Carl Joachim Hambro (politiker)
| Carl Joachim Hambro | |
 Carl Joachim Hambro, 1950. | |
| Född | 5 januari 1885[1][2][3] Bergen[4] |
|---|---|
| Död | 15 december 1964[1][2] (79 år) Oslo[5] |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Politiker[6], författare, redaktör, journalist, översättare |
| Befattning | |
| Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1919–1921, Uranienborg (1919–1921)[7][8] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1922–1924, Kristiania (1922–1924)[7][9] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1925–1927, Oslo (1925–1927)[7][10] Partiledare, Høyre (1926–1934) Stortingspresident (1926–1934)[11] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1928–1930, Oslo (1928–1930)[7][12] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1931–1933, Oslo (1931–1933)[7][13] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1934–1936, Oslo (1934–1936)[7][14] Stortingspresident (1935–1945)[11] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1937–1945, Oslo (1937–1945)[7][15] Leder av Den Norske Nobelkomite (1945–1945) Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1945–1959, Oslo (1945–1950)[7] Odelstingspresident (1945–1948)[16] Odelstingspresident (1949–1958)[16] Partiledare, Høyre (1950–1954) Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1950–1953, Oslo (1950–1954)[7] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1954–1957, Oslo (1954–1958)[7] | |
| Politiskt parti | |
| Høyre | |
| Maka | Gudrun Grieg (g. 1910–)[17][18] Gyda Christensen (g. 1946–)[17] |
| Barn | Edvard Hambro (f. 1911)[18] Carl Joachim Hambro (f. 1914) Johan Hambro (f. 1915) |
| Föräldrar | Edvard Isak Hambro Nico Hambro |
| Utmärkelser | |
| Storkors av Sankt Olavs orden (1937)[19] Borgerdådsmedaljen S:t Olavsmedaljen[20] Haakon VII:s 70-årsmedalj Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden[19] Håkon VII:s jubileumsmedalj 1905–1955[19] | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Joachim Hambro, född 5 januari 1885 i Bergen, Norge, död 15 december 1964, var en norsk journalist, författare, politiker, stortingspresident 1926-33 samt 1935-45, stortingsrepresentant för Oslo 1919-57, ledamot ledande i stortingets motståndsåtgärder vid den tyska invasionen av Norge 1940.
Hambro blev cand.mag år 1907. Sedan 1905 var han medarbetare i Morgenbladet, vars huvudredaktör han var mellan 1913 och 1920. 1921 blev han redaktör för Ukens revy. Perioden 1910 - 13 var han sekreterare i Nordmansförbundet och 1923 blev han dess ordförande. 1911 - 16 var han förbundets tidskriftsredaktör.
Hambro var 1910-1943 gift med Gudrun (”Dudu”) Grieg, och från 1946 med Gyda Christensen.[21]
Politisk gärning
[redigera | redigera wikitext]År 1918 blev Hambro invald i stortinget som representant för Høyre. Från 1925 var han ordförande i Stortingets konstitutions- och utrikeskommitté och 1926-1928 var han stortingspresident. 1927 blev han Høyres ledare och 1928 - 34 samt 1945 - 54 var han ordförande i partiets landsstyrelse.
Hambros vältalighet och arbetsförmåga framstod som förstklassig och förde honom till många framskjutna ställningar i norsk politik.
I en tid präglad av starka antiparlamentariska stämningar slog han vakt om Stortingets ställning. Vid den tyska invasionen den 9 april 1940 blev hans insats legendarisk i och med att han ordnade med transport så att kungafamiljen och Stortinget i tid kom ut från Oslo och formulerade den så kallade Elverumsfullmakten, som gav regeringen befogenhet att utöva sin myndighet även utanför landets gränser. Hambro följde regeringen i exil och vistades under kriget mestadels i USA.
Hambro var ledamot av den norska delegation som 1923-24 förhandlade med Danmark om Grönlandsfrågan. 1926-27 var han norsk delegerad vid Nationernas Förbunds församling i Genève. Han var också förbundsförsamlingens siste president 1939-46. Han var därefter ordförande bland annat vid arbetslivskonferensen i Genève 1947.
Inom Stortinget var Hambro efter kriget president i Odalstinget och hyllades vid sin avgång 1957 som statsman och parlamentariker. Han tillerkändes livstidspension (æresgasje).
Publikationer
[redigera | redigera wikitext]Hambro har skrivit bland annat:
- Irske strejftog och studier (1920)
- Mænd og masker (1921)
- Førord. Hvorfor jeg tror på Oxford-bevegelsen. (1935)
- I saw it happen in Norway (1940)
- Taler i krig (1945)
- Drømmer og dådsmenn (1954)
- Memoarer i fem band (1948-63)
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Hambro, Johan; C.J.Hambro: Liv og drøm, Aschehoug ; Stabekk : Bokklubben Nye bøker, Oslo, 1984, ISBN 82-03-11347-8 (Aschehoug) ; 82-574-0356-3 (Nye bøker), LIBRIS-id 7171980
- Gabrielsen, Trond; C. J. Hambro som jeg kjente ham - et portrett belyst ved hans egne ord -med forord av Bernt Ingvaldsen, Oslo, 1967, LIBRIS-id 1498861
- Gabrielsen, Trond; C.J. Hambro: verdier og visjoner, Atheneum, Oslo, 1985, ISBN 82-7334-122-4, LIBRIS-id 569722
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Nordisk Familjebok, upplaga 3, band 9, 1928
- Nationalencyklopedin, band 8, Bra Bøcker, Høganæs, 1992
- Noter
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w63r44xm, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: C_J_Hambro, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: C_J_HambroStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 18 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 januari 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] läs online, www.stortinget.no .[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 57, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 92, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 127, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.stortinget.no .[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 158, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 187, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 217, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 249, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] stortinget.no, Stortinget, stortingsledamots-ID: CAHM.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Otto Delphin Amundsen, Den Kongelige norske Sankt Olavs orden 1847-1947, 1947, s. 24.[källa från Wikidata]
- ^ Tildelinger av ordener og medaljer (på norskt bokmål), Det kongelige hoffet, läs online, läst: 19 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”C.J. Hambro – utdypning”. Store norske leksikon. http://snl.no/.nbl_biografi/C_J_Hambro/utdypning. Läst 13 januari 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikiquote har citat av eller om Carl Joachim Hambro (politiker).
|