans (1909–2011),[2] dotter till oboisten Eugen Trullemans och Bodil Hansen samt tidigare gift med konsuln Sven Torvald Jahnsson.[9]
Däremot gifte han sig aldrig med Viveca Lindfors, som han hade en omskriven relation med i början av 1940-talet.[13] Rydeberg plågades i media av ett både bisarrt och envist rykte om att han skulle ha bitit av Lindfors ena bröstvårta, något han bestämt dementerade.[14][15]
I en tidningsintervju 1976 fick Georg Rydeberg frågan om hans mor och alla de andra kvinnorna i hans liv och han svarade:
| ” | "Trots ensamhet och många sorger var min mor en god och generös människa. Men jag har mött ömhet och värme och generositet hos många kvinnor, hos mina fyra hustrur inte minst. Jag kan inte säga att jag fick mer av min mor och mindre av dem. Men sen detta är sagt...jag undrar om jag givit dem så mycket generositet, ömhet och godhet som jag borde. På den frågan svarar jag nej. - Varför? - På sätt och vis är jag en våldsam människa med ett fruktansvärt svårt humör. För att inte allt ska sluta i explosion fordras det ett oändligt tålamod av omgivningen. Jag har väl tänkt: Dom borde begripa det här, förlåta mej och gå vidare. Men man kan såra en kvinna så oerhört att hon har svårt att glömma, det borde jag förstått."[16] | „ |
Filmografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1932 – Landskamp
- 1933 – Djurgårdsnätter
- 1933 – Flickan från varuhuset
- 1933 – Kära släkten
- 1933 – Kärlek och dynamit
- 1934 – Falska Greta
- 1934 – Uppsagd
- 1935 – Valborgsmässoafton
- 1935 – Flickornas Alfred
- 1937 – Adolf Armstarke
- 1937 – Ryska snuvan
- 1938 – Dollar
- 1938 – En kvinnas ansikte
- 1939 – Filmen om Emelie Högqvist
- 1940 – Stål
- 1941 – Lärarinna på vift
- 1941 – I paradis ...
- 1941 – Tänk, om jag gifter mig med prästen
- 1941 – Hem från Babylon
- 1942 – Fallet Ingegerd Bremssen
- 1942 – Doktor Glas
- 1942 – Farliga vägar
- 1943 – Herre med portfölj
- 1943 – Flickan är ett fynd
- 1943 – Ombyte av tåg
- 1943 – Som du vill ha mej
- 1944 – Appassionata
- 1944 – Narkos
- 1945 – Lidelse
- 1945 – Två människor
- 1945 – I som här inträden
- 1946 – Harald Handfaste
- 1947 – Två kvinnor
- 1952 – Oppåt med Gröna Hissen
- 1952 – För min heta ungdoms skull
- 1952 – Eldfågeln
- 1953 – Skuggan
- 1953 – I dimma dold
- 1954 – Storm över Tjurö
- 1954 – Skrattbomben
- 1955 – Kärlek på turné
- 1955 – Hemsöborna
- 1955 – Hoppsan!
- 1955 – Sista ringen
- 1956 – Flickan i frack
- 1956 – Ratataa
- 1957 – Lille Fridolf blir morfar
- 1957 – En drömmares vandring
- 1957 – Nattens ljus
- 1957 – Prästen i Uddarbo
- 1959 – Fridolfs farliga ålder
- 1960 – Domaren
- 1961 – Lek ej med kärleken (TV-teater)
- 1964 – Svenska bilder
- 1965 – Festivitetssalongen
- 1967 – Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat
- 1968 – Vargtimmen
- 1968 – Vindingevals
- 1969 – Fadern
- 1970 – Röda rummet (TV-serie)
- 1972–1974 – Bröderna Malm (TV-serie)
- 1972–1973 – Ett resande teatersällskap (TV-serie)
- 1974 – En handfull kärlek
- 1976 – A.P. Rosell, bankdirektör (TV-serie)
- 1976 – De lyckligt lottade (TV-serie)
- 1977 – Bröderna (TV-serie)
- 1979 – Katitzi (TV-serie)
- 1980 – Snövit och de sju dvärgarna (röst i nydubb)
- 1981 – Göta kanal
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Örgryte födda, Nr 426
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ Historiska nyheter : Göteborg i nyheternas centrum, Kristian Wedel [kulturjournalist på Göteborgs-Posten], Bokförlaget Max Ström, Stockholm 2010 ISBN 978-91-7126-202-8 s. 102."Det var en officiell hemlighet att han var skådespelaren Georg Rydebergs far."
- ^ Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 1999, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 1999, s. 15
- ^ nationalencyklopedin
- ^ Rydeberg, Georg i Svenska män och kvinnor (1949)
- ^ Aftonbladet
- ^ Gravplatser
- ^ [a b c d] Sörenson, Elisabeth: Georg Rydeberg i Svenskt biografiskt lexikon
- ^ [a b] Georg Rydeberg (21.07.1907 - 22.02.1983) Arkiverad 7 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine. Svensk underhållningsmusik, revy och film 1900–1960. Åtkomst 24 februari 2018.
- ^ Födelseannonser i Svenska Dagbladet 13 februari 1943 och 20 mars 1945. Länk för inloggad medlem i Genealogiska Föreningen
- ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital
- ^ Kalle Dixelius/TT Spektra (2007-08-20): "Georg Rydeberg den store charmören". HD.se. Läst 28 oktober 2013.
- ^ Georg Rydeberg förnekar att han bet av Viveca Lindfors bröstvårta Youtube
- ^ Kalle Lind, Människor det varit synd om, Roos & Tegner, 2010, ISBN 9789186047191
- ^ Tidningen Allers 1976, nr 11, s. 9.
- ^ ”Sex Appeal”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22091&pos=60. Läst 9 april 2016.
- ^ ”Vägen framåt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22092&pos=61. Läst 9 april 2016.
- ^ ”Till polisens förfogande”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22093&pos=62. Läst 9 april 2016.
- ^ ”Kamrat Arina står brud”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22095&pos=64. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Fallna änglar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22096&pos=65. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Syndafloden”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22097&pos=66. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Hotellrummet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22059&pos=68. Läst 10 april 2016.
- ^ ”OBS! Nymålat”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22061&pos=70. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: 'Reprispremiär' på Blanche”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 december 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-12-15/342/14. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Livet har rätt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22062&pos=71. Läst 10 april 2016.
- ^ Programblad, Hela havet stormar 1932, Blancheteatern
- ^ Bo Bergman (26 januari 1933). ”'Hela havet stormar' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-26/24/8. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”April! April! eller Vad ni vill”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22064&pos=73. Läst 11 april 2016.
- ^ ”Vi Hallams”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22066. Läst 17 december 2015.
- ^ Bo Bergman (15 september 1933). ”'Vi Hallams' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-15/250/1. Läst 17 december 2015.
- ^ ”Spillror”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22067&pos=76. Läst 11 april 2016.
- ^ ”Strumpebandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22069&pos=78. Läst 11 april 2016.
- ^ ”Madame Bovary”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22078&pos=102. Läst 21 april 2016.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1939 s. 177
- ^ ”Fågel Fenix”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14253&pos=414. Läst 29 april 2016.
- ^ ”Den gamla visar sina medaljer”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14271&pos=413. Läst 29 april 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (29 mars 1940). ”'Duo' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-03-29/85/9. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (20 november 1940). ”'Plats för leende' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-11-20/319/10. Läst 25 augusti 2015.
- ^ ”Midsommardröm i fattighuset”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18885&pos=115. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Lille Eyolf”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14213&pos=428. Läst 1 maj 2016.
- ^ Sten af Geijerstam (24 mars 1944). ”Filmgästspel på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-03-24/82/10. Läst 11 maj 2016.
- ^ ”Det evigt manliga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22225&pos=131. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Doris”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14096&pos=443. Läst 5 maj 2016.
- ^ ”Patrasket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14154&pos=444. Läst 5 maj 2016.
- ^ Sven Barthel (23 oktober 1940). ”O'Neill i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-10-23/288/7. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Jan Olof Olsson (19 februari 1949). ”Teater Musik Film: 'Kiki' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-02-19/48/7. Läst 16 april 2016.
- ^ Dagens Nyheter 1 februari 1951 sid.10
- ^ ”Mannen du gav mig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mannen-du-gav-mig. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Come back”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18880&pos=154. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Dårskapens timme”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14094&pos=465. Läst 6 maj 2016.
- ^ ”Kärlekens vals”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14119&pos=466. Läst 6 maj 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 17 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-17/252/34. Läst 22 augusti 2015.
- ^ Folke Hähnel (17 mars 1956). ”'Can-Can' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-03-17/75/12. Läst 22 augusti 2015.
- ^ ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-rädd-för-virginia-woolf. Läst 20 oktober 2015.
- ^ ”För Alice”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/för-alice. Läst 21 oktober 2015.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Georg Rydeberg på Internet Movie Database (engelska)
- Georg Rydeberg i Dramatens rollbok
- Georg Rydeberg på Malmö stadsteater
|