Anton Denikin
| Anton Denikin | |
 | |
| Född | 16 december 1872[1][2][3] Szpetal[4], Polen |
|---|---|
| Död | 8 augusti 1947[5][6][1] (74 år) Ann Arbor[7], USA |
| Begravd | Nya Donskojkyrkogården och Donskoj kloster |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Ryska federationens väpnade styrkors generalstabsakademi Military Institute of Telecommunications and Informatization  |
| Sysselsättning | Officer[8], författare, politiker |
| Befattning | |
| Sydrysslands väpnade styrkor | |
| Politiskt parti | |
| Vita armén | |
| Maka | Ksenija Denikina |
| Barn | Marina Grey (f. 1919) |
| Föräldrar | Ivan Denikin Elizaveta Denikina |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Anton Ivanovitj Denikin (ryska: Анто́н Ива́нович Дени́кин), född 16 december 1872, död 8 augusti 1947, var en rysk general och en av ledarna i antibolsjevikiska vita gardet i det ryska inbördeskriget.
Denikin blev officer vid infanteriet 1892 och deltog som kompani- och bataljonschef i rysk-japanska kriget. Han blev överste 1905 och regementschef 1910. Under första världskriget befordrades Denikin snabbt till generallöjtnant och fick i maj 1917 befälet över västra fronten. Häktad av Aleksandr Kerenskij på hösten samma år lyckades han fly till Rostov och trädde under Michail Aleksejevs befäl. Efter Lavr Kornilovs död den 31 mars 1918 övertog han befälet över dennes armé och satte sig så småningom i besittning av större delen av Sydryssland. Under 1919 försökte han samverka med Aleksandr Koltjak men efter dennes nederlag i november samma år tvingades Denikin till återtåg. Hans armé råkade i upplösning och 4 april 1920 överlämnade han befälet till Pjotr Nikolajevisj Wrangel och begav sig till Storbritannien. Senare bodde han i Frankrike och USA, där han avled.
Denikin har författat The Russian Turmoil (1922) och The White Army (1930).
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Sankt Stanislausorden, tredje klass, 1902
Sankt Annas orden, tredje klass med svärd och krans, 1904[9]
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen, 1909
Medalj "till minne av huset Romanovs 300-årsdag", 1913
Georgsorden, fjärde klass, 24 april 1915
Guldsabel "för tapperhet", 10 november 1915[10]
Croix de guerre 1914–1918, 1917
Mikael den tappres orden, 1917
- Hedersmedborgare av det ryska kejsardömet
Knight Commander av Bathorden, 1919
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pk4k81, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: denikin-anton-iwanowitsch.[källa från Wikidata]
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00220080030866.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Деникин Антон Иванович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Anton-Ivanovich-Denikintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Деникин Антон Иванович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 april 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.sgu.ru .[källa från Wikidata]
- ^ Деникин Антон Иванович (på ryska), läs online.[källa från Wikidata]