Aleksis Kivi

	Aleksis Kivi
	Aleksis Kivi som teckning från 1873 av Albert Edelfelt.
Pseudonym	Aleksis Kivi, A. Kivi, A. Kiwi och Aleksis Stenvall
Född	10 oktober 1834; Stenvallsgården, Palojoki by, Nurmijärvi socken, Nyland, Finland
Död	31 december 1872 (38 år); Syvälahti i Tusby kommun, Finland
Yrke	Författare; Dramatiker
Nationalitet	Finländare
Språk	Finska
Noterbara verk	"Sju bröder"

Stenvallsgården i Palojoki by, Alexis Kivis födelsehem.

Syvälahti i Tusby kommun, Alexis Kivis dödsstuga.

Aleksis Kivis grav i Tusby kyrkas gamla kyrkogård

Aleksis Kivi, egentligen Alexis Stenvall, född 10 oktober 1834 i Palojoki by i Nurmijärvi socken, Nyland, död 31 december 1872 i Syvälahti i Tusby kommun, var en finländsk författare och dramatiker.

Biografi

Då Kivi inledde sin produktion fanns inte någon finskspråkig litterär tradition, endast enstaka andra författare skrev på finska. Kivi var tvungen dels att utveckla det finska språket, dels att möta fördomarna mot finska som litterärt språk.

Kivis modersmål var finska, men i hans barndomshem talades också svenska, och i skolan läste Kivi svenska.

Ordet Kivi betyder sten.

Kivi var son till byskräddaren Erik Johan Stenvall och Anna-Kristina Hamberg. Han hade tre äldre bröder och en yngre syster Agnes (som dog när hon var 13 år). Han kom som tolvåring till Helsingfors och var en tid lärjunge i Högre svenska elementarläroverket. Tack vare sin språkbegåvning lärde han sig snabbt svenska. Rektor på läroverket var skalden och kritikern Fredrik Cygnaeus. Kivi tog efter mycket om och men studenten hösten 1857.

Flera av Kivis dramer blev väl mottagna, till exempel fick han 1860 pris vid Finska litteratursällskapets dramatiska tävling. Däremot fick hans huvudverk, romanen Sju bröder, mycket hård kritik, och Kivi hann aldrig uppleva den uppskattning boken senare fick och dess roll som förebild för flera andra författare.^[2]

Kivis prosa är realistisk, men hans dikter är romantiska. Kivi tillbringade sin produktivaste tid som vuxen författare i Sjundeå på Fanjunkars torp under åren 1864–1871. Där skrev han de kändaste verken såsom Sju bröder i tre olika repriser.^[3]^[4]

Hela Kivis liv var också en enda strid emot nöd och sjukdomar (dipsomani). Hösten 1870 insjuknade han i en obotlig sinnessjukdom och togs in på Lappvikens sjukhus. Han dog nyårsnatten 1872 i sin bror Alberts stuga Syvälahti vid Tusby träsk.

Aleksis Kivi-dagen den 10 oktober firas som den finska litteraturens dag.

Utmärkelser

Asteroiden 4181 Kivi är uppkallad efter honom.^[5]

Bibliografi utgivet på svenska

Nummisuutarit (1864)
- Sockenskomakarna: komedi i fem akter (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1917)
Kihlaus (1866)
- Förlofningen: lustspel i en akt (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1916)
Kanervala (1866)
- Ljunglandet och andra dikter (översättning Thomas Warburton, Atlantis, 1995)
Yö ja päivä (1867)
- Natt och dag: skådespel i en akt (översättning Arvid Mörne, Bonnier, 1915)
Lea (1869)
Lea: skådespel i två akter (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1916)
Seitsemän veljestä (1870)
- Sju bröder (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1919)
- De sju bröderna (förkortad översättning Eino Rostén, Gleerup, 1935)
- Sju bröder (översättning Elmer Diktonius, Norstedt, 1948)
- Sju bröder (översättning Thomas Warburton, Atlantis, 1987)

Svensk urvalsvolym

Dikter i urval (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1937)

Se även

Källor

Noter

^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2002157030, läst: 30 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Stormbom, Nils-Börje, "En litterär avrättning". Bokvännen 8/1956, red. Thure Nyman, s. 175–178.
^ ”Fanjunkars - Aleksis Kivi i Fanjunkars”. fanjunkars.fi. Arkiverad från originalet den 3 september 2021. https://web.archive.org/web/20210903220358/http://fanjunkars.fi/aleksis-kivi-i-fanjunkars. Läst 3 september 2021.
^ ”Fanjunkars - Historia”. fanjunkars.fi. Arkiverad från originalet den 3 september 2021. https://web.archive.org/web/20210903220358/http://fanjunkars.fi/historia_se. Läst 3 september 2021.
^ ”Minor Planet Center 4181 Kivi” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4181. Läst 17 september 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Aleksis Kivi.
Bilder & media
Aleksis Kivi – Finlands nationalförfattare
Nummisuutarit (på finska) (i Projekt Gutenberg)
Alexis Kivis födelsehem
Aleksis Kivi - Finlands nationalförfattare (Svenska Yle)
”Kivi, Aleksis”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4585-1416928957191

[74e712904cf2fce9c709443e14da63f9536b3227-1] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2002157030, läst: 30 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[bok1956-2] Stormbom, Nils-Börje, "En litterär avrättning". Bokvännen 8/1956, red. Thure Nyman, s. 175–178.

[3] ”Fanjunkars - Aleksis Kivi i Fanjunkars”. fanjunkars.fi. Arkiverad från originalet den 3 september 2021. https://web.archive.org/web/20210903220358/http://fanjunkars.fi/aleksis-kivi-i-fanjunkars. Läst 3 september 2021.

[4] ”Fanjunkars - Historia”. fanjunkars.fi. Arkiverad från originalet den 3 september 2021. https://web.archive.org/web/20210903220358/http://fanjunkars.fi/historia_se. Läst 3 september 2021.

[5] ”Minor Planet Center 4181 Kivi” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4181. Läst 17 september 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]