Akkajaure (vattenmagasin)

Akkajaure
*(Áhkájávrre)*
Insjö
	Akkamassivet sett från Akkajaure
Geografiskt läge
Land	Sverige;
Län	Norrbottens län
Kommun	Gällivare kommun
	Jokkmokks kommun
Landskap	Lappland
Socken	Jokkmokks socken
Koordinater
WGS 84	67°39′51″N 17°34′48″Ö / 67.66410°N 17.58000°Ö
SWEREF 99 TM	7507694, 609392
	; Akkajaure Topografisk karta över Akkajaure.
	Karta över sjön Akkajaure.
Mått
Areal	260 km²
Höjd	438,9 m ö.h.
Strandlinje	240 km
Medeldjup	30 m
Maxdjup	67 m
Volym	7,8 km³ (utifrån medeldjup)
Flöden
Huvudavrinningsområde	Luleälvens huvudavrinningsområde (9000)
Utflöde	Luleälven
Utflöde (lokalt namn)	Stora Luleälven
VattendragsID (VDRID)	729080-178893
GeoNames	2727195
Status[1]
Ekologisk potential	Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver)	God
Miljöproblem[2]
Försurning	Nej
Övergödning	Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver)	Nej
Främmande arter	Nej
Flödesförändringar	Ja
Kontinuitetsförändringar	Ja
Morfologiska förändringar	Nej
Källa	VISS (SE749330-160119)
Övrigt
SjöID	749330-160119
ID vattenförekomst	SE749330-160119
Vattenytans ID (VYID)	750887-157531
Vattendistrikt	Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1)
Limnisk ekoregion	Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)	750815-157670
Namn	Utloppet av Akkajaure
Areal	560,03 km²
Vattenytor	260,2 km²
Sjöprocent	46,46 %
Ackumulerad areal uppströms	4 663,2 km²
Biflödesordning	1
Utflöde	Luleälven (Stora Luleälven)
VattendragsID (VDRID)	729080-178893
Avstånd till havet	313 km
Medelhöjd	604 m ö.h.
Område nedströms	749319-160133
Källor

Akkajaure (alternativ stavning Áhkájávrre) är ett vattenmagasin i Lappland i Stora Lule älv nordväst om Stora Lulevatten. Magasinet däms av Suorvadammen. Akkajaures yta varierar mellan 94 och 260 km² och vattennivån mellan 423 och 453 meter över havet.

Området före dämningen

Den nedre delen av den nu överdämda dalgången, som den såg ut 1888, innan Akkajaure dämdes. Utsnitt ur generalstabskartan.
Den övre delen av den nu överdämda dalgången, som den såg ut 1888, innan Akkajaure bildades.

Suorvadammen placerades vid Lilla Sjöfallet. Där ovanför fanns en geologiskt och botaniskt märklig älvdal med en labyrint av land och vatten och ett rikt samiskt kulturlandskap. Genom uppdämningen lades sjöarna Suorvajaure, Vuoksajaure, Alemusjaure, Luoktanjarkajaure, Vaisaluokte, Sjvaltjajaure, Kaskejaure och Ruotjajaure, ett antal mindre sjöar, mellanliggande landtungor och näs, öar och holmar samt vidsträckta strandområden under vatten. Före uppdämningen gjordes 1922 en kulturhistorisk inventering, där Gustaf Hallström svarade för de arkeologiska undersökningarna, nomadskoleinspektören Axel Calleberg dokumenterade det samiska ortnamnsbeståndet och kyrkoherden Otto Lindgren upptecknade sagor och traditioner om platser som skulle komma att dämmas över. Under 1939–1940, när uppdämningen redan påbörjats, genomförde sedan Ernst Manker en grundlig dokumentation av kåtaplatser och andra fyndplatser inom området.^[7]

Samebyar

Området kring Akkajaure är Sirges samebys västligaste kärnområde under sommarhalvåret. Det används som sommar-, höst- och vårbete för ren. Området är ett intensivt kalvnings- och brunstområde samt kalvmärkningsland under sommaren. Ett stort antal fasta renskötselanläggningar finns inom området som arbetshagar för kalvmärkning och slakt, renvaktarstugor samt samevisten.

Norr om Akkajaure finns samebyn Unna tjerusj, som förlorade viktiga kalvningsland vid uppdämningen.^[8]

Omgivningar

Söder om Akkajaure ligger fjället Akka.

Delavrinningsområde

Akkajaure ingår i delavrinningsområde (750815-157670) som SMHI kallar för Utloppet av Akkajaure. Medelhöjden är 604 meter över havet och ytan är 560,03 kvadratkilometer. Räknas de 216 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 4 663,2 kvadratkilometer. Avrinningsområdets utflöde Luleälven (Stora Luleälven) mynnar i havet.^[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (26 %) och kalfjäll (27 %). Avrinningsområdet har 260,2 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 46,4 %. Delavrinningsområdet täcks till 0,61 procent av glaciärer, med en yta av 3,4075 kvadratkilometer.^[5]

Galleri

Vy över Akkajaure och Akka från vägen som går till Ritsem.
Satellitfoto över Akkajaure.

Flygfoto över Akkajaure från 2008.

Se även

Källor

^ [a b] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ J Sahlberg (2003). ”Physical modelling of the Akkajaure reservoir” (på engelska). Hydrology and Earth System Sciences (European Geosciences Union) 7 (3): sid. 270. http://smhi.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A846384&dswid=-9873. Läst 18 februari 2022.
^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ Manker, Ernst (1944). Lapsk kultur vid Stora Lule älvs källsjöar: en etnografisk inventering inom uppdämningsområdet vid Suorva. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 4. Stockholm: Geber. Libris 859800
^ * Hultblad, Filip (1936). Flyttlapparna i Gällivare socken. Geographica, 0373-4358 ; 1. Uppsala. sid. 33. Libris 1158900

SMHI: Sjöar, vattendrag och avrinningsområden

Externa länkar

[Sjölyftet-1] [a b] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.

[SMHI_SVAR_2012_Vattenytor-2] [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.

[3] J Sahlberg (2003). ”Physical modelling of the Akkajaure reservoir” (på engelska). Hydrology and Earth System Sciences (European Geosciences Union) 7 (3): sid. 270. http://smhi.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A846384&dswid=-9873. Läst 18 februari 2022.

[SMHI_SVAR_2010_Ackumulerade_delavrinningsområden-4] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2010_Delavrinningsområden-5] [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2012_Delavrinningsområden-6] [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[AL_4-7] Manker, Ernst (1944). Lapsk kultur vid Stora Lule älvs källsjöar: en etnografisk inventering inom uppdämningsområdet vid Suorva. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 4. Stockholm: Geber. Libris 859800

[8] * Hultblad, Filip (1936). Flyttlapparna i Gällivare socken. Geographica, 0373-4358 ; 1. Uppsala. sid. 33. Libris 1158900

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]